Allt är modellen

Bilden är gjord i samarbete med “I fablernas land”

Avtalsrörelsen är full gång, vilket många märkt.  Tiden då facken, med mäktiga LO i spetsen förhandlar nya lönenivåer med arbetsgivarna, via de olika arbetsgivarorganisationerna i Svenskt Näringsliv. Det senare är alltså paraplyorganisationen för dessa organisationer, precis som LO är det för de 13 fackförbund som ingår där. I och med avtalsrörelsen har det blossat upp en häftig diskussion om “den svenska modellen”.

Socialdemokraterna har till exempel i dagarna lanserat en kampanj på temat på sin hemsida.

Lägligt nog kommer detta precis efter krismötena de haft efter raden av opinionsundersökningar som befäster deras sämsta resultat någonsin och att de inte längre är största parti. 

 

“Vi vill istället utveckla den svenska modellen  – och som en del av det kommer vi genomföra ett investeringsprogram som gör att svensk välfärd får fler anställda

Även LO attackerar Alliansen för att vilja “rasera den svenska modellen”. De hävdar i en tweet att den svenska modellen är LAS, nivån på a-kassan, sjukförsäkringen, villkor för att få sjukpenning etc är den svenska modellen. 

 

I en replik till Centern i Aftonbladet hävdar LO också att deras förslag om sänkta ingångslöner och sänkt inkomstskatt för nyanlända raserar “den svenska modellen” 

 

Men vad är då “den svenska modellen” som alla pratar om? Är det välfärd eller sjukpenning?

Nej, utan den svenska modellen handlar bara om arbetsmarknad i form av löner och villkor. Den bygger i grunden på Saltsjöbadsavtalet från 1938, där arbetstagare och arbetsgivare kom överens om att avtalsrörelse och avtalsvillkor skulle överlåtas till arbetsmarknadens parter. 

 

Den svenska modellen är alltså baserad på allt som regleras via samtal mellan parterna endast. 

Men på 70-talet frångick socialdemokraterna den här principen när de började lagstifta inom arbetsmarknaden.  Maktbalansen sköts åt arbetstagarnas håll, med LO i spetsen. Och där har den varit sedan dess. Det var alltså S och LO som förstörde det samförstånd som präglade “den svenska modellen” i nästan 40 år. 

Lagen om anställningsskydd till exempel. Den var ett rent beställningsjobb från LO, som alltså i 100 år gett Socialdemokraterna pengar och mankraft för att i gengäld få politiska fördelar. 1982 klubbas därför LAS igenom, som har byggts på massor sedan dess. Här regleras massa saker som tidigare alltså var den svenska modellen men som sedan dess är lag. Som till exempel när en arbetsgivare får säga upp en anställd. Alla som haft anställda vet att just LAS ställer till en massa oreda på företag, då reglerna är så hårda att det är svårt att säga upp direkt olämpliga personer från sina jobb. Du får till exempel inte sparka folk som är höga eller fulla på jobbet. 

Andra saker som regleras är: 

  • Om företaget bryter mot LAS kan facket som ombud för den uppsagda kräva skadestånd. 
  • Personer som sägs upp på grund av arbetsbrist har rätt att återanställas före att företaget kan ta in någon ny.
  • Om företaget säljs måste den nya ägaren ta över alla anställningsavtal, som fortfarande gäller.
  • Alla fast anställda har rätt att behålla jobbet till 67 års ålder, om inte skäl för uppsägning enligt LAS gäller.
  • Den med kortast tid måste sägas upp först vid arbetsbrist, inte den som är mest kompetent

 
 

LAS är den mest kända lagen men MBL var en av de första, Medbestämmandelagen (1976). Som verkligen var den lag som gav LO oproportionelig makt. 

Eller vad säger ni om facklig vetorätt om ett företag vill ta in underentreprenörer som inte är anställda av företaget?

 

Enligt MBL är också företaget skyldiga att innan de vill göra en förändring av verksamheten så måste de förhandla med facket. Det spelar ingen roll vilken förändring, mer än att den anses “viktig”. Så LO, i de flesta fall, ska alltså få ha åsikter om vad människor gör med sina privata företag. Och de har de rätt till enligt lag. 

 

Företaget måste också löpande informera facket om ekonomin och facket får, när facket så önskar, kräva att få se redovisiningen och alla affärshemligheter som företaget har. 

 

LO fick även tolkningsföreträde av SAP när lagen skrevs. Att vid konflikter vid uppsägning så gäller fackets syn tills tvisten formellt är avgjord. Helt befängt. 

 

En annan tidig lag, som LO fick av SAP redan på 70-talet då de gemensamt beslutade sig för att frångå “den svenska modellen” efter 40 år, var Förtroendemannalagen (1974). 

Den reglerar att de som facket utser som förtroendemän får dels bedriva sitt fackliga arbete på arbetstid, med bibehållna förmåner inkl lön och bedriva arbetet i företagets lokaler. Detta innebär att facket kan skicka sina personer på kurser på arbetstid till exempel, och bedriva valrörelse år sossarna, på arbetstid. Nej, det regleras inte i lagen men det är vad LO varje valrörelse gör – mobiliserar alla sina förtroendemän att kampanja för SAP. 

 

Så här har utveckligen sett ut, från “den svenska modellens” start tills idag, när den mer eller mindre av lagar LO och Socialdemokraterna stiftat, decimerats till att idag i princip bara gälla löner, och anställningsvillkor. 

 

Det står utom allt tvivel att denna plötsliga kampanj om “den svenska modellen” som sossarna just nu startat är resultatet av ett möte mellan Stefan Löfven och LO-toppen. En koordinerad kampanj som medvetet ska blanda ihop korten för folk, där allt i samhället ska tryckas in i “den svenska modellen” för att medvetet försöka blåsa upp dess storlek. När den i själva verket bara handlar om löner och avtalsvillkor. Allt annat har nämligen S själva placerat i lagar. 

Skälet till varför Socialdemokraterna gör detta är två: låga opinionssiffror och avtalsrörelse. Genom att fokusera på ett ord – den svenska modellen – och trycka in allt som passar dem i denna, från sjukpenning och a-kassenivåer till välfärden och bemanningen i den – ska de hjälpa LO i sina förhandlingar. 

Det är här fulknepen kommer in. 

För i detta läge väljer Socialdemokraterna att helt odemokratiskt och helt i strid med all rimlighet lägga kampanjen på regeringens hemsida. 

 

“Enligt statsminister ska inte den svenska modellen monteras ner utan uppgraderas”

Han erkänner här det jag skriver – att det finns en strategi för att medvetet göra begreppet “den svenska modellen” till något annat än vad det är. 

Men fakta är att ALLT som idag ligger i lagstiftning har permanent flyttat “modellen” till riksdagen och är inte längre del av den. Lagar stiftas av riksdagen nämligen. Och de lagar som en gång i tiden gavs till LO i present – LAS, MBL och Förtroendemannalagen för att nämna de viktigaste – kan landets demokratiskt valda och högst beslutande organ när som helst ändra. Utan att LO kan säga ett dyft om det. 

När de bad SAP att stifta lagar frånsade de sig nämligen rätten helt frivilligt att få bestämma om villkoren, i förhandling med arbetsgivarna. Så utbytet mot en lag var att de gav upp den makten. Redan på 70-talet. 

Då passar det inte att 2016 sitta och yla högljutt om att förslag från politiker att ändra just dessa lagar är “angrepp på den svenska modellen”. 

Lagar stiftas av politiker, inte av arbetsmarknadens parter. 

Givetvis ska vi därför så snart det går kraftigt reformera dessa för näringslivet skadliga lagar så att fler människor kan få jobb. För det är ju på grund av dessa, och höga ingångslöner, som hindren in till arbetsmarknaden är så stora. Först in sist ut-principen regleras till exempel i LAS. Genom att skära i MBL kan vi äntligen begränsa den oproportionerligt stora makt LO fått till rimliga nivåer igen. 

Och att ändra stiftade lagar är ingalunda något angrepp på “den svenska modellen”. Precis lika lite som allt det Stefan Löfven och ett desperat sjunkande S försöker trycka in i den. 

 

5 kommentarer
  1. Hej.

    Alla dessa förändringar SAP/LO nu tar strid emot gäller i praktiken redan för den som är i Offentligt skyddad Anställning, Samhall, eller andra special-anställningsformer.

    Tydligen är det bara ett problem att förändra LAS och liknande när det gäller ej handikappade personer.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  2. Väldigt förvirrande det här… den svenska modellen? Är det inte rasistiskt att förespråka en sådan? Med vilken rätt hävdar man att den är bättre än den afghanska? Är det inte samma slags människor här som där? Och om man kanske kommer från ett annat land är det inte exkluderande att de ska assimileras in i en svensk modell i arbetslivet? Var det inte mångkultur vi strävade efter?

    Ring Gina Dirawi! Hon fixar en jordisk modell, så behöver man inte hålla på och sucka efter något gammalt o förlegat folkhem med svenska modeller. Är regeringen och LO fascister hela högen?

  3. 1. Vem är tvingat dig att ha kollektiv avtal? Ingen vad jag vet. Ta Det finns många företag som inte har det. Gatukök, Pizzerior, Konditorier med mera.
    2. Du får till exempel inte sparka folk som är höga eller fulla på jobbet.
    Höga är det knark du menar. Om du känner på dig som arbetsgivare att någon är hög så borde man ringa eller ta prover?

    3. Ja det är politiken som bestämmer lagarna. Ur ett höger perspektiv så är det bäst att spräcka regeringen för att få ett nyval så fort som möjligt. Vinnaren på högerns passivitet är högerns fel. Hade jag varit LO hade jag gjort precis som de gör.

  4. “Den med kortast tid måste sägas upp först vid arbetsbrist, inte den som är mest kompetent” – fast typiskt sett vill man nog säga upp den minst kompetenta….

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *