Skriv remissvar – påverka på riktigt

Vinst i välfärden-debatten var urspårad redan i valrörelsen men när man inte trodde det kunde gå lägre ner har just denna debatt gång på gång slagit nya rekord.

Resan ner mot den verkliga walk of shame inleddes när Malmös fd kommunalråd Ilmar Reepalu utsågs till statlig utredare för “Ordning och reda i välfärden” som den så förnumstigt döpts till. 

För övrigt något inget parti säger nej till. Vem vill inte ha ordning och reda? Men vem har då påstått att det inte är det? Tja, Ilmar Reepalu till exempel.

Han var länge kommunalråd i Malmö som många vet. Hur gick det då med de kommunala skolorna under hans tid?

Ungefär som med hans utredning faktiskt. Visserligen inleddes ökningen av resultaten innan han slutade men med tanke på att han var kommunalråd i Malmö från 1985 är det avsevärt större andel av hans tid som högsta chef som skolorna gick urdåligt.

 

Precis som i övriga landet presterar även Malmös friskolor betydligt bättre resultat än de kommunala. Andelen behöriga från dem varierar från 90-91,5%, jämfört med de kommunalas 72-75,5 %.

 

Det har gått troll i hela debatten om vinst i välfärden. Som om att göra vinst är dåligt på ett enda sätt, när det enda vinst säger är att ett företag lyckats generera ett överskott. Det vill säga, att skillnaden mellan intäkter och kostnader är ett plus och inte ett minus. Är det minus är det en förlust.

Om ett privat företag gör förlust får ägarna betala de saknade pengarna ur egen ficka. Eller så tar man från tidigare års överskott för att kompensera. 

Men frågar man Ilmar Reepalu är det bara för en skola eller förskola “att hur lätt som helst bara ta ett banklån”, vilket han sa i Dagens Industri idag.

 

Säger alltså mannen vars lön betalats av skattebetalare större delen av hans yrkesverksamma liv och som själv, den gången har testade på det här med företagande (för kommunens pengar) gick i konkurs.

För 2003 drev Reepalu Bo01-bolaget inte bara i konkurs utan dessutom blev åtalad misstänkt för bokföringsbrott. Detta är hans främsta merit som företagare, så hans okunskap inom företagande är förklarlig om än inte ursäktad. Eftersom han är statlig utredare och borde veta att företag inte alls “bara” kan få banklån.

 

Jättemånga små bolag, och de flesta välfärdsföretagen består bara av en enda enhet, har mycket svårt att få lån av banker. För av aktörerna inom till exempel friskolesektorn har 93 % av bolagen bara en eller två enheter. Inte sällan får de göra som majoriteten av alla företagare i Sverige – betala själva. Offra sin egen lön och tid, kanske till och med ta ett extra lån på huset för att ha råd att dra igång.

 

Men fakta är tyvärr vinst-i-välfärden-debatten sedan länge resistent emot. Istället är det det mytfest hela dagen.

Och en av de myterna är just det här med vinst. Det verkar som om folk väljer att inte förstå. Jag har därför försökt att pedagogiskt illustrera det här med vinst i skolverksamhet med två bilder.

Förutsättningar:
– alla skolor får en av kommunen beslutad skolpeng per elev
– antal elever som väljer skolan x skolpengen blir skolans intäkt, friskola som kommunal.
– om skolan bedriver dålig utbildning kommer få välja just den skolan = intäkterna minskar

För

Förstår ni nu?

Själva grejen med att göra vinst är att effektivisera sådant som är onödigt, som till exempel att göra saker bättre. Och därmed spara pengar, som sedan blir vinst. Sparar man på sådant som gör skolan sämre kommer intäkterna gå ner för färre väljer skolan.

Varför ska vi inte uppmuntra all offentligt finansierad verksamhet att lägga mindre pengar på administration, blir bättre inköpare eller jobba mot sjukfrånvaro så att mindre pengar behöver läggas på till exempel vikarier?

Den frågan har nämligen ingen vad jag vet lyckats besvara.

Vinsten behövs för att investera i bolaget. Man behöver även bygga upp en buffert för de år när det inte går lika bra.

Om ägaren avstår lön det första året och lever på sin partners inkomst för att bygga upp verksamheten, varför ska personen inte få tillbaka de offrade pengarna i lön när företaget går bra? Det är nämligen detta det missbrukade ordet vinstutdelning till majoritet går till. Till att ersätta ägaren för förlorad inkomst och tagna risker.

Kommuner däremot, dessa har inga personer något problem med går med vinst även när det gäller skolor. Många kommuner har skolor i ett eget bolag, till exempel Stockholm som har SISAB AB. De omsatte 2 miljarder förra året och gjorde 237 miljoner i vinst. På att hyra ut skollokaler till både kommuner och friskolor.

Med den här retoriken borde varje person som säger att vinst är dåligt kräva att alla kommunala bolag sänker sina intäkter, alternativt höjer sina kostnader så att ingen vinst görs. För vinst betyder ju bara att man tillskansat sig skattemedel otillbörligt. Eller hur var det nu? SISAB AB har alltså ockerhyror, det är det kommunen sysslar med. Sa ingen någonsin. För det är deras uppdrag att bedriva verksamheten affärsmässigt.

 

Men trots att Reepalu-utredningen bara handlar om företag inom välfärden och inte ens berör kommuners intressen eller hur de beter sig ekonomiskt finns det alltså inga välfärdsföretag på remissinstanslistan. 

Däremot alla tänkbara fackförbund och organisationer för olika ideella verksamheter.

Här finns dock en lösning.

För vem som helst får skicka in en remiss på en utredning.

Alla remissvar ska vara inne senast den 24 februari. Vill ni tala om för regeringen vad ni tycker om historiens sämsta utredning har ni nu chansen.

Allt ni behöver veta hittar ni på sajten svarareepalu.nu, inklusive en mall för ett remissvar ni kan använda.

 

Stoppa den största attacken på svensk företagssamhet sedan löntagarfonderna. 

Hjälp till att se till att Reepalu-utredningen hamnar där den hör hemma – i papperskorgen.

 

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *