Att kemikalie-luras

Vi bombarderas med information om kemikalier och allt är farligt. Inte minst vi som är småbarnsföräldrar. Det finns hur mycket alarmistiska artiklar som helst, det räcker att googla så ser ni. Sida upp och sida ner med farligt, farligt. Vill man ha information om andra studier eller från neutrala källor får man leta.

Miljöpartiet är tillsammans med opinionsbildarna Naturskyddsföreningen kapten på den alarmistiska skutan. Ingen ska komma undan att skrämmas upp. Särskilt inte föräldrar.

Stockholm stad styrs som bekant av en inkompetent röra av miljöpartister, socialdemokrater, gamla kommunister och några rosa rödstrumpor, som tillhör ett parti jag hoppas alla har glömt bort om några år – FI. 

Centerpartiet hittade på att staden måste ha ett Kemikaliecentrum så de ska också lastas. Och det är rödgrönrosa gänget som infört det.

Nu har detta centrum producerat några skojiga filmer när de åkt hem till olika kända personer och rotar i deras skåp för att ge tips och råd hur man kan “kemikaliebanta”.

Ett av problemen med allt som rör kemikalier är att vi alla har låg kunskapsnivå från början. Även jag. Så när en “expert” eller helt vanligt opinionsbildare svänger sig med ord som ftalater, hormonstörande och bisfenol A så är vi redan bortdribblade. Vi svenskar har också stor repsekt för auktoritärer så någon som låter som de kan sakerna börjar vi lita på. Även om de mer framför sina åsikter än fakta.

Ftalater är ett annat ord för en sorts mjukgörare av plast.

Material plast är hårt så för att göra det mjukare använder man vissa ämnen. Och de ftalater som till exempel används i textiltryck på kläder, som PVC, eller i golv, är högmolekylära med låg flyktighet. De stannar alltså där de är och sprids inte så lätt utanför materialet.

Om man vill få i sig vilket ämne som helst är det bästa sättet att äta det. Om man då inte äter något så kan man till exempel få i sig det via luften, som partiklar i damm. Det är på det här sättet den samlade miljörörelsen vill skrämma upp oss. Att kemikalier kommer in i våra kroppar genom luften, via dammet.

Problemet är att inte ens Naturskyddsföreningen har kunnat bevisa att det finns något farligt i dammet. Inte ens när de försökte jättemycket.

Damm är inte farligt. Alla ämnen man kan mäta i damm ligger långt under gränsvärdena, som är strängt satta dessutom.

Men sanning är tyvärr inte så intressant när det gäller religion och mycket i miljörörelsen, inte minst allt om kemikalier, har blivit som en dogm som är omöjlig att nyansera, ifrågasätta eller ens diskutera. Jag blir beskylld för att hata jorden och vara klimatförnekare för att jag kritiserar saker inom miljö.

Vad händer då OM man skulle råka få i sig ftalat, till exempel äta upp en bit av en badanka? Får man cancer?

Nej, det finns inga vetenskapliga studier som bevisar det. Det fanns bevis för att råttor fick cancer men detta är nu bevisat inte ha någon relevans för människor. Inte heller stör de hormonerna. Bara att kalla något hormonstörande är missvisande egentligen eftersom människokroppen har en jättestor flora av hormoner, alla olika. Folk tänker automatiskt på fertilitet men vi har hormoner för ämesomsättning, lycka, matsmältning etc.

Så till hembesöken Kemikaliecentrum gjort, och de små filmerna.

Hos modechefen för Metro filmar de bland annat i garderoben, som givet hennes yrke såklart är stor.

Jag har transkriberat lite av vad de säger, och översatt vad det egentligen betyder:

– Jag shoppar inte lika mycket till mig själv längre utan försöker köpa saker som jag använder väldigt många år (= jag köper dyra märkeskläder)

Kemikaliecentrum:

– Det är också en väldigt bra tanke när det gäller att vara kemikaliesmart för det kostar ändå en massa kemikalier att producera även ganska miljöbra kläder  ( = all konsumtion är dåligt, tillväxt är dåligt och vi tar inte hänsyn alls till att producera kläder till exempel kan utrota någons fattigdom)

– Många kedjor rekommenderar fortfarande att man ska ha fleecelager till barn.

Kemikaliecentrum:

– när man tvättar fleece avgår små fibrer och partiklar som hamnar i vattenflödet.

…………….

Men vad gäller fleece så hade Kemikaliecentrum ingen lust eller inte tid att nämna det faktum att den miljövänliga bomullen kan vara värre.

Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet i en artikel från 2016:

Jag har givetvis kollat på alla fem filmer och det fanns godbitar i varje.

Hemma hos Karin Wanngård försökte de skrämma upp henne med ftalater, som ju till det mesta inte är lätta att släppa från produkten ens. Men ftalater är ett av Kemikaliecentrums största fokus, man kan ju skrämmas med cancer.

I broschyren man kan ladda ner från hemsidan med filmerna är det stort fokus på just detta.

Det finns många problem med den där broschyren. Det största problemet jag har är att den ingenstans upplyser mig som konsument om ens vad en ftalat är på riktigt. Eller har med referenser till forskning. Eller försöker att föra fram en nyanserad bild, för materialet är producerat av Stockholm stad i syfte att informera.

Information ska vara objektiv. Men den där broschyren är inte information. Det är opinion.

Den för fram en ensidig bild och låter inte läsaren, och de väljare som betalat den, kunna dra sina egna slutsatser utan skedmatar oss istället med de åsikter staden tycker att vi ska ha.

Var är faktarutan av det slag ni fick i början av inlägget? Och då är jag inte anställd av skattebetalarna utan är öppen med att jag driver opinion.

Kemikaliecentrum måste ha med någon som kidsen lyssnar på och valde vloggaren Therese Zätterqvist, som de skrämde upp med en teflonpanna.

Vad säger Livsmedelsverket då?

Teflon är inte ens farligt om du tuggar i dig en bit. En fysisk bit från en stekpanna som gått sönder alltså. 

Kemikaliecentrum träffar Magnus Carlsson från Weeping Willows.

Kemikaliecentrum:

– Det som kan vara lurigt med den här svarta plasten, nu ska ju den vara godkänd för mat men när Livsmedelsverket har gjort kontroller så har man hittat brister i just den här svarta plasten, att den faktiskt kan läcka vissa ämnen. Så det är lite lurigt.

– Och anledningen till att ni har dem är att ni har de här teflonpannorna?

– Men om du använder gjutjärnspannan så kan du ju använda metallredskap utan att repa pannan.

De svarta plastredskapen påstås alltså vara farliga och för att undvika farligt ska man använda metall. Och då slipper man ju den hemska teflonpannan som inte alls släpper ut något farligt.

“Köp från affärer man litar på”

“De flesta köksredskap innehåller inte mätbara mängder av anilin”

I konservburkar av metall finns ett lack som oftast innehåller Bisfenol A, som har hormonpåverkan. Det ämnet kan gå över i maten.

Fast nej, det går i mycket liten utsträckning ner i maten. Fråga Livsmedelsverket. Det är INTE farligt att äta mat från konservburkar, det är rent ut sagt trams.

Till Karolina Skog sa Kemikaliecentrum att man inte ska ha för mycket elektronik i sovrummet för att elektronik innehåller ofta flamskyddssmedel, det kan vara ftalater i plastkablar och står de på och är varma så avges de till inomhusmiljön.

Men hon säger inte vilka sorters flamskyddsmedel. Och det är bara de bromerande som Livsmedelsverket varnar för, som inte finns idag i nya produkter sedan länge. Ett av dem, dekaBDE förbjuds till exempel 2006. Redan 2002 kom förslag från regeringen att förbjuda flera av dem.

Riskerna att få i sig flamskyddsmedel, de som alltså är tillåtna, är dessutom små och störst risk är det om man skruvar isär produkter. Varför man nu skulle vilja göra det.

Givetvis är det inte farligt att ha elektronik på i sovrummen.

Konserveringsmedel är farligt i flytande tvål, sa de till miljöminister Skog. De glömde säga att de medel som används är tillåtna, alla andra är nämligen förbjudna. Och att det finns få farliga. Bara i produkter utanför EU kan man hitta sådant.

Det är just det här – att de låter bli halva meningarna.

Det är det som gör kemikaliemaffian, ja man får kalla den så, så irriterande. Något som skulle kunna vara bra konsumentinformation har tyvärr för länge sedan förvandlats till fullskalig opinionsbildning, styrd av folk inom den semireligiösa miljörörelsen som inte tar några fångar i jakten på problemformuleringsprivilegiet.

97 % av kemikalierna av de som finns registrerade i EU är undersökta redan. 

Man ska inte vara rädd för plast. 

Du ska heller inte vara rädd för elektronik. Eller kläder med tryck. Eller något annat dessa personer tutar i dig.

Du ska läsa på själv, för det du skedmatas av från de som borde vara objektiva är tyvärr inget annat än opinion, och sedan ska du dra dina egna slutsatser om saker. 

……………………………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

 

 

2 kommentarer
  1. Du gör det så jävla bra! Fortsätt bara på detta vis så ska det nog bli ändring till slut!
    Mvh Tommi Tauriainen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *