Var är verksamheten, Ibn Rushd?

I min jakt på att hitta slöseri med skattepengar stötte jag i våras på Ibn Rushd och deras hotellinköp. Det muslimska studieförbundet lyckades “spara” ihop 11 miljoner kronor på ett fåtal år och köpte ett hotell i Sörmland för pengarna som de fått för folkbildning – Granhedsgården. Sedan “köpte” direkt en muslimsk insynsskyddad stiftelse halva hotellet.

Jag skriver “köpte” för att det inte någonstans i årsredovisningen framgick att det skett en transaktion av pengar. Ett nytt bolag startades bara, Granhedsgården AB, och där dök stiftelsen upp som ägare till hälften.

Jag har begärt ut stiftelsen årsredovisning från Länstyrelsen. Där framgår att stiftelsen lånat till köpet men inte av en bank, för de kräver pantbrev för att låna ut pengar. Och ränta. Men stiftelsen har inte betalat några räntekostnader.

Vem lånade ut 6 miljoner kronor till Islamiska Förbundets Stiftelse (802477-7719)?

I styrelsen för den hemliga muslimska stiftelsen utan verksamhet sitter flera av landets mest kända islamister. Samma namn som poppar upp var än man letar i den här världen.

Jag undrar hur det går med granskningen av köpet av Granhedsgården AB. Att köpa hotell för pengar som ska gå till utbildning, ett hotell som i allra högsta grad bedriver en kommersiell verksamhet först och främst, är nämligen ett direkt brott mot reglerna för bidraget. Detta får inte gå till kommersiell verksamhet.

Skattebetalarna förtjänar att få tillbaka sina 11 miljoner kronor. Ibn Rushd får köpa hotell med banklån som alla andra.

När jag granskade det där upptäckte jag Folkbildningsrådet, som är inte en myndighet hör och häpna utan en ideell förening. Men som varje år får ansvara för en stor summa pengar från våra fickor.

Närmare bestämt över 4 miljarder per år passerar varje år deras resultaträkning och ut till folkhögskolor och studieförbund. 

Jag kan förstå nyttan med kursverksamhet. Lätt tillgängliga och billiga kurser i allt från spela gitarr och akvarellmålning till nybörjarkurser i språk och matlagning. Alla studieförbund har stora kurskataloger online där man kan välja och vraka. Folkbildning är givetvis något bra.

Men studiecirklar, det förstår jag inte. Det är 2017. Internet har uppfunnits för länge sedan. All information finns tillgänglig för vem som helst idag, gratis och online. Hur kan vi ha ett system som fortfarande bygger på studiecirklar? Där det är otroligt lätt att fuska. Det vet alla som någonsin till exempel varit politiskt aktiv. Eller bara tonåring. Att starta en “studiecirkel”, det vill säga ett gäng kompisar träffades och “pratade om böcker” (fikade) är mer än en person som gjort i Sverige.

Jag vill ifrågasätta hela systemet faktiskt.

Vi borde göra en uppgradering av vad folkbildning är 2017. Och skrota alla statsbidrag till studiecirklar. Studieförbundens roll borde omdefinieras till kursverksamhet enbart. 

Idag fördelas statsbidragen till 62 % till just studiecirkelverksamhet enligt Folkbildningsrådet själva.

När jag upptäckte att studieförbundet Ibn Rushd var det enda studieförbundet som inte hade en kurskatalog vare sig digitalt sökbar eller ens som PDF utan jag hittade bara en enstaka förteckning för enskilda distrikt mailade jag Folkbildningsrådet i tron att detta givetvis var ett krav för att få del av statsbidraget.

Döm av min förvåning när svaret blev att nej, några sådana krav ställs inte. 

Återigen, det är 2017. Allt borde avkrävas att ligga digitalt som finansieras av skattebetalarnas pengar.

Sedan fick jag ännu mer ny information:

“Redovisningar från samverkanspart och medlemsorganisationer lämnas till respektive studieförbund, inte till Folkbildningsrådet”

Läser man Folkbildningsrådets material om statsbidrag står det också att “varje studieförbund har själv det fulla ansvaret att följa upp, granska och kontrollera att statsbidragsvillkoren följs”

Folkbildningsrådets uppgift är att kontrollera att studieförbunden utför kontrollerna. De utför alltså inga kontroller själva (!). Vi har lämnat helt upp till de som tar emot bidragen att kontrollera sig själva. Fyra miljarder kronor per år. På inga kontroller.

Men i lagen står att Folkbildningsrådet ska följa upp verksamheten.

En sak som man kan kontrollera unika besökare, som styr bidragen, är just personnummer. Men tydligen har man undantagit personer med samordningsnummer och asylsökande, trots att studieförbunden har en hel del uppdrag just inom detta. Hur är detta möjligt? Folk får samordningsummer i Sverige just för att man ska kunna registrera dem i olika verksamheter. Men inte när de deltar i studieverksamhet i skattefinansierad folkbildning alltså.

I Ibn Rushds årsredovisning för 2016 kan man läsa att de genomfört 228 036 timmar med studiecirklar för 6 682 unika deltagare. Som unik räknas en person som deltagit i en studiecirkel, inte flera.

Sedan kan man läsa att 86 000 av dessa studiecirklar är i arabiska och 106 000 om islam.

Ett studieförbund som primärt vänder sig till muslimer, där majoriteten har arabiska som antingen modersmål eller som andra språk, dvs beroende på om du är född här eller inte. Och folkbildning om islam, till muslimer? Det är väl ändå något trossamfunden, som också får skattebidrag, just får bidrag för?

Jag förstår bara inte hur det här underlättar integration eller folkbildar när ett studieförbund för muslimer just inriktar sig på tron islam och det språk som många av muslimerna redan pratar. Är det verkligen något skattepengar till just folkbildning ska gå till?

Jag tror att just muslimska organisationer kan göra nytta vad gäller integration just för att de själva antingen flyttat hit eller har föräldrar som flyttat hit på grund av krig eller annat. Men då borde organisationerna just syssla med integration och inte ha sin huvudsakliga verksamhet i att manifestera skillnaderna mellan muslimer och svenskar, vilket effekten av att “stärka identiteten” faktiskt blir.

Men läser man deras material bli det tydligt att det snarare handlar om att manifestera skillnaderna “den egna identiteten” som muslim samt opinionsbilda för detta som är Ibn Rusdhs fokus. Inte vare sig folkbildning eller den integration och demokratiutveckling som kommer med folkbildning.

De är också tydligt att den mesta verksamheten har Ibn Rushd lagt ut på så kallad entreprenad, till sina medlemsorganisationer. Nästan hälften av studietimmarna ska dessa ha levererat. Resten i “lokala samarbetspartners” utan att dessa definieras.

Kraven IB ställer på föreningar som vill bli medlemmar är:

Men ingenstans på medlemmarnas hemsidor redovisas några aktiviter som har med kurser eller studiecirklar att göra. IKUS som de hävdar genomfört de flesta studiecirklarna har inte ens detta på sin hemsida om vad de gör.

Ingenstans kan man hitta några redovisningar.

Var och hur har alla dessa studietimmar genomförts?

Jag har frågat Folkbildningsrådet och inväntar svar men givet vad som står i deras egna dokument har jag rätt liten förhoppning om att hitta någon slags genomgång.

Dessutom är som sagt en hel del undantagna från kravet om personnummer. Hur man kan få pengar för individer som man inte kan bevisa existerar är för mig mycket oklart. Varför skulle inte samordningsnummer vara giltiga för det?

Det står också att medlemmarna i Ibn Rushd förutom att få ersättning för studiecirklar kan få “extra stöd”. Varför då? Och vilka summor pratar vi om?

Jag tycker att ju mer jag granskar Ibn Rushd och deras verksamhet ju fler frågor uppstår.

Min fråga kvarstår till politikerna som ansvarar: hur går granskningen av hotellköpet?

När ni är klara med den skulle jag se ett uppdrag till Statskontoret eller Riskrevisionen om en ordentlig genomgång av alla studieförbunds studiecirkelverksamhet för att säkerställa att bidragen går till rätt saker. Och en utvärdering. Varför vi fortfarande, när all information som finns i världen finns online ger pengar till studiecirklar som vi vet är jättelätt att fuska med (för att detta fuskats med i urminnes tider) är också väldigt märkligt.

Dags att uppgradera synen både på folkbildning och vad pengar ska finansieras från skattebetalarna. 

8 kommentarer
  1. Ibn Rushds ansamlade bidragsöverskott om-
    vandlat till hotellägande är stilenligt för denna
    undervegetation av BidragsSverige när det är som mest naivt och korrumperat.
    Vänstern har ett befäst egenintresse av att understödja folkhögskolor och studiecirklar som inte sällan utgör ren ideologisk skolning och erbjuder plattformar för själgoda politiska funktionärer samt utkomstmöjligheter.

  2. Festligt att läsa att mina skattepengar går till att lära ut om religionen, ideologin med sin politiska gren, Islam, som lär ut att kvinnor och flickor ska skyla sig för att inte hormonstinna män ska tafsa och att homosexuella är sjuka och borde dö, och att aborter är förbjudet, likaså sex innan äktenskapet och att det går bra att ha fyra fruar och att gifta sig med tonåringar om man är en gammal gubbe.
    Det jag egentligen vill skriva här går inte för sig. Så mycket svordomar får inte plats.

  3. Ytterligare ett frantastiskt gräv, Grattis. Vad får vi för våra skattepengar undrar nan ja. Går pengarna till att undergräva demokratin och att förhindra integration. Vad gör våra myndigheter. Dags för skatterevolt. #vartgårminapengar
    Tack

  4. Tyvärr har staten många kryphål vad det gäller studiecirklar och annan nonsens utbildning. Det är bra att det fortfarande finns journalister som förstår sin uppgift, och som utför sitt uppdrag. Granska makten!
    Tack!

  5. Förskräckligt och bra gräv !
    Ett paradexempel på resultatet av okunniga ansvariga politiker, vilka dessutom tror på sina egna sagor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *