Mattias Hagbergs odyssé

Veckans snackis är utan tvekan den artikelserie i tre delar Dagens Nyheter publicerat där vänsterskribenten Mattias Hagberg påstås “undersöka” den liberala opinionsbildningen på ledarsidorna.

Att det just är Dagens Nyheter som publicerar denna, och att passande nog inte DN:s egen ledarsida ens nämns med en enda rad i tre artiklar är inte märkligt. DN har sedan 2013 och den agendasättande journalistikens införande av Peter Wolodarski tagit steg efter steg mot irrelevansens hörn.

Idag ligger DN efter SvD i de flesta mätningar jag sett, både på trafik online och upplaga. Ledarsidan ligger långt efter i till exempel Idagoras mätningar, som mäter delningar och trafik till just borgerliga ledarsidor såvä nationella som lokala.

Jag gisssar att Peter Wolodarski nästan kissade på sig av pur entusiasm över artikelförslaget som Hagberg mailade in gissningsvis i mitten på hösten. En chans att få, om inte klubba ner, så åtminstone ställa alla andra borgerliga ledarsidor och debattörer i en virtuellt hemmabyggd skampåle måste varit oehört frestande.

Ska man hitta ett sammanfattande ord för odyssén Hagbergs ger sig in på med målet att känga till så många borgerliga eller liberala ledarsidor och debattörer som möjligt är att de tre artiklarna till ungefär 90 % har fokus på kvinnor. 

Mattias Hagberg, en skribent jag ärligt talat faktiskt aldrig hört talas om innan detta, har tidigare in sin karriär bland annat inriktat sig på feminism.

Jag kommer i nästa blogginlägg ge mig in på en liknande resa Hagberg åkt på och kolla vad han själv skrivit och tyckt sedan 2010 och framåt.

Missa inte det. Men här är ett smakprov.

ABF ordnade “feministisk mötesplats” där Hagberg 2011 diskuterade djuretik i en feministisk kontext apropå boken han skrivit med titeln “Herredjuret talar”

 

Efter att ha lusläst Hagbergs tre artiklar gjorde jag en bild som jag  tycker sammanfattar andemeningen ganska väl tycker jag.  

Orden häxa eller högerhäxa har inte funnits med i artiklarna. Ett roligt ord tycker jag. I det här goda sällskapet är jag dessutom mer än gärna både borgarbracka och högerhäxa.

 

Första person till rakning är givetvis den mest diskuterade personen överhuvud taget inom opinionsjournalistiken – Alice Teodorescu

Vad vore väl en sågning av borgerlig opinionsjournalistik utan dess just nu största affischnamn?

 

Sammanfattningsvis är Teodorescu alltså ingen riktig liberal utan konservativ och skriver dessutom bara utefter hur mycket klick hon kan få.

Ett klassiskt journalistiskt grepp och en härskarteknik, att hävda att motståndarna inom egna skrået bara skriver för att bli populära, för kommersialismen. Ännu mer klassiskt grepp från just en kulturskribent. Den del av kåren som utsett sig själva som lite bättre än alla andra sorters journalister, skapade av ett särskilt hårdare moraliskt virke och med en lite mer utvecklad förmåga att se den riktiga sanningen än andra.

Teodorescu skriver heller ingenting om Göteborg. För hennes medarbetare Adam Cwejman är inte så rolig att läsa tydligen så honom har Hagberg helt bortsett ifrån. Kanske skriver han så tråkigt att det helt enkelt inte var rimligt att kräva att han skulle ingå i underlaget? Det kan bara Hagberg själv svara på.

Debatten om “den riktiga liberalismen/socialliberalismen” och dessutom “Göteborgsliberalismen” är intet nytt. Per Gudmundsson på Svenska Dagbladet visade i deras adventskalender hur debatten pågått sedan 20-talet. 

Nästa artikel och borgerlig kvinna att av Hagbergs placeras under åsiktsdomarens schavott är Anna Dahlberg på Expressen

 

Han följer effektivt upp sin första artikel och detta tesdrivna, nu enligt Hagberg otvetydiga bevisade och oomstridliga faktum att Teodorescu är konservativ.

Nästa tes som ska bevisas kommer redan i första styckena – har Anna Dahlberg blivit Alice Teodorescu?

 

Efter att ha läst och läst och läst alla artiklar Dahlberg skrivit (precis som artikeln om GP nämns inte den manliga medarbetaren ens vid namn, Patrik Kronqvist) sammanfattar Hagberg att “mjuka frågor” är nu alla en sörja av “farlig identitetspolitik”.

Slutsats: Anna Dahlberg är också konservativ. 

 

Men i serien som borde döpts till “Det var för jobbigt att göra research” prioriterades känslor före fakta så istället för att läsa på om vad konservatism egentligen betyder drar Hagberg fram en egen definition ur kulturskribenthattens gymnasiekunskaper:

“Konservatism är liberalismens antites. Det konservativa tänkandet bygger på ordninig och kontroll, på tydliga gränser och fasta kategorier. Det kollektiva går före det individuella. Kvinnor är kvinnor. Män är män. Nationer nationer.

 

Detta kan vara den sämsta definitionen av konservatism jag någonsin läst och när jag läste betvivlade jag om Hagbergs ens faktiskt är det minsta intresserad av ideologi. En annan fråga som uppstod var om han har internet.

Det finns mycket att säga om konservatism men ska man koka ner till “den enklaste definitionen” har jag här ett bidrag: konservatism kommer från det latinska ordet “conservare”, som betyder “att bevara”. 

Tänk på en konservburk. Där har du den enklaste defintionen.

En sak som skiljer konservatismen från socialism och liberalism – de andra två stora ideologierna – är att den är mindre ideologisk. Den fokuserar istället mer på samhällsförändringar, det är dessa som ska skyndas långsamt. Man tror också på indivderna och deras egen förmåga och att frihet uppnås bland annat genom äganderätten/privategendomen, dvs inte alls den generalisering om att “det kollektiva går före det individuella” som Hagberg hävdar.

I den sista delen i serien ger han sig in på nätet, i “tyckarbubblan” där tydligen bland annat jag existerar. 

För att sätta bilden om var i det politiska rummet vi i “tyckarbubblan” på nätet rullar runt i inleder han med att skriva om en person som varken är liberal eller har varit särskilt relevant på den här sidan millenieskiftet – Dick Erixon. I vissa kretsar har Erixon aboslut lästs, framför allt den blogg han drivit länge, men utanför denna krets gissar jag att kännedomen om honom är tämligen begränsad.

Han är idag Sverigedemokrat och ansvarig för deras tidning Samtiden. Han har beskrivit sig själv som konservativ så länge jag kan komma ihåg men hans förlutna i Centern och på Timbro på framför allt 90-talet men även i början på 2000-talet bedömer Hagberg ändå som aktuella meriter. Eller i Maud Olofssons kärnkraftsmotstånd. Vilket inte heller är särskilt liberalt.

Han är ju det bästa exemplet på vad som händer på den mörka resa en person kan ta. En förtappad liberal. 

Från liberalism i Centern via konservativ till otäck fullfjädrad Sverigedemokrat.

Att Centern då, när Erixon var aktiv,  inte var det delvis libertarianska parti det är idag utan tvärtom lämnade det borgerliga samarbetet för att Öresundsbron skulle byggas väljer Hagberg att helt bortse ifrån. Eller att dåvarande partiledare Olof Johansson sedan samarbetade med Göran Persons socialdemokratiska regering.

När han satt bilden att vägen Teodorescu, Dahlberg och kommande måltavlor är inne på, och som kommer sluta med att vi alla kommer jobba åt Sverigedemokraterna, fortsätter han att även om det finns några exempel på när vänstern inte hållit ett bra tonläge har liberalismen, som ju varit så trevliga förut (innan Dahlberg, Teodorescu m fl förstörde alltså) nu dragit ner TONLÄGET i smutsen.

Sedan är det dags för ännu en lektion om sakers defintion. De klassiskt borgerliga ämnena är skatter och näringspolitik och det konstaterar Hagberg utan omsvep inte dominerar samtalet alls.

De är tvärtom “som bortblåsta”. Istället är det enda vi högerdebattörer i “tyckarbubblan” pratar om är normkritik, eller pustar och frustar över det dåliga i öppna gränser och identitetspolitik. 

 

Jag är tydligen det tydligaste exemplet på nätet, givet hur mycket plats jag får. Smickrande. Han vet att jag driver en blogg. Att han sedan inte orkat läsa den följer tyvärr samma journalistiska slapphet som präglat hela artikelserien.

Jag har skrivit 346 inlägg på bloggen sedan starten i september 2014. År 2015 skrev jag 152 inlägg, hittills i år har jag skrivit 140 stycken. 

Dessa 346 inlägg sammanfattar Hagberg till “normkritik”. Eller så tolkar jag åtminstone  honom. Hur han ens hittat den handfull inlägg som handlar om normkritik utan att läsa bloggen är fascinerande, kanske googlade han helt enkelt bara istället, på “uvell normkritk” och “uvell genus”.

 

Att jag har ett mycket prydligt mediearkiv på bloggen där de hittills 156 artiklar jag har fått publicerade i nationell press, i omvänd kronologisk ordning, har han inte noterat, eller bortsett ifrån.

Jag finns ju bara i “tyckarbubblan” på Twitter. Där han inte ens följer mig, eller de flesta andra han har med i artikeln.

Att räkna ämnen sedan 2010 är alltså inget han vill ägna mig, det var nog så jobbigt att behöva läsa alla Alice och Annas artiklar. Vilket jag förstår.

Så jag har gjort det jobbet åt honom. 

Sedan 2013 har jag följande fördelning på ämnen på mina debattartiklar, krönikor och ledartexter, vilka alla inkluderas inom opinionsjournalistiken:

Företag/arbetsmarknad/näringsfrågor: 35 st
Vinst i välfärden (företagande): 24 st
Skatter/slöserier: 17 st
Jämställdhet/FI/feminism: 11 st
Yttrandefrihet/frihetsfrågor: 11 st
Ideologi: 5 st
Migrations/SD: 7 st
Säkpol/IS etc: 5 st
Regeringen/bostad/MP:  10 st
Familj: 11 st
Identitetspolitik/genus: 6 st

Resten var för små kategorier.

Men poängen är att jag alltså skrivit 6 artiklar om genustramset, och 73 artiklar om det Hagberg själv kallar “borgerliga frågor”, det vill säga näringsfrågor, arbetsmarknad och skatter. Nästan 50 % har alltså ägnats åt det.

Blott 4 % av mitt utrymme i traditionell press har ägnats åt normkritik och identitetspolitik. 

Vad gäller min blogg har jag hittat 11 inlägg om genusfrågor. Har jag skrivit om det i fler inlägg har fokus, som fallet med den nyligen publicerade om Unionens mansplaining,  i huvudsak handlat om fackförbund eller något annat ämne.

För en överväldigande majoritet av mina blogginlägg handlar om LO och arbetarrörelsen, (vilket kategoriseras som arbetsmarknad), företagarförfrågor, skatter och slöseri. De granskningar jag gjort av högljudda röster i debatten från kändisar som älskar skatt handlar till exempel om det – om skatter.

Ingen borgerlig debattör skall undgå SD-kortet, det är sedan gammalt.

Så efter inledningen om Erixon i syfte att i klassisk guilt by association – han har ju jobbat åt Timbro! – drar Hagberg sedan ett likhetstecken med att “relativisera kritik mot Åkesson” genom att all kritik mot kommunister och socialister i riksdagen är just det.

För ingen borgerlig kan ju ha ett eget syfte i att regelbundet påminna väljarna om Vänsterpartiets smutsiga förflutna.

Till exempel att de på partikongressen 1987, då var både jag och Hagberg 12 år, bjöd in representanter från alla kommunistiska diktaturer de kunnat uppbåda inklusive Nordkorea.

 

De sista borgerliga kvinnorna som ska upp på den offentliga skampålen är Paulina Neuding och Jenny Sonesson.

Precis som Dahlberg är Neuding besatt av ordning.

Typiskt konservativt. Män är män, kvinnor kvinnor och ordning är det enda dessa kalla borgerliga spöken bryr sig om, sammanfattningsvis.

 

Jenny Sonesson står också rak i ryggen i nystärkt uniform och pekar med hela handen: ordning!

Fast hon är gammal folkpartist och feminist. Hon var ju en av oss. Nu är hon förtappad. Hon är varken en riktig socialliberal eller en riktig feminist längre.

 

Mattias Hagberg skriver det inte rakt ut men i det tysta mellanrummet i de tre artiklarnas spaltmeter är det i alla fall för mig rätt tydligt vad felet med den här bilden är, enligt Hagberg.

Bilden han nu efter tre artiklar bevisat finns, efter att i sann agendajournalistisk anda blanda ihop sina egna teser med undersökning:

Vad hände med de mjuka, kvinnliga frågorna?

De med ulliga kaninöron och ljusrosa ofarlig förpackning som vi kvinnor skulle kunna ägna oss åt? Omsorg om de sjuka, de gömda, barnen och den fina feminisimen, den som inte blandar in hårda kalla realpolitiska analyser om målkonflikter och kulturkrockar.

Istället vill de förstöra för den godhjärtade identietspolitiken och genuspedagogerna som bara vill rädda världen.

En gång var de väna liberaler. Snälla, ljusblå liberaler. Nu har de ätit konservativ gröt och blivit batonghöger

Istället sitter samtiden fast under trycket av den kompakta makt dessa hårda högerhäxor sitter på. Där det gemensamma intresset, det största fokuset, inte alls är sådant Hagberg gillar, som vindkraft och normkritik. Utan lag och ordning. På bibliotek, i förorter, på badhus.

De är högljudda. De pekar med hela handen. Och sablar vad de tjatar. Ordning, migration och om det dåliga med allt som är bra, som genus. De är inga riktiga liberaler heller. Alla är konservativa och på samma Golgata-vandring som Dick Erixon, just you wait.

De är inte ens riktiga borgerliga längre. Varför skriver ingen om skatter?! Var är Gunnar Hökmark när man behöver honom.

Populister.

Jag tror att ni är lika nyfikna som jag över att se Mattias Hagbergs egna åsikter radas upp från 2010 tills idag så spana in fortsättningen på det här inlägget, när jag i nästa i serien “Jag orkade göra research” borrar djupare i Hagbergs livsgärning i “tyckonomin”. 

 

 

30 kommentarer
  1. Har fru Uvell läst Mattias Hagbergs hyllningsartikel till marxisten Stefan Jonsson från år 2010?

    “Stefan Jonsson konstaterar, med andra ord, att vare sig vi kallar dagens tillstånd för senkapitalistiskt, globalisering, postmodernitet eller postfordism är en sak klar: marxismen är fortfarande den teori som bäst låter oss förstå vår värld”.

    //www.rodarummet.org/web/2010/07/08/79/

  2. Oj,tack,detta var den bästa ” sätt normkritikhysterikorna på plats “-artikel jag läst på länge! Verkar som om många av de debattörerna har svårt för att det finns kvinnor som inte är ljusblå och fluffiga utan istället pekar på idiotin med hela handen;-)! Heja på!

  3. Lite sent men kan bekräfta att m. Hagberg har en bra funktion, har nu läst igenom de han ondgörs över.
    Många nya.
    Bookmarkade många av dom. Tack Hagberg, du är en omvänd kvalitetstipsare av rang.

  4. Ännu ett stordåd av samma rang som när Herakles städade upp kung Augeas stall.

    Jag jobbar själv med att göra jämförelser över tid, och Hagbergs / DNs upplägg är tyvärr typisk journalistik. Metoden för jämförelsen nämns inte – troligen för att den inte existerar. Därmed är det omöjligt att motbevisa jämförelsen. De faktakällor som finns, typ Rebeccas eget mediaarkiv, används inte – istället plockar journalisten russinen ur kakan och väljer vad som ska tas med. Slutligen hänger jämförelsen i ett tomrum. En rimlig jämförelse skulle tagit med om dessa ledarsidor förändrades jämfört med en annan tidsperiod, eller om de granskade tidningarna utvecklat sig annorlunda än andra tidningars ledarsidor.

    En sådan hederlig och öppen jämförelse skulle dock troligen komma fram till att det inte går att hitta några sådana samband.

    Ett uppslag till Rebecca är att kolla vad Hagberg sade om inte bara de kvinnliga journalisterna _före_ deras konservativa sväng. Hyllade han Anna Dahlberg, eller förbigicks hon då med tystnad? Och varför bryr sig journalistkåren bara om GPs ledarsida sedan Alicie tog över, och inte när ledarsidan var fullständigt okänd för alla?

    Peter Wolodarski kommer få ett särskilt kapitel i boken om hur etablerade massmedier förlorade sin ställning. Mer navelskåderi i elfenbenstornet är svårt att hitta.

  5. Heja Uvell och tack för lästips inom MSM och andra.
    Mattias Hagberg fyller för mig en praktisk funktion. Alla han ger sig på är nog läsvärda. Tack Hagberg.
    Ser fram emot uppföljningen av denna förvirrade agenda trollkarl.
    PS: övergår mitt förstånd ägarna, vilka dom nu är till DN accepterar denna typ av artiklar och vad dom tjänar på Wollo vid spakarna. Inte är det pengar i vilket fall.

  6. Peter Wolodarski är en mycket hämndgirig person. För något halvår sedan blev DN:s bevakning av migrationen utskåpad av Tino Sanandaji. Wolodarski svara dem att skicka Björn “af” Kleen (han är inte adlig utan har snott namnet) till Östermalm för att intervjua unga SD-are. Som av en händelse droppar en av dem Sanandajis namn och raskt är GBA-länken etablerad. Läser man djupare är det snarare så att Kleen har serverat Sanandajis namn och fått det beställda svaret, som citeras utan att även redovisa frågan. Nya Tider är inte en särskilt bra tidning, men när man i september publicerade en utförlig artikel om journalistiska förfalskningar (bra artikel i en annars ganska beklaglig publikation) svarade DN raskt med ett anfall inför bokmässan, där Nya Tider bokat ett bord. Slutligen, efter att Wolodarski blev fullkomligt utskåpad i en diskussion med Alice Teodorescu i teve för några veckor sedan kommer som ett brev på posten Hilding, förlåt Mathias ska det vara, Hagbergs artiklar om de liberala ledarsidorna. Ett rätt tydligt mönster.

  7. Om vi lämnar kulturjournalistikens himmel för en stund kan ett besök på planeten jorden vara lämpligt.Väl där kan inte skyltfönstret Malmö vara helt fel.

    “Mordet i torsdags på en 24-årig tandläkare kan bli olöst – eftersom alldeles för få poliser utreder det. Det säger chefsåklagare Pär Andersson som är förundersökningsledare. Förstärks inte mordutredningen kan den snart bli nerlagd, menar han.”

    Visst, det är säkert skönare att flyga med änglarna och dessutom enklare så länge vingarna bär men somliga av oss är mer markbundna.DN borde fundera en stund över vad som ger DN vingar…

    //www.sydsvenskan.se/10-12-2016/tre-poliser-istallet-for-trettio-utreder-senaste-mordet-i-malmo

  8. Varför är dagens Liberaler mer kommunistiska än V?
    Ledarsidorna på DN. och Expressen fattar tydligen först vart det barkar väg.
    Krönikörerna fortsätter “godhetsknarkandet” och blir förbannade på tidningarnas ledarskribenter?????
    Man behöver inte vara Einstein för att se att svenska medier gräver sin egen grav.
    De har i åratal försökt att pådyvla oss en ideologi som är totalt verklighetsfrånvänd.
    Utopia är en vacker dröm.
    Verkligheten en helt annan sida.
    Tack för en bra blogg Rebecca!!

  9. Anders Lindberg och Fredrik Virtanen (Aftonbladet), Lars Lindström och David Baas (Expressen) samt Mattias Hagberg och Björn Wiman (DN).

    Nyttiga idioter som vägrar inse att folk har genomskådat dem för längesen. Dessa är och förblir dåliga förlorare hela bunten. Dom borde ärligt ta och lämna det här landet om nu inte samhällsklimatet passar dom.

  10. Om Urban Hjärne skulle hamna i Sverige i dag skulle han säga: Oj oj oj här finns mycket att jobba med
    och kavla upp ärmarna.

  11. Jag fattar inget av detta.Kan inte någon berätta för denna, DN´s egen lilla batikhäxa, att hen ser ut som en vit medelålders man. Sådana brukar nämligen gilla starka och begåvade kvinnor.

  12. För mamma Wolodarskis lille gosse Peter återstår snart inget annat än att invänta pension hos pappa Kims lille gosse i Nordkorea.Väl Bekomme säger jag.

  13. Men det är ju lysande!
    Wolodarski och Vänstern är så desperata att de inte ens bryr sig om ifall alla kan se lögnerna och historieförfalskandet tydligt.Det kan bara betyda att man är fullt medveten om att berättelsen glider dem ur händerna och handskarna åker av.

  14. DN och övrig vänsterliberal media är helt klart fruktansvärt ovan vid att bli emotsagd, vilket de därför benämner “hat”. Under decennier har de kunnat pracka på svensken sina i internationellt perspektiv extrema åsikter utan att få mothugg, de har stått för “sanningen”, men när kokpunkten sedan en tid uppnåtts har alltfler av den tysta(de) befolkningen tagit bladet från munnen och kommit med motargument. Ovanan och indignationen över situationen gör vänstermedia desperat, vilket kan ta sig de mest groteska uttryck.

  15. Du gör ett fantastiskt jobb som lyfter fram ämnena du skriver om med en härlig ironi och ärlighet. Keep up the good work Ser fram emot att få läsa fortsättningen av artikelserien. Älskar att läsa “höger-häxornas” artiklar, ledare mm! Jag bryr mig inte ett dugg om ifall man är “vänster” eller “höger”, gay eller lesbisk, infödd eller invandrare. Jag tror på det jag ser i dagens samhälle hur det förfaller, där de stackars poliserna försöker göra ett bra jobb i det klimat som råder nu, och det börjas bråka om munkar! Det är ju hur löjlig och fel som helst. Det är fel att utvisa en person bara för att han tjänade 180:- för lite! Hur f-n tänker man då på Migrationsverket? Det spelar ingen roll om man är vänster eller höger, det är bara fel!

  16. Jag har läst det mesta av vad Alice Teodorescu skriver i GP:s ledare. Hon är saklig, påläst. Hon har ett mycket vårdat språk och har en lugn framtoning i debatter. Angela Merkel och hon är uppvuxna i öststatskommunismen. De vet vad man kan förlora. Detta tar vi som är uppvuxna i Sverige för givet. Hon är en nagel i ögat på V,S och SD. Det får hon gärna fortsätta med. Det poltiska klimatet liknar nu det “rödvinsvänstern” betraktade övriga med.

  17. Jag håller mig till litteraturen, och den mängd böcker som skrivit och gett ut av kvinnor, för kvinnor, med kvinnor, står mig upp i halsen, då huvudtema är i stort sett den eviga offerrollen. Böcker som inte passar i den aktuella svenska agenda stannar vid gränskontroller, så därför tackar jag utländska utgivare för dess gärning, att balansera discursen så även männen med andra åsikter – de brukar ha mer fakta i ryggsäcken än de få svenska män som slipper igenom Argusögat. Att sen feminismen tillåter sig den orgie skönhetsmedel, kläder, skor, enorma urringar, löshår ner till midja även av kvinnor i “mogen ålder” i liberalismens namn, dock sälla eller aldrig de otaliga kvinnor, som av eget val eller tvång, hålls ifrån det svenska samhället är för mig ett mysterium där liberalerna och feminister ej vågar andas om.
    Redan på sjuttiotalet kom en bok om dessa “intellektuella grupper” Radical Chic, som avklädde total denna avvart av den “progressiva politiken”. Tack Tom Wolfe för det. Läser nu din senaste. Grattis för övrig till dina 88 år.

  18. Hade varit intressant att ta del av reaktionerna om situationen varit omvänd (vänster/höger – man/kvinna).

  19. Hej.

    Kvinna tror hon vill ha stark, lite farlig, och egensinnad man.
    Kvinna börjar göra om man.
    Kvinna gillar den frigjorda omgjorda mannen.
    Kvinna lämnar man.
    Kvinna skaffar ny, lite farlig, stark och egensinnad aktiv man.
    Repetera.

    Förstora på civilisationsnivå: majoriteten svenska män är omgjorda, men det är inte alla svenska kvinnor som attraheras av de nya männen; de lite exotiska, lite farliga, som kanske inte samarbetar som emaskuleringsprojekt.

    Därmed protesterar alltfler kvinnor mot den utveckling som de vet gör dem till objekt likt deras medsystrar i de nya männens hemländer.

    Därmed kan en svag medlöpare och ‘dutti ponke’ som Hagberg varken attrahera en kvinna som söker ett projekt, eller en som söker en man, och därav hans illa dolda hat och rädsla gentemot självständiga svenska kvinnor.

    Om jag skall applicera hans eget värdesystem som analysmetod på honom själv.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  20. En tidning som sätter sin egen “kvalitetsstämpel” *, på en artikel som “Sandviken rapporten”, har självklart en kulturskribent av samma klass. Nämnda “häxor” är några som jag läser med stor behållning. Ser fram emot “avslöjandet” av Mattias texter, rötter och förflutna
    .
    * “Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.”

  21. Men ärligt att jämföra upplagan för DN mot SvD är som att jämföra försäljningen av Tamagotchi i årets julhandel mot Furbys.

  22. Briljant som vanligt. Stort tack för att du gör den research vi andra inte orkar/klarar. Imponerad och tacksam över det jobb du lägger ner!!

  23. Du är en pärla som fullständigt tar ner den där nonsenspredikanten Mattias Hagberg. För övrigt sa jag upp min nätprenumeration på DN igår.

  24. Flashback har en tråd om honom som kan vara väldigt matnyttig. Givetvis är det en hel del ovidkommande information. Dock finns det intressanta uppslag som säkert är värda lite extra uppmärksamhet.

    Här är tråden: //www.flashback.org/t2052188

    PS. Du behöver inte lägga upp kommentaren här om du inte vill. Jag ville bara delge dig informationen. Allt gott!

  25. “Å å å tjejer , å å å tjejer , ni måste höja era röster för att höras” 🙂 längtar till nästa inlägg om detta. Tack!

  26. Jag vet inte under vilken sten Wolodarski hittat Hagberg, men när man läser DN blir man bara matt, i vilken värld lever dom här figurerna. Men ni 5 höger häxor skall inte vara bekymrade, bättre i alla fall än att vara 2 vänster tomtar, inte ens i juletid tror någon på dem.

  27. Det är enkelt att kleta eller skall vi säga stämpla. Jag håller med Jenny Sonesson. Är jag nu höger för det? Det finns många exempel där hon inte är höger. Men låt mig nu gissa: Att Matthias Hagbergs tyckonomi är:
    Alla som är kritiska mot Bengt Westerbergs ” Man skall respektera alla kulturer” är “jävla höger”

  28. Jag tror att dom blockat dig för att dom är rädda för det du skriver, när du avslöjar den ena efter den andra hycklaren i åsiktskorridoren. Dom klarar intte att bemöta din väl underbyggda kritik med de sedvanliga flosklerna som du lätt sticker hål på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *