När liberaler blev kannibaler

Det finns mycket att vara trött på. En sak som är extra tröttsamt, som ett skavsår som aldrig läker, som en mygga som bor i sovrummet och ger en nya stick varje natt eller som ett iPhonebatteri som plötsligt börjar bete sig som en gammal trött farmor. Klappjakten på högern. Från höger.  Socialliberaler som hoppat i säng med Anders Lindberg beväpnade med slangbellor matade med påsar fulla med komocka, redo att skjuta iväg en salva mot första bästa person som står till höger om Birgitta Olsson. Och jag kan egentligen inte lista ut varför faktiskt. Jag ser ingen annan drivkraft, inget annat motiv, än egen positionering. Vad man samhällsmässigt vill uppnå är däremot höljt i dunkel. Den ledarsida som blommat...

Det här inlägget är låst

För att läsa resten av det behöver du prenumerera via Patreon och betala minst 45 kr (plus moms)per månad. Om du ser detta meddelande trots att du stöttar mig via Patreon så beror det på att du inte är inloggad. Logga in och försök på nytt! Genom att prenumerera stöttar du mitt arbete med att granska makten. Du bidrar till att jag kan nå ännu fler läsare och skapa ännu bättre innehåll. Tack!
To view this content, you must be a member of Rebecca's Patreon at %%currency_sign_front%%1%%currency_sign_behind%% or more
Unlock with Patreon