Lågutbildad ström

Så är det som vanligt dags att försöka erbjuda lite verklighetsanpassning av debatten. 

För nu håller media återigen på att valsa runt myter om flytkingars utbildningsnivå. Jag skrev min krönika i Dagens Samhälle om just detta idag men behöver mer plats här för att ytterligare utveckla resonemangen. 

Eftersom fakta finns lätt tillgängligt och vi är flera som länge påtalat att detta inte stämmer finns det anledning att tro att det inte längre handlar om missuppfattningar. 

Jag börjar faktiskt tro att det görs medvetet. Av politiska skäl. Om så är fallet är det mycket beklagligt, media ska förhålla sig konsekvensneutral i sin nyhetsrapportering.

För förra veckan kunde man läsa i Aftonbladet på nyhetsplats om att det formligen strömmar in högutbilade till Sverige. Och det låter ju fantastiskt. 
 

Nästan 40 % är högutbildade. I kunskapslandet Sverige är det ju goda nyheter. 

 

De bifogar en tabell de gjort baserat på statistik från en rapport från Arbetsförmedlingen som jag kommer gå igenom strax. Och redan här undrar man ju varför de valt att lägga avsnittet ”eftergymnasial” i mitten. Nu är staplarna huller om buller vad gäller utbildningsnivå, med förgymnasial först, sedan eftergymnasial och plötsligt gymnasial på slutet. I normala fall och offentlig statistik redovisas de inte så utan i kronologin ökad utbildningsnivå. 

Man vill nästan tro att det handlar om att läsaren inte ska kunna se att staplarna förgymnasial och gymnasial blir otroligt mycket större ihop än den för eftergymnasial. 

Om man då kikar på rapporten Aftonbladet bygger ”nyheten” på, för rapporten är från i maj 2015 men artikeln från den 14 november, det säga 5 månader senare, så heter den ”Arbetsförmedlingens återrapportering 2015 – etablering av vissa nyanlända”. Den släpptes med pressträff av Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. 

I den kan man bland annat se detta diagram om nyanländas utbildningsnivå. 

Den följer för övrigt gängse mönster att rapportera den lägsta utbildningsnivån först och sedan i stigande skala. 
 

Här använder Arbetsförmedlingen den korrekta termen ”eftergymnasial utbildning 2 år eller längre” som även SCB använder i sin statistik. 

Men i stycket under diagrammet kan man läsa följande: 

”Samtidigt har andelen personer med eftergymnasial utbildning på 2 år eller längre fortsatt att öka…… Andelen med högskoleutbildning är därmed ungefär på samma nivå som befolkningen i stort
 

Plötsligt drar myndigheten ansvarig för att mäta detta slutsatsen att alla eftergymnasiala utbildningar på 2 år eller längre är lika med högskoleutbildning. 

Detta är anmärksningsvärt. 

För högskola är EN av flera eftergymnasiala utbildningar. I Sverige kan du till exempel studera på Folkhögskolor. Detta är inga akademiska utbildningar och du är inte högskoleutbildad. Eller Kvalificerad Yrkesutbildning (KY)

En eftergymnasial utbildningsform som är ett alternativ till högskoleutbildning
 

Detta menar Arbetsförmedlingen i sin rapport är samma sak som högskoleutbildad. Trots att detta inte är sant. 

Om inte myndigheten som ansvarar för detta är noga med begreppet och sin statistik, vem är då noga? Det är detta jag tycker är så otroligt märkligt, och dåligt. 

Menar Arbetsförmedlingen att Vårdadministrator vid Östsvenska Yrkeshögskolan är lika mycket högskoleutbildning som läkare alltså?

Eller att management inom hotell och besöksnäringen ska likställas med en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stocholm?
 

Och när myndigheten slarvar är det inte konstigt att journalister gör det. 

För när Arbetsförmedlingens rapport omvandlades till nyhet på Aftonbladet förra veckan hade samtliga personer med eftergymnasial utbildning klumpats ihop till ”högutbildade”. 

Det betyder i klartext att Aftonbladet anser att en person med massageterapeut-utbildning på 500 timmar är högutbildad. Och en bagare. 
 

Det här är bra yrken och att bli duktig kräver som sagt en utbildning. Men inte en lång utbildning och inte en högskoleutbildning. 

Dessa personer är INTE högutbildade

Jag frågade Arbetsförmedlingen vad de egentligen menar, på Twitter. De hänvisar nämligen till sitt twitterkonto på sin hemsia. Mycket modernt. 
 

”Akademiker är ett brett begrepp”

Eh, nej. Det är det faktiskt inte. Akademiker betyder ”person med en akademisk examen”. Den kortaste sådan är kandidat, på 3 år. Annars är man inte akademiker, då har man studerat på högskola. Det krävs minst 3 års studier för det. Så är det i alla länder. 

”Eftergymnasial utbildning är en utbildning efter gymnasiet”. 

Jaha. Då förstår jag. Men nu var inte frågan vad det är utan om en KY-utbildning räknas som högskola enligt Arbetsförmedlingen. 

Jag försökte bringa klarthet i detta via mail istället och fick följande svar: 
 

”Akademiker är ett begrepp som vi inte använder…… men vi använde det i vårt pressmedelande nyss”. 

”Vi är tydliga med att en av fyra nyanlända har en eftergymnasial utbildning på minst två år”

Men varför kallar ni då alla dessa för högskoleutbildade i er egen rapport? 

Detta kommer förbli höljt i dunkel tydligen, inte ens pressavdelningen på Arbetsförmedlingen kan svara på sådana enkla frågor visar det sig. 

Och de 24 % med eftergymnasial utbildning på minst 2 år, som lika gärna kan vara motsvarande KY-utbildning, blev alltså 38 % högutbildade i artikeln i Aftonbladet. 

Vad har då dessa personer för utbildningar? Kollar man i just Arbetsförmedlingens rapport ser man följande: 

Flest kommer med en utbildning i ”företagsekonomi, handel och administration”. Minst två år betyder alltså även 2 års utbildning. På andra plats kommer teknisk industri och teknik och tredje plats hälso- och sjukvård. 

 

Nu när vi konstaterat att det inte alls är högutbildade som strömmar in utan utbildade. Och inte alls bara akademiker utan alla möjliga utbildade kan vi samtidigt konstatera att ca 40 % av samma flyktinggrupp – syrier – bara har förgymnasial utbildning. 

Totalt av hela flyktingsströmmer är det i snitt 50 % av dem som har endast förgymnasial utbildning så hälften av 190 000 personer, alltså 80 00, har detta. Av de som kommit 2015. Denna grupp i samhället har mycket hög arbetslöshet redan idag, av de som kommit tidigare och av infödda svenskar med så låg utbildningsnivå. 

I en rapport SCB gjorde 2012 om svenskarnas utbildningsnivå konstateras att 40 % av svenskarna har någon form av eftergymnasial utbildning sett till hela befolkningen (25-64 år). Detta innebär att 60 % inte har det, vilket är siffran man kan höra i media ibland när det hävdas att flyktingarna är mer välutbildade. 

Men tittar man då på hur det ser ut i de åldersgruppen de flesta flyktingar är i (20-39 år)  visar det sig något annat. För bara 2 % av personerna mellan 24 och 44 år i Sverige har endast förgymnasial utbildning. Och som diagrammet visar sjunker det konstant. 
 

En spade är en spade. 

Vi kan inte hålla på och sprida myter om att det väller in akademiker in i landet när det inte är så. 

Är det något som väller in så är det folk med mycket låg utbildning och det här måste vi erkänna om vi ska kunna lösa de utmaningar detta ställer på det svenska samhället. För en människa som har max 9 års skolgång och från till exempel Eritrea eller Somalia, som inte kan vårt svåra språk, hur ska de kunna utbildas bort från arbetslöshet? Först ska de sitta i skolbänken i åratal för att fatta svenskan. Sedan tror folk att dessa människor alla ska läsa in bristyrken? Ingenjör, barnmorska etc?

Nej. 

Dessa människor behöver två saker: 

1) lägre krav på svenska språket. En godkänt svenskkurs fortare helt enkelt, som är mindre komplicerad än dagens. 
2) jobb man inte behöver kunna perfekt svenska för. Praktiska enkla jobb man kan göra utan utbildning. 

Dessa kräver lägre ingångslöner, utbyggd lärlingsverksamhet, utbyggt tjänstesektor inom RUT och ROT, microlån för att starta företag etc. 

Myndigheter som Arbetsförmedlingen måste skärpa sig i sin slappa inställning till begrepp och media måste sluta sprida myter. 
 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!