Rättigheter – en jätteindustri

Vi lever i vissa avseenden i ett mycket märkligt land.

För bara i Sverige kan en statlig utredning både konstatera att det inte finns någon svensk kultur eller etnicitet och föreslå icke partipolitisk nätaktivism som ett statliga initiativ mot rasism, och samtidigt göra diskrimineringsbyråer och mänskliga rättigheter till en bidragsfinansierad jätteindustri. En bransch vars enda verksamhet just går ut på att “utbilda” i de rättigheter man har eller inte har på grund av bland annat etnicitet, som inte handlar om den svenska. Som inte finns.

Jag har granskat hela det nätverk av uteslutande bidragsfinansierade diskriminineringsbyråer, som visar sig ha täta kopplingar med några av de mest kontroversiella muslimska organisationerna. Och hittat otroligt mycket pengar som rullar ut från framför allt MUCF men även kommuner, regioner och andra myndigheter. 

2012 gjordes en statlig utredning som helt gått mig förbi. Den döptes till “Främlingsfienden inom oss” och handlade om rasism framför allt. Tanken var kanske att den skulle handla om all form av rasism men när man läst resultatet är det tydligt att fokus ligger på två saker: islamofobi och högerextrema.

På ett enda ställe på 200 sidor hittade jag till exempel en mening om att flest hatbrott utsätts judar för i Sverige, inte muslimer. Däremot är förövarna till stor majoritet just muslimer, inte högerextrema. Jag skrev om det i ett inlägg 2015, att det är 9 gånger vanligare för en jude att utsättas för ett rasistiskt hatbrott än en muslim enligt Brå 2013. Jag skulle inte bli förvånad om siffran ökat i takt med att den muslimska invandringen ökat sedan dess.

Den statliga utredningen tillsattes i maj 2011 av Alliansen, ett drygt halvår efter att SD kommit in i riksdagen alltså. 

Om man kollar upp personerna som ingick kan man först direkt konstatera att Marie Demker är en känd statsvetare från Göteborg, gift med en annan känd statsvetare nämligen sossen Ulf Bjereld från Tro och Solidaritet. Lisa Bjurwald är journalist och försöker slå sig in som någon sorts expert på SD och högerextrema.

Camilla Abrahamsson jobbar nu åt Bah Kuhnke och uppdrog till exempel med henne åt DO att arbeta mer mot afrofobi. Annika Hjelm fick också toppjobb, hon är nu chef för rådet för mänskliga rättigheter i Stockholm, som är MP och FI:s pet project men vad jag vet inte är något annat än ett fint visitkort. Johanna Wistedt är ordförande i Stockholm RFSL, en annan rättighetsorganisation. Christer Åhlung har fått pris av Anne Ramberg och Advokatsamfundet för sitt jobb som MR-advokat. Erik Amnå är ordförande för Rättviseförmedlingens idé, eller kanske var det Lina Thomsgårds idé, om en utbildning för icke politiker. Höj rösten heter projektet som rullat något år nu.

Som ni kan se är de flesta som ingick i utredningen 2012 olika typer av rättighetsaktivister. 

Rätt snart i utredningen kommer stycket om bristen på svenskhet.

Och stycket om det oklara begreppet etnicitet. Vilket verkar syfta på att det bara är oklart när det gäller svenskar. Hela diskussionen är hur som helst märklig generellt men just i en utredning om främlingsfientlighet är det ännu konstigare. Staten ska ju någonstans förhålla sig neutral.

Utredarna tycker också att ordet PK, eller politisk korrekt, behövs förklaras närmare och konstaterar att det handlar om att man till exempel inte är främlingsfientlig. Vilket en ny definition om PK för mig.

Utredningen konstaterar fler saker utan att ge belägg för det. Till exempel att vardagsrasismen är ett utbrett och stort problem.

Eller att det är vanligt att lärare ägnar sig åt “etnisk kategorisering”. Ett rätt magstarkt påstående kan jag tycka. Det tycker nog landets lärare också om man frågar dem.

För att motverka det stora problemet med framför allt islamofobi som utredningen fokuserat på föreslår den flera saker.

Till exempel att staten “skapar ett alternativ” på internet i form av en motrörelse.

En politisk obunden men organiserad motståndsrörelse online som går in i kommentarsfält. Ringer det några klockor ännu på något som idag låter exakt som detta?

Utredningen från 2012 kallar en sådan rörelse för något i stil med Nattvandrare fast på nätet.

En Arg Blatte som både bloggar och är aktiv i olika sociala medie-kanaler gjorde mig uppmärksam både på den här rapporten och på att det den beskriver exakt är FB-gruppen #jagärhär.

Gruppen har i dagsläget 67 000 medlemmar, det är en sluten grupp och de går in och faktiskt spammar kommentarsfält där det finns enligt deras bedömning främlingsfientliga kommentarer. De jämför sig med nattvandrare. Gruppen har idag blivit ett vänsteraktivistfäste online. Tyvärr. Tanken är god men den opolitiska idén är förbi för länge sedan.

Både Lisa Bjurwald och Marie Demker är medlemmar. Jag tror inte på någon konspiration och att det är regeringen som uppmuntrat satsningen utan att det ärligt är ett eget initiativ från grundaren Mina Dennert. Däremot tror jag att just för att deras idé sammanfaller så väl med utredningens slutsatser så kommer det inte vara svårt att få finansiering av den.

Det här inlägget handlar däremot inte om #jagärhär utan om något annat utredningen föreslår.

Att det ska finnas fler diskriminineringsbyråer.

För idag, 5 år efter utredningen lagt fram sitt resultat, har det vuxit upp just olika rättighetscentrum och antidiskrimineringsbyråer som svampar ur marken.

Jag har hittills hittat följande som alla får bidrag från Ungdomsstyrelsen:

Göteborgs rättighetscentrum
Malmö mot diskriminering
Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg
Antidiskrimineringsbyrån Trollhättan
Diskrimineringsbyrån Humanitas
Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti
Byrån mot diskriminering i Östergötland
Örebro Rättighetscenter
Forum för lika rättigheter (Byrån för lika rättigheter)
Diskrimineringsbyrån i Uppsala
Rättighetscentrum Dalarna
Rättighetscentrum Västerbotten
Rättighetscentrum Norrbotten
Rättighetscentrum
Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd
Rättvisebyrån Haninge
Röda korsets byrå mot diskriminering Norrbotten
Röda korsets byrå mot diskriminering Jämtland
Röda korsets byrå mot diskriminering Gotland
Röda korsets byrå mot diskriminering Västernorrland

Samtliga är finansierade till i princip 100 % med bidrag från fd Ungdomsstyrelsen MUCF i kombination med andra skattebidrag, från till exempel kommuner, regioner etc. 

Röda Korsets byråer fick bidrag 2011-2012 på sammanlagt 2,1 miljoner kronor.

SIOS är en organisation för olika etniska organisationer. De är huvudman för Stockholm Syd som mellan 2011 och 2017 fått 4,9 miljoner kronor i bidrag av MUCF.

Studieförbundet Sensus är huvudman för ett flertal byråer och de fick totalt mellan 2011 och 2017 tillsammans över 13 miljoner kronor i bidrag från MUCF.

Det är svårt att hitta totala bidrag byråerna, ingen av dem har någon årsredovisning upplagd och få har kontaktpersoner ens. De verkar vilja hålla sin undan och transparensen är noll på de flesta ställena, vanligt bland bidragsentreprenörer för övrigt.

En jag hittat är Rättighetscentrum Norrbotten, en av Sensus byråer. Där kan man se att de totalt omsatte 2,5 gånger bidraget de fick från MUCF men bara 200 000 av dem var egna intäkter.

Deras totala skattebudget var 2017 ca 2 miljoner kronor. 

 Malmö mot Diskriminering har från MUCF fått 5 miljoner kronor mellan 2012 och 2017.

Byrån mot diskriminering i Östergötland fick under samma period nästan 7 miljoner kronor.

Antidiskrimineringsbyrån Sydost fick 4,8 miljoner kronor av MUCF den perioden.

Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg har bara fått bidrag 2017, på 900 000 kronor. Tidigare hette de Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti  och fick mellan 2012 och 2016 hela 3,6 miljoner kronor.

Diskrimineringsbyrån Humanitas fick 2012-2017 hela 5,7 miljoner kronor av MUCF.

Göteborgs rättighetscentrum fick 4,7 miljoner kronor samma period.

Totalt har olika diskriminieringsbyråer och rättighetscentrum, som är samma sak men annat namn, ofattbara 52 miljoner kronor bara från MUCF mellan 2012 och 2017. 

Detta är den första granskningen av antidiskrimineringsbyråerna för jag får inte plats i ett inlägg.

I nästa inlägg kommer jag visa kopplingen mellan byråerna och de muslimska kontroversiella organisationerna i Sverige.

 

 

11 kommentarer
  1. Rebecca! Minns du när Göran Persson med “Forum för Levande historia” gick ut i en enkät och frågade ca 5.400 pers om de kunde tänka sig en statsminister som var jude? Strax under 3.000 svarade och svaret blev “Nej”, dock redogjordes att runt 40% av de tillfrågade hade rötter i MENA.

  2. Du har hört det förut , det finns få som du som kan så iskallt destillera område efter område och med enkla ord kristallklart redogöra vårt sjuka Transfereringssytem!!

  3. Tack, Rebecca! Är så glad för varje skattekrona Du anstränger Dig att spara åt dem som behöver det bättre, såsom åldringar i Sverige. Mvh, Inger.

  4. Man kan ju inte skratta för det är ju så tragiskt. Men det här är rent bondfångeri. Det Svenska politiska systemet tycks befolkas av lättlurade människor.

  5. Man mår illa av alla dessa snyltare som suger i sig bidrag från våra skattekronor. Vänsterblocket har en utstuderad förmåga att få betalt av aningslösa(?) eller medlöpande sympatisörer i “administrationen”. Äckligt, sa Bull.

  6. Pingback: online school tips
  7. Pingback: education sites

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *