Ljug om rökning, igen

Varje gång det dimper ner en bilaga om hälsa brukar jag titta i dem. För de har ofta annonser från olika anti tobaks-lobbyister, och det är ofta halvsanningar eller rena faktafel i artikeln.

När man företräder något gott, som att rädda människor från sig själva, så är det nämligen inte så noga med fakta alla gånger. Ändamålet helgar liksom alltid medlet.

Så jag bläddrade givetvis i bilagan igår. Den handlar om psykisk hälsa.

 

 

Men eftersom anti tobaks-lobbyisterna inte gör någon skillnad på något inom hälsa har de klämt inte inte mindre än tre annonser, för hela bilagan är alltså en annons så artiklarna ser ut som artiklar men är i själva verket annonser betalda av de som intervjuas.

Vad nu rökning har med psykisk ohälsa att göra. Fler som mår dåligt psykiskt röker men korrelation och kausalitet är viktigt. Röker de för att de är deppiga eller är de deppiga för att de röker? Jag vet ändå tillräckligt mycket om tobak för att veta att det inte finns någon evidens i påståendet att rökning orsakar psykisk ohälsa. Det är fysisk ohälsa tobak kan bidra till.

 

 

 

Och eftersom hela anti tobaks-lobbyismen finansieras av bland annat mig, för de betalas till mestadel av skatt men drar i och för sig in en del pengar på läkemedelsbolagen som säljer Nicorette och andra nikotinläkemedel, bryr jag mig vad pengarna går till.

I vanlig ordning förhåller de sig till sanningen relativt. Det är lätt att konstatera bara genom att läsa annonsen A non smoking generation köpt där ordföranden påstår att 30 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet röker.

 

A non smoking generation är en av det dryga dussinet anti tobaks-lobbyistorganisationer vi har, samtliga finansierade av skatt och inte sällan är det samma personer som är med i olika föreningar. De fick nästan 1 miljon kronor av Folkhälsomyndigheten för just ett projekt i skolan. Enligt deras årsredovisning kom majoriteten av pengarna från bidrag. 

 

 

Men problemet är att det inte är 30 % av gymnasieungdomarna i årskurs 2 som röker.

Enligt den årliga undersökningen “Skolelevers drogvanor” 2016 som statliga CAN utför kan man läsa följande:

“Bland de som använder tobak, totalt 31 %, är det en tredjedel som enbart röker, ytterligare en tredjedel som röker och snusar”

Så det är alltså 22 % och inte 30 % som röker. 

Men det stannar inte där. För definitionen röka är bred. Med röka i statistiken brukar man mena dagligrökning/frekvent rökning medan tillfällesrökning är något annat. Här har A non smoking generation dessutom blandat ihop begreppen.

Sett till frekvent rökning är siffrorna betydligt lägre, som ni kan se på diagrammets heldragna linje. För pojkar har siffran gått ner till under 20 % medan flickor är ca 10 %.

 

Det är sådant här som är så fult. När företrädare för olika opinionsbildande organisationer inte kan argumentera schysst utan måste ta till fulknep, som att fabricera siffror. Eller använder gamla siffror, som A non smoking generation medvetet gör här. Siffran kommer från CAN-undersökningen 2014.

Man skulle kunna tro att minister Wikström själv förhöll sig mer konsekvent till fakta men inte heller han hänvisar till korrekt data.

Han hävdar ofta i debatten om rökning att 12 000 människor dör varje år. 

 

Men inte ett ord om att siffran är gammal. Enligt Socialstyrelsens rapport “Registerutdrag om tobaksrökningens skadeeffekter” från 2014 kan man läsa:

Perioden 2010-2012. Alltså för 5-7 år sedan. De främsta dödsorsakerna enligt den rapporten är lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke, för övrigt författad av anti tobakslobbyisternas ledare Hans Giljam, för det är han som i ensamt majestät sedan decennier både får vara utredare, forskare och dessutom företrädare för lobbyister. Samtidigt. Han har dessutom haft uppdrag åt läkemedelsbolag angående olika rökavvänjningspreparat.

Vad har då hänt sedan dess?

Ja, kollar man till exempel Folkhälsomyndighetens årliga rapport om svenskarnas hälsostatus, “Folkhälsan i Sverige” från 2016 hittar man intressanta saker. Till exempel det här diagrammet som visar att såväl hjärtinfarkt som stroke minskat rätt mycket sedan just 2010.

Och ändå använder alla möjliga offentliga företrädare inklusive Folkhälsoministern själv, alltså en gammal inaktuell siffra.

För om rökningen går ner för varje år, vilket den gör, och dödligheten i de främsta orsakerna går ner måste alltså siffran 12 000 vara helt fel idag. 

Bara för skojs skulle kan vi ju prata lite om kostnader. För det älskar alla som hatar tobak. Enligt Socialstyrelsen, som själva fortfarande använder en gammal siffra, är kostnaden 30 miljarder per år för rökare. 

Men en rökare tappar också i snitt 10 år i snitt av sitt liv enligt samma myndighet. En död person kostar inget i form av pension, vård och äldrevård. 

Dessutom tar staten in punktskatter på tobak som varje år ger staten nästan 12 miljarder i intäkter. 

 

Så i själva verket kan man inte säga att rökare kostar samhället 30 miljarder faktiskt. Det är inte säkert att de kostar samhället särskilt mycket alls totalt sett faktiskt.

Men ska vi prata kostnader, något jag alltid egentligen tycker är irrelevant eftersom skattesystemet är solidariskt och vi tvingas alla betala för andra människors val som till exempel skador efter skidåkning, studsmattehopp på fyllan eller MC-olyckor, ska vi prata den verkligt stora utgiften: fetma.

Även om rökningen skulle kostat 30 miljarder, givet att vi bortser helt ifrån punktskatter och 10 års uteblivna kostnader pga för tidig död, kostar fetman samhället 172 miljarder per år. Alltså nästan 6 ggr mer.

 

Enligt en undersökning gjord i Nederländerna för några år sedan kostade en fet person 2,4 miljoner kronor i genomsnitt medan rökare kostade 2,1 miljoner kronor. För de dyra för samhället, det är de som är sjuka ibland men lever länge.

Nu ser ni kanske varför alla argument om kostnader är befängda, vad gäller allt som har med hälsa att göra. Och där räknas tobak in. Det blir löjligt.

Men trots att rökningen går ner bland unga och i hela befolkningen, att vi lever längre, dör i mindre utsträckning av hjärtinfarkt och stroke och generellt har bättre folkhälsa för varje år har vi en minister som mer än gärna fokuserar på just rökningen.

Nyligen såg jag dock att han engagerat sig i något annat: antibiotika-resistens.

Först tänkte jag “vad bra”, för jag såg i samma rapport från Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistenta bakterier ökar explosionsartat i Sverige. Antalet MRSA ökade med 30 % på ett enda år, och enbart på grund av asylinvandringen, enligt myndigheten själva.

Och tyvärr är det dessutom den mycket svårbehandlade ESBL-bakterien som ökat mest.

Men Wikströms tweet och pressmeddelande handlade inte om det här. Utan om……jordbruket. Där jag trodde min hitta en handlingsplan för hur vi ska komma till rätta med den stora ökningen i befolkningen och i vården fokuserar alltså Wikström på djurhållning.

Det här sammanfattar väl ganska väl hur han, och hans regering, gör. Man fokuserar på saker som inte behöver en lösning för att man inte är kompetent nog att lösa problemen på riktigt.

Nu är det snart vår och vi som vill bestämma över vårt eget liv, fritt från andra vuxnas kontrollbehov, kommer snart få se årets skörd av olika tobaksutspel om till exempel uteserveringar och rökning.

Kom då ihåg följande: att inte ens Socialstyrelsens egen expert på tobak Magnus Stenbeck medger att det inte finns någon som helst passiv rökning på uteserveringar. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *