Reepalu-utredningen i bostadsfrågan

Det är inte helt fel att kalla även denna utredning ett rent beställningsjobb faktiskt. För banden mellan Hyresgästföreningen och arbetarrörelsen går långt tillbaka.

Utredningen jag syftar på är SOU 2017:33 ”Stärkt ställning för hyresgäster”, eller Hyresgästutredningen. Snubblande nära Hyresgästföreningen, jag vet.

I Hyresgästföreningens årsredovisning  (inte Hyresgästutredningens) står också att de arbetat flera år för att denna utredning ska komma till stånd.

”Politikerna har lyssnat på Hyresgästföreningen” står det. Men det som åsyftas är ”Våra vänner i Socialdemokraterna har lyssnat”.

Hyresgästföreningen brukar hävda att de inte är en officiell del av arbetarrörelsen längre. Som bevis brukar de ange att de även kritiserar Socialdemokrater numera, vilket någonstans sätter ribban på hur det brukade vara.

Men det där är mest en PR-grej för HGF är i allra högsta grad en del av mycket, inte minst arbetarrörelsen och sossarna.

De är till exempel sedan gammalt medlemmar i ABF.

De är även med i Palmecentret.

Tillsammans med varje LO-förbund och sosse-förening som finns. Och ABF.

De finansierar dessutom Arena-gruppen, vilket samtliga delar av LO och S också gör. Framförallt LO, som centralt är deras enda guld-abonnent. Arena är mest av av allt LO-tankesmedja, vilket också ger avtryck i deras opinionsbildning givetvis.

De är ingen liten obskyr förening rent maktmässigt heller. De omsätter över 800 miljoner kronor varje år. Knappt 500 miljoner kronor kommer från frivilliga medlemsinstäkter.

Men sedan har vi den där raden för Hyressättningsavgifter. Det är inte frivilligt. Om du bor i hyresrätt tvingas du betala den. För närvarande är den 12 kronor per månad och hyresgäst. Det vill säga 144 kronor per år. Eller en pizza och två starköl, om vi ska använda Schyffeconomics.

Så även om du inte är medlem i HGF sponsrar du alltså all deras opinionsbildning och annat de håller på med.

Det finns 1,5 miljoner hyresrätter i landet. Hyresgästföreningen har drygt 530 000 medlemmar. Eftersom det är hushållet och inte en person som är medlem (ett par är knappast medlemmar båda två) har alltså HGF ungefär 30 % av landets hyresrätter som medlemmar och 70 % är således inte med.

Men de får ändå 206 miljoner kronor från bland annat dem. Via tvång. Man kan kräva att den dras bort från sin hyra men varje hyresgäst måste då begära detta från sin hyresvärd. Då slipper ni finansiera Hyresgästföreningen med 12 kronor per år. Många bäckar små som ni märker.

Med makt kommer också politisk framgång och sossarna tillsatte alltså en utredning. Syftet med utredningen är uttalat att utreda om hyresgäster borde få mer makt vad gäller renoveringar.

Men i HGF:s egen tidning har plötsligt syftet med utredningen blivit ”att så få som möjligt ska tvingas flytta”. Man vilseleder alltså medvetet sina egna medlemmar.

I HGF:s årsredovisning liksom på andra ställen används siffran 25 %. Att det är den andelen hyresgäster som på grund av att renoveringar görs och hyran därmed höjs flyttar från sitt boende. Den har figurerat flitigt i media. Var fjärde tvingas flytta på grund av renoveringar.

Det är bara det att det inte stämmer. Var fjärde flyttar inte på grund av renoveringar, för i Boverkets rapport angav 14 % i den kontrollgrupp som inte renoverade lägenheterna att de flyttade under tidsperioden.

Detta innebär att det är rimligt att anta att 14 %-enheter av de 25 % som flyttade vid renovering ändå skulle flytta. För att man flyttar under sitt liv. Man träffar kärleken, gör slut, partnern dör, man vill byta stad, flytta till hus etc. En mer korrekt siffra hade alltså varit att 11 %, eller var tionde, flyttar på grund av renoveringen.

Men varför hålla sig till fakta när man skarva? Något Hyresgästföreningen glatt gärna gör.

Aktivisterna som ligger bakom alla de organisationer som håller på med bostadsfrågan och som jag rapporterade om i mina tidigare två inlägg har i vanlig ordning rimliga åsikter – att hyras ska höjas noll kronor. Hur nu en renovering ska kunna resultera i det förutom i fantasin är oklart men är man aktivist behöver man inte förhålla sig till saker som vad som är rimligt.

Aftonbladets för tillfället klarast lysande stjärna, Jonna Sima, känd för sin iver att faktakolla saker, har inte heller orkat läsa Boverkets rapport utan nöjt sig med det som Hyresgästföreningen påstår så även i hennes artikel står det att en fjärdel tvingas flytta. Hon använder också ordet ”renovräkning” som aktivistforskaren Susanna Westin hittat på.

Den som ursprungligen kommit på ordet det kommer från ”renoviction” var en vänsteraktivist. Varför Westin inte benämns som det är ändå lite märkligt för det är ju det hon är. Att hon sedan också är forskare känns sekundärt för hon är betydligt mer aktivist än forskare.

Sima använder också en annan siffra som flyger runt i debatten om renoveringar och hyror – att många hyror höjs med 60 %. Det är fel, till och med enligt HGF:s egen tidning Hem och Hyra för där skriver de att visst förekommer det men vanligast är något annat.

Snittet är en bit under 1 000 kronor. Medianhöjningen ligger på 736 kronor per månad efter en renovering. Men det låter ju inte lika maffigt som 60 % såklart.

Det är bara att gratulera bostadsaktivisterna för väl genomförd opinionsbildning när deras påhittade ord blivit något som media slänger sig med.

I själva verket vill dessa aktivister att folk som alltså hyr sin bostad av företag eller privatpersoner som äger dem, med andra ord lånar de lägenheten mot att de betalar hyra, ska få bestämma över fastigheten mer än de som äger dem. Och de ska kunna få renoverade lägenheter utan att betala en enda krona mer i hyra.

Vi som bor i ägda bostäder, vare sig det är hus eller lägenheter, får däremot alltså hosta upp varenda krona för underhåll själva. Även de som bor i områden där priserna inte stigit utan tvärtom sjunkit. Med hårdare lånevillkor kan många inte heller låna till nödvändiga utrustningar på lägenheten så då återstår dyrare privatlån eller helt enkelt att betala kontant. En ny varmvattenberedare kostar till exempel 25 000-30 000 kronor. Alla med hus vet att dessa sällan förvarnar innan de går sönder.

Alla som bor i ägd bostad är inte kapitalstarka. Varför just nu människor som mot avgift lånar en bostad ska få ännu starkare rättigheter att bestämma över något de inte äger är för mig obegripligt. Men det är det utredningen syftar till, det som är ett beställningsjobb från Hyresgästföreningen till sina polare sossarna.

Och utredningen har dominerats av problem. Miljöpartisten Agneta Börjesson var den som fick utredningsuppdraget, som om det nu är något fel på att låta en person som faktiskt kan något om bostäder leda ett så viktigt uppdrag. För Börjesson har bara rätt partibok och dessutom från partiet som säger nej till de flesta bostadsbyggena. Och hon har inte ens lyckats hålla ihop utredningen hjälplig för redan i maj 2016 rapporterades det om stora problem. 

”Motstridiga känslor”. Klassisk miljöpartiretorik. När det alltså givetvis handlar om motstridiga ÅSIKTER. Inte vilken aura som lyser mest rött eller hur nu miljöpartiet jobbar.

Men såklart landade denna andra Reepalu-utredning, där inkompetens och bråk dominerat processen, i att hyresgästen såklart måste få mer makt över att bestämma över saker de inte äger.

En av sakerna de föreslår är att ändra från att det inte ska vara oskäligt mot hyresgästen att renoveringar genomförs till att det måste vara skäligt. Bevisbördan från den som äger lägenheten stärks alltså och hyresgästens rätt att säga nej ökar.

Man medger att förändringarna innebär stora konsekvenser framför allt för ägarna av fastigheten.

Men sedan konstaterar de att ”någon konflikt inte finns” mellan ägarnas rätt att få bestämma om sin egendom och de som hyr denna egendoms rätt att bestämma över den.

En annan sak utredningen utredde var den hyreslag för privatbostäder Alliansen införde som skulle underlätta för privatpersoner att hyra ut sin bostad för att öka utbudet av bostäder på marknaden.

Utredningen vill att lagen avskaffas och istället ingår i den befintliga hyreslagen. En av konsekvenserna står här: privatbostadslagen har default att besittningsskyddet inte finns, det vill säga, ingen som hyr en privatbostad alldeles oavsett om det står som en klausul eller ej, har besittningsskydd. Fullt rimligt. Om man glömmer att avtala bort besittningsskyddet kan plötsligt den som hyr kräva att få bo kvar om denna hyrt i minst två år. Utredningen vill istället att man ska avtala bort det, som man givetvis får. Men risken för den som hyr ut ökar för glömmer man bort den klausulen kan en tvist uppstå där privatbostadsägaren måste bevisa att det är deras privatbostad, annars har hyresgästen plötsligt rätt att bo där.

Utredningen vill ytterligare försämra för privatpersoner som hyr ut som bostad genom att avtalade tidsbegränsade avtal ändå måste sägas upp. Tidigare har det varit det fullt rimliga, att ett hyresavtal som upprättas på säg 9 månader också slutar att gälla 9 månader efter avtalet skrivits under och ska man ha en förlängning måste man alltså teckna ett nytt avtal från den tidpunkten.

Men utredningens förslag är att försämra för de som äger bostaden. Trots att avtalet gäller en viss tidsperiod måste alltså hyresvärden skriftligen säga upp sin hyresgäst innan avtalet går ut, annars har de rätt att bo kvar i ytterligare 3 månader.

Men trots att utredningen i princip gjort exakt som Hyresgästföreningen beställt är det inte nöjda.

Hyresgästföreningen vill också förhindra folk som äger en bostadsrätt eller villa att få ta betalt vad de kostar. Idag får man som ägare av bostaden ta ut några procent över reproräntan beräknat på marknadsvärdet på bostaden samt driftskostnader. Men att en bostad kostar vad den kostar är inget som HGF tycker att de måste förhålla sig till. De hade önskat att utredningen även förbjud privatägare att få täckning för sina kostnader utan tvingas till det föråldrade och helt orimliga bruksvärdessystemet. Där får man ändå tacka utredningen för att de precis som alla som inte jobbar på Hyresgästföreningen förstår att detta är helt orimligt och bara skulle leda till en sak: inga vill hyra ut ens ett litet rum.

Det enda man nu kan göra är att beklaga att detta haveri till utredning, till för vi har ju bench-mark den verkliga Reepalu-utredningen, ens tillsattes. 

Nu handlar det om att den inte ska passera riksdagen. För utredningen ska ut på remiss och sedan är det till syveende och sist riksdagen som avgör om Hyresgästföreningens lakejer i regeringen ska få igenom gåvan till sina vänner eller inte.

Det är rätt solklart vad jag tycker Alliansen och SD ska göra med den – släng den i papperskorgen. 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!