Finns det svenska värderingar?

För att kunna svara på den frågan måste vi först reda ut vad en värdering är.

En värdering är en grundläggande uppfattning om önskvärdheten hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat. Värderingen indikerar i vilken grad något är bra eller dåligt. Värderingar tenderar att vara generella snarare än specifika, de utgör grundläggande motivationer som går utöver enskilda situationer eller handlingar. En värdering är ett relativt etiskt värde, ett basalt antagande som ett utförande kan härledas från.

Ett värdesystem är en uppsättning konsistenta värderingar.

Om en värdering indikerar i vilken grad något är bra eller dåligt reglerar normerna hur vi beter oss mot varandra i ett samhälle.

Sociala normer, eller bara normer, är ett sociologiskt begrepp för intersubjektiva, allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Med normer menas ett riktmärke (mönster) för hur man ska utföra något eller hur man ska uppträda mot varandra.

När vi pratar om värderingar menar vi egentligen både normer och värderingar som alla utgår en form av system i en kultur som omfattas av alla som vill ingå i den kulturen. 

Ett ord som ofta används just ihop med begreppet “svenska värderingar” är utanförskap. 

Om det finns ett utanförskap måste det samtidigt existera ett innanförskap. Finns det en gemenskap finns det också något utanför gemenskapen.

Vissa vill göra gällande att något typiskt svensk, någon svensk kultur inte finns.

Samtidigt ska vi på olika sätt ta hänsyn till andra människors kulturer i Sverige. Och folk reser till andra länder, just för att uppleva det landets särskilda kultur. Japan är ett bra exempel på det. Den japanska kulturer fascinerar folk runt om i hela världen. Historisk kultur såväl som samtidskulturen.

Givetvis är inte Sverige det enda landet i världen utan en egen kultur. Det finns en svensk kultur. 

När politiker pratar om vikten av svenska värderingar, detta alldeles nyss bruna och bespottade begrepp och plötsligt modeordet för dagen, menar de att nyanlända måste anamma dessa för att kunna bo i Sverige. Men bo i Sverige kan man utan dem, däremot är det omöjligt för nyanlända att hamna i innanförskap utan dem. Inkluderas. I det svenska samhället. 
 
Finns det då värderingar och normer som är särskilt svenska?

Ja, definitivt. Det finns det i alla kulturer. Värderingar och normer utgör en den av den svenska kulturen ihop med till exempel traditioner och riter. 

Men vilka är de?
 
Ska man ens tala om svenska värderingar?

Det tror inte jag. Någonstans leder det fel. För det är snarare så att en del av de värderingar folk vill tillskriva som svenska snarare är några allmängiltiga för större delen av världen. Något utanför det påstått svenska med att stå i kö, vilket i min mening inte heller är något typiskt svenskt. Köa gör många länders invånare civiliserat.
 
Göra rätt för sig. Följa lag och ordning. Arbeta och inte fuska. Gör din plikt, kräv din rätt. Ta hand om din kropp. Ta hand om din familj. Fostra dina barn till ansvarsfulla empatiska medborgare. Dessa värderingar är knappast typiskt svenska utan några som delas av en stor andel av jordens befolkning.
 
Men de värderingar som är just av nationell karaktär, de svenska, går utöver det här.

Det som snarare är definitionen på svensk kultur. Det värdesystem av värderingar, normer och kulturyttringar som alla tillsammans utgör något typiskt svenskt. 

Där hittar vi tilltro till en stor stat och en gemensamt finansierad välfärd. Jämställdhet mellan könen. Sekularism där religion och stat inte hör ihop och religion är en privatsak som bäst, ses med misstänksamhet som sämst. Tron på samhällets institutioner. Sexuell frihet och jämlikhet. Reproduktiva rättigheter. Rättigheter för barn. Och en massa annat. 
 
En betydligt bättre definition av något svenskt än att stå i kö är att du inte sätter dig bredvid någon på bussen om det finns lediga säten.

Det är något som i alla fall jag skulle säga är typiskt svenskt. 

Eller du ställer dig inte för nära människor när du pratar med dem, inte ens om du känner dem. Knacka på grannens dörr utan att ha ett ärende eller att ni kommit överens om det är också något som får de flesta som känner sig som svenska att unisont reagera med visst obehag. Man brukar skoja om att i Sverige hälsar man inte på sina grannar men om man inte hälsar på någon man möter i skogen är man konstig. Men det stämmer.
 
Men kultur och värderingar är inte statiska. De förändras också delvis över tiden.

En svensk värdering av dagens samhälle är att man tänker på miljön och klimatet. Detta var inte en del av svensk kultur alls för bara några decennier sedan, utan då förbehållet en mindre grupp människor baserat på politisk ideologi snarare.  
 
En annan samtida norm är att traditionella könsroller i familjen är något nästintill tabu. Något förkastligt. 
 
Svensk kultur och kulturyttringar därav är saker som att fira midsommar, äta sill och ha kräftskiva. Sjunga snapsvisor och luciatåg. Lussebullar och pepparkakor.
 
Vad kan man då kräva av människor som kommer till Sverige och vill bo här? Kan vi ha utbildningar i svensk kultur och därefter kräva att folk lever så?
 
Man vet av forskning att människor behåller den kultur och värderingar de föds med oavsett var de bor. Om en svensk familj flyttade till Saudiarabien kommer de fortfarande fira jul, låta dottern gifta sig med vem hon vill och leva jämställt. På samma sätt fortsätter människor att leva som de levt även om de lever i Sverige.
 
Deras barn däremot, som föds i Sverige, kommer ha nästan samma kultur och värderingar som infödda svenskar.

Är det här ett problem? Aboslut inte. Men, om man vill vara inkluderad, i innanförskap, då krävs anpassning. 
 
Vad kan vi då kräva av nyanlända?
 
Svaret på den frågan är en basnivå. Som bygger på universella och inte typiskt svenska värderingar. Att man följer lag och ordning, gör rätt för sig och försörjer sig själva samt tar hand om och uppfostrar sina barn till ansvarsfulla empatiska medborgare. Vi kan och bör absolut informera om svensk kultur men vi kan inte kräva eller förvänta oss att alla kommer plötsligt leva så.
 
Vill man däremot bli inkluderad i det svenska samhället, då krävs dig av dig som individ något utöver den basnivå vi från samhällets sida kan kräva. Och det är givetvis önskvärt att varje människa som vill bo och leva i Sverige strävar efter att bli just inkluderad. Men det beslutet sker på individuell nivå. Givetvis kan man leva i Sverige utan att anpassa eller anamma ens den minsta svenska kultur. Men priset av det är utanförskap. Exkludering.

Man kan inte kräva som stat annat av människor än de grundläggande allmänmänskliga värderingarna att leva i ett samhälle men det är önskvärt från alla nationers sida att så många som möjligt anammar så mycket som möjligt av de i den kulturen rådande normer och värderingar. Det är det vi kallar integration. Som är omöjligt utan att de individer som är nyanlända bestämmer sig för att de vill bli inkluderade. 
 
Vad krävs då för att även accepteras? Att hamna i innanförskap?
 
Den maximala varianten av det är att känna sig som svensk. Att svensk är din primära identitet. Men det finns nyanser och nivåer, när du någonstans mellan basnivån och att känna dig svensk hamnar i innanförskap. Du accepteras.

Vem som är svensk är något varje individ själva bestämmer. Det handlar inte om vad man är född utan vad man känner sig som. Det här handlar inte om medborgarskap utan om nationell tillhörighet. Men för att bli inkluderad i det svenska samhället krävs att de andra som är svenskar inkluderar dig. Och då krävs något mer än att bara följa lagar och ordning och allt annat som staten kräver. 
 
Det är diffust var den gränsen går givetvis. Men att inte sätta sig bredvid folk på bussen om det finns ett tomt säte är en del i detta. Andra är att behandla kvinnor såväl inom famljen som utanför som du behandlar män. Att acceptera att jämställdhet är en viktig norm. Att acceptera andra religioner och kulturer, tolerans, är en annan. Gör du det här blir du automatiskt inkluderad av svenskar. Det krävs alltså inte att du helt och fullt betraktar sig som svensk, älskar luciatåg och lussebullar och firar midsommar. Att du vurmar för klimatet och sopsorterar.
 
Inkludering och exkludering är motsatta poler. Antingen eller. Absoluta entiteter. Men samtidigt finns grader när man inkluderats. Det är här detta med att vara svensk kommer in som en slutstation på den resan.

Men samtidigt som exkludering och inkludering är absoluta finns det ingen motsättning  att välja att bli accepterad och inkluderad men inte mer än så.

Man kan bli inkluderad i det svenska samhället och ändå inte fullt ut känna sig som svensk. Det handlar om anpassning till den nivå som krävs för inkludering. 

Det är nämligen ingen som kan kräva det av dig. Faktum är att man juridiskt och från statens sida inte heller kan kräva av dig att du ska vilja bli inkluderad. Man kan ge dig verktygen och kunskapen HUR du blir det.

Men det vi kan kräva av nyanlända är bara det som är en basnivå – att följa lag och ordning, försörjer dig själv och tar hand om dina barn.
 
Det finns en vanlig missuppfattning att svenska samhället inte är värderingsstyrt och inte sysslar med politisk indoktrinering. Att det är objektivt. 

Men det man beskyller till exempel religiösa friskolor för är något man samtidigt har institutionaliserat. Det är nämligen ingen skillnad på religiösa värderingar och att inkludera klimat och miljömedvetenhet i undervisningen av skolbarn. Små skolbarn, i lågstadiet. Eller frågor som genus. Det betraktas som självklart och inte som ett uttryck för indoktrinering. Religiösa friskolor är det.

En skola som ska förmedla kunskap och verktyg att forma värderingar har tagit på sig rollen att även förmedla värderingar. Och kalla det kunskap. 
 
Detta är märkligt. Men det enda rättfärdigar inte det andra.

 
Istället för att kräva att religiösa friskolor stängs och att familjer förbjuds att uppfostra sina flickor i en traditionell kontext ska vi kräva att skolplanen följs och det ska räcka. Och sluta acceptera värderingsstyrning i skolan. De värderingar som sanktionerats och godkänts av staten.
 
Skolan ska förmedla kunskap. Att Sverige, som inledde detta redan på 70-talet, relativisera det uppdraget med att smyga in värderingar och kalla det kunskap är fel.
 
Däremot ska skolan samtidigt lära ut att ifrågasätta och diskutera saker. Det är här värderingarna kommer in. Och toleransen.
 
I dagens Sverige har begreppet tolerans blivit bakvänt. Man betraktar det som intolerant att kritisera värderingar och kultur. Men att kalla kritik intolerant är själva definitionen på intolerans. Det enda man kan och bör göra för att möta värderingar som man ogillar är att kritisera och diskutera dem. Erbjuda en värderingskonkurrens. Och därigenom få människor att byta. Det är definitionen på tolerans. 
 
Det är inget staten ska tvinga folk att göra utan detta sker i det mellanmänskliga mötet och när den egna viljan praktiseras.
 
Så svaret på frågan om de svenska värderingarna och om vi ska utbilda invandrare i dem och kräva att de efterlever dem är svaret både ja och nej.

För det första ska vi snarare än svenska värderingar prata om svensk kultur. Att informera och utbilda är aldrig fel och något önskvärt men tvinga folk att därefter anamma dem ska vi inte. Och det kan vi heller inte. Folk är som de är och tycker som de tycker.
 
Det staten kan kräva är att folk respekterar lag och ordning, gör rätt för sig och försörjer sig själva och att de uppfostrar sina barn att respektera lag och ordning och göra rätt för sig.
 
Resten är upp till varje individ.
 
Det går utmärkt att leva i Sverige och bara acceptera det staten kräver. Men leva och bli insläppt i innanförskap är inte samma sak. Och ska man bli accepterad och inkluderad krävs något mer.

Du behöver inte gå så långt att bli svensk fullt ut och det går utmärkt att både identifera sig som svensk och som något annant parallellt men då måste du göra betydligt mer än var staten kräver av dig.

Och många gånger krävs det också att vilja bli inkluderad i samhället för att kunna leva efter det staten kräver av dig, nämligen att försörja sig själv. I det läget är man skyldig att anpassa sig tills man kan försörja sig själv, vare sig man vill eller inte. 
 
Slutsatsen är att det finns en svensk kultur och att det är en viktig del av det svenska samhället. Att anamma tillräckligt mycket av den för att bli inkluderat är önskvärt av alla som kommer hit. 

 

12 kommentarer
  1. Tack Anna! Om jag kunde skulle jag skriva allt detta själv. Så självklart och ändå så svårt att själv definiera.

  2. Problemet med att endast kräva att de följer lagen (men inte att omfamna dess mål och värderingar) är att det i princip bara handlar om att få dem att motvilligt sitta still i båten tills dess att de via demografin har makt att ändra lagarna och sedan styra båten dit de själva vill.

  3. Några stödpunkter inför en normativ värdeskala om svenska värderingar och normer.
    Ett allrådande samhällskontrakt som baserar sig på svensk lag och de normer som utgår ifrån det,där det definitivt inte finns några som helst särbehandlingar.
    Vad gäller normer så utgår de med lätt klarhet ifrån det som genom hundratals år genom såväl empirisk och pur rationalitet genom politik och samhälleliga påtryckningar gjort vårt land till en företrädare för
    såväl åsikts.-press.mötes.o-yttrandefrihet,en företrädare för jämlikhet och öppna demokratiska processer. DU som talar emot mig,ge mig svar på tal
    Vad som däremot går emot s.k svenska normer är motsatsen,oavsett vad lattenomenklaturen på Södermalm anser om vargjakt och blivande milskatter,
    (de lider oerhört på Söderns höjder,bara så att vi vet).

  4. Det är inte realistiskt att kräva att alla som fått asyl ska vara självförsörjande ens på lång sikt. Endast ca 2% av det svenska arbetsutbudet kräver inte utbildning och vad än Löfven et consortes säger om kompetensregn över Sverige så är det inte sant. I ett land som Somalia är analfabetism mycket utbredd och Sverige står ensamt för ca 30% av EU:s beviljade asylärenden gällande somalier (men har bara 2% av invånarantalet). Därtill kommer en tidigare kravlös anhöriginvandring där den största gruppen är nyfunna partners från det gamla hemlandet.

    Utbudet matchar alltså inte på långa vägar vad som krävs. Att justera i fackets skrivningar om minimilöner lär bara ändra på marginalen. Vi får acceptera att vi har tagit fan i båten och måste nu ro honom i land.

    Däremot måste vi kräva att nytillkomna tar seden dit de kommit. Kvinnor som inte tar av sig slöjan inför en arbetsintervju eller män som vägrar ta kvinnor i hand (eller ens acceptera en kvinnlig överordnad) i samma situation måste ta konsekvenserna av sitt handlande. Att kräva särbehandling duger inte.

  5. Jag är född sverige av svenska föräldrar men har aldrig känt mig speciellt svensk. Än mindre betraktats som sådan av andra 😉 och det är jag stolt över

  6. Hej, så fruktansvärt bra skrivit och så rätt. Min önskan är att få denna text även på engelska då jag har många vänner både här och där som ännu inte har lärt sig tillräckligt med svenska. Finns det möjlighet till det?

  7. Menar du på riktigt att man kan sätta likhetstecken mellan att plymouthbröderna har egen skola och att man undervisar om klimatförändringar? Det är lika orimligt att en statligt reglerad skola finansierar det ena och förmedlar “värderingen” i det andra? Eller är det ett skrivfel någonstans i det stycket? Du får nog en smula knepigt att visa att klimatförändringar är värdering och inte vetenskap…

  8. Ju mera jag upplever att mitt sätt att vara, mina värderingar, mitt sätt att tänka etc, ifrågasätts och hur man kräver att jag skall ändra mig och anpassa mig till de gäster som någon har släppt in i mitt land, desto mera avig blir jag.

    Jag har egentligen inget emot att ta intryck från främmande kulturer, men jag vill välja själv, jag vill inte bli tvingad när jag är i mitt eget land, då slår jag bakut.

    Den nuvarande utvecklingen har alltså lett till att jag kan framstå som intolerant och främlingsfientlig, trots att det bara gäller vid en mycket ytlig betraktelse. Jag har ändrat mig så att mitt grundläge numera är att jag kräver total anpassning av de som kommer hit som gäster i mitt land. Jag kan naturligtvis inte få det så, men det gör ju inte att jag inte fortfarande kräver det och att jag betraktar det som ett oförskämt brott när gästerna inte lever upp till kravet.

    Jag blir alltså fientligt inställd, om än bara på ett ytligt plan, till främlingarna. Jag kommer aldrig att ändra mig och jag bär ingen skuld till detta haveri.

  9. Tja, tittar man den så kallade kulturkartan hos World values survey, så råder ingen tvekan om att det finns Svenska värderingar, EXTREMA sådana. I Tillit och sekularism tronar Sverige ensamt längst ut på båda axlarna i diagrammet, tillsammans med våra nordiska grannländer. I den andra änden av diagrammet befinner sig länderna i Mellanöstern och Afrika, så det finns gott om bränsle för framtida kultur/värderings krockar i Sverige.

  10. Satan i gatan vilken bra sammanfattning! Det måste vara den mest heltäckande jag sett hittills.

    Jag håller inte med om det där med vissa skolor ska få köra sitt så länge de håller sig till … etc. Men jag är medveten om varför jag inte håller med om detta. Och det är flera instanser i Sverige sätt att hantera sk, diskriminering. Handskaknings- och slöjfall. Det ska f-n i mig vara helt tillåtet för arbetsgivare att välja bort värderingar/normer de inte tror passar in. Ingen skulle höja på ögonbrynen om en överpiercad goth inte får sökt praktikplats/jobb., Att vara goth är lika mycket ett livsval som att följa en religion.

    Och det är särskilt en religion som särskilt hålls under armarna, alltså blir jag helt automatiskt avog till särskilda skolor för just dessa. För att inte tala om religiösa byggnader. Skulle denna religion behandlas lika ointresserat som övriga så vore det en stor förbättring.

    Nästa grej som gör mig galen och som då och då passerar media är … svenskar ska integreras! Min första fråga blir alltid. I vad då?

    Kan du ta och utreda det här med populism också, tack? Ännu ett ord som det svängs med, men det verkar mest bara vara vissa typer av uttalanden som anses vara populistiska och endast om de kommer från vissa riktningar.

  11. Det här är en fenomenal beskrivning av situationen i Sverige av i dag. Jag har själv bott utomlands och kan intyga att din analys av vad man kan förvänta sig av människor som kommer till en ny kultur och vad man kan kräva av dem är rätt beskrivet. Många svenskar som flyttar försvarar och upprätthåller svenska traditioner i det nya landet mer benhårt än de gjorde på hemmaplan.
    Tänk om man både på styrande nivå och människor sinsemellan insåg de självklarheter du beskriver. Så mycket lättare livet skulle kunna bli både för oss med rötterna i den svenska kulturen och för människor som väljer att komma hit. De värderingar vi/de nu förfäktar kan bara leda till konflikter. En del tycker att svenskarna ska acceptera allt utifrån medan andra benhårt håller på en statisk romantiserad svenskhet.

  12. Hej.

    Inget fel på din genomgång, men då den är lätt byte för de postmoderna resonemang som utgör hela anfallsmetoden för identitetspolitiker och neo-socialistiska rasister, vill jag försöka bidra med ett råd:

    Påståendet ‘svenska värderingar’ brukar de bemöta med att be om en specifikation, gärna med konkret exempel, vilket de sedan kan dekonstruera till att vara just antingen universellt mänskligt (samtidigt som de ignorerar att den universella företeelsen förekommer i lokala iterationer) eller vara influerat av eller importerat från annan kultur, folkgrupp eller stat (oavsett tidsaspekt eller försvenskning av företeelsen – eller att även detta är en universell process).

    Så till rådet: fråga om det möjligt, enligt deras logik, att definiera vad ett äpple är.

    Det är det inte, givet att definitionen antingen är just en universell generalisering, och därmed inte säger något om det specifika äpplet, eller en individuellt specifik definition, och därmed inte tillämplig på alla äpplen.

    Det hela är ju egentligen en falsk frågeställning, och sofisteri.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *