De svenska aborthatarna

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, alldeles oavsett vad vissa socialistfeminister vill göra gällande i framför allt valrörelser.

En av flera saker som gör oss till det är den konsensus som finns för kvinnans okränkbara rätt till sin egen kropp.

Det finns inget riksdagsparti idag som inte stödjer gällande abortlagstiftning och det är idag tillåtet för ensamstående att inseminera på fertilitetskliniker. Rätten att slippa bli mamma och rätten att få bli mamma skyddas båda.

Detta hindrar inte anti abort-rörelsen, även kallad pro life, att ändå försöka göra framstötar för att inskränka aborträtten även i Sverige, finansierad och understödd av den mäktiga amerikanska pro life-rörelsen.

Jag skrev om det här redan 2014.

Ekot hävdar nu att det är de som avslöjat att amerikanska pro life finansierar svenska rättsfall, men det är bra att det uppmärksammas.

 

Det brukar heta att vi har fri abort men det är inte riktigt sant. Vi har reglerad abort, där den yttre gränsen är vecka 18. Efter det krävs Socialstyrelsens tillstånd till vecka 22. Därefter får man inte göra abort, om det inte är fara för kvinnans liv. Då gäller inga gränser alls utan en graviditet får avbrytas när som helst innan förlossningen. Fram till vecka 18 har vi alltså fri abort, inte efter.

 

Den amerikanska anti abort-rörelsen har kommit på att det är mer effektiv opinionsbildning att använda sig av juridiken istället. Det hindrar däremot inte rörelsen för att fortfarande  demonstrera med vidriga bilder, bränna upp abortkliniker eller till och med skjuta abortläkare.

Det finns en missuppfattning att bara för att det blivit ovanligare så har det slutat, men bara för drygt ett år sedan brändes fyra kliniker ner i USA. För 7 år sedan sköts en abortläkare till döds av en pro-life aktivisit.

 

Inte sällan är det män, som på bilden, som protesterar mot kvinnors rätt till sina egna kroppar. Men det är ju lätt att ha åsikter om problem som aldrig någonsin kan drabba dem fysiskt.

Varje år utförs 22 miljoner osäkra aborter i världen och nästan 50 000 kvinnor dör varje år på grund av illegala aborter i länder där anti abortrörelsen vunnit mycket större segrar än de lyckats med i till exempel Sverige.

Men döda foster och sprängda kliniker är alltså gamla metoder.

Anti abort rörelsen har även blivit smartare när det gäller att både kalla sig själva, och sakerna de gör, för annat än pro life eller anti abort. Scandinavian Human Rights Lawyers får dig lätt att tro att det bara är mänskliga rättigheter de sysslar med. Men ett av deras huvudfokus är alltså sådana här rättsfall.

Alliance Defending Freedom skulle kunna vara något libertarianskt, men är i själva verket en av de mäktigaste anti abort-organisationerna i USA som varje år samlar in nästan 40 miljoner dollar.

Pro life satsar numera de mesta resurserna på att bekämpa aborter i rätten, i Sverige är deras största förespråkare juristen Ruth Nordström

Hon kommer själv från den kristna sekten Livets Ord, som bland annat gjort sig kända tidigare att beskylla handikappade för att ha syndat i tidigare liv och de fördömer även homosexualitet. Nordström är även engagerad i stiftelsen Provita, och det är därifrån pengarna från amerikanska ADL kanaliserats. Provita är en del av svenska antiabort-rörelsen.

 

Mest pengar får ADL enligt uppgift när de  driver anti gay-marriage-frågan. Vilket känns fräscht och modernt på en helt annan nivå.

 

Jag gissar att en person från Livets Ord inte tycker att det är ett problem att pengarna de får för att driva fallen finansieras av anti gay-lobbying men jag kan ha fel.

Varför driver då pro life-rörelsen alla dessa rättsfall, där Elinor Grimmark och Linda Steen är det två fallen hittills som är svenska?

För att de insett att begränsa abort via riksdagen är alldeles för svårt.

Istället har de hittat ett sätt att runda demokratin: om samvetsfrihet i vården tillåts och det finns prejudicerande rättsfall begränsas tillgången på abort för kvinnor. I de länder som infört detta i södra EU har allt fler kvinnor fått svårare och svårare att hitta en klinik som tar emot dem, trots att de har lagstadgad aborträtt. För att vårdpersonalens samvetsfrihet har vägt högre.

Samvetsfrihet är alltså ett smart sätt att slippa gå omvägen via demokratiskt fattade beslut – man går direkt på knock i juridiken och begränsar därigenom utbudet. Smart och djälvulskt på samma gång. 

 

Vad är det då som hänt Elinor Grimmark?

Vi tar det från början. 

Grimmark jobbade som sjuksköterska i Jönköping. Så långt inga problem, det går nämligen utmärkt att jobba som sjuksköterska och ha samvetsfrihet då man inte kommer i kontakt med aborter på till exempel en vanlig vårdcentral. Men så nappade Grimmark på Jönköping läns erbjudande om att gå specialistutbildningen till barnmorska. De erbjuder full lön under studietiden så att Grimmark och hennes studiekamrater slapp låna. Som motprestation för detta förbinder sig studenterna att arbeta inom Jönköping läns landsting under två år.

 

Så hon skrev avtal med landstinget och gick utbildningen. Med full betalning av skattebetalarna.

När hon var klar sökte hon jobb inom Jönköpings landsting men meddelade då att hon ville jobba på förlossningen men inte delta i aborter.

Då drogs erbjudande om anställning efter studierna in. 

 

Hon vägrade också att sätta in kopparspiraler och annat som har med preventivmedel och hänvisade till sin kristna tro. 

Om en kvinna blir gravid efter en våltäkt spelar ingen roll för Grimmark, ytterligare en detalj som kanske inte är så känd. För den åsikten, att inte ens våldtagna ska få göra abort, har inte ens alla riktigt hårdföra abortmotståndare på till exempel Irland.

Grimmarks ombud Ruth Nordström utelämnar gärna den detaljen av opinionsskäl – det är helt enkelt lättare att sympatisera med en person som inte vill utföra en kirurgisk abort av ett foster i vecka 18 än en person som vägrar sätta in en spiral på en medelålders trebarnsmamma. 

Ingenstans i Nordströms olika opinionstexter vare sig nu eller senare tar hon ens upp att fallet Grimmark alltså inte alls bara handlar om aborter utan även preventivmedel. Eller att Grimmarks åsikt om våldtagna är att inte ens detta ska rendera ett undantag.

Genomgående och genomtänkt har Nordström upprepat att det handlar om abort, inte sällan dessutom fokus på sena aborter. För att de, för alla människor inklusive både vi som är för abort och de kvinnor som tvingas genomgå dem, är de värsta. Istället för att fokusera på de aboslut vanligaste – de tidiga. De aborterna sker via medicin och utförs av just barnmorskor. 

 

Texten ni ser ovan är från Nordströms öppna Facebook-sida och publicerad i veckan. Återigen, fullt fokus på sena aborter. Inte en rad om att Grimmark vägrar utföra arbete med preventivmedel. Hon hävdar också att abort inte är något barnmorskor utför. Inte kirurgiska nej, men de medicinska. Något Nordström alltså utelämnar. Det är också den sort som ökar då aborterna görs tidigare idag än tidigare och vården dessutom vill att de kirurgiska minskar då detta är mycket invasivt för patienten, samt kostar mer resurser i vården.

Grimmark lät alltså skattebetalarna betala för en utbildning hon visste att hon skulle ha problem att få använda.

Bara där tycker jag att man kan fundera på bristande moral gentemot andra människors pengar faktiskt. Varför gör man så? Varför ska jag betala hennes utbildning, jag som betalat min egen för 350 000 kronor som jag betalar av på, när hon VET att hon kommer att vägra delar av jobbet?

Responsen från Grimmark när tre av landstingets vårdgivare nekade henne jobb var att anmäla dem till Diskrimineringsombudsmannen.

Men DO gav henne inte rätt.

Hon hade inte blivit diskriminerad på grund av sin tro. Med hänvsining till Socialstyrelsens tjänstebeskrivning. God abortvård står över religion i det här fallet.

 

Vad gör Grimmark då?

Hon går vidare till tingsrätten. Även där förlorade hon. Dom kom i november 2015. Grimmark blev inte diskriminerad när hon inte fick jobb på de tre sjukhusen i Jönkping.

Rätten slog också fast att kunna medverka till aborter och preventivmedel ingår i en barnmorskas arbetsuppgifter. 

Vi har alltså en enig DO och tingsrätt – Grimmark är inte diskriminerad. 

 

Nordström och Grimmark överklagade till hovrätten men de valde att inte ta upp fallet utan hänvisade till Arbetsdomstolen.

De har nu inlett målet i Arbetsdomstolen, hur det slutar vet vi inte ännu men varför de skulle dra andra slutsatser än DO och Tingsrätt kan man ju undra. I Arbetsdomstolen handlar det inte i huvudsak om abort utan huruvida en arbetstagare har rätt att kräva att arbetet anpassas efter religionsfriheten, som jag har förstått det i alla fall.

 

Även det andra fallet Ruth Nordström driver om samvetsfrihet i pro life -syfte har hon förlorat i alla instanser hittills. Linda Steen gjorde precis som Grimmark – jobbade som sjuksköterska, nappade på erbjudande om studielön fast i Sörmland och vägrade därefter att utföra aborter.

Inte heller Steen vill jobba med preventivmedel.

 

Hon förlorade i tingsrätten och dömdes att betala 1,2 miljoner kronor i rättegångskostnader.

 

Nordström har inte hymlat med att det slutgiltiga målet är Europadomstolen. Hon har hela tiden hävdat att Sverige är skyldiga att erbjuda samvetsfrihet genom resolution 1763 i Europarådet. Hon vill få det prövat i Europa-domstolen.

 

Resolution 1763 som hon hänvisar till kom tyvärr till av något som ändå måste kallas olycksfall i arbetet. Carina Hägg skrev en motion som hade till syfte precis tvärtom – att stärka kvinnans rätt. Men efter behandling i utskott hade motionen gjort en 180 graders sväng för att det finns en rätt stark lobby emot aborter – många länder i EU är betydligt mer religiösa än sekulariserade Sverige.

 

Men resolution 1763 är inte bindande för medlemsländerna, något Nordström också brukar utelämna i sin opinionsbildning.

 

Sammanfattningsvis har vi alltså två rättsfall i Sverige med pengar från den mäktiga anti-abort rörelsen i USA, som drar in 40 miljoner dollar per år i donationer, vars enda syfte är att påverka aborträtten i Sverige.

Men inte via demokratin utan den rundar man. Istället är syftet med processerna att minska tillgången till aborter för kvinnor, genom att vårdpersonals rätt att vägra utföra dem ska ha högre vikt än den lagstadgade aborträtten.

Ruth Nordström tillhör själv den svenska anti abort-rörelsen, med engagemang i Livets Ord, kopplingar till Ja till Livet-rörelsen och stiftelsen Provita som har samma adress som sin juristfirma.

Hennes strategi opinionsmässigt är att fokusera på sena aborter och inte prata något om att hennes klienter också vägrar preventivmedel. Hon fokuserar också konsekvent på att hävda att aborter utförs av läkare, trots att det är de sena kirurgiska som måste utföras av läkare och att medicinska aborter utförs av barnmorskor.

Allt är bara skicklig opinionsbildning för att dölja egentliga syften med processerna. 

Nordström och Grimmark har förlorat i samtliga instanser hittils. Även Linda Steen har förlorat. Varken DO eller Tingsrätter medger att någon diskriminiering har skett och ingen kränkning av religionsfriheten har funnits. Det är svårt att se att Arbetsdomstolen skulle landa i en annan slutsats men vi får se.

Klart är i alla fall att striden långt ifrån är över och att striden framför allt är en attack på aborträtten.

Även om den också handlar om huruvida en arbetstagare har rätt att kräva specialanpassning på en arbetsplats med hänvisning till religion. Och just den biten har en massa andra tillämpningar samvetsfrihetsivrare inte vill kännas vid: manliga läkare som inte vill behandla kvinnor, Jehovas vittnen som inte vill ta blod från patienter men också andra yrken, som att kräva särskilda undantag från arbetskläder på grund av religion.

Det har varit fall i DO om en kvinna som krävde att få arbeta i heltäckande slöja på ett dagis, ett annat fall har handlat om en annan muslimsk kvinna som krävde undantag av hälsoreglerna att ha kortärmade arbetskläder på sjukhus, vilket man har på grund av smittorisker med långärmat. Var går då gränsen för anpassning av arbeten till religiösa krav? Det är större frågor här än “bara” aborter i fallet Grimmark faktiskt.

Komplicerade fall.

De väcker mycket känslor och tydligen har såväl Grimmark som andra debattörer utstått näthat, vilket inte är överraskande tyvärr men likväl förkastligt. Däremot vill både hon och andra göra gällande att det handlar om yttrandefrihetsbegräsning och mobbing. Det är det aboslut inte. Ingen har sagt att Grimmark inte får tycka vad hon vill. Mobbing ska man vara försiktig med att använda för att inte urholka det och en kritikerstorm även om det ingår näthat är inte mobbing. Abort är ett känsligt ämne för många, känslor tenderar till fler påhopp. Tyvärr.

Kontentan av hela detta långa inlägg är att det är en väldigt listig strategi av en rörelse med såväl mycket makt som pengar. Genom juridik och sådana som Nordström, som spelar ner den verkliga frågan och försöker sätta fokus på annat, ska vi dribblas bort. Men det vi andra kan göra är att fortsätta skriva om det.

Vi ska inte vika en tum för kvinnans rätt till sin egen kropp. 

 

 

24 kommentarer
  1. Jag säger som flera andra. Jag brukar följa din blogg och har läst väldigt mycket bra inlägg. Men nu tror jag inte mina ögon!

    Samvetsfrihet handlar väll om att man p.g.a sitt samvete inte vill arbeta med abort. Vi har fri abort i Sverige. Det är felaktigt att samvetsfrihet skulle vara ett angrepp på abortfriheten. Debatten har inte förts på ett konstruktivt sätt. Alla behöver inte tycka lika.

  2. Följer dig nu och då Rebecca. Ofta med behållning. Denna gång måste jag anmäla en avvikande åsikt. Väl medveten att PK är den inte, hoppas på barmhärtighet ändå.

    Som jag ser det ligger barnet i kvinnans kropp men ÄR INTE kvinnas kropp. I så fall
    skulle ju kvinnan vid förlossning förlora 3-5 kg av sin egen kropp. Vilka delar då och hur
    överlever hon det?

    Dessutom, hur man än formulerar ord för att avhumanisera det ofödda barnet släcker
    man de facto liv! Det kan väl inte förnekas?

    mvh/Erling

  3. Inte ditt skarpaste inlägg precis. I en extremt svår fråga som bokstavligen handlar om rätten till sitt eget liv och/eller död på många plan. Finns inget rätt eller fel här och kommer aldrig att finnas. Det är en 100 procentig samvetsfråga. Ingen ska därför tvingas till något. Vi ska inte vika en tum för det ofödda barnets rätt till sin egen kropp är precis lika logiskt.
    Anta t ex att vi inför dödshjälp för svårt plågade sjuka döende i Sverige. Ska du då som läkare kunna neka utföra detta av samvetsskäl utan att bli av med jobbet ?
    Svar enl ovan: Ja, om du som läkare har betalat din utbildning själv, annars inte. Det är inte riktigt så enkelt……..

  4. Hej

    Du har helt rätt i att barnmorskor ska utföra alla förekommande arbetsuppgifter. Likväl ska alla följa klädregler (kort ärm). Dela ut all post, servera på restaurang osv. Ok så långt.

    Abort finns cementerad i åsiktskorridoren och jag hävdar att få uppriktigt problematiserar de etiska dilemman som abort skapar.
    När blir fostret människa?
    Vi utför fostervattenprov för downs syndrom i framtiden kan vi förmodligen kontrollera vilken längd, hår och ögonfärg att kön. Ska vi tillåta abort som selekteringsmetod?

    Mitt dilemma är att om abort är mord gäller det även om modern blev gravid vid våldtäkt.

    Jag är för abort men anser, som de flesta, att det är för vanligt. Ca 1 miljon i sverige under tiden det varit tillåtet.

  5. Detta visar återigen hur oerhört viktigt att hålla religionen som en privatsak för att ett samhälle ska fungera. Under inga omständigheter ska religion få gå före lag, och lagen ska vara skriven från ett humanistiskt sekulärt perspektiv.

  6. Det finns några aspekter att kommentera. Uttrycket “fri abort” leder kan innebära att det inte är förbjudet och/eller att det är gratis. Det handlar om huruvida det skall vara förbjudet eller ej. Gratis skall det givetvis inte vara, abort är ingen sjukdom och det finns inte något skäl för att det skall vara skattefinansierat.

    Den andra viktiga aspekten handlar om mannens rätt till abort. Med detta menar jag att en (inte ont anande) man kan plötsligt få besked att han har blivit far och dömas att betala underhåll. Därför borde det vara ett krav att kvinnan före vecka XX informer mannen ifråga att hon är gravid. Om denne då inte accepterar att bli far övergår hela ansvaret på kvinnan som sedan får välja att föda barnet och då ta det fulla ansvaret eller att göra abort.

    Med nuvarande regelverk kan man inte med godaste vilja i världen kalla Sverige jämställt.

  7. Väl utförd efterforskning och gediget arbete i vanlig ordning. Jag imponeras. Sen delar jag absolut inte slutsatsen. Frågan om samvetsfrihet är dock större än bara att gälla frågan om abort. Sen kan man alltid diskutera om artikeln handlar om abort eller samvetsfrihet.

    Den dag det (hypotetiskt förvisso) kommer att bli aktuellt med aktiv dödshjälp i Sverige lär frågan om samvetsfrihet återkomma. Frågan är om argumenten mot den, oavsett religiös tro eller inte, kommer att framhållas lika starkt då. Ska bli intressant att se vad som händer…

  8. bra skrivet!
    Kan man ställa dessa frågor och beslut i relation till de rättsfall där sjukvårdspersonal drivit frågor om heltäckande klädsel på ärmar mm och vunnit? Där finns ju starka regler om hygien.

  9. Det kan bli jobbigt i framtiden:

    I kassan vid ICA: Tyvärr, Muhammed som sitter vid kassa ett kan inte sälja dig fläskkotletterna, han är muslim så det skulle strida mot hans tro. Du kan prova kassa två där Sara sitter, men då är jag rädd att hon som judinna inte kan sälja dig räkorna. Och så vidare…

  10. Helt med dig med att aborter skall finnas. Dock är jag inne på att dra ner på tiden till 14-16 veckor istället för 18 veckor då det omvandlats till foster istället för embryo.

    Absolut ska det kunna förlängas vid speciella orsaker.

  11. Mycket stor och intressant fråga som faktiskt tål att debatteras. Du skriver “spelar ner den verkliga frågan”. Vad är den verkliga frågan? Detta rör filosofi, livsåskådning, moral, vetenskap och vem som är den yttersta auktoriteten över mänskligt liv. Mycket i detta land sker med autopiloten påslagen, som du också ofta skriver om; sosseriet, myndigheter, förmyndarmentalitet, etc. Det kan också tänkas (och sägas) att om vårdvetenskapen nu säger att långärmat i vården utsätter en patienter för en onödig risk så kanske den jämförelsen inte riktigt är relevant i den verkliga frågan. Hur mycket, eller litet, nihilism ett samhälle tål och var gränsen går är som sagt en filosofisk/moralisk fråga. Det bästa är om debatt kan ske med öppna kort från båda sidor och inte behöva “avslöjas” att någon (rik?) lobbygrupp är inblandad. Det ska inte behövas om debatt kan föras på rätt nivå.

  12. Hej Ulrika.
    Jag brukar läsa din blogg med stort nöje, men nu blev det ett rejält magplask, enl. mig.
    För att du inte ska tro att jag är ett troll, så kommer en kort presentation av mig.
    Jag ingår i gruppen, ” politiska och religiösa med vanföreställningar” Kristdemokrat, och Kristen.
    En grupp som du verkar avsky mer än något annat, ja förutom Sossar förståss.
    Nu till ditt blogginlägg.
    Man kan skriva, objektivt, eller subjektivt.
    Tror inte jag behöver undervisa dej om skillnaden, men dom som läser detta kanske inte uppfattar skillnaden.
    Om man skriver på ett objektivt sätt, så tar man reda på hur en Kvinnoklinik är uppbyggd, med en förlossningsavdelning, där det i första hand föds barn, med ett team av Läkare & Barnmorskor.
    På gyn. avd, sker det, preventiv rådgivning, insättande av tex. spiral av Barnmorskor, prov på könssjukdomar, aborter och utskrivning av abortpiller, av ansvarig Läkare här kan även Kuratorer jobba,
    Patienter som söker sig till Gyn. har ett “spann” av olika åkommor och önskemål.
    I objektiviteten namn måste man kolla hur lagstiftningen är skriven, om det finns utrymme för tolkning, ock varför Domstolarna inte tar hänsyn till lagtexten, utan dömer mer efter den allmänna opinionsläget.
    Du får naturligtvis på din blogg skriva hur subjektivt du vill, men att misstänkliggöra två yrkesverksamma kvinnor på grund av att dom är kristna och att för den saken skull uttrycka missaktning över hur dom framför, med stöd av Svensk lagstiftning sina argument.
    36000 tusen aborter per år = 360000 tusen på tio år. och du frågar inte varför ? trots världens bästa föräldraförsäkring, och om man tittar på våra nordiska grannländer och slår ihop deras aborttal så kommer dom inte upp i detta antal som vi har på långa vägar, är nordiska kvinnor mer inriktade på barnafödande än Svenska kvinnor, och i så fall varför?
    Nu anser jag att dessa 36000 aborter som utförs på Svenska sjukhus säkert är beslut som kvinnor tagit med goda och riktiga skäl.
    Som du vet så råder det akut Barnmorskebrist på sjukhusen i dag, och dom mammor som kommer till förlossningen ska inte mötas av sönderstressade Läkare & Barnmorskor, eller ännu värre hänvisas till ett sjukhus flera mil bort, ingen födande kvinna ska behöva uppleva detta.
    Du “glömde” nämna att Ellinor Grimmark jobbar i Norge som ansvarig barnmorska på special BB. Norrmännen tycks inte se Ellinor som ett problem, utan ser henne som en viktig välutbildad och kunnig resurs på förlossningen i Norge.
    Du om någon vet hur det ä

  13. Att det finns olika definitioner när livet har sin början är ju inga konstigheter. Att som abortmotståndarna gör hävda att fostret inte är en del av kvinnan utan en egen livsform med egen rätt till liv är ur det ljuset ett ganska rimligt ställningstagande.
    Som jag ser det angående samvetsfrihet så är det bättre att ha en barnmorska som bara förlöser än ingen alls, men statens (landstingets)uppgift är fortfarande att kunna tillgodose en säker mödravård inkl aborter.

  14. Hej.

    “Kvinnans rätt till sin egen kropp” är vad man kallar ett icke-argument.

    Att resonera om abort, avlivandet av ett livsdugligt foster, i termer om rättvisa är ett stickspår som leder in i en fälla: barnets rätt till liv.

    Vidare, om abort är en rättighet för kvinnan, är det en rättighet för mannen att avsäga sig faderskap av ett av honom oplanerat och oönskat barn?

    En klokare inställning till abort är att behålla möjligheten i fall som exempelvis våldtäkt, livshotande tillstånd samt som sista utväg vid en helt omöjlig/oönskad graviditet – ungefär som idag – kombinerad med rigorös sexualupplysning om preventivmedel samt god och billig tillgång till kondomer.

    Varför fertila singelkvinnor skall ha rätt till insemination för mina pengar begriper jag inte – har ensamstående fertila män rätt till av staten finansierad adoption då? eller är ‘rätten’ att ha barn avhängig det biologiska könet?

    Du skriver “komplicerade fall”. Vad är komplicerat? Att även kristna skall få undantag? Antingen berättigar religion till undantag från gängse regler och lagar, eller så gör det det inte. Antingen står en troende över vissa lagar eller så gör den det inte. Det är inte komplicerat: det är feghet att inte vilja välja vilken av två ömsesidigt exkluderande principer som skall gälla.

    Låt mig ge dig ett eget exempel: om jag skall på studiebesök i en byggnad ägd och driven av en religiös kult (kvittar vilken): skall jag då tvingas följa deras påbud om klädsel (t ex) trots att jag inte är troende? Har jag rätt som ej troende att slippa utföra det arbetsmomentet eller har den svenska kommunala skolan rätt att tvinga mig att delta i religiösa ritualer?

    Något att tänka på, och jämföra med.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  15. Ja, hur skulle det gå om alla fick göra avsteg med hänvisning till sina personliga värderingar och religion? Hur vore det om en läkare skulle neka blodtransfusion till en patient med hänvisning till sin religion? Behöver jag säga så mycket mer? Låt vänsterliberalerna hållas och vi har snart anarki här i landet….

  16. Mycket bra skrivet. Huvudet på spiken.
    Har bara ett par “rättningar” om du ursäktar.
    – landstinget kan inte kräva att du jobbar kvar efter att du fått utbildningen betald – konstigt men sant
    – barnmorskor utför inte aborter, inte rent tekniskt. Barnmorskor gör dateringar, planerar allt runt en abort, ger information och stöd men det är en läkare som ordinerar de läkemedel som används och dessa ges till kvinnan av barnmorskan och kvinnan själv väljer om hon vill ta läkemedlet. Detta läkemedel avbryter graviditeten. Senare tas ytterligare en tablett som antingen tas via slidan eller läggs under tungan. Även detta gör kvinnan själv.
    Så vad är det EG inte vill medverka till? Jag antar att det är som du skriver, hon/de vill inskränka rätten att själv välja att avbryta en graviditet eller inte. Detta medför som du skriver att all vårdpersonal i så fall skall kunna vägra vissa arbetsuppgifter utifrån egna suspekta idéer.

  17. Intressant inlägg! Bedrövligt och läskigt tycker jag. Inlägget innehåller dock lite faktafel kring rätten till abort: ang “abort” efter v 22 så är det inte en abort utan ett avbrytande av graviditet om det görs för att rädda moderns liv. Avbrytande av graviditet är inte detsamma som abort då man går in med inställningen att rädda både mammans och fostrets/barnets liv.

    Dessutom har jag fått förklarat för mig att man har rätt att göra abort så länge fostret EJ är livsdugligt (därav gränsen för friska foster vid v 22, därefter kan man rädda dem till livet med intensivvård). Om fostret har en missbildning/skada så allvarlig att man med stor säkerhet kan anta att det inte kommer överleva någon längre tid efter en förlossning så har man rätt att göra abort under hela graviditeten, eller åtminstone så länge fostret kan antas vara ej livsdugligt.

  18. “Vi ska inte vika en tum för kvinnans rätt till sin egen kropp”, lyder slutklämmen i ditt inlägg. Men vad har det med abortfrågan att göra? Ofödingarna har ju en egen kropp, med ett eget blodomlopp och ett unikt DNA. Har inte de också “rätt till sin egen kropp”?

  19. Före Sverige blev så genomdrypande inkonsekvent som det är idag (eller snarare före det blev mycket märkbart) var jag i USA ett bra tag och behöll även kontakterna med bekanta i USA. Hade en hel del diskussioner om det här med abort samt även tonårsmödrar.

    Tonårsmödrar är ett ickeproblem i Sverige. (eller var, betänk några decennier) och majoriteten av aborter utförde mycket tidigt. Sena aborter är förbjudna. Mellanaborter krävs prat för att övertyga om varför. Detta tycker jag är en sund inställning.

    USA har inte samma problem som vi. De har problem med för många (lågutbildade givetvis) tonårsmödrar. Hur det står till med procenten för hur aborterna fördelar sig minns jag inte rakt av, men de tillåter alltså även sena aborter i minst ett antal delstater. Den här biten är faktiskt rent ut sagt vidrig. Att ända in i 9e månaden så skulle abort vara tillåtet. Finns inte på kartan i Sverige med möjligen möjligen att barnet är så gravt skadat att … ja jag vet inte vad.

    Säga vad man vill om abortmotstånd, men även där finns det grader i helvetet. Men jag tror svenska abortförespråkare ska vara jävligt försiktiga med att försvara amerikanska diton utan att kolla om man egentligen sätter samma gränser.

    För övrigt rynkar jag på näsan åt var och en som i ett uppenbart väldigt sexuellt umgänge “råkar” bli med barn då inget som helst skydd applicerats. Dessa kallar jag för oansvariga och borde veta bättre. Men de kan göra något åt saken tidigt. Nu sägs det att USAs sexualundervisning inte når några högre högre höjder, igen ofta beroende på stat, men hur NÅGON kan komma undan med att inte veta hur ett barn blir till är mig fullständigt obegripligt (hur blev man själv till?)

    På närmare håll har vi Storbrittanien ett land med fler tonårsmödrar än här. Även här kan man fråga sig … ja varför? De har ju aborter de med. Ja … jag har läst på men tänker inte skriva vidare om vad jag fann var orsaken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *