Bland lagbasar och höginkomsttagare

Bilden är gjord i samarbete med “I fablernas land”

När det är avtalsrörelse dyker det upp mycket konstigt. För detaljer i olika branschers avtal debatteras bara då, och det finns mycket märkligt. 

Det är också då som ful-spelet facken kör blir allra tydligast.

Jag har redan visat hur Byggnads först planerar en smutskastningskampanj i månader och sedan avbryter förhandlingarna för att företagen räknat på vad kraven de facto skulle kosta arbetsgivarna. 

Om företagen skulle göra samma sak som Byggnads hade det sett ut så här i landets storstäder, på bussar, tunnelbanetåg, Omni och köpta inlägg på Facebook.

 

Nu har Svenska Målareförbundet precis varslat om strejk. Deras krav på löner och andra villkor motsvarar 20 %-ig höjning

Den 23:e april kontrade Måleriföretagen med en spegellockout, det vill säga att samtliga arbetsplatser som berörs av strejken och blockaderna kommer att stängas ner i lockout. Man släpper helt enkelt inte in folk och verksamheten ligger nere så länge konflikten pågår. 

 

Måleriföretagen skriver: 

“Målareförbundet valde att vänta i nästan sex veckor innan yrkandena preciserades”

Målareförbundet inledde alltså sin avtalsrörelse med att medvetet lämna in sina krav
sex veckor för sent. För att det skulle bli tidspress förmodligen, ett av alla de fula maktmedel fackföreningsrörelsen ofta använder. 

 

Ett av företagens huvudyrkanden i årets avtalsrörelse är att bolaget Målerifakta bara ska kunna ta betalt när någon faktiskt köpt. 

Ni läser rätt.

Bolaget har hittills kunnat ta betalt av alla företagare, även om de inte mäter lönerna där. Påminner om de granskningsavgifter Byggnads hade tidigare, där de debiterade alla bolag de ville, oavsett om de granskade villkoren eller inte. 

“……att Målerifakta enbart skall ta betalt för de tjänster som utförs istället för att som idag, när samtliga företag belastas oavsett om de använder mätningstjänster eller inte”

 

Måleriföretagen har helt rätt i att Målerifakta gör stora vinster. Den balanserade vinsten är
21 miljoner och de omsatte 44 miljoner 2014.

För det är ju lätt att sälja om du tvingar även de som inte köper att betala. 

 

I mitt förra inlägg om Byggnads avslöjade jag vad lönenivåerna ligger på i bland annat Stockholm, där byggavtalet inklusive ackordslöner, ger en snittlön på 38 000 kronor per månad.

Statistiken hittar ni i bifogad länk.

Men även i Uppsala, Västerbotten, Gotland, Östergötgland, Södermanland och Västergötland ligger lönerna över 35 000 kronor per månad. 

10 000 kronor mer än en polis har efter 10 år i tjänst. Och många tusenlappar mer än vad en sjuksköterska med 4 års utbildning tjänar efter många år. 

 

På många platser i landet är alltså byggjobbare höginkomsttagare, för definitionen på det är oftast att en person tjänar över brytpunkten för statlig skatt. Brytpunkten ligger idag på 35 850 kronor per månad. 

Byggbranschen är en traditionell bransch och har mycket gammalt kvar i sin avtal och kultur, bland annat ackorslöner och lagbasar. Jag ska gå igenom vad en lagbas är lite senare i inlägget. Ackordslöner är helt enkelt rörliga löner, som ofta bygger på hur snabbt du jobbar. En slags prestationsbaserad lön alltså.

De är en av få branscher som fortfarande inte har månadslöner rakt av. Sophämtare är en till exempel en annan bransch som har ackord, där sopgubbarna får gå hem när de tömt sitt distrikt. 

Även byggbranschens egen tidning Byggnadsarbetaren hade nyligen en genomgång av löner. Branschen pratar till skillnad från många andra branscher alltid i timlöner.

Bäst tjänar VVS-montörer, som alltså med en snittimlön på 259,65 kronor på en normal arbetsmånad (160 timmar) tjänar 41 544 kronor per månad. 

 

Men mycket vill alltså ha mer, och samtidigt tycker Byggnads att anklagelser att företag “vill sänka din lön” är en okej retorik?

Personligen ser jag bara hyckleri här. 

Och det går lite grann i linje med Byggnads övriga verksamhet faktiskt.

För en sak de slagit sig för bröstet på under hösten är sitt “arbete” för jämställdhet i byggbranschen. 

 

Men kollar man på hur Byggnads själva lyckats med att lyfta fram kvinnor i sin egen organisation ser det lite tunt ut. 

Jag har kallat denna bildserie: where is Waldo i Byggnads?

Eller kort och gott: var är kvinnan?

Samtliga bilder kommer från Byggnads facebooksida, där Byggnads förbundsstyrelse är bild nr 1 och övriga bilder är från olika lagbas-konferenser

Vad är då en lagbas?

Anledningen till att jag tar upp det är att lagbasar är något Byggnads ofta bråkar om, även i årets avtalsrörelse. De vill att lagbasen ska få mer makt helt enkelt men de vill själva inte betala något. 

Förr i tiden, fram till slutet av 80-talet, så var helt enkelt lagbasen den som en byggherre kontaktade för att få personal till bygget. Lagbasen var en byggarbetare som organiserade ett gäng med arbetare och såg till att de fick jobb, förhandlade om villkoren med byggherren och som såg till att folk kom dit och gjorde sitt jobb helt enkelt. De var ett slags självutesdda chefer på byggen och lönerna byggarbetare fick var helt och hållet projektbaserade. När man avslutat ett projekt drog man vidare till nästa. Ju snabbare man var klar, desto snabbare kunde man börja med nya jobbet. Det vi kallar ackordslöner.

Arbetslaget fick helt enkelt en i förväg förhandlad fast summa för ett jobb, oavsett när detta jobb var klart. 

Men i slutet av 80-talet övergick byggbranschen till fasta anställningar, det som idag heter tillsvidareanställningar. Lagbasens funktion försvann alltså, för folk var ju nu inte projektanställda utan hade fasta jobb hos ett byggbolag. Och företagen anställer sina egna chefer. 

Fackföreningarna ville dock inte alls ta bort lagbasen. De var ju personer som ledde och fördelade arbetet som de kunde kontrollera. 

Så sedan 80-talet har lagbasen funnits kvar i byggbranschen ändå, med en oklar funktion. 

Men numera är det alltså INTE en projektanställd person med bra kontaktnät. Utan idag vill Byggnads att lagbasen ska betraktas som en fackligt anställd och därmed dels gå Byggnads ärenden men också omfattas av Förtroendemannalagen, som säger att arbetsgivaren måste betala för arbetstiden ombudsmän etc bedriver “fackligt arbete”. 

Arbetsmarknadens parter har för länge sedan kommit överens om att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet.

Men här kräver byggfacket alltså att detta frångås och att de ska få utse olika gubbar (skulle kunna skriva gummor men ni har ju sett bilderna) som alltså ska fungera som någon slags mellanchefer som går i fackförbundets ledband men där räkningen ska skickas till företagaren. 

Nyligen förlorade också Byggnads i Arbetsdomstolen gällande just lagbasar.

De fick inte rätt att kräva att företagen betalar för att lagbasar går på kurs och bedriver Byggnads frågor. 

Jag tycker tidningen Byggnadsarbetaren, som skrivit om båda sakerna, är en mycket bra tidning. Trots att de ägs av ett LO-fackförbund. Kanske den bästa tidningen bland dem faktiskt. 

  

Domen i AD, som är prejudicerande, slog fast att en lagbas, som i det aktuella fallet ägnat 59 timmar på ett år åt “lagbasuppgifter” ska räknas in i ackordet (den förutbestäma summan) och inte ersättas separat, per timme. Vilket Byggnads krävde, och de hade kommit fram till summan 5 258 kronor. 

Facket kräver alltså att allt lagbasen gör på deras uppdrag är något företagen ska få betala, inte Byggnads själva.

 

För om inte företagen avkrävs betalning måste fackförbundet Byggnads nalla på sina egna miljarder, och det vore ju tråkigt. 

Fackförbundet “någon annan betalar” Byggnadsarbetarförbundet är nämligen en tämligen tät organisation. 

De omsätter 335 miljoner per år och har tillgångar på över 2 miljarder.  

De är också ordentligt likvida, med nästan 200 miljoner i bara omsättningstillgångar. Det vill säga, pengar de kan få tag i på några bankdagar bara. 

 

Ett fackförbund rikare än Joakim von Anka, som företräder ett gäng höginkomsttagare, kräver alltså att alla andra ska betala för fackens eget arbete för att själva slippa ta av miljarderna och ljuger i mångmiljonkampanjer på stan om att de hotas av sänkta löner. 

Nej, det finns faktiskt inte gräns som är för låg tydligen, är det lätt att konstatera efter att hittills ha sett avtalsrörelsens nya lägstanivåer. 

 

9 kommentarer
  1. Ganska så intressant att det är företrädare för BIF som säger att det är sanningsenligt.. Lagbasen är vald av gubbarna och inte någon självutnämnd chef. Jag kan tycka att du ska ha all fakta rätt.. Vore kul att se dig skriva om dom risker som byggnadsarbetare har jämför gärna med andra yrken som journalist, debattör osv.. Sen hävdar du att man kan tjäna 35 tusen i månaden med bara en gymnasieutbildning på 3år.. Du har fel dom ska göra lärlingsutbildning oxo.. Så utbildningen är minst 6800 timmar innan man räknas som fullbetald.. Kolla vad en ny elev från yrkeskolan tjänar…

  2. Om jag mins rätt så finns det en sak som arbetsgivarorganisationen BI och Byggnads är överens om och det är att en normalarbetstid per månad inte är 160tim utan 174tim. Det ger ju betydligt högre månadsförtjänst…

  3. Håller med dej om det du skriver. Tyvärr tror jag inte LO facket lyssnar på något som kan återspegla verkligheten. Dessutom kommer dom i ett överläge med tanke på hur mycket som måste byggas och då är det lätt att upressa till högre löner och strejkvapnet är nära.

  4. Jag ser inte på Allabolag att Målerifakta tjänar några pengar? De verkar gå back 3Msek på en omsättning av 45 Msek

  5. Detta var den mest sanningsenliga beskrivningen jag någonsin läst! Har dock bara varit i branschen i 36 år…. (Var alltså med både före och efter tillsvidareanställningstiden, 1988)…

Lämna ett svar till Fredrik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *