Den feministiska regeringen strikes again

Idag presenterades utredningen av vinst i välfärden. 

Aldrig har väl en offentlig utredning fått så stor uppmärksamhet. Ofta brukar det vara vi invigda politiknördar som orkar läsa. 

Men det beror på att frågan är så politiskt laddad, och att utredningen redan från början visat sig vara en kalkon. 

Löfven och Shekarabi inledde starkt med att ge uppdraget till mannen som förstört Malmö de senaste 20 åren. Ett av många exempel är att han sa blankt nej till Kunskapsskolan att öppna skola i Rosengård. Där landets sämsta skola låg. Den stängde Malmö kommun några år senare. 

Att sätta en företags- och valfrihetshatande vänstersosse att styra båten var ett sätt att fjäska för Jonas Sjöstedt och samtidigt ge kamrat Reepalu ett nytt fint uppdrag som tack. 

Jag har döpt den här bildserien till: “Ilmar Reepalus CV”

 

Att utreda något implicerar att man objektivt vill undersöka något. Därefter kan man dra slutsatser och fatta politiska beslut. 

 Men den här “utredningen” hade politiserade direktiv: den skulle komma fram till hur man stoppar vinst i välfärdsföretag. Eller snarare, förbjuda utdelning. 

Idag presenterades utredningen. Jag genomled hela presskonferensen.
För er som missade den kommer här en sammanfattning. Med mina kommentarer. 

“Vi har fokuserat bland annat på att öka kunskapsnivån i samhället hur välfärden fungerar i form av kvalitet, överskott etc för att ge den politiska debatten saklig grund.”

Så hur har Reepalu kommunicerat denna sakliga grund han vill att debatten ska bygga på? Ett exempel är DN Debatt från 18 mars 2016.

Där beskriver han alla vinstsyftande bolag som att vilja “plocka russinen ur kakan”

 

“Oseriösa aktörer tar ut stora vinster”

Att riskkapitalbolag tar NOLL kronor i utdelning nämner han inte. Det är nämligen deras affärsidé, att bygga om och bygga ut företag för att öka värdet. Alla pengar återinvesteras som regel för att ackumulera annat värde innan man säljer. De som tar någon utdelning alls är de små aktörerna. 

 

Idag skrev han på SvD Brännpunkt en artikel med nyckelorden “konkursen, sjunkande skolresultat och orimligt höga vinster”. Samt “rent kriminella organisationer som etablerat sig inom välfärden”.

 

Efter inledningen om den sakliga grunden och varför vinst generellt är fel (han pratade om vinstsyfte som om det inte framgår i aktiebolagslagen att alla företag måste ha vinst som syfte). Men även kommunala verksamheter måste enligt Kommunallagen drivas med syfte att gå med överskott – minst 3 % överskott för att säkra investeringar och för att klara framtida underskott. 

“Skolan och vården har tydliga samhällsmål – lika villkor till hela befolkningen. Behoven avgör där de med störst behov alltid går först. Detta stämmer inte med marknadsekonomi där den som betalar kan gå före”.

Men själva poängen med det svenska skolvalet är att ingen betalar. Och att alla skolor måste ta emot alla elever som söker, om det inte är kö. Då gäller kötid. Men man får inte neka en enda individ, inte heller elever med särskilda behov av olika slag. 

Reepalu har hela tiden utredningen pågått använt bland annat Danmark som argument varför det svenska systemet är dåligt. I Danmark går var femte elev i privatskolor och de har haft system med privata skolor sedan mycket lång tid. 

 

Men det Ilmar Reepalu inte i ett enda sammanhang sagt, inte heller på presskonferensen idag, är att de danska skolorna tar 25 000 kronor i avgift per år och barn.

I Sverige är det förbjudet att be föräldrarna packa matsäck en enda utflykt. Ingen skola får kräva extra stöd av föräldrar, inte ens en macka. 

Faktum är att avgifter är standar på alla andra länders privata skolor, de som vinstmotståndarna så gärna hänvisar till. Att Sverige är unikt. Ja, vi är unika. För vi är det enda landet där ett skolval överhuvud taget inte har med föräldrarnas privatekonomi att göra. Jag tvivlar på att vinstmotståndarna med Reepalu i spetsen tycker att ett system med privata avgiftsfinansierade skolor är ett bra alternativ. 

 

Reepalu fortsatte på presskonferensen: 

“Svensk skola har preseterat bättre och bättre betyg samtidigt som resultatet i varje PISA-undersökning sjunkit.”

“Samtidigt har elever och lärare drabbats av konkurser, till exempel JB, som kostat skattebetalarna massa pengar”.

Det finns bara en svensk konkurs som man brukar referera till, och det är just JB. Som hade 10 000 elever. Lärarnas löner betalades under 3 månader av den statliga inkomstgarantin. Alla elever utom 300 man inte vet vad som hände med började i nya skolor efter sommaren. De tappade inte en enda dag i skolan. 

Om kommunala verksamheter levde under samma villkor som företag gör hade många kommunala skolor gått i konkurs för länge sedan. 

En enkel Google-sökning på “underskott förskole- och grundskolenämnd 2015” genererade följande resultat för Umeå, Mora, Västerås, Huddinge, Malmö, Skellefteå, Botkyrka, Nyköping och Sundbyberg.

Umeå redovisade 2015 ett underskott på nästan 24 miljoner kronor för sina skolor. Men man får vara glad för det lilla, för 2012 var underskottet 34 miljoner kronor. 

I Umeå styr Reepalus partikollegor i Socialdemokraterna sedan många år. 

 

Sosse-styrda Västerås gick back nästan 40 miljoner kronor i sin grundskola 2015.

 

I S-styrda Mora gick grundskolorna 2015 också med underskott. Hela 14 miljoner kronor. 

Säg det skolföretag som klarat underskott på 24, 40 eller 14 miljoner kronor. Och underskott flera år i rad, som är fallet med flera kommuner. 

 

Sedan hade Reepalu ett avsnitt där han fokuserade på de stora bolagen, som är de han tycker sämst om, och radade upp att de tio största företagen driver 10 % av de fria förskolorna, 10 största grundskolorna har 20 % av eleverna som går i fristående etc. 

Han anser inte detta är vara vare sig valfrihet eller mångfald. Utan att nämna att den huvudaktör har gillar bäst – kommunen – driver ju resten. Där är Reepalu inte alls bekymrad över bristen på valfrihet och mångfald. 80 % av eleverna i Sverige går nämligen fortfarande i kommunala skolor och där får man vad sådana som Reepalu bestämt i form av pedagogik, det vill säga centralplanerad. One size fits all. 

Han fortsatte sedan:

“Vinst kan mätas på olika sätt. Rörelsemarginalen inom välfärdsföretagen är inte anmärksningsvärt hög. Men avkastnignen på eget kapital är.”

“Det finns stora övervinster, som definieras som allt över företagets WACC”

WACC = genomsnittligt vägd kapitalkostnad

“Det är alltså ett vägt värde på pengar/ ett avkastningskrav som behövs för en verksamhet och för att ägarna skall vara nöjda. Det är den ränta som företaget bör generera på sina tillgångar helt enkelt. WACC (genomsnittlig vägd kapitalkostnad) är olika för olika branscher och företag och det går inte att ge något konkret eller rätt svar för vad som är rätt WACC. En tumregel du kan använda dig av är att ju mer risk desto högre WACC.

Oftast ligger WACC runt 12-14%, så om du har ett medelstort företag och inte vet exakt vilket värde du skall sätta – kan du sätta 14%. Som sagt det är ganska så godtyckligt”

Men trots att WACC alltså handlar om risk och att ett “normalt” WACC enligt officiella definitioner ligger runt 12-14 %, har Reepalus utredning bestämt att allt över 7 % plus statslåneräntan är rimligt. Det vill säga hälften. 

Det paradoxala är att just WACC handlar om risk. Hög risk = hög WACC. Med den utredning Reepalu presenterade idag ökade precis WACC för alla befintliga bolag, för risken att bedriva aktiebolag på valfärdsmarknaden spurtade just. 

Reepalu fortsatte presskonferensen med att förklara varför kvalitet inte var intressant som mått på välfärd: det är för krångligt att mäta. Sammanfattningsvis. 

Medan årsredovisningar kan granskas av Skolinspektionen (antar att han tänkt att Inspektionen för vård och omsorg ska granska resten?), är det jobbigt att följa upp kvalitetskrav. 

Mer än så utvecklade han inte. 

Men kvaliteten granskar regelbundet av flera olika aktörer i samhället. Det är så vi vet att elever, lärare och föräldrar är mer nöjda i friskolor än kommunala, att de äldre är mer nöjda med sin äldrevård än de någonsin varit tidigare och att de anställda trivs bättre i kommunala omsorgsföretag. Till exempel. 

Att mäta kvalitet som: sjukfrånvaro, personalomsättning, medarbetarenkäter (för att få de anställdas perspektiv) i kombination med hur nöjda elever och föräldrar är respektive patienter, kolla på hur skolorna klarar PISA och nationella prov etc är exakt det som mäter kvalitet. 

Men Reepalu tycker det är är jobbigt. Han vill bläddra i årsredovisningar. Och han halade direkt fram vilka straff han tycker att välfärdsföretag ska få. 

Han vill inte bara förbjuda bolag att ta utdelning som överstiger 7 % av operativt kapital (eller allt över WACC, oklart vad han egentligen menar för det är inte samma sak). Han vill även förbjuda att företag har för dyra lokaler eller för höga löner. En friskola får alltså inte ge sina lärare mer betalt än de kommunala. 

Man ska inte heller få låta bli att ta ut utdelning och samtidigt låta vinsten stå kvar som fritt eget kapital, ett sätt att bygga upp en buffert i kassan för till exempel oförutsedda utgifter. 

Nix. Inte en krona mer i fritt eget kapital än 10 % (av omsättningen, tror jag, eller operativt kapital….det framgick inte). 

Så alla som låter bli att ta utdelning ska inte heller få göra det utan att få straff. 

Det enda som återstår här är att bedriva verksamheten som de kommunala gör: dåligt. 

 

Det inte Reepalu andats sedan han klev in i sitt tjänsterum och kvitterade ut de nya visitkorten är orden “kvinnliga företagare”.

Hans uppdragsgivare, Den feministiska regeringen, har inte heller nämnt detta. För det passar inte med deras sorts feminism. 

Så här ser det ut på marknaden:

Knappt 60 % av företagarna inom välfärd är kvinnor i genomsnitt. 

 

Samtidigt som Den feministiska regeringen är fullt upptagen med att skriva feminist och genus i sina dokument har de från början hårdsatsat på industrin. De började med industrikansler och innovationsråd, fortsatte med pengar till industriforskning och projektet “Smart industri”, bara för att nämna några av de otaliga satsningar som kommit. 

I Stefan Löfvens favoritområde ägs 80 % av bolagen av män.

Vad har kvinnorna fått?

Ett stopp. Mot att tjäna pengar. 

 

Reepalu och andra vinsthatare pratar gärna om valfrihet. Som om förutsättningarna för att driva bolaget inte spelar någon som helst roll för viljan att göra det. Fråga Löfven om varför han i så fall satsar så mycket på industrin om förutsättningar inte har något med det att göra. 

Han medger tacksamt nog att segrerationen i skolan beror på bostadssegregationen. 

Men han struntar i hur den fullständigt dominerar skolan om vi inte har ett val, eller om valfriheten nästan försvunnit. 

Jag växte upp i ett Sverige med monopol. Överallt. Jag fick gå i den skola en kommunal tjänsteman bestämt just vårt hus tillhörde. Ritat på en karta med sin blyertspenna. Du tillhör skolan A, du skolan B. Postnummer avgjorde. 

Så här såg det ut. Och ser ut på de orter det bara finns kommunala skolor: du går i skolan där du bor. Bor du i ett skitområde måste du gå i den skolan. Och de vars föräldrar jobbar och har bra inkomst, och därför bor i ett dyrare område, får gå i den skolan. 

 

Enda sättet för barn i kassa områden att slippa gå i den närmaste, dåliga skolan, är att välja en skola utanför bostadsområdet. Vi kan prata oss varma om att det inte ska finnas några dåliga skolor .Men så länge elever är olika och har olika förutsättningar kommer vissa skolor alltid vara sämre. För vi kan inte tvinga lärare att jobba i särskilda skolor. Och de bästa lärarna vill inte alltid jobba i de stökigaste skolorna. 

Testa att föreslå att Skolinpspektionen ska bestämma var alla lärare ska jobba och när de får sluta och se hur såväl de som facket reagerar, så går jag iväg och poppar popcorn så länge. 

Dåliga områden kommer det också alltid att finnas för att vi har marknadsekonomi, och den styr bland annat bostadspriser. När folk får bättre inkomst flyttar de till dyrare bostad. Av massa olika skäl. Kvar blir de med låg inkomst. 

 

Avslutningsvis tänker jag delge några av Ilmar Reepalus episka svar från frågorna från journalister: 

Vad säger du till alla kvinnor som startar bolag med mkt lite investerat kapital?
–       De kommer inte beröras alls. 

Hur ser du själv på möjligheten kommer att genomföras?
–       Kloka och bra förslag. Förstår inte vilka de är som har något emot att få mer resurser i skolan, mer anställda etc. Hur kan man säga nej till det?
 
Finns det ngt i utformningen i förslagen som ökar möjlgihet att få igenom?
–    Befolkningen i helhet och de stora dirketörerna ser att det är ett logiskt och bra förslag. Folk i gemen gillar inte att se att det är övervinster som tas ut av bolag

Vad har kommunerna för beredskap för att ta över?
–       Om det skulle leda någonstans måste kommuner idag har beredskap för om någon som går i konkurs. Denna risk försvinner ju. 

Ja, vad ska man säga? Förutom goddag yxskaft. 

Ses i riksdagen, Reepalu.

Hur mycket du än inte kan för ditt liv se att alla inte accepterar förslagen, som i praktiken handlar om en socialisering, har detta tack och lov inget som helst stöd i riksdagen. 

Ha en fin pension.

 

5 kommentarer
  1. Helt sanslöst att en misslyckad kommunalpamp som Reepalu fick ta hand om utredningen.
    Det är ju också intressant att dom tror att någon skulle vilja starta ett företag inom vård och omsorg om det finns ett vinst-tak.Varför skulle man göra det ?
    Det blir ju också kul att se hur kommunerna skall kunna ta hand om de elever som blir utan skola när dom privata alternativen försvinner..
    Det värsta är väl dock att allt detta görs för att blidka kommunisten Sjöstedt och inte för att Löfven tycker att det är´en bra ide

  2. Reepalus CV inbegriper även skolexempel på hur man kan förstöra en vacker stad till en otrygg stad med mindervärdeskomplex där minnesmärken flyttas till förmån för skyskrapor och stora platser i stil med plattan byggs upp och inte har någon annan funktion än att skrämma vettet ur folk när mörkret faller. När jag gick i Lund såg jag inte en enda av Reepalus elever från de mer utsatta områdena.
    Det är verkligen min förhoppning att han går i pension. Odugligare politiker får man leta efter…

  3. Hej.

    Då jag bott i Malmö under antisemiten och islamistkramaren Reepalus styre vill jag hälsa till resten av landet:

    Malmö är Sveriges framtid, då stadens utveckling ligger ca fem till tio år före resten av landet.

    Malmö är Sveriges framtid.
    Malmö är mångkulturellt – försök ta reda på hur många procent av innevånarna som är svenskar, med två svenskfödda föräldrar.
    Malmö är socialdemokratins skyltfönster.

    Malmö är staden där judar inte kan gå öppet på gatan, eller arbeta på de flesta kommunala skolor.

    Malmö är staden som använder Samhall, OSA och liknande för att rotera arbetslösa genom a-kasseberättigande projekt för att snygga till statistiken.

    En vanlig kommentar från besökare är: “Var är svenskarna?”

    Malmö är Sveriges framtid.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  4. Man räknar väl kallt med att ett nederlag i riksdagen kommer att ge dem en valfråga de vinner röster med. Om inte alliansen lyckas övertyga folket om varför det är ett så uselt förslag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *