Reklamhaveri

Mycket dumt får man läsa men jag undrar om inte dagens DN Debatt måste vara årets mest enfaldiga debattartikel. Större haveri på debattplats får man nämligen leta efter. 

Här försöker professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö ge sig på ekonomi. Det går….så där. Jag vill redan här be Torbjörn att fokusera på att vara filosof i framtiden. Så kommer du undvika magplask som detta. 

Reklamen är skadlig för samhället och klimatet

Jag känner att det är dags för en uppföljning av mitt mycket lästa inlägg ”Socialistmatte”

Så välkommen till kursen:

”Ekonomi for dummies”

 

För att börja reda ut hur företag och reklam fungerar tänkte jag inleda med att först förklara vad Tännsjö påstår i sin artikel. 

”Befria vår livsvärld från reklam”

Vi ska befrias från frestelsen att konsumera i onödan.

Detta är tes nummer 1

– att klimatet och jorden bara kan räddas genom att vi köper färre saker.

Arketypisk miljöpartistargumentation alltså – tillväxtkritik. Vi har bara ett jordklot!! Om jag skriker lite högre bara kommer folk att fatta det. Att det sedan är en knäpp analys och det är därför inte fler håller med verkar tillväxtkritikerna i decennier ignorerat. 

Tes nummer 2:

– att media är en del av konspirationen. För att media är beroende av reklam tystar de medvetet kritiken mot reklam. 

Därför skriver Tännsjö rakt ut” Så mycket mer glädjande och exceptionellt att just den här artikeln kunde publiceras

Gissningsvis publicerade debattredaktören just hans artikel för att Tännsjö är en känd professor och att detta episka haveri bara måste delas med omvärlden. Syftar alltså på artikel i sin helhet. 
 

Det roligaste är att artikeln online delas i två delar precis där han inleder sin reklamsågarresa, av……en annons. För bilglas, i alla fall i min webbläsare 🙂

Och här vill jag abryta genomgången med en passning till Tännsjö:

Tack vare den där annonsen kan jag läsa din artikel gratis online.

Det företaget betalar för att informationen delvis är fri online, det vill säga möjliggör för DN att ha ett visst antal artiklar fria online per månad.

Den där annonsen gör att folk som inte har råd med en dyr prenumeration på DN får möjlighet att läsa en nästan perfekt samling av felaktiga slutsatser och påståenden om media och reklam och hur ekonomi fungerar. 

 

Vad gäller påståendet om att media skulle ignorera tillväxtkritik vet alla som följer media hur  fel detta är.

Om journalistkårens egna partistympatier skulle avgöra hur riket styrdes hade Miljöpartiet fått egen majoritet, det vill säga över 50 % av rösterna.

Resten fördelas på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och så få som 10-15 % sympatiserar med något av de fyra borgerliga partierna. 

Det är på detta sätt exempelvis SVT kan sända hyllningsdokumentärer av Castro på bästa sändningstid.

Utan att ens reflektera över om det kan uppfattas som ett problem. För vill Tännsjö se ett bra exempel på hur det blir utan tillväxt kan han fråga alla miljoner exilkubaner i Florida. 

Tes nummer 3 är att vi har ”en helt dominerande borgerlig press”. Ytterligare en liten konspirationsteori alltså. 

Hans slutsatser bygger på att för att välbeställda människor, som ju ofta har borgerliga uppfattningar enligt Tännsjö, är de särskilt intressanta som konsumenter. Eftersom denna grupp är mest attraktiv vill fler företag annonsera för dem, vilket skapar pengar för dessa tidningar att skapa bättre tidningar än de som läses av fattiga människor. Arbetarrörelsens tidningar försvinner, kvar blir de borgerliga. 

Nu vill jag stoppa lite här igen. 

För det första gick A-pressen under för att de var värdelösa på just att driva företag och göra tidningar folk ville läsa. Det är grunden i marknadsekonomi – om någon inte vill köpa din produkt går du i konkurs. 

För det andra är en tidnings ledarsida inte tidningens färg. Det är alltså ledarsidans färg, den sida eller det uppslag som inleder tidningen. Resten av tidningen har ingen färg, där styr objektiv nyhetsvärdering som är en del av de pressetiska reglerna alla ansvariga utgivare följer. 

Dessutom är Aftonbladet landets största tidning, om nu ska vara petiga. Och den delägs fortfarande av arbetarrörelsen. 

”Vi tittar på usla program i kabelteve som vi inte skulle drömma om att se”

Nu vet jag inte varför Tännsjö väljer att betala för ett kanalutbud han tycker är uselt? Det är nämligen så att du kan säga upp abonnemanget. Kvar blir Public Service, som inte ingår i termen kabelteve.

Varför tittar Tännsjö på program han avskyr är den stora frågan.
 

Tes nummer 4 är alltså att reklamen tvingar Tännsjö och alla andra att titta på dålig ”kabel-TV?” Om jag ska försöka tolka vad han menar. 

Tes nummer 5:

– ingen reklam behövs utan all kunskap kan medborgarna få genom tidningen Råd & Rön.

 

Om bara inte reklam fanns skulle ”opartisk konsumentinformation i både offentlig och privat regi blomstra”

Och nu undrar man ju, vad ska dessa privata konsumentinformationsföretag tjäna pengar på då? Om de inte får göra reklam. Eller tänker sig Tännsjö att vi ska tvinga alla medborgare att läsa just Råd & Rön varje månad? 

Tes nummer 6: en offentlig utredning behövs för att utreda om vi kan avskaffa reklam.

Sug lite på den karamellen. Avskaffa reklam. 

För här är en tanke Tännsjö inte tänkt klart. Hur skulle det gå till menar han? Den privata äganderätten är nämligen inget man lättvindigt kan förbjuda och göra ingrepp i, den är skyddad i grundlagen. 

Och vad gör vi med internet? Ska Sverige skaffa ett Nordkoreanskt filter? Kanske bara tillåta sajter som staten ägen? 

Dessutom vore det intressant att höra vad han tror händer med alla tidningar om han förbjuder reklam.

Tror han alltså att det kommer finnas någon media alls än 8-miljardersimperiet Public Service som är de enda som kan överleva utan reklamintäkter eftersom de får alla sina pengar direkt från medborgarna i form av direktbidrag från statsbudgeten? 

Det kan jag garantera Tännsjö att samtlig media utom SR och SVT kommer gå under med ett reklamförbud. 

Eller vad tror han händer med företagen? Kommer de finnas kvar i Sverige om staten förbjuder reklam? Vi lever nämligen inte i ett vakum. Det är lätt att flytta sitt bolag, kvar sitter svenskarna med skägget i brevlådan. 

Ja, vad ska man börja?

Vi kan väl börja från början? Vad ett företag gör.

Det verkar nämligen som vi måste börja just där, för att kunna reda ut vad som händer om tillväxten minskar.

Eller tillväxt är ett för komplicerat ord. För det betyder egentligen att fler och fler företag producerar varor och tjänster bättre och snabbare än förra året. Produktivitetesökning är en del av tillväxten, liksom att antalet företag blir fler. 

 

Varför säljer inte Britt äpplena direkt till Torbjörn?

Det kallas specialisering. Eftersom Britt är bäst på att odla äpplen men inte bäst på den logistik och försäljning som krävs för att ha en butik och sälja direkt till Torbjörn tjänar hon mer pengar på att sälja sina äpplen till ett företag som inte alls är bra på att odla äpplen men istället är jättebra på logistik och försäljning till kund. 

Det är specialisering som tog oss från stenåldern och fram till idag. Att folk slutade göra allt själva utan började byta och sälja tjänster och produkter. De specialierade på det de var bäst på.  

Får då Britt alla pengarna Äpple AB betalar för äpplena?

Nä, för hon har kostnader. Som löner, lokalhyra och inte minst äppelträden, gödsel etc. När alla kostnader är betalade kan det uppstå ett vinst.

Men bara om Britt är bra på att odla och sälja sina äpplen. Har hon för höga kostnader kommer hon stå med ett minus på sista raden vid årets slut. Hur ska hon då betala de räkningar som är kvar att betala? Genom att låna pengar. Eller genom att ta av förra årets vinst. 

Det är därför vinst är så viktigt. För att företagen ska kunna bygga upp buffertar om nästa år går dåligt. 

Eller om Britt behöver köpa en ny maskin, som är jättedyr. Då betalar tidigare års intäkter och vinster den investeringen. Gör ett företag ingen vinst kommer det att gå i konkurs. 

Det är bara statliga och kommunala verksamheter som kan gå med minus år efter år. För de behöver inte ens låna pengar för att betala räkningarna så återstår, de höjer bara skatten eller tar någon annanstans ifrån i kassan. 

Okej, nu har vi rett ut hur företagen fungerar. 

Varför? För att visa varför de är så otroligt viktiga. 

Och varför snacket om att tillväxt är dåligt är okunnigt hippiedravel. För utan företagen finns nämligen inga pengar att spendera i samhället. Utan tillväxt minskar intäkterna. 

De privata företagen är fundamentet i varje samhälles ekonomi. Vissa länder har testat systemet med att förbjuda privata företag utan bara tillåta statliga företag. Vid varje sådant försök har resultatet blivit fattigdom och armod för alla utom för den kommunistiska partieliten som kunnat stjäla pengar för egen vinning. 

Företagen betalar nämligen otroligt mycket skatt.

Nu pratar jag inte bara om bolagsskatten, som tack vare den borgerliga regeringen numera harmonierar mycket bättre med resten av EU, utan även om moms, energiskatt och inte minst, arbetsgivarskatten som företagen betalar på varje anställds lön. Den ligger på ca
40 %. 

 

Har du en lön på 25 000 kronor betalar alltså företaget FÖRST 10 000 kronor till staten. I arbetsgivarskatt (kallad sociala avgifter).

Sedan betalar du som privatperson 30 % i skatt på din lön, kallad löneskatt och ligger du på den lönenivån är det kommunal- och landstingsskatten som utgör den. Detta blir i snitt 7 500 kronor. 

Så innan du ens fått din lön har du och företaget betalat in 17 500 kronor i skatt för dig. Kvar till dig är 17 500 kronor. Det vill säga lika mycket som skatten. 

Därefter betalar du 25 % i moms på allt du köper, bensinskatt, skatt på din el etc. 
 

Och det är ju här den springande punkten är.

Att betalar inte företagen in alla skatter blir det inga pengar vård, pengar, omsorg. 

Jo, kanske ni tänker. Alla som jobbar i offentlig sektor betalar ju också skatt på lönen. Absolut. Men pengarna som betalar lönerna, och skatten, kommer från skatt. Inga nya pengar alltså. Gamla pengar andra redan betalat in i skatt. 

Men de kommunala företagen? Jo, visst. De som konkurrerar på privata marknader fungerar ju som privata företag, med enda undantaget att samhället kan fylla på kassan om det fattas pengar. De går inte i konkurs. Vi skattebetalare löser ut dem. 

 

Så nej, Torbjörn Tännsjö. Staten varken kan eller ska förbjuda reklam. 

Och det finns så mycket knasigheter i din artikel att du inte är den enda som är mycket överraskad hur den kunnat bli publicerad. 

För att din tillvaro ska bli rimligare rekommenderar jag att du slutar titta på reklamfinansierad TV, det vill säga allt som inte är public service. 

Och håller dig till Råd & Rön. 

 

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!