Allas lika värde?

Dessa tre ord har blivit något som allt från politiker och tyckare till myndigheter slänger sig med. Allas lika värde. Detta ska stå i de värdegrunder snart varenda kotte har och ska skriva under på.

Det har också blivit en form av ”stänga debatten-argument” som folk i tid och otid halar fram ur ryggsäcken när de inte vet hur de ska argumentera.

”Är du inte för allas lika värde?”

Det är som skosula på en glödande fimp, är det tänkt. Trampa till lite och sådärja, så är den här diskussionen stängd. För det är en fråga men är egentligen ett påstående. Du ÄR inte för allas lika värde, eller hur?

Och det är dessutom en fiffig win-win konstruktion för den som hasplar ur sig påståendefrågan – svarar man ja är som sagt debatten stängd. För det tas om intäkt för att påståendefrågaren fått rätt. Svarar man nej har man plötsligt en diskussion om sin egen moral och etik på halsen, Debatten om det man pratade om är effektiv dödad i båda lägena. Voilá. Fokus flyttat till debattörens egen moral istället. Det fungerar varje gång.

En av de tusen gången jag noterat detta var nyss, i en diskussion om juice ska vara politisk eller inte. 

En rolig reflektion tyckte jag och retweetade. En provokation tyckte det anonyma konto som direkt tog tillfället i akt och påståendefråga om människovärde.

Men vad betyder allas lika värde då? Varifrån kommer det?

Alla som kör den här metoden, för det är är en metod, brukar hänvisa till de mänskliga rättigheterna. Men egentligen är det fel.

I FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna står ”All human beings are born free och equal in dignity and rights”.

Den tror man användes som Regeringsformens förlaga. Men den här artikeln jag hittat problematiserar den diskussionen väl för det är inte enda förklaringen, att man översatt lite märkligt och att värdighet har blivit värde.

Det är alltså i Regeringsformen och inte i mänskliga rättigheterna ”allas lika värde” finns. 

Alldeles oavsett härkomst, stämmer det? Har alla samma värde? Och tycker verkligen de som påstår det och som använder det som argument att alla har samma värde?

Jag skulle faktiskt säga nej.

Om jag ser en bil komma körande på trottoaren rycker jag åt mig mitt eget barn och skiter i alla andra. Mitt barn har enligt mig det högsta värdet. Alltid. För mig. I alla lägen. Om jag måste välja mellan att mitt barn får säg den enda lediga platsen på en bra skola, eller ett annat barn, väljer jag att mitt barn ska få platsen.

Det är nämligen mitt jobb. Det är det avtal jag skriver under när jag blir förälder. Att jag alltid ska kämpa för att just mitt barn ska få det så bra som möjligt. Givetvis vill jag att inte ett enda barn ska svälta på jorden eller fara illa. Så tycker alla. Tills det uppstår en konflikt.

Det är just det. Allas lika värde gäller bara i en konfliktlös situation. Med konflikt menar jag motstridiga intressen och ändliga resurser. ”Allas lika värde” upphör däremot så fort en resurs är ändlig.

Allas lika värde är något man kan tycka och säga när det inte finns någon kostnad. Det blir en floskel. 

Missförstå mig inte. Jag ställer givetvis mig bakom FN deklarationen om mänskliga rättigheter. Även om jag tycker att artiklarna inte kan jämföras mellan varandra riktigt – de första är helt enkelt betydligt viktigare än de sist tillkomna.

Om jag måste välja mellan att ”alla har rätt till kostnadsfri utbildning” och ”var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet” är det lätt att välja den sista. Och de sist tillkomna artiklarna är också en slags urholkning just därför, att de är helt enkelt inte lika tunga som de första. De bygger också på ekonomi. Fattiga länder har inte en chans att uppnå vissa av dem.

Hur kan man jämställa rätten att inte hållas i slaveri med rätten till betald semester? Det är ju bara knäppt. 

På det här sättet har tyvärr även de mänskliga rättigheterna blivit som ”allas lika värde”. De sist tillkomna artiklarna kan bara gälla i en perfekt värld. En utopi.

Egentligen kan man dela upp artiklarna i de som bygger på ”alla människor är födda fria” och den senare politiskt tillkomna som snarare handlar om ytligare saker. För det är ytligare att prata om betald semester än slaveri faktiskt. Inte ytligt per se utan ytligare. En distinkt skillnad.

För att återgå till diskussionen om alla verkligen är lika mycket värde som kan vi alltså konstatera att det beror på situation och vem som frågar faktiskt. Men att i relation till Gud om man är troende har givetvis varje människa på planeten exakt samma värde. Men man blandar ihop saker med meningen ”allas lika värde”.

Tycker verkligen de som använder detta som argument att en nazist har samma värde som de själva?

Nej. För samma människor vill säga nej till att nazister får artikel 12 tillgodosedd.

Eller artikel 20.

Jag tycker inte en nazist har samma värde som mina barn och det står jag för. Jag tycker heller inte att en pedofil har samma värde.

I relation till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har däremot en pedofil och en nazist samma rättigheter. De är okränkbara. Men moraliskt? Och i en konfliktsituation har de definitivt inte det. Vare sig det är en fysisk konflikt eller en konflikt av resurser.

När man kokar ner det kommer ”allas lika värde” rätt omgående i konflikt med andra värderingar och uppfattningar varje människa har på olika områden.

Ska vi ta dagsaktuella exempel så finns det direkt en konflikt med flera av de mänskliga rättigheterna enligt FN och alla länders politiska system. För de bygger på att den gemensamt finansierade välfärd som finns tillfaller de som betalat den, det vill säga skattebetalarna. Det står att alla har rätt till en bostad. Men ingen har rätt till en bostad i varje land de önskar flytta till. Alla har rätt till ett jobb står det men den rättigheten bygger på skyldigheter hos individen – att du också vidtar de åtgärder som krävs att få ett jobb. Skaffar dig en utbildning till exempel. Söker jobb.

I debatten har ”alla lika värde” däremot blivit en form av moralklubba som används i tid och otid av människor som inte har några argument utan därför i ett slag omvandlar en debatt om valfritt ämne till en debatt om debattörens egen moral och värdering. Ett otyg.

Det kokar alltså ner till att ”allas lika värde” inte är ett absolut begrepp och inte en heller en vedertagen sanning.

Verkligheten bakom detta begrepp är att det beror faktiskt på, och eftersom det inte är absolut så minskar dess relevans relativt mycket. 

Snarare borde det efterföljas med ”allas lika värde inför Gud, annars beror det på”.

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!