Är debatten dum?

Det är det många som undrar.

Senast i raden krönikören Per T Ohlsson, som skrivit för Sydsvenskan sedan Danmark förlorade Skåne ungefär. 

Nu ger han sig in i meta-debatten om migration. Och har gör det på sättet som har blivit hans signum: han skrider in på opinionsarenan långt efter de allra flesta,  och först upprepar det andra skrivit tidigare, sedan levererar ”sanningen” inslagen i lite-bättre-moral-än-de-flesta-papper. Kom det några nya vinklar eller nya åsikter? Nix.

Istället rycker han först ut till sina kollegors försvar:
 

Jag väljer att inte en kommentera haveristen Ekström eller Larsmos och Svensson attacker på andra skribenter och grunda analyser av det politiska läget.

Jag vill inte bidra ytterligare till den här fördumningen de med frenesi håller liv i. Som har blivit deras claime to fame i den havererade debatten. 

Tesen: SD ska normaliseras och därför har ”delar av borgerligheten”, dominerat av dessa icke namngivna liberala opinonsbildare gemensamt bestämt sig för att göra just detta från deras respektive tidningsredaktioner. Det andas konspirationsteori. 

Rubriken artikeln har är ”Förenklingar och fördomar får större svängrum, inte minst i sociala medier”. Intressant nog finns inte Per T själv på Twitter. Han kanske gömmer sig bakom en pseudonym eller bakom Sydsvenskans konto men diskutera själv i eget namn verkar han inte göra. Trots detta vet han rätt mycket om debatten i sociala medier tycker jag. 

Saker blir inte mer rätt för att fler säger dem. 

Och det pågår ingen normalisering av SD.

Det som pågår på bland annat vissa ledande borgerliga ledarsidor och framför allt i de borgerliga partierna är att de efter decennier håller på att skaffa sig en uppfattning om politikområdena ”Integration” och ”Migration”. Två områden som borde betraktas på samma sätt vi betraktar andra områden inom politiken, som Skola och Försvar till exempel. Ett område som kostar pengar, som har problem, utmaningar men också fördelar. Och som vi måste kunna diskutera utan att direkt slänga ur oss saker som enbart syftar till posering och positionering. En fördumning. 

Jag tycker att den där artikeln är ytterligare en positionering. Ett poserande. Ett emotionellt utbrott likt den långa raden av likadana artiklar med samma innehåll som publicerats senaste året. 

Men han har rätt i några saker, till exempel att grejen med SD är att de inte gillar mångkultur. De vill inte att kulturer och religioner blandas för mycket och den svenska kulturen hotas av invandring, framför allt en hög sådan. Mångkultur är dåligt, ergo är invandring dåligt och roten till det mesta dåliga i samhället. 

Den här synen är de helt ensamma om i svensk politik och enligt mig är det här både fel och dumt. Det går utmärkt att blanda kulturer. Se på USA, där har man dessutom kunnat förena ett extremt multikulturellt samhälle och världens alla religioner med en rätt stor nationalism, eller patriotism som de kallar det men är samma sak. I Sverige är nationalism bara förnippat med galna rasister. Tyvärr kan jag tycka, för det är inte samma sak men har blivit det för att vissa idioter nu äger begreppet. Det går som sagt utmärkt för den som vill att tycka svenska traditioner, flaggan och så vidare är superviktiga och samtidigt gilla mångkultur. 

Mångkultur och invandring har bidragit till massa positivt. En sak som är så tydlig är ökad kunskap om och ökad tolerans för just andra kulturer och religioner. Svenskarna är betydligt mer toleranta idag än för 20 år sedan. Eller ta det här med maten. Utan invandring hade vi kanske fortfarande kryddat vår mat enbart med salt och vitpeppar. Det var till exempel invandrarna som tog med sig först vitlöken och olivoljan, sedan en uppsjö av smaker, maträtter och kryddor. Vi var ett gastronomiskt u-land bara på 80-talet, då Kina-krogen och pizzerian var enda smakutflykterna. Några av de många fördelar som finns, jag har inte plats att rada upp samtliga.

Konflikten mellan svenskt kultur och mångkultur finns inte. 

Inte heller har svenskarna blivit mer rasistiska. Det är en myt. 

Vi är inte mindre svenska nu med en befolkning på 15-20 % invandrare utan firar fortfarande midsommar, sjunger ”Den blomstertid”, äter sill i tid och otid och skrämmer nyanlända med lucia. Svenska flaggan är fortfarande svensk, vi har fortfarande ledigt på första maj (varför då, den borde Alliansen avskaffat förresten). Det bor bara fler personer här med andra högtider, religioner etc. 

Men det är också den här unika synen i svensk politik som är ett av många skäl varför SD aldrig kommer att ingå i en regering. Så fort man närmar sig migrationsdebatten som den är nu kommer frågan ”tycker du att SD ska samarbeta med Alliansen eller ingå i regeringen”? Senast idag på min Facebook kom den, direkt nästan. 

Nej. En borgerlig regering ska inte ha SD i regeringen eller ha något uttryckligt samarbete.

Utöver detta behöver inte svensk borgerlighet SD för att kunna regera i den bemärkelsen att man måste ha etablerad budgetsamarbete för att kunna bilda regering. SD har uttryckligen sagt att de kommer fälla ”varje regeringen som ökar invandringen samt ger MP inflytande”. Inte fälla alla regeringar som inte minskar invandringen, de är nämligen inte dumma på det sättet. De skulle därför aldrig fälla en Alliansbudget om alternativet är en S + MP-regering, vilket det är. Vidare är de just nu sakpolitiskt något mer borgerliga än sossar och förändringen pågår inom partiet att bli mer borgerligt, det är tydligt. Att Alliansen tar över makten och sedan får igenom den politik SD sympatiserar med i riksdagen precis som det var 2010-2014 är därför inte märligt och kräver inget formellt samarbete, varken då eller i framtiden. 

Men givet att de nu alltså sitter i riksdagen tycker jag givetvis att ju mer borgerliga dessa 13 % av makten är desto bättre. Man får spela med de kort man har och just nu har de 13 % av makten i landet. En utveckling inom SD att bli mer borgerliga är något jag tycker är bra. 

Nu när alla socialliberaler och resten av vänstern fått svar på denna enda viktiga fråga kan vi alltså gå vidare. 

Är det något parti som anpassat sin invandringspolitik är det just SD – de har blivit mindre radikala. För bara 8 år sedan ville de i princip stänga gränserna direkt, några år tidigare ville de dessutom att folk skulle ”uppmuntras att åka hem igen”. Nu har de värnandet av asylrätt och har skärpning av asylregler på hemsidan. Och massa tugg om mångkultur förstås. Vissa säger att de bara är en front tills de får makt över invandringspolitiken. Det återstår alltså att se. Ingen vet. 

Efter att debatten om migration varit så låst att ens ett samtal om musik och mat på Twitter med någon från SD genererat uthängningsartiklar i nationell press har den äntligen öppnat upp sig och såväl borgerliga partier som liberala skribenter börjat skaffa sig en uppfattning. Reella politiska förslag. Detta är mycket bra. 

Vad händer då?

Jo, någon typ av skampåledebatt har inletts. Det är detta som föranlett att ett gäng ”fina” folkpartister – lite godare än genomsnittssvensken – gjort gemensam sak med hela den samlade twitter-vänstern och i artikel efter artikel gett sig på framför allt de liberala skribenterna såväl osakligt som i rena personangrepp. Kraftuttycket är ”gynna mörka krafter och flörta med främlingsfientlighet” men yttrar sig i sin mildare form som ”normalisering av SD”. Potejto potato.

De fina folkpartisterna har dragit på sig sin godhetscape och fladdrar ut från sina små lokalredaktioner i jakt på ära, berömmelse, klick och ryggdunkningar från Politism, Aftonbladet Ledare och Henrik Arnstad. Man beskyller andra liberaler för att inte vara liberala. 

Till er vill jag bara säga: ja, debatten är dum. För NI fördummar den. 

Den hade kunnat handla om sakfrågan: att vi har otroligt dålig integration, med massa olika samhällsproblem som följd som även orsakar individer massa dåligt. Invandrare är överrepresenterade i en massa tråkig statistik: socialbidrag, kriminalitet (ex är de fem gånger vanligare att de döms för våldtäkt än en svensk), arbetslöshet, ofullständiga betyg, trångboddhet etc. Problemen går dessutom tyvärr i arv till hög grad, till de som föds här. 

Skoldebatten har i flera år handlat just om problemen i svenska skolan och där är det inga andra än lärarfacken och en och annan lärare som då och då försöker få lite balans och lyfta de bra sakerna. Men i migrationsdebatten ska vi alltså inte alls försöka lösa problemen utan låtsas som att de inte finns. 

För oss som gillar mångkultur, som försvarar den fria rörligheten, är det av absoluta nöd att försöka fixa problemen om vi ska fortsatt ha ett samhälle som är fritt och öppet. Dit folk kan komma och jobba. Och att vi tar ett moraliskt ansvar för att hjälpa människor i nöd. 

Istället slänger olika ”liberala” opinionsbildare bort spaltmeter efter spaltmeter på rent ut sagt trams. Pompöst skitsnack som bara syftar till att tala om vad de själva står i förhållande till SD. Som om ingen vet det. Som om någon därför bryr sig det minsta om vad diverse ”liberala” skribenter tar avstånd från respektive hyllar på en meta-nivå. 

Folk – läsarna, väljarna, de som i grunden bestämmer i den representativa demokratin – vill inte ha en meta-debatt. De vill att de problem vi har med integrationen löser sig, på samma sätt de vill att problemen i skolan också löser sig. 

Och de har som sagt fel i sak: jag upprepar, det pågår ingen anpassning till SD och deras mångkulturhat. Moderaterna till exempel, hade 2008 detta i sitt integrationspolitiska program: 
 

Känner ni igen förslagen?

I princip samtliga är de förslag såväl borgerliga partier som olika borgerliga liberala ledarskribenter fört fram. Moderaternas intergrationsförslag från 2008. 

Den klokaste personen jag vet inom politik och opinionsbildning brukar säga: 

”Det är skillnad på att ha rätt och få rätt”

Jag vill att SD ska ha så lite som möjligt att säga till om i riksdagen, helst åka ut. Även om det senare inte verkar sannolikt på mycket länge. Alltså handlar de ti huvudsak om att stoppa flödet till partiet och sedan få dem att minska. För de får makt av väljare. Inte från Gud. Väljare är påverkbara. All politik går ut på att övertyga väljare att rösta just på ditt parti och för att få flest röster måste man hela tiden ta väljare från andra partier. 

Rätt här är alltså att SD ska få så lite makt som möjligt. 

Hur lyckas vi med det då? Ja, till att börja med kan vi sluta att kalla de vi vill ska sluta rösta på dem för fascister. En bra start. 

– Du din jävla rasist. Din bruna fascist, jag hör minsanna stöveltrampet.
– Eh, ok.
– Och nu ska du inte rösta på SD utan på oss. 
– Fuck off

Vi har inte över 1 miljon rasister i det här landet. Vi har en massa väljare vars tålamod med en samlad politikerkår som vägrar prata än mindre lösa de integrationsproblem vi har är slut. De andra partierna får faktiskt skylla sig själv här. Massa människor som har kompisar som är invandrare, vars barn har kompisar som är invandrare, som gillar ett mångkulturellt Sverige men som också ser problem som ignoreras år efter år. Som har en gammal mamma de oroar sig för inte kommer få någon bra äldrevård samtidigt som det tar 8 år för hälften av flyktingarna att ens få sitt första jobb. Invandrare som jobbar och betalar skatt själva och som ser själva hur vissa hela folkgrupper inte ens jobbar mer än till 20 % efter 20 år i landet, och som nu lägger sina sympatier på det enda partiet de hör ens pratar om problemen de ser. 

Jag vill få rätt. Det är långt mycket viktigare än att ha rätt. 

Rätt här får vi genom att lyssna och hitta en borgerlig väg i den snåriga integrationspolitiken som gör att vi både löser problemen OCH försvarar det mångkulturella samhället, den fria rörligheten. Det går utmärkt att göra båda två samtidigt, de är inte ömsesidigt uteslutande nämligen trots att vissa liberaler vill göra gällande det. 

De som hävdar att ”öppenhet”, detta floskelbingoord, bara är synonymt med den egna uppfattningen som består av 100 % ideologi och 0 % praktik. 

Men de har missat att politik är praktik. 

Medan de är upptagna med leken ”vem är finast liberal?” står nämligen en massa kommuner utan tolkar, socialsekreterare, speciallärare, psykologer, vårdplatser, tandläkare, bostäder etc och undrar hur det här ska fixa sig allt medan kön av nyanlända växer för varje vecka. Detta händer just nu. 

Då är lösningen på just deras problem inte avskaffande av LAS. För det kommer inte hända med en socialdemokratisk regering. Faktiskt verkar ingenting hända med just denna socialdemokratiska regering. 

Den omedelbara lösningen är att andra utgifter får stå tillbaka och resurserna in just där. Den långsiktiga lösningen är andra saker. 

Det är till exempel idiotiskt att skicka hem folk som har jobb och betalar skatt alldeles oavsett skäl, som vi håller på med nu. Lika idiotiskt är det att inte verkställa de asylavslag som ges. Illegala invandrare ska utvisas, inte få en massa rättigheter som exvis Göteborgs kommun håller på att införa där illegala invandrare med barn ska ges rätt till socialbidrag. Pengar som alltså då ges till någon som fått utnyttja den asylrätt vi har, fått rättslig prövning två gånger men fått avslag och därmed inte får asyl, istället för att gå till de som beviljats asyl. Resurserna är ändliga. 

LO kommer bli tvungen att gå med på lägre minimilöner, annars kommer sektorn med svarta jobb växa då en stor grupp invandrare som kommit och som är på väg bara har högst gymnasieutbildning, varav en hel del endast grundskola. Ska vi integrera dem i svenska samhället måste vi ha fler enkla jobb och jobben måste ha lägre lön. 

Listan kan göra lång. 

Men svaret på frågan: hur löser vi de omedelbara integrationsproblemen kan aldrig någonsin vara ”förändra hela samhället”, som avskaffa LAS och den generella välfärdsstaten är. Det är ett kocko goddag yxskaft-svar. 

Det är också kocko av dessa ”liberaler” att istället för att diskutera sakpolitik enbart prata ideologi och vissa gör knappt det ens utan är istället ensidigt fokuserade på att ta andra liberala skribenters skalper i jakt på ytterligare bekräftelserus från godhetsarmén. 

Ja, debatten är verkligen dum. Och det är ert fel. 

Ps. Jag kallar mig inte längre liberal. Det begreppet har fulats ner av olika låtsasliberaler med mer åsikter som rimmar med S och MP än med något borgerligt parti. 

Jag är borgerlig. 
 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!