Socialistmatte i verkligheten

Mitt inlägg om Socialistmatte har hittills lästs av över 35 000 unika besökare. Stort intresse alltså. 

Och som av en händelse fick jag idag bevis på varför jag har en poäng.

May I present, socialistfeministnätverket Rebella. Roligt nog två ”c” mindre än min namn. 

Det är som ni ser, sossar och feminister och jag upptäckte idag på Twitter att de lanserat en kampanj precis. 

Det verkar vara en del av en större kampanj om ”8 krav för 8 mars” som är internationella kvinnodagen. Den första är alltså det här: gratis mensskydd. Jag ser verkligen fram emot de övriga 7. 
 

Eftersom jag skrivit just blogginlägget om socialistmatte samt idag både debatterat i sociala medier och skrivit en krönika (som snart ska in) om just prioriteringar av budget, mot bakgrund av att både Försvarsmakten och Migrationsverket nu kräver många miljarder mer per år, frågade jag Rebella vart pengarna ska komma ifrån. 

Min poäng var att jag hellre betalar 18 miljarder mer för migration än gratis tamponger åt alla kvinnor i Sverige. Vi har begränsade resurser. 
 

Hon förstod inte frågan. 

Okej. Då redde vi i alla fall ut en sak – alla kvinnor ska få gratis ”menskoppar”. Eftersom jag har begränsad erfarenhet av just menskoppar (ja, i det här fallet är jag mycket riktigt konservativ, hur kunde hon veta?) googlade jag och hittade denna. 
 

De kostar minst 300 kronor och påstås hålla 5 år. Och ja, det är den stora delen som ska in i kvinnokroppen alltså. Inte i min, jag säger nej tack. 

Dessa tycker Rebella att staten ska dela ut gratis alltså. Jag undrade hur detta ska finansieras. 

Jag hann aldrig fråga hur de ska distribueras och vad budgeten är för detta i så fall. Ska de skickas ut, ska man hämta en själv på valfritt apotek eller vad?

Slår an hos de allra flesta? Jag skulle nog säga att de allra flesta 1) inte ens vet vad en menskopp är och 2) tycker att det är naturligt att betala sina egna mensskydd. Men jag fick inga belägg för påståendet så jag antar att ”de allra flesta” var en så kallad ”höftning” från Rebellas sida. 

Jag fortsatte att ställa frågan: HUR ska detta finansieras då? Vad ska vi prioritera bort, för resurserna är ju inte oändliga som sagt och vi måste prioritera i en budget?

Bingo. Jag fick ett svar: landstinget ska finansera det.
 

Jag frågade henne vad som i så fall ska prioriteras om i landstinget – akutsjukvård, BB, kollektivtrafik? Så att vi har råd med menskoppar till alla, och till tamponger till resten eftersom hon ju medgav att man ändå måste få ha det mensskydd man föredrar. 

Inget svar. Givetvis. Prioritering?

Jag roade mig med att även göra en liten överslagsräkning. Med 9,7 miljoner svenskar och 4,7 miljoner kvinnor skulle kostnaden årligen bli 7 miljarder (snittid man har mens ca 37 år, kostnad per år 1500 kr/person och 4,7 M personer). Men vi kan säga hälften så här i början då ju alla innan 13 och över 50 inte har mens. 

Som ni ser fick jag sedan svaret ”det blir billigare om vi sprider ut kostnaden på alla”. 

Att jag påpekade att det blir visserligen billigare för dig som invidid när/om du har mens men kostnaden försvinner ju inte utan flyttas helt sonika alltså över till landstinget och därmed uppstår där och måste finansieras, nådde inte fram. Och givetvis inte hellre frågan jag ställde örtifjorton gånger – vad ska då prioriteras ner?

Faktum är att inga av mina frågor om hur detta ska finansieras (vad det kostar, och vad som i så fall ska prioriteras bort) fick svar utan hon blev helt enkelt sur istället och la på. 

Men först påstod hon att en besparing kommer av att reningsverket får mindre avfall i form av tamponger (om alla nu alltså kör mensskopp). Nu är de flesta reningsverk alltså inte landstingsägda utan ofta, som i Stockholm, kommunala fristående bolag. 

Så här blir det alltså när man försöker diskutera ekonomi med en socialist

Syntax Error. 

Samma dag hade jag en konversation med en annan person på Twitter som påstod att ekonomin börjar med bankerna. Trots att jag och fellow debattör till slut försökte med ”om vi tre startar ett land och det finns noll pengar, vad börjar vi med?” var hans svar ”bank”. 

Ridå

/ Rebecca Weidmo Uvell
 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!