Utan ansvar, tack

En del av samma problematik som den eviga sagan om svansen är medias kapitulation inför ansvar. De har gjort sig själva lika ansvarslösa som de gör de vuxna människor i den påhittade svansen. Vars ansvar över sina egna handlingar upphör i det ögonblick någon avgör att de i själva verket är en svans och därför har ägaren till svansen plötsligt allt ansvar.

Dessa journalister har utsett sig själva till någon slags ringdomare istället för deltagare, vilket de i själva verket är.

Och med så myndig stämma de själva kan uppbringa deklarerar de recensioner av andras sätt att debattera. Meta-debatten är en enda lång rundgång av hur folk gör och saknar helt intresse för vad folk säger. Det känns som om det blivit folksport bland vissa journalister att istället för att producera eget innehåll ägnar man sig allra helst åt att vara någon slags smakdomare över inte vad andra debattörer tycker utan hur.

Bara att reducera sin egen yrkesroll från skapande till någon slags balkongsittande kritiker med snipig mun och långt pekfinger är illa nog. Tyvärr stannar det inte där.

Även kritik och recensioner av människor kan levereras med finess. Och det kravet ska man ställa på en mediabransch, som ska vara de professionella. De som skyddas av grundlag och ansvariga utgivare. Att kräva professionalitet av de professionella ska inte vara kontroversiellt. Istället har de abdikerat från ansvaret.

Är man stor måste man vara snäll.

Men trots det enorma övertag en person som skriver på en av de få utvalda plattformarna från mediebolagen har verkar det ansvar detta medför helt fallit i glömska. Eller så ignorerar man det medvetet, vilket är mer sannolikt eftersom det är mycket roligare att kräva att andra ska sköta sig än att själv göra det. Så debatten handlar inte ens om saklig kritik utan journalister har gett varandra carte blanche i karaktärsmord. Istället för att bemöta folk anstränger man sig så mycket man kan för att gå på person. Man utnyttjar sina stora plattformar för att göra så mycket skada som möjligt mot de personer vars åsikter man ogillar. Istället för att vinna debatten försöker man få bort personen från spelplanen genom tjuvnyp.

Hur ska vanliga människor, som de kallar svansen, som själva är utrustade med bara ett Twitter-konto och ett Facebook-konto, förmås att behärska sin ilska i flödet och uttrycka sig sakligt när de personer som kallar sig journalister beter sig likadant eller värre?

Vad hände med att föregå med gott exempel? För det tycker jag är medias skyldighet, inte något valfritt. Det ingår att är man en del av tredje statsmakten, en sådan bärande del av varje demokrati, ska man ta sitt ansvar och föregå med gott exempel.

Jag har samlat en bråkdel av de exempel som finns att hitta på det abdikerade ansvaret hos pekpinnejournalistiken.

En av de som på kort tid seglat upp som värst i klassen är Magasinet Paragraf, som inte ens borde få kallas tidning tycker jag givet hur låg nivån har blivit. Som Paulina Neuding visat har denna tidning, som påstår sig vilja diskutera juridik, inte en utan två dömda mördare som skribenter men vägrar att ens prata med poliser. När det kommer till att ösa ut personangrepp finns dock inga gränser.

Jag har valt att i detta inlägg inte länka till någon artikel helt enkelt för att inte dra trafik till artiklarna. Det blir kontraproduktivt om tidningarna sedan får enorma besökssiffror och uppmuntras fortsätta med det journalistiska förfallet som jag tycker detta ska klassificeras som. Observera att mina åsikter är om texterna i sig, inte om personen som skrivit dem.

Välkommen till SM i smutskastning.

Bilderna är hämtade från Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, ETC Göteborg, Nerikes Allehanda, Magasinet Paragraf, Sydsvenskan.  Samtliga ägs av stora mediehus och de har ansvariga utgivare. De som arbetar där är journalister, och har detta som profession. De skyddas av grundlagen och ska följa de pressetiska reglerna. Utöver dessa exempel har jag även med ett från opinionsbloggen Politism, för de ägs av Schibstedt och marknadsförs på Aftonbladet.

Följande citat är hämtade från detta lilla urval av artiklar som publicerats senaste tiden, med undantag för någon enstaka från 2015 och 2016. Samtliga handlar om just borgerliga debattörer av olika slag.

……..

”….svaret på alla världens frågor står att finna i invandringsfrågan”

”….om man alltid promenerar i den bruna korridoren”

”radikaliserats till oinkännlighet”

”skogstokiga systemkollapsprofeter”

”hat mot det svenska samhället”

”radikaliseras till att bli allt mer destruktiva, hatiska och våldsamma”                

”med hårda ord visar att empatilöshet och hat ett möjligt…..”

”som att gå in i en sekt”

”patetiskt med vuxna män som mentalt aldrig kommit ur tonåren”

”lille Hanifs omogna kommentar”

”högetroll”

”vänsterhat”

”häxjakt”

”länge tangerat det intellektuellt ohederliga”

”bottenlöst hat”

”Sveriges twitter-inkarnation av Fox News klafsar runt i avgrunden för att hamra hem svaija konspiratoriska teser”

”lämnat rummet till barnen”

”den svenska blåzonen”

”Twitter-celebritet med hån som specialitet”

”….har börjat röra sig mot ett allt mer ilsket och missnöjespopulistiskt klimat”

”…rida på en svans av helt vanlig banal ondska”

”sprider konspirationsteorier”

”brunblå blocket verkar vilja tillbaka till tiden innan 1918”

”de brunblå identitetsidéerna”

”den brunblå utvecklingen kan följas på SvD:s ledarsidor”

”historierevisionismens känns igen”

”…..lät Trump hållas för att nå nya väljare. Moderaterna låter Bali hållas”

”….debattörer som Ann Heberlein inte bara råkar få följare som är villiga att gå över alla rimliga gränser utan tvärtom verkar uppmuntra det”

”slaskhöger som ställer sig i en hög med avträde, plockar upp innehållet och kastar det”

”Det är de andra rådisarna jag skulle vilja utplåna på ett värdigt vin. De bruna”

”Hur ska man bli kvitt de mänskliga brunråttorna? Med gift?”

”Apokalypsens fyra ryttare har ofta sin hemvist på klassisk liberal mark”

”von Papens arvtagare”

”Vissa har tagit avstånd, andra har tagit intryck”

”Är föraktet för det anständiga ett utslag av trumpism?”

”…..genom att bedriva korståg mot vad de anser är en förljugen anständighet”

”skränhögern”

”enkelspårigt och konservativt”

”glidning mot det auktoritära”

………..

Från svepande guilt by association till rena förolämpningar men samtliga i syfte att karaktärsmörda personen texten handlar om. Smutskastning. Och det här ska komma från de professionella? De som ska upprätthålla yttrandefriheten och demokratin, som har så mycket makt att de benämns tredje statsmakten?

Hur ska vanliga personer som har vanliga jobb och som bara vill göra sin röst hörd kunna hitta en vettig nivå att framföra sina åsikter på om detta är standarden proffsen sätter? Om det är detta de läser i traditionell media?

Media gör sannerligen inget bra jobb just nu med att visa vägen för hur ett gott offentligt samtalsklimat bör vara. Hur man bemöter argument och inte personen bakom och hur man behärskar sin personliga ilska från att smeta ut bland orden man skriver. 

Jag har bara en sak att säga: skärp er för fan.

……………………

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

6 kommentarer
  1. Att Politism anklagar RWU för att vara högertroll och vänsterhat mm är magstarkt…

    Politism, Katalys, LO, Aftonbladets ledarskribenter och dessvärre ledande social”demokrater” som Damberg kastar så mycket skit höger ut att man baxnar. Hela vänstern är besatta av att koppla ihop SD med främst Moderaterna. (Om det är vad som krävs för att klamra sig fast vid makten kommr Löfvén inte tveka en sekund att samarbeta med SD). Social”demokraterna” har inga problem att samarbeta med ett parti som hyllar Venezuela och stalinism. Märkligt….

  2. De “två stor antidemokratiska rörelserna just nu” för att tala med Wlodo, är
    1. massmedia
    2. svenska staten med sina skatteförsörjda politiker.

    Med “religiös extremism” menar han väl imamerna i landets moskéer, som inte har någon som helst makt i Sverige. De som har makten och fruktar folket lämnar däremot gärna över makt över bostadsområden och kultursektorer till imamer och våldtäktsaraber – eftersom folket politikerna fruktar då förlorar makt och blir mer splittrat.

    Med “alternativhögern” menar han förmodligen mig och andra som har fattat vad som pågår. (Jag tror inte han menar Rebecca Uvell, henne vill han nog helst få tillbaka in i sin egen fålla igen genom brunmåla dem hon eljest skulle liera sig med) Som alternativhögerman är det bara att tacka Wlodo för uppmärksamheten. Vem av oss båda som är mest demokratifientlig avgör publiken dagligen och detta går tydligen måttligt bra för honom att döma av hans snörvlande.

  3. Obehagligt att tvinga sig igenom denna underbältetröra av kletiga citat. Jag känner igen flera av dem och kan bara konstatera att det också fungerar. Som läsare vänjer man sig vid att allmänborgliga debattörer och idéer kallas för “brunblå”, “bruna” eller utgöra “högertroll”. På det sättet får man ‘de anständiga i mitten’ att avstå från att läsa dessa, och utgå ifrån att de är just suspekta ytterkantsalternativ som ingen bör fästa tilltro till. Först efter att ha läst Janouch några gånger började misstänksamheten släppa, och jag insåg att hon faktiskt inte alls är den högerextremistiska invandrarhatare som jag inbillat mig efter att ha läst DN. Taktiken går ut på att isolera och misstänkliggöra alla borgerliga debattröster som konsekvent motsätter sig de postmodernistiska idéerna, och stämpla dem med samma etikett: ‘ej läsbart för alla som vill vara anständiga’. Sedan är det upp till var och ens självcensur att låta bli. De flesta gör det. Andra, som jag, börjar ändå läsa. Och när man väl läst så förstår man ganska snart vem som har rätt.
    Jag tror det är den viktigaste anledningen till varför vänstern så snabbt ropar på censur; de vet att det inte är de som vinner, om alla får komma till tals och prata till punkt.

  4. Samtidigt så åtalas nu vanliga svenskar för något de skrivit på någon undanskymd plats. Det som dessa “journalister” gör läses ju av hundratusentals. Uppochnervända världen. DDR light, än så länge. Snart kanske snäppet värre om vi inte sätter stopp.

  5. Outtröttligt kämpar Du på till glädje för oss som delar Din syn på vansinnigheterna som pågår i Sverige. Anmärkningsvärt att dagspressen har så många skribenter som går i PK-korridoren med skygglappar. Ser man inte missförhållandena eller vill man inte se dem? Människor “på gatan” har vanligtvis en annan uppfattning, åtminstone dem jag träffar på och pratar med. Konstigt att det inte blir ett regimskifte!

  6. Varför är allt till höger om sossar, vänstern och Mp antingen högerpopulistiskt, främlingsfientligt eller nationalistiskt? Jag hör aldrig journalister säga att sossarna predikar socialism eller att vänstern är kommunister, vilket de faktiskt gör!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *