När Täby blev symbol

Det pratas mycket om Täby, en kommun norr om Stockholm. Detta är kommunen Fredrik Reinfeldt kommer ifrån och det har säkert spelat in. 

För Täby har blivit symbolen för gamla sortens moderater.

Giriga direktörer i dyra villor. Och nu vägrar de att att ta emot flyktingar och bidra. De ska bara ha och ha. Efter Reinfeldts berömda “öppna hjärtan”-tal i augusti 2014 blev det ännu mer symboliskt. Den rika hemkommunen smiter undan. 

När man söker på “Täby flyktingar” får man upp en rad sådana här artiklar: 

​SVT 2014

​Expressen 2014

Som ni ser har vänsterpressen inte vilat på hanen utan använt just Täby som det dåliga exemplet, gång på gång. Symbolen för egoistiska borgare, rika snåljåpar som röstar blått.

AiP står för Aktuellt i Politiken och är Socialdemokraternas egen tidning. Dalademokraten är Göran Greiders arbetsgivare, Dagens Arena finansieras av LO och resten av arbetsrrörelsen. 

Men det började egentligen med en undersökning Svenska Dagbladet gjorde själva när de undersökte mottagningen. Denna gjorde de redan 1 juli 2013. Den har sedan dess använts flitigt av vänstern för att skapa den bild i media som nu Täby blivit. Framgångsrik, strategisk opinionsbildning. För idag, 2015, är just Täby denna symbo. 

Men vad är då Täby? 

Till och börja med, var ligger Täby?

Ja, som ni kan se ligger alltså Täby en bra bit norr om Stockholm. Ungefär lika långt som Botkyrka och Huddinge ligger söderut. 
 

Det pratas mycket om hur rikt Täby är. Om det syftar på att kommunen har höga intäkter eller om folk som bor där är rika, eller både och, framgår inte riktigt. Men när man kollar på statistiken ser man vissa saker. Till exempel att Täby absolut har högre snittinkomst än landet. 

Men medianinkomsten är alltså 27 000 kronor.

Inte vad jag skulle kalla “rik” direkt. Sedan finns det givetvis individer i statistiken som tjänar betydligt mer än så, medianinkomst är ett trubbigt sätt att mäta men säger ändå något. Täbys invånare tjänar alltså mer än snittet men skillnaden är inte så stor. 
 

En anledning till den högre inkomsten är garanterat att 40 % av invånarna har högskoleutbildning, jämfört med rikssnittet på 25 %. Förvärvsfrekvensen är också hög, liksom andelen egenföretagare. Kommunen är alltså välmående. 

Men är den rik?

Ja, det hade den varit. Aboslut. Om Täby inte försörjde en massa andra kommuner varje år.  Enligt SCB betalade Täby 2014 hela 7 593 kronor per person i kommunalt utjämningsbidrag. Totalt fick Täby ge bort 297 miljoner till bland annat just Södertälje, som tog emot 1,2 miljarder samma år. Södertälje är för övrigt den kommun som Täby ofta jämförs med vad gäller mottagande av flyktingar. 
 

I en rapport vid Institutetet för Näringslivsforskning visade i våras forskarna Johan Wennström och Özge Öner att flyktingar i stor utsträckning placeras i kommuner med hög arbetslöshet, och ju fler flyktingar desto högre arbetslöshet. Som exempelvis Södertälje. 

En sak som är centralt i flyktingmottagande är att de har någonstans att bo.

Tillgången på hyresrätter är därför också viktigt, för hur ska en nyanländ kunna köpa en villa eller en bostadsrätt? Just bristen på eget boende gör att många flyktingar får stanna alldeles för länge på förläggningar. I Täby byggdes det inga miljonprogram. När Täby utvecklades till den stora kommun det är idag byggdes det mest småhus, det vill säga radhus, kedjehus och villor. Exempelvis under 70-talet skulle alla bo i eget hus i den gröna våg som svepte över landet. Det finns även en hel del lägenheter men den abosluta majoriten är bostadsrätter.

Grindtorp är ett stort område som byggdes ungefär samtidigt som miljonprogrammen och ofta därför räknas dit. Men området var nästan färdigbyggt när riksdagen klubbade beslutet om miljonprogrammet. Det var hyresrätter länge men de boende har nu fått köpa sina lägenheter och de flesta är nu bostadsrätter.  

Enligt SCB är Täby på plats tre av kommuner med flest bostadsrätter, bara Solna och Stockholm har högre andel. 
 

Så exakt vad menar kritikerna att Täby och kommuner med samma bostadsbestånd ska göra då? Bygga hyresrätter är inget som går fort, det vet alla. Långa knepiga processer med markanvisningar, bygglov, detaljplaner och överklaganden. Givetvis är det lättare att hitta bostäder åt folk på ställen där färre vill bo, där avfolkningen sker och där arbetslösheten är hög. 

Nu  till pudelns kärna. Vad är grejen med att Täby inte tar emot flyktingar? Eller stämmer det ens?

Först måste vi skilja på olika saker. Det finns nämligen en rad olika definitioner på boende.
 

  • ABT = tillfälligt anvisat boende, dvs flyktingen hänvisas till en flyktingförläggning där det finns plats
  • ABO = anvisat boende, dvs anläggningsboende i egen lägenhet
  • EBO = eget boende, dvs boende hos släkt, vänner eller i en bostad man fixat själv

Bilden är hämtad från Migrationsverkets hemsida

Våren 2014 arbetade Lars Stjernberg och Gunnar Hedberg på Allians-regeringens uppdrag för att lösa problemet med att många flyktingar med PUT (permanent uppehållstillstånd) satt fast på asylboenden för att de inte hittat eget boende. Vi har ju bostadsbrist, en enorm sådan. 12 000 personer satt då fast på asylboenden runt om i landet och väntade på bostad. Stockholms läns samtliga KSO (kommunstyrelsens ordförande) träffades då och var överens om att alla utom Södertälje skulle ta emot flyktingar per capita. Ett avtal slöts. 

Täby ska hitta boende till 106 personer av 2 500 just nu.

Det är deras andel uträknat per capita som Stockholms läns kommuner bestämde tillsammans. 2 500 är länets totala mängd flyktingar som ska placeras. 

Vad gäller ensamkommande flyktingbarn är Täbys kvot 37 platser (inte samma som personer), vilket var en höjning från 12 platser året innan. På grund av avtalet man träffade i länet. 

Problemet är att det finns inte en enda lägenhet i hela länet ledig. Fråga alla 500 000 som står i bostadskö här

Så var ska då folk bo? Ja, det är ju den frågan alla kommuner nu ställer sig. De måste trolla. 

Sedan till en annan sak, för det vi pratar om här är alltså ABO. Anvisat boende. 

Men 85 % av alla flyktingar är EBO och fixar alltså eget boende. De flyttar dit deras släkt och vänner redan bor, anledningen till att just så många syrier vill till Sverige är för att det redan bor syrier här. 

Och när folk får välja själva väljer de alltså att bo där många flyktingar redan bor. De väljer bort Täby för de känner ingen där. Personligen känner jag också väldigt få i Täby så det är förståeligt. Jag bor inte heller där. 

Ska vi då tvinga flyktingar att bo i Täby är ju frågan. 

Är då Täby vitt, homogent och bara befolkat av infödda svenskar, som man kan få intrycket av när man läser tidningen?

Aboslut inte. 

16 % av Täby-borna är utrikes födda, vilket är rikssnittet. Av dessa är 30 % utom-europeiska. Skillnaden är att dessa personer alltså inte flyttar till Täby direkt när de kommer till Sverige, utan senare i livet. Kanske när de bildar familj.

Täbyborna har alltså samma fördelning av utländsk kontra svenskfödd som rikssnittet och tjänar några tusen kronor per i lön i snitt. 
 

Så jag är ledsen om jag nu gjort en massa folk besvikna som gärna önskat att gängse mediebild av Täby som en liten etniskt svensk, rik enklav nära Stockholm som bara befolkas av rika direktörer har fått sig en törn. 

Men det är alltid bättre att bygga sin argumentation på fakta istället för på fabler

Problemet kvarstår överallt i alla kommuner: utan bostäder havererar systemet. Det har varit kaos länge, nu ska vi ordna bostäder till 400 000 personer på 5 år. 

Var är Mehmet Kaplan?

 

14 kommentarer
  1. Tja, de skulle ju kunna höja skatten och bygga nya bostäder… Hoppsan, glömde “Robin Hoodskatten”. Att höja skatten ger ju inget för då ryker slantarna direkt till “bättre behövande”… Hmm, hur kan jag veta det? Jag bor själv i en kommun där politiker jag känner övervägde höja skatten. Ekonomerna svarade dock att det inte blir många öre kvar efter att slantarna fördelats till bättre behövande. Detta är intressant med tanke på att motsvarande skattehöjning i en fattig kommun inte skulle fördelas, men samtidigt slår den mot kommuninnevånare som inte har särskilt stora inkomster, om ens några. Sett utifrån det lär den fattiga kommunen inte tjäna särskilt mycket på att höja skatten och därmed inte heller ha råd att bygga bostäder. Den “rika” kommunen, Täby, Lomma, Hammarö, kalla dem vad vi vill hamnar i samma knipa. Var ska de ta pengarna till bostadsbygget när det inte lönar sig att höja skatten då slantarna direkt går någon annanstans.
    Välkommen till bananrepubliken Sverige.

  2. Ja, som Täbybo är jag innerligt tacksam för Mehmets monumentala inkompetens.
    Hyckleriet tycker jag består i att inte invånarna i Täby, Danderyd, Bromma, innerstaden m.m. erkänner det utan låtsas att vi skulle öppna våra hjärtan fullständigt bara det fanns fler bostäder. Jag tror inte det.

  3. Så när som på där där om miljonprogam. Täby ÄR ett miljonprogramsområde, störst i landet i förhållande till invånarantalet, dessutom. Grejen var att folkrörelseägda HSB var stora i Täby, vilket fick genomslag i upplåtelseformen. Fram till mitten av 80-talet var insatsen några tusenlappar, men Kjell Olof Feldt drev igenom att man skulle få belåna bostadsrätter. Resten är historia. Täby gick från stabil S-majoritet till lika stabil borgerlig majoritet.

  4. Nu diskuteras bara hur många flyktingar viintetar emot. Varför diskuteras inte orsaken till flyktingarna? År det inbördeskriget i Syrien. Om man får ett slut där finns det väl ingen orsak till flykt.

  5. Bra inlägg som vanligt!

    (Det finns lite onödiga korrgrodor i texten, lite synd när det är så jäkla bra skrivet.)

  6. Bästa jag läst på länge!
    Blir så irriterad på folk som dömer och kritiserar Täby utan källor och fakta.
    Du har verkligen lagt ner tid och energi samt angett källor som stärker innehållet, så finns bara ett enda ord till dom som påstår annat: ÄGD!
    Tack för läsningen och hatten av för dig 🙂

  7. Bara för att peta: “Problemet kvarstår överallt i alla kommuner: utan bostäder havererar systemet. Det har varit kaos länge, nu ska vi ordna bostäder till 400 000 personer på 5 år. ” det är 400.000 boenden EJ personer . . . bostadskö nu 250.000 boenden och en befolkningsökning på 100.000/år kräver typ 50.000 boenden per år . .dvs 250.000 till på 5 år…..400.000 personer kräver “bara” 200.000 boenden/år . . . Så situationen är ännu mer kritisk om man betraktar fakta . .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *