Socialistmatte

Som ni ser i kommentatorsfältet tycker vissa att den här genomgången är förenklad. Svaret är: ja, det är den. 

Hej och välkomna till dagens lektion!

Idag har vi “Socialist-matte A-nivå” –  en kurs för dig med hjärtat till vänster men utan kontakt med din vänstra hjärnhalva. 

Jag heter Rebecca och är företagsekonom. Och jag är er lärare idag. 

Först tänkte jag börja med VAR pengar kommer ifrån. En vanlig missuppfattning är att det finns en kran i Rosenbad. Men det är en myt. Jag ska förklara så långsamt jag kan så att alla förstår. 

Vi kan börja med det kända vänster-argumentet:

“Vi skapar X hundratusen jobb i offentlig sektor och ökar skatteintäkterna”

Vänsterpartiet brukar kräva 200 000 nya jobb i offentlig sektor till exempel. Nyligen gick det fackliga bolaget 6F ut och krävde att regeringen ska låna och höja skatter med 280 miljarder för

Från början kommer ALLA skattepengar från företag och anställda och in i systemet. Statliga företag och privata. De företag som opererar på en privat marknad helt enkelt. Offentlig sektor och staten etc skapar inte nya pengar, de konsumererar andras.

Staten tar in pengar för att betala en massa saker med pengarna. 

Okej?

Inga pengar KOMMER från staten. Alla kommer från företag, som anställer människor och som handlar med andra företag, säljer till människor (konsumtion) och handlar med andra företag. Företagen betalar skatt på vinsten, moms på inköp, löneskatter. Personerna som jobbar betalar löneskatt, sedan moms på det de köper etc. Men pengarna kommer från företag som handlar med andra företag världen över. Och pengar i offentlig sektor går att även betala varor och tjänster de köper från privata företag och kan då gå in i ett privat företag igen, som sedan blir ny skatt. Men pengarna de spenderar är skatt från början.
 
 

Hänger ni med?

För att staten ska kunna betala någonting gemensamt måste den kunna ta in skatt. Så om det inte finns några företag kommer ingen skatt in. Det börjar alltså med skatten. 

Nya skattepengar skapas därför inte om man utökar antalet offentliga jobb, för lönerna till dessa betalas med skatt. Men om folk jobbar i offentlig sektor istället för att vara arbetslösa eller går på socialbidrag sjunker KOSTNADERNA för dessa individer. För de jobbar, bidrar och har högre lön som de alltså betalar högre skatt på. De kostar hela tiden samhället pengar men de kostar MINDRE om de jobbar i offentlig sektor. Och då bidrar de dessutom med sitt arbete till att exvis vårda sjuka eller gamla. 

Den klassiska retoriken om närande och tärande sektor alltså, där det senare än offentlig sektor. 

Sjunkande kostnader kan i och för sig vara bra för då blir det mer över till annat. Men det är skillnad på en INTÄKT (pengar in) och KOSTNAD (pengar ut).

Men även om värdet för samhället är stort för att erbjuda sjukvård, skola etc så är det fortfarande en KOSTNAD rent finansiellt. Ska samhället få in MER pengar måste man alltså antingen öka skattesatserna eller öka antalet personer och företag som betalar in skatt. 

Det är inte heller att bara öka skattesatserna. Jag återkommer till det längre fram.

Är ni med allihop? Även du där bak?
 

Okej?

Då börjar vi prata om vad SKATT är för något. Det är egentligen en avgift staten och det offentliga kräver av alla människor som bor i landet för att få tillgång till vissa gemensamma saker. En gång i tiden kom någon på att PROCENT är ett fiffigt verktyg att använda för att beräkna skatt med. 

Ni vet hur procent fungerar? Jag tar det kort.  Procent är alltså ANDEL av något. 
 

Så tar man procent på lönen i skatt så kommer det ge MER PENGAR JU HÖGRE LÖN. De som tjänar mest betalar mest. I kronor. Innan man kom på det här sättet, för hundratals år sedan, betalade alla en fast summa. Eller en get. 

Ex. 10 % på 100 kronor är 10 kronor. Medan 10 % på 1000 kronor är 100 kronor. 

Den som tjänar 100 kr betalar alltså 10 kr i skatt medan den som har 1000 kr i lön betalar 100 kr. Men vi har även ett system där de högre inkomsterna dessutom betalar högre skatt även i procent. Allt över 36 000 beskattas med 50 % och inte 30 %. Så den skatten betalar bara de som tjänar över 38 000 kronor. 

Detta gör alltså skattesystemet progressivt – ju mer du tjänar desto mer måste du bidra. De som tjänar mest bidrar alltså betydligt mer till systemet än de som tjänar minst. 

Och det gillar ju ni till vänster. Eller hur? Straffa de rika och allt det där?

Varför pratar jag nu om procent? 

Jo, för att man får ofta höra i debatten att jobbskatteavdraget gett de som tjänar mest den största skatteminskningen. I kronor. 

Det funkar nämligen så. Höjer man skatten i procent – de som tjänar mest får betala mest av höjningen. Sänker man skatten i procent – de som tjänar mest får mest i kronor av sänkningen. 

Men det här HÄR det blir syntax error för vänstern.

För det är plötligt orättvist. När man räknar åt det hållet. Just HÄR ska vi tydligen ha skatt i kronor. Jobbskatteavdraget ger nämligen de med allra lägst inkomster 9 % i skattesänkning men de med högst 4 %, och fallande. För oavsett hur mycket du tjänar över 340 00 får du inte högre avdrag. De med allra högst inkomst får inte ens 1 % i sänkt skatt. 

Alla är överens om att 9 % är mer än 4 %. Eller hur? Precis som 50 % är mer än 30 %. 
 

De glömmer dock att de som fått mest i KRONOR alltså fått minst i PROCENT. Vilket är sättet vi räknar skatt på. Vi kan inte räkna procent för höjningar och kronor för sänkningar. 

Och här kan man se exakt hur jobbskatteavdraget lett till att de med lägst inkomster fått mest ökning i procent av sin inkomst. 
 

Nu tänkte jag gå in lite på INCITAMENT. För det verkar ni till vänster har lite svårt att förstå vad det betyder. Eller hur? 

Någon här som vet vad incitament betyder? Du där bak?
 

För att det ska bli lättare att förstå var “incitament” betyder tänker jag visa en definition. 
 

Incitament är en anledning att utföra något. En drivkraft. Motivation. Jag vet att ni i vänstern älskar att prata om strukturer så här har ni en till – incitamentsstruktur. Ett sätt att konstruera system så att man skapar drivkrafter åt något håll helt enkelt. 

Jag ska ge ett exempel. 

Vi höjer skatten på tobak så att cigaretter och snus blir mycket dyrare. Det gör vi inte bara för att vi vill få in mer skatt. För vi (staten) anser att tobak är dåligt för människor och vi vill få ner konsumtionen. Ju högre pris – desto lägre konsumtion. Vi gör på samma sätt med exvis bensinskatten när vi vill få folk att åka buss. 

Det här är varför LO vill att man återinför avdragsrätten för fackavgifterna som var tidigare. För att de till att fler går med i facket (och färre går ur). Enkelt. 

Så sänker man skatten på arbete och gör det mer lönsamt att jobba helt enkelt, ökar man INCITAMENTEN för att jobba mer och ger fler människor motivation att jobba. 

Det här är varför inget parti är för att man höjer socialbidragen till LO:s minimilöner. Om socialbidragen skulle vara samma som en heltidslön skulle betydligt färre ta sig från bidrag till jobb. Varför jobba 40 timmar i veckan när du får samma lön av att inte jobba?

Och det är där det kan se ut så här i statens budget när man sänker skatterna på arbete. 

Bilden ovan kommer från Politikfakta.se. Bilden längst ner är kommunernas intäkter och kommer från SKLs hemsida. 
 

Alliansen sänkte skatterna på arbete för att fler skulle arbeta och för att fler skulle arbeta mer än de gör idag. Det blev mer lönsamt att arbeta och staten och kommunerna fick in mer pengar. Ju mindre skatt desto högre intäkter till staten. 

Oj, du där bak? Vad hände nu? Gick ditt huvud sönder? 

Behöver du en våtservett?
 

Okej, du har bara lite problem med hårdvaran? Skönt. 
 

Det är därför inte att “bara höja skatten” om man ska få in mer pengar. Människor fungerar inte så. Det är inte svart eller vitt. 

Skulle du ta ett chefsjobb och vara borta mer från familjen, ta ett välbetalt jobb på annan ort eller något liknande om du vet att du bara får behålla 20 % av löneökningen? Många skulle säga nej. Så såg det ut i Sverige för några decennier sedan. Nu är skattetrycket lägre men fortfarande får du bara behålla 44 % av löneökningen om du tjänar över 48 000 kronor. 

Intressant nog brukar de som i alla andra sammanhang framhåller tid som en stor faktor som måste värderas ignorera tid när det kommer till incitament och skatter. 

Människor värderar tid i sina liv. Och kommer värdera tid högre än mer jobb om det inte lönar sig att jobba. Då kommer inte staten få in högre intäkter på arbete. 

Avslutningsvis har jag en fråga till er. 

Hur mycket skiljer det i den lönen man har kvar efter skatt (disponibel inkomst) mellan följande löner?

  • 25 000
  • 40 000
  • 55 000

Vad tror ni? Ingen har någon gissning?

Den som tjänar 25 000 får kvar 17 500. Den som tjänar 40 000 får kvar 27 000 och den som tjänar 55 000 får kvar 33 000 kronor. 

Siffrorna är bara ungefärliga för att göra en poäng. Jag har räknat med schablon 30 % i kommunalskatt. 

Det skiljer alltså bara 15 000 kronor rent mellan en person som tjänar 25 000 och en som tjänar 55 000. Fast det från början skiljde 30 000 kronor. Det är för att vid 36 000 och uppåt måste du betala 50 % i skatt på varje krona du tjänar över 48 000 är det 56 % i skatt.

Rik anses du ofta i debatten vara om du är höginkomsttagare. Definitionen för en höginkomsttagare brukar vara de 10 % i landet med högst inkomster. Tjänar du över 41 000 kr? Grattis, då tillhör du den skaran. De 10 % bäst betalda.  

Så, då var kursen slut för den här gången. 

Men jag gissar att jag får anledning att återkomma snart. Du längst fram ser inte ut som om du hängt med så mycket. 

Repetera det jag sagt, det kommer ett prov. 

/ Rebecca Weidmo Uvell

 

202 kommentarer
  1. Företag är inget som skapar värde. Det enda riktiga värdet är arbete. Slutar alla/många arbeta, kan man ha hur mycket pengar som helst utan att de har något värde. Pengar har mest värde om det finns billig arbetskraft. Vilka ska vi ge rollen att jobba billigt åt andra ? Och varför ska någon ha den rollen ?

  2. Därför får jag inte ihop resonemanget att Sverige ska bli rikt (tjäna) stora pengar på invandringen om vi inte skapar nya jobb!!

  3. Skulle vilja sett en mer detaljerad relationsbeskrivning skattetryck vs skatteintäkt. Att skatteintäkterna stiger i nominella termer när vi har en befolkningsökning är ju inte så underligt, att en viss del av detta beror på skattetrycket är möjligt men för mig har du inte bevisat någon kausalitet. Om det var så att lägre skattetryck helt enkelt lädde till större intäkter kan vi ju sänka skatten till 20%, 10% eller 2% och se om det fortfarande leder till större intäkter. Vilket jag tror de flesta håller med om att det inte kommer göra (i alla fall inte i 2% fallet). så frågan är snarare var brytpunkten går, vid vilken skattesats arbetar vi så mycket mindre så att de extra skattade procenten in till statskassan äts upp av att den aggregerde arbetsinsatsen minskar? Vid vilken skattesats tror du att denna gräns går?

  4. Hej,
    Med tanke på mina dåliga mattekunskaper och ev. syntaxsvårigheter undrar jag hur det helt plötsligt skapas mer jobb om den offentliga sektorn privatiseras. Det är väl fortfarande skattepengar som används? Enda sättet en privat aktör kan få pengar över att skicka till något skatteparadis är väl att antingen ha lägre bemanning el. sämre ersättningar, eller?
    Man kan ju oxå fundera på om saker och ting fungerar bra när det tydligen är så att av världens samlade förmögenhet ägs hälften av färre än 100 personer. (Då kan man ju bolla med kronor eller procent hur man vill).

    1. Det blir inte fler jobb om offentlig sektor privatiseras. Däremot finansieras de inte längre av skattemedel vilket gör att dessa skattepengar kan användas till annat. Exempelvis för att skapa bättre skola eller höja pensionerna.

  5. Gillar ändå att det i grund och botten finns en välvilja att lära andra om samhällsekonomi och bygger trovärdigheten utifrån att du själv är företagsekonom. Vilket är som att säga att man är mattelärare och påstå att man expert inom något fält inom fysik. Företagsekonomi är ingen vetenskap, mer förhållningssätt hur företag kan hushålla egna ekonomin. Tips är därför att inte lyfta den (säkert jätte duktig inom det fältet) kompetensen för att argumentera samhällsfinansering, som endast förklarar det ur ett företagsekonomiskt perspektiv och får ämnet att verka som det endast är det som spelar roll, trots att du tydligt klargjorde att din diskussion är förenklad, bör du även tillägga att det ur ett perspektiv av väldigt många.

    Som nämnt, roligt initiativ att göra ett försök att förenkla ett väldig svårt ämne, men väldigt vinklat från ett liberarilskt perspektiv.

    Om nu socialismen är så hemskt, och Sverige är så “mellan mjölk” som liberaler påstår, hur kan det då komma sig att ett litet land som Sverige som har styrts socialistiskt har kommit långt ur ett samhällsperspektiv och ekonomiskt? Vatten ur kranen som kan drickas, värme och el som finns tillgängligt 24/7 och arbetsförhållanden som är väldigt humana. Att påstå att människan är driven av att tjäna pengar är extremt förenklat, skulle vilja påstå att människan som är pengardrivna är maktsökande och inte kommer att bli “omitverad” pga. höga skatter, tvärtom, mer benägna att vilja tjäna mer för att få mer i fickan.

    Företag som ex vanligtvis gör ca 5% i vinst, vill nog snarare investera mer för att i framtiden göra mer vinst, än företag som redan gör ex 30-40% vinst, varför ska de investera, när de redan har hittat sin skattkista/drömvinst, mer att de skulle investera eller korruptera politiker för att få behålla sin enorma vinst år efter år. Ta musik industrin som exempel, där spelarna/ skivbolagen för flera decienner sen hittade ett sätt att tjäna mycket pengar på, genom royaltis och Stimpengar, som än idag försöker bibehålla samma affärsmodell trots att tekniken och utvecklingen tvingat dem att justera sig ( vilket de inte gjort, andra aktörer som tagit fram nytt utbud) genom att stämma och skrämma alla och få igenom lagstiftning i deras favör.

    Förklara gärna ur fler perspektiv, det är allt jag vill ha nämnt 🙂
    Ber om ursäkt för dålig text, skrev via mobilen 🙂

  6. Hej. Jag tycker du missar en sak men den tror jag tyvärr är signifikativt för många med dina åsikter. Den som skapar förtjänster är i o f s företag, men utan människor som arbetar skulle inget skapas. Dessa människor har barn som behöver skola, blir sjuka och behöver vård och blir slutligen gamla och behöver omsorg. Utan ett samhälle som tar in skatter och ordnar sådant blir vi beroende av försäkringar eller allmosor, alternativ naturligtvis att spara och betala själv. Med ett skatteuttag där de som KAN bidra lite mer också gör det får vi ett samhälle som kan ta vara på sina medborgare och inte bara siktar på att var och en ska skapa sin egen förmögenhet…vilket ju, som du själv ger exempel på,kanske max 10% har möjlighet att göra. Jag säger bara en sak, buhuuu jag får 500:- mindre över efter skatt..OK, ingen katastrof!

  7. Socialistisk fördelningspolitik:
    10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
    – De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
    – Den 5:e betalar 10 kr
    – Den 6:e betalar 30 kr
    – Den 7:e 70 kr
    – Den 8:e 120 kr
    – Den 9:e 180 kr
    – Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr
    De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
    – ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.
    En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
    De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.
    Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
    Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
    Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…
    – Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
    – Men han sparar 70 kr!
    – Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
    – Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
    – Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
    – Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
    De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
    Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
    Det fattas 520 Kr…

  8. Carl Lundqvist, du har en felaktig syn på pengar. Pengar är inget smörjmedel som banker skapar. Historiskt har banker inte varit involverade alls.

    Vad pengar är däremot, är ett bytesmedel, eller “medium of exchange” på engelska. Pengar har ett värde för att du vet att en annan kommer acceptera dem i framtiden. Men när du säljer något är det inte pengarna du vill konsumera, utan det du kan köpa för pengarna.

    Ekonomi handlar om resurser. Det är företag och privatpersoner som skapar och förädlar resurser, vilka har värde och som beskattas i pengar. Staten skapar inte resurser — de omfördelar. Pengarna är bara ett mellansteg. Det är givetvis det Uvell menar. Visst kan riksbanken (staten) trycka upp nya sedlar, men det är endast den privata marknaden som skapar värde till ekonomin som staten kan parasiterar på och suga i sig sina skattepengar ifrån.

    Vidare är det felaktigt att säga att nya pengar måste tillföras p.g.a. att de gamla tappar i värde p.g.a. inflation. Implikationen går åt det andra hållet! Det är ju en expansion av penning- och kreditbasen som ÄR inflation. Att de sedan tappar i värde är inte konstigt i.o.m. tillgång-efterfrågan-förhållandet. När tillgången på pengar ökar (större kreditbas) så minskar även priset på pengar, i.e. du behöver färre varor för att köpa samma mängd pengar, eller åt andra hållet, du behöver mer pengar för att köpa samma mängd varor.

  9. Nu är ju det här ett ganska gammalt inlägg men jag kände mig ändå tvingad att kommentera när jag såg att någon delat och citerat beloppen på FB. Så grattis till ett blogginlägg som lever efter över ett halvår…

    För även om man tar hänsyn till avrundning så är många av beloppen i denna text fel. Jag antar att det är år 2015 som gäller:

    Gränsen för statlig skatt (20% utöver kommunalskatt) är varken 36000 eller 38000 som det står här, utan 36941 kr per månad. Och nästa gräns, över vilken det blir 5% extra skatt, är inte 48000 utan 52433 kr per månad.

    För att beräkna hur mycket man får kvar efter skatt vid en viss lön och 30% kommunalskatt måste man också ta hänsyn till grundavdrag och en massa grejer. Enklast är att titta i skattetabell 30 från Skatteverket. Då får man efter enkel subtraktion (vilket de flesta oavsett politisk färg väl borde behärska?) följande:
    Före skatt Efter skatt
    ======== ========
    25000 19661
    40000 29703
    55000 37075

    För övrigt är det ett underligt påstående att pengar kommer från företag. Pengar ingår i ett kretslopp som fungerar som smörjmedel för mänsklig verksamhet. De skapas i banker och anledningen till att det alls behöver skapas mer är att de förlorar i värde genom inflation. Hur de fördelas inom detta kretslopp kan man ha olika åsikter om men det är inte korrekt att säga att de kommer just från företag.

    Jag blir gärna emotsagd med andra sanna påståenden!

    1. Pengar kommer inte från företag, men värdet skapas i företag. Och det är värdet som konsumenten betalar för.

  10. Hej
    Jag Är En Egenföretagare Och Har Jobbat I Hela Mitt Liv . Det Jag Tyckt Och Tycker Är Att Är Man Duktig På Det Man Hör Så Skall Man Få Betalt . Att Hjälpa Andra Är Ett Måste För Mig . Men Att Straffas Själv För Att Man Är Duktig Och Vill Jobba Mer Det Tycker Jag Att Det Fel .

    Med vänlig hälsning, Johnny

  11. Du är ju väl underbyggd i mycket men inte i allt tex frågan hur mycket skattetryck tål ett välfungerande samhälle? Liknelsen med att lägre skatter betyder ett bättre mer pengar är ju dåligt underbyggd.

  12. Du vet väl att företag kan inte bildas eller drivas i ett vacum,därför finns en symbios mellan samhälle och privat näringsliv ,så nog kan politiker skapa jobb och se till att det blir en någorlunda rättvis fördelninspolitik.

  13. “Från början kommer ALLA skattepengar från företag och anställda och in i systemet.”

    Du får läxa på var pengar kommer ifrån 🙂

    Du får söka själv, men en ledtråd är ‘lån’.

    Lycka till !

  14. Det här var det bästa (och roligaste) jag har last på länge. Kommer att följa det här med spanning.

  15. Helt underbart skrivet skicka den till alla vänstervridna så kanske dom fattar nåt.(men jag tror inte det hjälper)

  16. Grunden i ditt resonemang är alltså att när vi sänker skatterna, belönas vi att jobba mer och det är därför vi jobbar. Sänker vi skatten sänker vi arbetslösheten alltså, eftersom den beror på att det inte finns incitament nog att jobba?

  17. Rolig och fyndigt formulerad artikel Rebecka!
    Angående Bennys respons 150404, 00:27:55, blir jag en aning beklämd och fundersam. Av vilken orsak beslutar du dig för att angripa Rebecka som person, hennes ev kompetens (som du troligen INTE vet något om), och hur kan du ens komma på tanken att fokusera på hennes utseende, i ett retorisktkontex avseende ekonomiska/politiska ställningstagande?
    Skulle varit mer givande om du Benny, delade med dig av dina idéer om var du menar att inlägget i sak spricker. Och jag hoppas verkligen inte det beror på genus?!! För då är du ute på väldigt tunn is!

  18. Det är inte företag som “skapar pengar”, Möjligtvis menar ni värde, men inte heller det skapas av ägarna, det skapas av att människor producerar varor och tjänster som sedan realiseras till pengar på en marknad eller liknande. Men just pengarna skapas ju av stater eller dess riksbanker. Nu för tiden tillåts dock även privata banker skapa pengar genom utlåning mot en pant i form av ett fiktivt värde. För att företag ska ha möjlighet och förutsättningar att sätta människor i arbete för att producera värden behöver de ett samhälle med till exempel fungerande infrastruktur, sociala strukturer och lagar. Alltså en fungerande stat med möjlighet att ta samla tillgångar för att få till kollektiva lösningar. Det skulle såklart gå att skapa ett demokratiskt samhälle utan en stat men då skulle människor knappast tolerera att några få berikade sig på de mångas arbete.

  19. Tack fröken för en klar och tydlig lektion, jag visste den dock redan! Jag hoppas du är behörig i ämnet? All kunskap från autodidakta är ju värdelös i detta land?

  20. Tack Rebecca, detta var det roligaste och mest informativa jag läst på länge. Ett måste för vår finansminister att läsa … Tack <3

  21. I stort en vettig artikel, men med en stor brist i slutet. Även om skatteintäkterna ökat cirka 10% på 5 år så gör befolkningsökningen samt inflationen att det är en anmärkningsvärt låg siffra och inte en hög siffra, vilket författaren vill ge sken av. Lär man sig inte att ta hänsyn till de faktorerna som företagsekonom?

  22. Mycket rolig läsning, skulle vara riktigt roligt om man kunde sätta upp det här på alla tåg, buss tunnelbanestationer, reklampelare på stan m.m så att dom som tycker allt åt alla också fick en lektion. Ska vidarebefordra denna lektion till 7klöverns partier.

  23. Hmmmmm du är ekonom va? Dina kära mattematiska bevis hadde inte fått något vidare bra betyg om du läst en utbildning mer riktig matematik…. Hojta när du läst en 100P matte och kryddat upp med en 50-60 p Fysik ochså så att du förstår hur den fysiska världen fungerar och inte människornas “hittepåvärld”. Tycker du likadant då, ja då skall jag börja lyssna på dig! Tills dess så, tja du e ganska söt i alla fall! Hmmm jo och en sak till, när du läst dessa poängen så inser du ochså att det kanske räcker väldigt bra med att ha en disponibel inkomst på en 20-25.000:- i månaden. och du kommer ochså att förstå VARFÖR jag skriver detta!

  24. Lysande mer av den här sortens pedagogik. Svårt att utbilda rödgardisterna .Frågan är hur man får dom att läsa .

  25. Mycket klart och dessutom roligt, men man undrar var Anderssonskan får allt ifrån.
    Kunde du inte ta och ge henne en lektion

  26. Du har HELT fel!…Men de är en tanke hur pengar/skatter borde fungera iaf!
    skatteintäckter skapas av pengar , som tillverkas genom sk fractional banking!..o i nuläget skapas pengar genom att de digital tryckpressarna går för högtryck!…
    dvs man ökar penningmängden(utfärdande av lån från riksbanken) med ett knapptryck!..

    för er som vill googla,, googla ordet Oktroy…sorry för felstavning. men de uttalas så!..nåjo här e länken!..som förklar de liite bätre ! //sv.wikipedia.org/wiki/Bank

  27. Hej. Har två frågor som det vore kul att få svar på.
    1) Anser ni att länders skatt bör räknas i kr eller i köpkraft per invånare? Om man räknar i kr blir det lite konstigt att jämföra olika länder och att jämföra olika år. Om man jämför köpkraft per invånare får man reda på hur mycket ett land kan göra för befolkningen.
    Om ni svara kr på fråga ett så skippa gärna fråga två.
    2) Har ni några exempel på länder som sänkt skatten men ändå fått in mer skatt, räknat då som köpkraft per invånare? Jag vet att det finns en teori om detta men finns det verkliga exempel på när det fungerat?
    Mvh
    En frågande hedge fonds trader.

  28. Eller så gör man som bankerna, lånar ut 10000 miljarder till sig själv med minus ränta och så lever vi alla lyckliga i resten av våra dagar.

    Tänk om vi alla skulle vara politiker och banksters, vilken utopi där alla är rika, ingen behöver jobba eller lida av orättvisor. Tänk alla skulle ha råd att köpa sig jättevillor och käka ostron eller oxfile till lunch. Eller hur? Visst skulle det väl bli så?

  29. Hej
    Du skriver:
    Från början kommer ALLA skattepengar från företag och anställda och in i systemet.
    Eftersom du då verkar så pedagogisk, kan du också förklara var alla pengarna kommer ifrån? Hur de skapas för att företag och andra ska ha något att låna och passa även på att berätta hur räntan för över pengar från dem som har för lite till dem som redan har mer än de behöver.
    .

  30. Tack för detta inlägg, vet inte om S, MP eller V blir klokare men jag hoppas verkligen det. Mycket välbehövligt.

  31. Gillar förenklingar som de flesta kan ta till sig, men att göra antagandet att sänkt skatt leder till högre incitament att jobba mer är på tok för förenklat. Väldigt många i vårt land har reglerade arbetstider och kan inte välja att arbeta mer ens om de skulle vilja det. Vidare visar befintliga studier på att de flesta skulle välja att jobba mindre (eller mer semester tex) istället för högre lön om det var möjligt, efter att ha uppnått en viss lönenivå.
    Så retoriken i denna artikel faller, men jag håller med om att intäkter till ett land skapas främst genom ett handelsöverskott och därmed är handel av varor och tjänster med andra länder av yttersta vikt.

    Avslutningsvis, de som tror att kvalitet och lönsamhet endast kan uppnås om företag och andra institutioner (tex skolor) får drivas med vinstmöjligheter bortser från rådande kunskaper i hur människor fungerar och vad vi drivs och motiveras av.

  32. Håller med “Per • 31 mars 2015 16:32:08”.
    Är inte siffrorna anpassade efter inflationen så fallare hela inlägget i trovärdighet.
    Genom att låta “offentliga sektorn” kosta mycket pengar så får människor en meningsfull tillvaro som bibehåller den psykiska hälsan o sparar därmed samhället en massa kostnader.

  33. Har du skickat detta till finansminister Andersson, hon skulle behöva en eller flera lektioner.

  34. Jag kommer bemöta skattehöjningen med en kraftig reduktion av arbetstiden eftersom det inte kommer löna sig att arbeta heltid längre om sosseröran får bestämma. Jag och mina kollegor kommer även överväga arbeta i Norge. Det gäller både sjuksköterskor och läkare. Det blir dödsstöten för svensk sjukvård. Försöker se fram emot allt kul jag kan syssla med på min fritid och Norge har jag alltid velat upptäcka.

  35. Blogginlägget är underhållande att läsa, även om det är mycket förenklat. Många klarar inte av att ta till sig sådan information då det strider mot deras ideologiska uppfattning, eller den uppfattning de tror att de har, eftersom de ju har fått lära sig att det är just på ett visst sätt.

    Jag säger inte att den borgerliga “allians”-regeringen gjorde rätt i alla fall, de drabbades nämligen också i klorna på idealisterna (fast åt det liberala hållet) så att det blev nästan löjligt, men helt klart är att den rödgröna rörans politik har potential att ge ännu värre effekter.

    Men man måste ändå säga att under de åtta år borgarna regerade så var det rena katastrofen i värdsekonomin, nån som minns bankkrascherna i USA och Europa? Extrema räntor och stora problem för ekonomin i många länder.

    Men en viktig sak glöms av och det är att eftersom staten har “monopol” på pengar så kan man trycka nya. I det nuvarande ekonomiska läget skulle det vara perfekt att trycka nya pengar och investera dem i svensk infrastruktur, som järnvägar, spårvägar, tunnelbanor, fibernät och VA-nät. Men vad gör man i stället, man trycker nya pengar och delar ut dem till den ekonomiska marknaden, en marknad som ju tidigare visat att de inte klarar av att handskas med pengar.

  36. Hahaha, underbart skrivet. Kanske Magdalena Andersson skulle gå den här kursen men den kan vara i svåraste laget för henne. Det var ju ändå en hel del “stora” ord med i texten, fast å andra sidan kan hon ju titta på bilderna :). Tror att en revolution kan vara på sin plats snart innan loppet är kört för Sverige. Tack än en gång för underbar läsning.
    / Danne

  37. Är “pengar in”-siffrorna justerade efter inflation? Annars är det ju samma pengar när vi räknar in denna. Inflation 2006-2011:
    2.2% 2007
    3.4% 2008
    -0.3% 2009
    1.3% 2010 och 2011 2.6%.

    Annars intressant artikel med lite oskön ton för att bli helt klockren bara.

  38. Det bästa jag någonsin läst, helt underbart, glasklart och lättfattat. Även en sosse fattar nig det här.

    Skriv gärna mer.

    Mvh
    Calle G. (Ingår i de 10%)

  39. Haha…underbart bra skrivet!!!
    Nästan ännu roligare att läsa alla idiotiska kommentarer från humorbefriade personer som inte fattar att det du skrivit ett kåseri, utan bara måste komma med en kommentar där de ska visa att de minsann vet hur det funkar och har siffror som talar emot det du skrivit 🙂

  40. Resonemanget blir missvisande avseende skatteintäktsökningen eftersom du inte redovisar inflationen. Oklart om den kan representera hela ökningen, jag tror inte det, men hallelujakänslan mattas en aning. Jag tyckte att läsningen var intressant och underhållande.

  41. Rebecca. Du gjorde precis min kväll. Det här var den roligaste läsningen på länge!! Hejja, hejja.

  42. Problemet i dagens samhälle är att de jobb som finns inte räcker till de människor som vill arbeta och precis som du beskriver så är vår gemensamma skatteintäkterna beroende av hur många människor som betalar skatt Alltså om vi leker med hypotesen att det behövs endast låt oss säga 1000 personer som trycker på knappen för att producera alla de varor och tjänster som våra företag säljer till andra företag som dessutom ägs av samma människor.i denna hypotes så är det alltså bara dessa 1000 människor som kan betala skatt ,Den skatt som sedan ska räcka till att ge oss andra 9miljoner som bor här mat o förnödenheter Att detta inte kommer att fungerar tycker jag att även ni höger människor borde begripa. Nu var mitt exempel kanske väl drastiskt men det är ju precis den utveckling vi har haft de senaste 20 åren Allt färre människor behövs för att producera de tjänster och varor som ger landet dess inkomster

  43. Du borde haft fler bilder, så ännu fler fattat vad det handlar om. Men å andra sidan skal man inte tala om för en person att vederbörande är analfabet, man skriver om det till personen i fråga. Vi har dessutom allt för många matematiska “analfabeter”.

  44. Gillar din genomgång. Men om syftet med inlägget är att skapa förståelse “över blockgränserna” borde du kanske kliva ner från den höga hästen och inte polarisera så mycket. Det skapar bara irritation och än mer pajkastning. Alla vill (hoppas jag) att en stats välfärd ska vara så hög som möjligt, dock ser de skilda ideologierna olika vägar för att nå dit

  45. Angående VAR pengar kommer ifrån (citaten från företagsekonomen Rebecca Weidmo Uvells text):
    ”Inga pengar KOMMER från staten. Alla kommer från företag, som anställer människor och som handlar med andra företag, säljer till människor (konsumtion) och handlar med andra företag. Företagen betalar skatt på vinsten, moms på inköp, löneskatter. Personerna som jobbar betalar löneskatt, sedan moms på det de köper etc. Men pengarna kommer från företag som handlar med andra företag världen över. Och pengar i offentlig sektor går att även betala varor och tjänster de köper från privata företag och kan då gå in i ett privat företag igen, som sedan blir ny skatt. Men pengarna de spenderar är skatt från början.”
    Detta förklarar INTE varifrån pengar kommer. Det är ett rundgångsresonemang. Pengar kommer från företag, sägs det. Men varifrån kommer företagens pengar? Uppenbarligen kommer pengarna från intäkter av det man säljer. Vem köper produkterna? Jo, det gör de anställda. Med vilka pengar? Jo, med pengar som man fått som lön av företaget. Varifrån kommer företagets pengar? Pengarna kommer från produkter man säljer…osv. Det är tydligen en del av pengarna i denna rundgång som går till staten via löneskatt, arbetsgivaravgifter och moms. Sedan andas texten att handla med andra företag (world wide) skulle generera pengar. Jag skulle vilja kalla det byteshandel. En byteshandel som dras med icke oansenliga transportkostnader.

    Ang skatter:
    ”Jo, för att man får ofta höra i debatten att jobbskatteavdraget gett de som tjänar mest den största skatteminskningen. I kronor.
    Det funkar nämligen så. Höjer man skatten i procent – de som tjänar mest får betala mest av höjningen. Sänker man skatten i procent – de som tjänar mest får mest i kronor av sänkningen.”
    Det funkar INTE så. Jo, om man VILL att det ska funka så, så gör det det givetvis. Vi har en ”progressiv” skatteskala. Den som tjänar mer än 36.900 i månaden (drygt) betalar 20% i statlig skatt på överskjutande belopp och den som tjänar över 52.400 (drygt) betalar 25 % på överskjutande belopp i skatt. Och det är maximalt vad man betalar i (löne-) skatt. Vill man sänka skatter kan man ju VÄLJA hur man vill göra det. Man BEHÖVER inte sänka skatten i procent. Man kan öka grundavdraget för samtliga, då får alla lika stor skattesänkning och lika mycket pengar ”frigörs” för konsumtion. Men Reinfeldts regeringen valde att gynna de med högst inkomst och därför kopplades jobbskatteavdraget till procenten. Och därför gynnades de med hög

  46. Hej Rebecca,

    Tack för en klargörande och tydlig lektion, jag skulle kunna bidraga med exempel på hur man i andra länder genom att just promovera arbete och arbeta på att sänka skatterna faktiskt byggt upp ett samhälle där man har världens högsta levnadsstandard.

    I Schweiz, Kanton Obwalden betalar man 13% i skatt samtidigt som man har en fantastisk samhällsutveckling och social service i alla avseenden. Det går att sänka skattesatserna samtidigt som man ökar skatteinkomsterna som du faktiskt visat ovan.

  47. *fotnot

    Är du höginkomsttagare så kostar du heller inte systemet någonting, för om du väljer att vara ex pappa/mammaledig tappar du 30%+ av lönen eller gud förbjude du skulle vara sjuk 50%+ av lönen. pengarna går bara till dessa giriga ickedrivna “ska-ha-are” blir illamående när jag tänker på det.

    i alla försäkringar så är det så att om du betalar en progresivt högre avgift så får du en progresivt högre avkastning. detta gäller dock inte socialförsäkringen, eller pension för den delen.

    Socialister är idioter.

  48. Man brukar prata om lögn, förbannad lögn oich statestik. Det gäller även i dessa fall.

    Över decenier så spelar det ingen roll om vi har en höger- eller vänsterregering, utfallet blir ca det samma. Orsaken är att drivkrafterna inte kontrolleras av “staten”, utan av omvärlden. Med dagens öppna samhälle, så finns ingen nationell regering som har kontroll. Därför är räkneexemplet totalt meningslöst och troligen nationalekonomiskt helt fel. Se på Rysslands nuvarande ekonomi, i fritt fall trots en massa naturresurser och produktionskapacitet.

    Rebecca skriver att vi tror att staten har en kran den kan skruva på, men att allt kommer från företagsskatter. Frågan är, hur mycket av skatterna kommer från företag och hur mycket från medborgarna. Procentuellt sett betalar vi medborgare, som dessutom råkar vara “staten”, “landstinget” och “kommunen”, 2-3 ggr mer än genomsnittsföretaget. Varför?

    Som nämnt, det är VI som är dessa institutioner. Politikerna och tjänstemännen är bara våra “proxies”/ställföreträdare. Fungerar stat, landsting och kommun dåligt, så är det för att vi väljer fel representanter. Numer ofta heltidpolitiker som aldrig haft ett vanligt jobb och därför har fel referenspunkter.

    Den som säger; “jag är inte del i staten, jag klarar mig själv”, är en självillusionist. Vi behöver alla, våra offentliga institutioner.

    Skulle alla vägar vara privata och vi måste ta upp bankkortet för varje ny ägare som vill ha tull, Skulle alla skolor vara privata och vi måste betala full månadskostnad (de flesta privatskolor åker skjuts på skattepengar, våra skattepengar) eller vad med VA-systemet, fram med kortet så fort vi tappar upp ett dricksglas vatten eller spolar i toan.

    Torrtoa??

    Visst, fråga de äldre som växte upp t.ex. i Landala i Göteborg (Chalmersomr.) hur de gillade att gå ner på gården till längan med 20 TC:s. Det är det offentligas investeringar som gett oss dagens bekvämligheter.

    Och, för att återgå till detta otroliga finansiella stycke, vad skulle administrationen av alla privata transaktioner kosta. Ja, det kan kännas betungande med skatt, men även om jag betalar 45%, så vet jag att jag får mer än när jag bodde utomlands. Med betalning direkt när vi behövde sjukvård, extrakostander för barnomsorg/skolor. Mina am. kollegor hade collegefonder på 4-500.000 per barn.

    Vi lever i ett priviligerat land, inte alltid perfekt, men fasen så myckat bättre än andra länder jag bott i. Som pensionär vet jag hur det var på 50-talet, och de flesta av er

  49. Du som gillar procent så mycket, Varför räknar du inte skatteintäkter per capita? (procent) Jo, för där faller dina vackra siffror.

  50. Fina pedagogiska uträkningar. Tror dock att du mest haft en föreläsning för parti(allians-)vänner. Om du nu mot förmodan hade ett mål att lära ut skattesystem 101 till vänsterpartister så tror jag du tappade dem genom att inleda med att (och med jämna mellanrum) dumförklara dem. Tyvärr en vanlig högertaktik. (Tyvärr såklart även vanlig vänstertaktik)

  51. Du skriver “Inga pengar KOMMER från staten. Alla kommer från företag…..”
    Ett förslag är att förklara var värdet av pengar kommer från.

  52. De flesta av dagens skatter har krigisk bakgrund.
    För att finansiera 100-årskriget så införde kungamakten i England världens första fastighetsskatt som byggde på byggnadens bottenyta, varvid fastighetsägarna byggde en liten bottenyta för att sedan öka på ytan på nästa plan och däröver. Resultatet blev mörka och trånga gränder med ökande kriminalitet.
    Skatt på arbete är också ett engelskt historiskt påfund som uppstod för att finansiera Napoleonkrigen.
    “Det mesta går att förstå här i världen, dock ej inkomstskatt på nyttigt arbete”
    Albert Einstein

  53. Den första skatten var den man betalade i Israel för längesen.
    Tionde, som det heter i Bibeln, är alltså 10% på det du tjänar. Nu tjänade folk inte så mycket pengar så ist gav man 10% av skörden, djuren eller vad det nu var man producerade. Det var tempelskatten.
    Staten tog in pengar genom tullar (på den tiden hade man stadsmurar med tullportar), krigsbyten och i viss mån försäljning av råvaror.
    Men skatt är något Gud bestämde (enl. Bibeln iaf)
    Just for the record.

  54. Du måste nog förenkla det. Stefan och Gustav längst bak förstod inte så värst mycket. Det var för abstrakt för dem och helt i motsats till vad de fick lära sig på partilägret.
    /Marek

  55. Man skulle ju tro att politikerna visste det här redan men jag sponsrar gärna om du håller en kurs för dem!

  56. Kanske skall ta med EU och företagsflykten i ekvationen.
    EU = fri tillgång till Svensk marknad, fast kan konkurera bättre med pris då andra EU länder har lägre skatt.
    Resultat, Svenska företagare flyttar ut sina företag utanför Sverige = mindre skattepengar in i statskassan..

  57. Kul och tankeväckande. En liten sak som behöver korrigeras förtydligas i följande avsnitt:” Allt över 36 000 beskattas med 50 % och inte 30 %. Så den skatten betalar bara de som tjänar över 38 000 kronor.”
    Ska det verkligen vara två olika belopp här om så är fallet är det svårt att förstå varför 🙂
    Riktigt kul med resonemanget om inkonsekvens vid användande av procent/kronor, har faktiskt inte tänkt på detta innan.
    /
    Roger 🙂

  58. Klart att du har rätt på det sättet. Det jag ville påpeka är ju dagens penningsystem. Så att barn inte lär sig att en bank är ett ställe där man bankiren sitter och väntar på att någon skall lämna in en tusenlapp som bankiren i sin tur kan låna ut.

    Banken kan i princip låna ut hur mycket som helst till en fabrik eller privatmänniska som låta oss säga snidar trägubbar hela dagen. Det skuldpapper du skriver på + ränta blir här bankens tillgångar som de i exakt samma sekund lånar ut till dig,

    Så det är inte någon sparares insättning som resulterar i utlåning. Det är helt tvärtom, bankens utlåning (dina skuldpapper till banken) som blir bankens tillgång som den direkt lånar ut till dig. Det är betydligt enklare att man förstår det redan som liten ..

  59. Nej Gabrielle. Men för att det inte skall bli för långrandigt. Vet du vem som skapar vårt betalmedel i Sverige till 97% och vad består detta betalmedel av. Och vet du vem som skapar resterande 3% betalmedel och vad dessa 3% består av.

    Du kan alltså snida en trädgubbe och försöka sälja den. Men det är inget som säger att det går att betala denna trädgubbe i pengar eftersom det ju inte finns några pengar (eller rättare sagt bankens egen skuld (nominerad i SEK) ännu.

  60. Grafiken över skatteintäkter är i löpande priser och tar alltså inte hänsyn till inflationen. Kostnadsökningarna i offentlig sektor, som skatteintäkterna ska räcka till, har dessutom varit högre än KPI. Dessutom blev vi nästan en halv miljon fler svenskar mellan 2006-2011, vilket gör att de totala skatteintäkterna givetvis ökar, och att fler behöver de tjänster offentlig sektor står för. Arbetslösheten har i stort sett varit oförändrad under samma period. Totalt ger detta att resurserna i offentlig sektor per capita minskat avsevärt mellan 2006 och 2011, inte ökat som grafiken ger sken av.

    Bra att du försöker förklara ekonomi på ett lättfattligt sätt, och bra att du argumenterar för sänkt skatt på arbete – men du bör redovisa ärliga siffror och förklara hur du tycker att inkomstskattesänkningarna ska kompenseras för att bibehålla kvaliteten i offentlig sektor.

  61. Du tar fel där. För att starta en verksamhet så behöver du pengar. Eftersom det är privatbanken som skapar och allokerar dessa pengat så är du helt beroende av dessa också. Betrakta dessa “pengar” som en ren bokföringspost i din banks balansräkning. Hur mycket en banks innehav av pengar består av är alltså måttet på vilka skulder den har till allmänheten.

    Du skriver” Nej. Pengar kommer inte från banken. FÖRST skapas ett överskott av något man säljer. Sedan kommer pengarna.”

    Men varifrån skulle dessa ” pengar komma ifrån om ingen skapat den ?

  62. Fantastiskt logiskt och enkelt förklarat, hade det ingått i grundskolans undervisning skulle vårt samhälle kunna utvecklas riktigt bra.

  63. OBS Intäkter är INTE pengar som kommer in. Det är värdet av sålda OCH levererade resurser oavsett om pengar kommer in elller ej.
    Kostnader är värdet av anskaffade OCH förbrukade resurser – inte pengar som man betalar med. Om man anskaffar resurser men inte förbrukar dem är det en TILLGÅNG. Ex : Du betalar för en kurs i ekonomi. Om Du sedan glömmer bort vad Du lärt Dig är det en kostnad – om Du minns allt är det en tillgång

  64. jag gick i skola i Helsingfors, fram till åttonde klass, när jag kom till Sverige, fick jag börja direkt på Gymnasiet! (efter test i matte, svenska och engelska) 🙂 stackars svenska barn . . .

  65. Jo Rebecka

    Men du får tänka på att de pengar som cirkulerar nu en gång har skapats av någon. Eftersom det är privatbankerna är de som skapar alla NYA pengar så har de en monopolställning att skapa och allokera dessa. Slutar banker att “låna ut” hittepåpengar så får vi depression.

    Det bästa vore om stat/Riksbank skapade ALLA nya pengar. Dessa kunde de sedan spendera ut helt gratis till vår infrastruktur såsom vägar skola och omsorg. Vanliga banker skulle endast få låna ut insatta riktiga pengar (såsom nästan alla tror att de gör nu).

    Pengar skall bara vara en bokföring över realekonomin och inget annat (Där tror jag vi har samma åsikt ? Om Riksbanken skapar alla pengar och alla hade ett konto i Riksbanken så slapp vi även bankernas avgifter och skull knappast heller behöva betala skatter till staten. Dressa betalar ju staten själva genom att tillverka sina egna pengar till det.

    Enda gång skatter skulle behöva dras in är när penningmängden i Sverige överskrider realekonomin (för mycket inflation).

  66. Stort tack för denna förenklade förklaring. Har vi tur så är det kanske någon mörkröd individ i riksdagen som är läskunnig och förändringsbenägen som tar till sig detta och slutar att slentrianmässigt föreslå höjd skatt för att lösa världens problem.

  67. Att det skall vara så svårt för våra politiker att fatta att hela ekonomin bygger på att vi kan tillverka både fysiskt och mentalt produkter som är attraktiva för någon annan och sälja det till ett pris som någon annan tycker är bra. Om vi inte lyckas med detta har vi inga intäkter till att finansiera våra utgifter med. Det blir då att rätta mun efter matsäcken. Leva på lån går inte i längden.

  68. Tack så mycket Rebecca,
    Väldigt kul artikel tycker jag. Bra poäng, och även ifall det skulle vara förenklat och något kåserande så är det många koncept förklarade på ett enkelt vis.

  69. Hej

    Jag tycker ändå att du skall börja på ett riktigare sätt. Pengar skapas ALDRIG av företag utan de skapas uteslutande av våra privatbanker när någon tar ett lån i den banken. Och OBS att banken inte behöver vänta på att någon sätter in pengar innan de lånar ut.

    I all korthet så går det till så här .. Citerar nig själv .. CITAT:

    “HUR de privata bankerna SKAPAR vårt betalmedel.

    Det är så enkelt som att om du vill låna 1 miljon av banken så går du till banken och skriver på ett skuldpapper att du skall betala 1 miljon till banken + ränta. Detta skuldkvitto ser banken som en tillgång för banken. Det är denna tillgång som banken “lånar ut” till dig genom genom att skapa ett bankkonto till dig och skriva in 1 miljon på ditt konto.

    Nu finns det alltså två skulder. 1. Din skuld till banken. 2. Bankens skuld till dig. Det är den sistnämnda (2. bankens skuld till dig) som du sedan använder som betalningsmedel när du vill köpa något för en miljon. Svårare än så är det inte.

    Det enda som tillkommer sedan är transfereringarna i RIX mellan olika banker om det skulle behövas. Eftersom denna process som sker i RIX är helt nödvändig att förstå om vi skall diskutera om penningsystemet så finns det en förenklad förklaring här…

    //korta.nu/RIX-clearing

    SLUT på citat ..

  70. Hej Rebecca,

    Vad menar du med:

    “Inga pengar KOMMER från staten. Alla kommer från företag, som anställer människor och som handlar med andra företag, säljer till människor (konsumtion) och handlar med andra företag.”

    Menar du på riktigt att företag skapar pengar? Isdf vill jag starta ett företag som enbart skapar pengar och jag vill enbart handla med andra företag som också i sin tur enbart skapar pengar. Kan jag bli miljonär då?

    Jag trodde att banker skapar pengar för att underlätta för företag att handla med varandra och mot privatpersoner? Kan det var så? Är du säkert att du har läst ekonomi?
    Jag hoppas att du inte undervisar i ekonomi för då blir jag rädd och att någon unge får men för livet.

    Vad pratar du om egentligen?
    Försöker du blabla bort pengarmekanismer och det som du vill förklara bort är egentligen “ränta”. Är det inte bara så att både höger och vänster block är fasta i exakt samma system och man bokför på olika sätt i kampen för att få konsumtion.

    Har du läst Cervenkas bok “Vad är pengar?”
    Här är ett litet klipp för dig som du kanske kan blabla bort:
    //youtu.be/5xRtigWDFhQ

    Sedan kanske du kan förklara för mig hur det kan vara så att vi negativ ränta i Sverige idag? Det var väl en höger regering i Sverige senaste 8åren? Eller?
    Negativ ränta är väl inte bra för konsumtion?

    Hur förklarar du Kina då i socialist tänket?
    Dom har haft en socialist regering sedan innan du föddes.

    Sedan kanske på det du kan svara hur det kan vara så att börsen har ökat med över 35% sedan september 2014 men inget av det har sipprat i konsumtion? Det är väl företag som handlar med varandra eller? Vet du vad värdet av det är i pengar? Var är dom pengarna i konsumtion?

    Sedan kanske du kan upplysa oss alla andra dödliga hur mycket pengar har skapats i Sverige varje år och var dom har skapats? Kanske du kan det i ett historiskt diagram över det senaste 25åren? Iom du gillar att rita fint. Sedan du kan även berätta för oss var dom här pengarna är i form utav konsumtion % Jag vill gärna att du vevar in “smörjmedel” och förklarar det i ditt sammanhang också och hur mycket av dom pengarna är egentligen “smörjmedel”.

    Har du hört talats om PWC läckan och HSBC bankskandalen? Kanske du kan dra in det i sammanhanget du har och vart du vill leda människor inom ditt resonemang! Det med skatter dvs och hur man ska betalar skatt?

    Sedan kanske du kan förklara för alla hur 5% av Sveriges befolkning som sitter på 95% av Sveriges tillgångar kan konsumera lika mycket som 9

  71. Men du glömmer kanske den viktigaste frågan. Hur menar du att detta som vi använder som betalmedel (kallat pengar) uppstår från allra första början. Alltså vem är det som skapar alla nya “pengar”.

    Jag menar alltså, att vid ett visst tillfälle så finns inte dessa pengar någonstans för att efter kanske några minuter eller dagar men så helst plötsligt finns pengarna. Så VEM är det som skapar alla pengar ifrån början och hur går det till ??

  72. sluta gnäll för helvete!!
    ” oooo jag tjänar 48000 i månaden o får betala mer i skatt” vad synd om dig.
    Tjänar jag så mkt så betalar jag gärna mer.
    Jag ser hellre att man betalar mer i skatt än att man skinnar de äldre o unga studenter.

  73. Alla fattar det där men det du inte verkar fatta är att med ditt tänk så ökar klyftorna i samhället med alla problem det medför. Mer kriminalitet, mer droger, mer gängbildning precis som i USA. Alla kommer aldrig lyckas bli studenter, högavlönade tjänstemän och om de fattiga, lågavlönade, utsatta på annat vis får det mycket sämre än de rika leder det till misär. Därför är det bättre o ha ett mera jämställt samhälle där vi alla kan ha det någorlunda bra. Livet handlar inte om pengar eller konsumtion, livet handlar om gemenskap, trygghet och att leva i harmoni med naturen.

  74. Inlägget antyder felaktigt att socialister är dumma i huvudet, eftersom de vill bygga upp någonting gemensamt för att kunna garantera en slags säkerhet för medborgarna för en viss typ av tjänst. Att lita mer på stora privata företag som dominerar marknaden liknar mer exemplet med “den gode diktatorn”, allt är bra så länge företaget behöver bry sig om kunderna. Eftersom det inte finns en enda enligt ekonomiska modeller “perfekt marknad” i hela världen, vågar jag påstå att vissa funktioner i människors liv är för viktiga för att blanda in vinstintresse. Om ni vill skriva ett seriöst inlägg i debatten kan ni åtminstone skapa er en egen uppfattning av den data som propagandan från Politikfakta innebär, istället för att huvudlöst presentera vinklad statistik som sanning.

  75. Jag pensionär betalar extra mycket skatt i förhållande till en löntagare. De 2 första åren för min del blev det 40.000 extra.

  76. Att skatteintäkterna ökat trots sänkt skatt är ju sant. Men har man tagit hänsyn till inflationen?
    De 1422,8 miljarder i skatteintäkter 2006 skulle varit värda 1558,8 miljarder kronor 2011(ekonomifakta.se) och det är ju mer än vad skatteintäkterna var 2011 om än lite.

  77. Högern införde jobbskatteavdraget. Sen skriver man inte versaler mitt i en mening. Vill du behålla mer av din lön så rekommenderar jag att jobba i England eller USA. Världen är full av möjligheter. Lycka till 🙂

  78. Detta borde vara obligatoriskt att man läser inman man röstar så man fattar vad det handlar om. Tyvärr har vi så många outbildade och låta människor i Sverige.

  79. “Kom igen. Först finns företaget, sen kommer intäkterna. Och därefter skatter.”

    Tack!! Då är det tydligt var du står.
    Det finns andra som tycker att det börjar med människan.
    Kalasbra att båda synerna finns, och att du är tydlig med din.

    Du svarade inte på om företag som jobbar mot offentlig sektor är närande eller tärande.
    – Men eftersom du rättade mig där du tyckte att jag hade fel, så är väl denna också besvarad.
    -Återigen: Tack!

  80. om folk jobbar i offentlig sektor istället för olika bidrag och gör jobb som normalt inte finns så blir väl samhällsnyttan av det ekonomiskt inget.
    om det ska ge någon nytta så måste jobben i offentlig sektor fyllas på med folk när en ordinarie anställning blir ledig och den anställningen kan inte gemene man söka i så fall då den är prioriterad till en med bidrag

  81. Det är så härligt att läsa för svårare behöver det inte vara. Detta är en stor del av samhället som jag förhoppningsvis tror att egentligen de flesta hänger med på. Det som sedan i stor utsträckning skiljer höger från vänster är vem som ska bestämma. Vågar man låter individen ta beslut själv ohc vad som själv driver människan eller ska staten lägga sig i som någon über macht eller kollektiv (läs kommunistiskt sovjet/kina/nord korea). Inte svårare att välja än så.

  82. välstånd är = summan av allt sammanlagt arbete x effektiviteten x (en faktor som beror på vad vi värderar som välfärd, kan vara priset)
    Problemet med offentlig sektor är att den inte alltid är då effektiv och att den sista faktor är ofta väldigt svår att prissätta och kan till och ned vara negativ.
    Mvh Kent Erhagen

  83. Så jäkla roligt och bra förklarat Rebecca, skrattade mig rakt igenom.
    Förstår man inte denna basic-grundkurs i ekonomi, så kanske man skall börja med att ta grundkurs i svenska.
    T o m min kompis som kan knagglig svenska förstod.

    Tycker det är rent patetiskt att läsa en del kommentaren som skrivs här.
    Så vitt ögat kan nå, skriver Rebecca inte om VAD som MOTIVERAR var och en. Det skrivs inte heller “Vad samhället syftar till”.
    Läser man texten utifrån vad den är, ser man tydligt att det är ett humoristiskt inslag för att förenkla förklaringar som i mångt och mycket kan i vissa fall vara svårbegripliga för dem som inte har något intresse av ekonomi.

    Jag har själv dubbla examen i bland annat ekonomi.
    Vissa tycks frångå att det finns annat än “analyser”, “studier” etc vilket kan förenklas med “humoristisk inslag för att förenkla till förståelse”.

    Att man “dumförklara” både vänstern och andra partier, finns ju grundliga observationer på och inget som är direkt “påhittat”.
    Det räcker med vissa öppnar munnen för att förstå att “..ladorna är tomma” inte enbart är applicerbart i ekonomi utav hur dess, jag citerar vad Josefin skrev, “…förstå er logik..”
    För uppenbarligen finns det ingen direkt “logik” att förstå sig på varken vänstern eller andra rödgröna partier vid vissa av era uttalande, men men nu skall vi inte skapa partidebatter utan ge eloge till Rebecca som skrev detta humoristiska inslag av ekonomi.
    Jag ser personligen fram emot hennes anledning att komma tillbaka och skriva mer om “BNP”, “Ekonomistyrning”, “Ränta”, “Reporänta” och hur allt hänger samman.

  84. Undrande skrev den 1 mars 2015 14:42:51:

    “Skön stil förresten, att det just börjar med företagen, varför börjar det inte med företagens kunder, vi medborgare? Vi betalar skatt, som betalas av lönen, som kommer från företagen, som får betalt av kunderna, som är VI.”

    Du gav följande svar:

    “Först måste någon (dvs ett företag) tillverka en vara. Som någon vill köpa. Så det börjar med varan/tjänsten, sen kommer köparen och pengarna. Så du har fel.”

    Så du menar att en vara eller tjänst inte har något som helst med efterfrågan att göra? …tillbaks till skolbänken. Tänk om, tänk rätt 🙂

  85. Jag håller med i ditt resonemang, jag är ganska mycket vänster i mina värderingar och jag är helt klart smart nog att förstå det här resonemanget! Men jag tycker att det saknar det stora perspektivet – lite som att analysera hur mycket luft det är i cykeldäcket utan att ta hänsyn till varför vi ens behöver en cykel för att transportera oss…
    Ditt resonemang går ut på att pengar är det enda som motiverar oss, vilket inte stämmer – flera studier har visat att pengar motiverar oss upp till en viss nivå – att vi har “lagom” för att betala hyra och mat… sen är det snarare kontraproduktivt med mer pengar – folk blir mindre engagerade och kreativa om de får mer pengar! Det finns andra värden som motiverar oss: känslan av att vara behövd, känslan av automitet (kunna bestämma över sin egen tid) och av att kunna påverka sin situation. Lägg sen till nivån av: Vad är syftet med samhället? Vi har ökat produktiviteten oändligt mycket, vi är mer utbytbara på jobbet än någonsin(ja, faktiskt! Tack vare all teknologi tar det inte så lång tid att sätta sig in i nya arbetsuppgifter: Ex. en bagare behövde förr års av erfarenhet för att känna degen och brödet – idag gör teknologin det åt oss och vi behöver bara läsa av på en skärm) och ändå har i känslan av att vi måste arbeta mer än någonsin för att kunna finansiera vår konsumtion: Vår nya bil, våra dyra kläder, vår poscha villa – men är det det som är målet? Vad hände med historiens drömmar om ett samhälle som värderade tid för umgånge, för konst,filosofi, självförverklignade, djupa diskussioner, empati? NU har vi en palett för en verklig diskussion! Och framför allt måste ni sluta dumförklara “vänster” – vi förstår ekonomi (till den grad någon människa kan förstå den) lika bra som ni, men vi värderar möjligtvis andra parametrar än vad ni gör – våga öppna upp er för den debatten…jag vill gärna förstå er logik – även om min grundtro är att ni har missat att ta hänsyn till “meningen med livet” och gått rakt i fällan om “konsumtion som religion” – så är jag villig att försöka förstå er!

  86. Mycket bra förklarat på ett sätt som är lätt att ta till sig, oavsett politisk tillhörighet. Jag tyckte nog att spydigheterna kunde ha utelämnats. De hjälper inte till en faktadebatt precis utan bara pajkastning

  87. Underbart skrivet , hörde verkligen hur säkringarna gick för vänster mobben.
    Fortsätt gärna att skriva. , det skulle jag uppskatta Med vänlig hälsning, Micke

  88. Det låter klokt, men du har totalt glömt bort VAD pengar är. Pengar har ingen nytta i sig själv utan är ett medel för att kunna värdera varor och tjänster. Att staten tillhandahåller den ändrar inte värdet på tjänsten, det är bara ett sätt att gemensamt finansiera samhällsnytta, och där har företag ganska tydligt visat att det inte är deras främsta intresse. Kunde vi tillåta företag som har som syfte att se till samhällets bästa hade det varit bra. Men i dagsläget måste du enligt lag se till företagets bästa.

  89. Helt underbart!
    Här talar vi bara om värdet Pengar! Det finns många fler värden där pengar egentligen är ett medel. Det många blandar ihop är värdegrunder och pengar.
    Vissa kan göra vad som helst för att tjäna pengar som att förtrycka, stjäla, mörda men också att inte bry sig om andra där ett samhälle är uppbyggt på att vi bryr oss.
    Detta sitter i värdegrunden och här har vi ett annat jobb att göra!
    Tack för skolan och hoppas de som behöver läsa denna gör det.

  90. Tackar! Det här var en kul genomgång av beskattningen. som varande pensionär har jag
    ett flertal gånger avkrävt PRO ett svar på hur de beräknar den sk “pensionärsskatten” ,(utan hänsyn till ökat grundbidrag) , utan att få svar_ typiskt socialism.

  91. Det är en myt att de som går på bidrag inte vill jobba, det finns massor som vill ha ett jobb fast de kan inte få ett pga en eller annan anledning, Tänk på det innan ni dömer någon, speciellt invandrare och folk med funktionsnedsättningar.

  92. @Hoffa. Alltså, det är ju inte enbart det företagen får tillbaka i moms som dom lever på…(till lön mm) I tex ditt exempel med 100kkr, där 20kkr försvinner moms, av dom 80kkr som är kvar kan ju 20kkr vara vinst. Eller?
    Menar bara att företag kan kvitta hela momsen och ändå ha pengar över till lön och omkostnader mm?

  93. Man kan också göra på ett annat sätt:

    Grekisk Ekonomilektion ….
    • Den rika turisten går in på hotellet i en liten stad i Grekland.

    • Hon lägger 300 euro på disken i receptionen och går upp för att titta på rummet.

    • Hotellets ägare tar omedelbart pengarna och springer till slaktaren och betalar sin faktura.

    • Slaktaren tar sedan pengar och betalar bonden för det kött, som han köpte på kredit.

    • Bonden tar pengar och betalar sin räkning på bensinstationen där han fyllt på sin traktor på krita.

    • Chefen för bensinmacken tar de 300 eurona går till den lokala horan och betalar sin skuld.

    • Horan går till hotellet och betalar vad hon är skyldig för rumshyra.

    • Hotellets ägare lägger pengarna på disken.

    • Turisten kommer tillbaka till receptionen. Hon tyckte inte om rummet och tar sina 300 euro tillbaka.

    • Ingen har tjänat så mycket som ett öre, men hela staden är skuldfri och allas framtid ser ljus ut för tillfället….

  94. Hej!
    Mycket underhållande och bra. Länkar den. Det var lite siffror som verkade fel ovan.

    först 36 000
    sen 38 000
    sen 340 00
    Du kanske hde nån tanke med det, men jag uppfattade det inte som speciellt pedagogiskt 🙂

    Fortsätt, sånt här behövs.

    Mvh,
    Anders

  95. Fredrik – nej du får inte tillbaka all moms. Exempel: du fakturerar 100kkr för en tjänst du utfört. 20kkr av detta är moms. Du har alltså 80kkr kvar. Under tiden som gått har du köpt in tjänster och varor för 50kkr och har moms på 10kkr. Du kan då kvitta in- mot utgående moms och får då betala in 10kkr till staten. Skulle du “kvitta” hela momsen innebär det att du har lika mycket in- och utgående moms och då har du 0kr kvar till lön och övriga kostnader.

  96. Tydligt och enkelt förklarat. Tyvärr tappade du nog vänsterhjonen, de som behöver förstå, någonstans i början..

  97. Det var en lång utredning om socialistmatten.
    Då är utredningen om alliansmatten mycket enklare.
    Enligt Alliansen gör man följande:
    Sänk inkomsterna öka utgifterna så får du pengar över till annat.
    Enklare matematik eller hur?

  98. Mycket riktigt, den socialistiska modellen fungerar inte staten tar kontroll över produktionen. Så det är väl där som vi måste börja då..

  99. Jag är 74 år och har jobbat kortqare perioder med skiftande arbeten utan att ha A-kassa en enda dag. Sedan 1963 har jag jobbat statligt som söofficer, armeofficer, sjöofficer, produktionsplanerare SJ och som sjöofficer fram till pensionen. Tiden 1977 – 1983 hade jag 4 timmars beredskap sex månader/år, mycket (för mycket) övertid, olika tjänstetillägg och min skatt på det extra blev vissa månader uppåt 85 %. Jag diskuterade detta med en Socialdemokrat. Jag tyckte att om man jobbar lika många timmar men den ene tjänar 40 000 och den andre 20 000 kunde jag tänka mig att den med dubbla lönen kunde betala en något högre procentsats. Om man däremot måste jobba 60 timmar i stället för 40 borde procentsatsen inte ändras för det man tjänat extra. Han blev vansinnigt arg!

  100. Att företag betalar moms på sina inköp är ju lite av en sanning med modifikation.
    Man får ju faktiskt tillbaka dom pengarna igen.

  101. Jag kan vara helt fel på det… Men räknar man med inflationen mellan 2006 och 2011 blir skatteintäkten ungefär densamma 2006 som 2011. Däremot borde väl intäkten 2011 varit 1701 miljarder om de ska motsvara varandra och om den ska följa den övriga utvecklingen.

  102. I teorin har du rätt i det mesta…men du verkar inte ha förstått det rikigt i praktiken 😉 tänker på det här med skatt i förhållande till lön. För visst vet även du om att den mesta skatt som betalas in till staten betalas in av den stora mängden arbetstagare som tjänar mellan säg cirka 100 000 till 500 000 kr? Alltså i princip inget kommer ifrån varje sig de som tjänar under 100 000 och definivt inte mycket (i procent) ifrån de som tjänar över den summan… De flesta som skatteplanerar gör ju det för att de redan har pengarna som behövs för att “mätta magen”. Ungefär samma princip som när man på restaurang kan få äta hur mycket man vill på buffén för samma peng – dvs man kan ju ändå bara äta sig mätt… Hoppas du förstår jämförelsen? Så ta gärna upp hur mycket du tror att personer som tjänar miljoner faktiskt i verkliga livet också faktiskt betalar i skatt – i genomsnitt… Gäller så klart även de som då tjänar mindre och nolltaxerare. DÄR kan vi tala om verklig lära och att förstå sig på ekonomi. Själv är jag marknadsliberal men det hindrar mig inte från att se att allt inte är så svart eller vitt som du försöker påskina 😉 i din text

  103. Framläggningen påminner om den som Svenskt Näringsliv har haft, med den s.k. samhällssprialen. Enda syftet med marknadsekonomi är alltså att generera skatteintäkter och därigenom finansiera planekonomi. Det är väl därför rubriken var sossematte. Skrivet av en sosse för sossar.

  104. Ämne: Fördelningspolitik à la Sverige
    10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr.
    Notan delas på samma sätt som skatt betalas i Sverige:

    – De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting

    – Den 5:e betalar 10 kr

    – Den 6:e betalar 30 kr

    – Den 7:e 70 kr

    – Den 8:e 120 kr

    – Den 9:e 180 kr

    – Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

    De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med
    uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:

    – “Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i
    fortsättningen”.

    En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer
    grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.

    De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra
    6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De
    inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje
    persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

    Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera
    varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person
    skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.

    Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120
    kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

    Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis.
    Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…

    – Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han
    pekar på den 10:e och säger:

    – Men han sparar 70 kr!

    – Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger
    så mycket som jag, säger den 5:e personen.

    – Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika
    ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.

    – Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.

    – Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

    De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt
    möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

    Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de
    andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet
    upptäcker de något väldigt märkligt:

    Det fattas 520 Kr…

    …och nu vet vi varför familjen R

  105. Då kanske det vore på sin plats att du tar en kurs i vad pengar är och var de kommer ifrån och vad som skiljer pengar från valuta?
    Staten och bankerna TILLVERKAR valuta (det du kallar pengar) genom olika instrument.
    Lån, krediter, obligationer, QE m.m.
    Sedan byter vi valuta mot tjänster och varor. Pengar har nästan slutat existera (nej, jag pratar inte om papperspengar..)
    Det du skriver är delvis fakta (skatteregler och matematik) och delvis åsikter (att folk börjar jobba om skatten på arbete blir lägre och att kostnaden för staten sjunker om man ger skola, vård och omsorg mindre pengar).
    Allt du skriver bygger på ett påhitt om hur det ekonomiska systemet ska fungera och gissa vilka som bestämmer det..?

    Vakna!

  106. Hur var det nu?
    Företag som levererar till offentlig verksamhet. Var de närande eller tärande?

    Är det en lika bra beskrivinng att skilja närande och tärande att kalla dem för standard och tillval:
    Vi ALLA förväntar oss skola och omsorg, vägar och infrastruktur samt polis och försvar.
    Men vi kan dessutom välja fritt om vi vill/behöver ha bil, TV, pool, finporslin etc.
    Standard , och tillval …

    Vilken tycker du är viktig?

    Skön stil förresten, att det just börjar med företagen, varför börjar det inte med företagens kunder, vi medborgare? Vi betalar skatt, som betalas av lönen, som kommer från företagen, som får betalt av kunderna, som är VI.

    Och man kan visst trycka mer pengar:
    Sluta bygga bostäder, så att värdet på de som finns skjuter i höjden. Och vips så har bankerna skapat pengar som de kan låna ut till oss.
    Det förståss, husägaren får ju inga pengar. Men banken kan LÅNA ut dem till dig.

  107. Plocka gärna in ordet GIRIGHET i sammanhanget. DET blir den genetiken som fixar så att homo Sapiens torkar eller brinner upp när girigheten fått klimatet att kantra och Terra blivit en andra Venus med +300 medeltemp. TiiHiii.
    OCH glöm inte att alla beslutsfattare jobbar häcken av sig för att få arbetet utfört av en maskinell (robot) medarbetare. Går de också på % ?
    Jappsen är långt, långt framme i den frågan. Lilla randstaten sweden då? Var står vi i dag???
    D v s Girigbuk = 145 000 enkronor i mönaden liasom. Vilken sjö slänger de dom i??? TiiHiii. 😉

  108. Tutututuuuu! Procent hit eller dit. Vad som räknas är ju att om du har en Stradivarius så kan du byta den mot en Ferrari. Klart som korvspad. Ekonomer och äfven du brukar trassla in sig i siffror o pocenten m m i samma stil. Verkligheten är ju bara “Att äta eller Ätas” gäller i hela djurriket, ja visst äfven mikrobsfären. Huvudfrågan blir som alltid vaffö måste den som hittade på gropen med pålarna som mammuten ramlade ned i o blev ihjälslagen i, vaffö HEN skall ha den bästa biten av mammuten??? Flockledningen med stammens bästa MEGAphon (ex Reinfeldt) har i generationer justerat fördelningen av hela stammens tillgångar så att gropuffinnaren MEN EJ grävaren skall få största o bästa biten. TiiHiii
    Beslutsfattarnas arbete är ju egentligen BARA att slappa i en s k dirrestol. Idéer kan man sno av sina underordnade liasom. Kul va. Där hjälper inge procentklyverier utan ev den Svenska revolutionen med giljotinen på lejonbacken. Frågan är inte om utan när.
    Fast det är ju klart, de mest ANPASSNINGSBARA kommer att öfverlefva och föra svensken vidare mot ny djärfa procent. TiiHiii !!!

  109. underbar genomgång på taxes-for-dummies! Konstigt att det här skall vara så svårt att förstå. Vi som bidrar mest blir hela tiden attackerade. Tack för en kanonartikel!

  110. Utmärkt och pedagogiskt! Snäppa upp språket en aning så blir det ännu bättre och sannolikt mer trovärdigt i politiska motståndares ögon.

  111. Ha ha. Du borde bli lärare. Det var så lätt att förstå vad du berättade så till och med en politiker på vänsterkanten borde förstått. Tack för lektionen

  112. Det ser ut som att skatteintakterna har okat mycket mellan 2006 och 2011.
    Men raknar du om 1422,8 miljarder fran vardet som de hadde 2006 till 2011 penningvarde sa ar det 1559 miljarder kronor.vilket medfor en minimal minskning av sakkteintakter inte en okning det ar viktigt att tanka pa att pengar inte har samma varde da man gamfor mellan olika ar annars blir det en valdigt missvisande bild som man presenterar

  113. Bra poänger. Om du vill få fram budskapet till de du faktiskt riktar dig till så är provokation kanske det minst framgångsrika sättet. Så frågan är. Vill du påverka de du tycker har något att lära sig eller bara få en klapp på axeln av likasinnade? Vad vill du “tjäna” på tiden du spenderat att göra detta?

  114. Bra och rolig läsning som alla borde ta del av. Som egenföretagare med 6 anställda bidrar vi med några miljoner till vår gemensamma välfärd. Viktigt att upplysa alla människor om hur systemet fungerar. Alla som bor i Sverige borde vara F-skattare för att lära sig mer om hur ekonomin fungerar för både individen och samhället.

    Med vänlig hälsning,
    Stefan

  115. Kikade på hemsidan //www.ekonomifakta.se
    Visste du att 1422,8Mkr år 2006 motsvarar 1559MKr år 2011 (enflationsjusterad).
    Dvs din uträkning med skatterna är lite skev.
    Skattetrycket må väl ha sänkts och vi må ha fått in lika stor andel skatt (justerad för inflation) – men om du ska vara en pedadog och lära andra hur det “egentligen” är kanske du själv borde räkna med inflationsförändringarna också?
    //www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Rakna-pa-inflationen/

  116. Bra pedagogik och klokt. Gör en likadan om incitamenten att åstadkomma något i offentliga sektorn!

  117. MYCKET BRA ! Tyvärr handlar det om de berömda PÄRLORNA …Dessa ,Sossar o Kommunister,förstår inte ,eller vill inte . Arbetsbefriat ARBETE el.bidrag är väl mångas Önskan (Se Det Soc.Exprimentet inom Äldrevården i MUTEBORG).

  118. En jämförelse jag brukar göra är mellan en ensamstående “rik” som har 60.000 i lön, med ett par som har 30.000 kr var. Inte ovanligt att paret tycker att den “rika” ska bidra med mer, för det har hen råd med. Det de inte vet är att paret får ut nästan 100.000 kr mer efter skatt per år än den “rika”. Det är rättvisa i avundsjukans förlovade land.

  119. Hej, jättebra och rolig förklaring! Den skulle bli fantastiskt bra om du fixade svenskan… Tyvärr är den är bitvis riktigt dålig, även om budskapet går fram. Men tack för rolig läsning, bra jobbat! Mvh, Janne

  120. En fundering bara: Är det inte vettigt att räkna bort någon slags minimisumma för ett drägligt liv innan man jämför vad folk har kvar efter skatt? Om denna nivå sätts till 10000 så har personen som tjänar 25000 före skatt 7500 kvar medan den som tjänar 55000 har 23000 kvar dvs drygt 3ggr så mycket. Det är inte så bara. Eftersom det nuför tiden är lättare att tjäna pengar på kapital än på arbete kommer den skillnaden dessutom öka med tiden, när den rikare personen investerar sitt överflöd i fastigheter eller liknande.

  121. I stora delar är uträkningarna rätt men på en fruktansvärd låg nivå. Om du omfördelar bidragspengar till lön i statliga och kommunala arbetsplatser så behöver du inte lägga till så mycket för att de ska tjäna lite mer på att arbeta. När du har räknat bort skatten som går tillbaka till staten plus ökad köpkraft som gynnar de privata företagen så bli mellanskillnaden marginell. En förlust blir det för staten p.g.a. jobbskatteavdragen men en vinst för kommunen med mindre hyresbidrag. Mina funderingar på att använda bidragspengar på ett bättre sätt.

  122. Bra sammanställning, förutom det klassiska att “correlation does not mean causation”. De två bilderna med skattetryck och skatteintäkter behöver inte bero på ett direkt orsakssamband. Dessutom borde bl.a. inflation ingå i beräkningen, eller?

  123. Mycket bra och pedagogiskt upplägg – nyttigt för dem som inte läst nationalekonomi

  124. Bösta jag läst på länge.
    Det här birde läras ut till alla i grundskolan , SFI , fångvården och på arbetsplatser . Delar detta men vet ju att 50% av befolkningen vägrar ta in fakta .

  125. Hej, Bra start, för att vara ekonom förstår du rätt mycket. Nu några rättelser, det finns flera statliga företag som vansköts under staten men likväl betalar in riktiga skattekronor där många härrör från EXPORT (Detta är mycket mycket viktigt för en dum ekonom att fatta, exportintäkter är viktigast av alla SÅ LÄNGE MAN MÅSTE HA IMPORT, MEN BARA OM MAN MÅSTE/ELLER importerar!!!!). På andra plats kommer produktion av viktiga varor, energi, mat, kläder, husrum etc. Har man alla dem på plats behöver man inte ens ett ekonomiskt system, man behöver bara ett system för att fördela resurserna korrekt, vi har valt ekonomi, tyvärr är ekonomerna så dumma i huvudet att de har satt en rad utväxlingar på systemet för att få ut “vinster” ur framtiden redan idag. VILKET FUNDAMENTALT GÖR ATT SYSTEMET INTE KAN FUNGERA NÅGON LÄNGER PERIOD, normalt är perioden 70-90 år med det föränderliga system vi har idag. (Jag hade fel när det inte kraschade 2007-2008, för då kom ekonoms…n på ett nytt sätt att trolla fram pengar på som kommer att göra krisen ännu värre än den skulle blivit då.) Men detta lilla lilla problem är inget mot överbefolkningen som är 10000000000 exp 10000000000 ggr. viktigare. (Stort tal för er som inte fattar matte!!) Denna snedvridna framflyttningen av imaginära resurser gör att vi bränner reala resurser så mycket snabbare och bli så många fler, trots att alla riktiga ingenjörer vet att det är helt omöjligt i längden. Lämlar, harpest, rävpest, krig, miljöförstöring, sjukdomar etc. allt är SYMPTOM på överbefolkningar av olika typer. (Såg att det utrotas 40 arter i timmen när jag var på Naturhistoriska museumet i Chicago, #3 i USA för övrigt. Har givetvis varit på de två större före…) Vad vill jag då ha ut av att spela viktig, trots att jag bara är en utvecklingschef på LKAB? VI SOM INTE ÄR TOTALT HJÄRNTVÄTTADE MÅSTE hjälpa till att fixa Sverige och sedan världen. Det är bara ingenjörer som kan rädda oss, ingen annan grupp löser problem bättre. (Såg att politiker och reportrar var sämst… SUCK och de mal på med sin hjärntvätt.) Du som är relativt med i matchen trots att du inte har en riktig utbildning måste börja prata med den smarta delan av ingenjörerna. (Det finns så många ingenjörer som är totalt dumma i huvudet sedan universitet och högskolor började få betalt för utexaminerade studenter 1992-1993. Säkert även samma problem på “dockteaterutbildningar” som ekonomi också.) Min kusin som är född 77 valde dubbla civ.ekonomi avslutningar som “utbildning”,

  126. Allt börjar med naturresurser. Såvida man inte kan stryka varandras skjortor och äta pengar. Naturresurserna är gemensamma och vi måste gemensamt bestämma vad de ska användas till och därefter fördela förädlingsvärdet rättvist.

  127. Hur många år har du själv arbetat på golvet? Det verkar på ditt resonemang som att du nyligen har gått ut nån vinstdrivande privatskola. Ingår inte matte och samhällskunskap i den utbildningen? Du hamnar kanske snart själv i verkligheten. Välkommen.

  128. Om man vill förstå hur det på nationalekonomisk nivå fungerar med vår ekonomi så behöver man börja från början. Vart kommer pengar ifrån? Vem bestämmer hur mycket pengar som skapas och till vad? Det är inte företagen som gör det, inte ens staten.

    Det är delegerat till de privata bankerna. Man kan tycka vad man vill om det men om man är intresserad av de här frågorna så är det steg ett att lära sig. Organisationen //www.positivemoney.org är en bra källa för att lära sig det på ett enkelt sätt. Det de beskriver är verifierat av Bank of England och många professorer. Michael Kumhof har en hel del intressanta föreläsningar online om man vill se mer, hans position för närvarande är forskningschef på Bank of England.
    När man har förstått hur pengar skapas rekommenderar jag att se dokumentären “Princes of the Yen” som handlar om hur Japans ekonomi gick från låg arbetslöshet och hög produktivitet till där de är idag. Den är baserad på Richard Werners bok med samma namn. Kolla upp vem han är.
    Kan även rekommendera Martin Wolfs bok “The Shifts and the Shocks”, Martin Wolf är inte vem som helst och har själv fått göra en resa ekonomsikt när han insåg hur vårt system fungerar och vad vi behöver göra åt det.
    Efter det blir diskussionen helt annorlunda än i det här inlägget. T.ex. Vi kan om vi vill helt ta bort skatt på arbete men bibehålla offentlig sektor. En annan intressant fråga som hör till det här är hur vi ska hantera automation i samhället. Det sker nu kraftigt inom industri (Sverige är industrination) och sprider sig gradvis till andra sektorer.

  129. Med en inflationstakt av 2%/år så skulle skatte intäkterna ökat till 1570 miljarder med samma förutsättningar. dessutom har befolkningen ökat med drygt 4%. Nu frågar jag mig varför man gjort beräkningen bara till 2011? Alliansen(Högern) styrde ju landet ända fram till 2014. BNP/person har nästan helt stannat av. 2006/393600, 2011/401200, 2014/403000 (2,3% ökning under perioden 2006-2014) och normal inflationstakt till följd av löneökningar borde varit 2%/år. Skatteintäkterna har för visso ökat men ni verkar helt bortse ifrån inflation och löneökningar.

  130. bra skrivning med något raljant ton.. Missade att stor del av den offentliga sektorn hela löner går till varor och tjänster som en del företag lever på. Man kan också tänka att om skatten sänks så behöver man inte betala lika mycket i lön för att hitta rätt man/kvinna. Vilket på sikt också bromsar ekonomin. Det i sin tur skulle kunna gynna miljön som mår mindre bra av ökad strömning av varor och tjänster.

  131. Jag väntar fortfarande på svaret på frågan var pengar kommer ifrån. För de kommer ju inte från privatpersoner. De kommer ju från förädling av naturrikedomar och andra värdeskapande aktiviteter osv. Där kan man ju ha en socialistvinkel på det och säga att vi alla har samma rätt till jorden osv. om man så vill.

  132. väldigt bra med ett undantag för att ett företag ska finnas överhuvud taget så krävs det ju efterfrågan och därför startar inte allt i företaget utan hos den som efterfrågar och betalar allt!!!

  133. Skulle gissa att barnfamiljerna i Stockholm har ganska låga boendekostnader trots de höga priserna. I alla fall om man ser till de som tjänar bäst vilka oftast äger sitt boende. De flesta av mina vänner har lån på runt 2-3 miljoner vilket ger lägre kostnader än de som bor i hyresrätt förutom att värdeökning har genererat ytterligare förmögenhet till de som redan har mest. Mycket pengar läggs undan i dessa familjer.
    Mvh

  134. Hej!
    Jag må vara en bedrövlig surfare, eller så är det ett inbyggt fel på sajten som gör att jag inte kan läsa hela texten i alla kommentarer. Må väl, hur som helst.

  135. Du får nog ta och räkna om litegrann gällande löner. Skillnaden är mindre än vad du anger om man räknar med jobbskatteavdraget. Min lön ligger under statlig inkomstskatt och jag får behålla 75% av det som står i lönebeskedet. I fallet ovan skulle alltså 25 000 bli 18 750. Vad de övriga blir är jag inte insatt i eftersom jag inte legat i de lönenivåerna än.

  136. Ditt resobemang är tyvärr inte alltigenom logisk. Tänk dig en stat där all organiserad ekonomisk aktivitet utförs i statlig regi. Enligt din modell ovan kan en sådan ekonomi inte vara en penningekonomi, vilket är uppenbart felaktigt. Den skulle förmodligen vara ineffektiv och knappast förankrad i ett demokratiskt system, men den är trots allt möjlig, vilket har visats med förödande resultat genom historien. Du begår tyvärr samma logiska felslut som de första nationalekonomerna, som trodde att värde endast kunde skapas i lantbruket, alla andra sektorer i samhället sågs som kostnadsställen. Pengar kan komma ur en kran i Rosenbad utan att vara inflationsdrivande så länge de offentligt producerade tjänsterna köps på en marknad och värderas till samma belopp som de nyskapade pengarna. (Sedan finns även seignoragevinster som kommer av statens monopol på att trycka pengar, men de är en i sammanhanget marginell sak.) I grund och botten blandar du i ditt resonemang samman pengar, som ju faktiskt är en högst artificiell sak och mycket enkelt skulle kunna komma ur en kran i Rosenbad, med värdeskapande. Du anser att värdeskapande mest effektivt sker i privat regi, vilket jag håller med om. Men grundvalarna för ditt resonemang är felaktiga.

  137. Entreprenörer och ägare fyller sin funktion. Men samhället bör bekymra sig om kunder. Hur skapar vi en stor medelklass som är lätt att ta ig in i men svår att halka ur. Förmögna ser till att kortsiktigt placera aina tillgångar där de växer fortast, oavsett fördelar för den geografiskt nära populationen. Bör inte politiker med specifikt ansvar för en geografisk population handla i dess intressen?

  138. Verkar som statliga jobb bara var en kostnad? Lönerna som betalas ut då var tar de vägen? Inte in i systemet igen ? För de pengarna som betalas ut används inte till konsumtion, eller?
    Och pengarna som pumpas in i offentlig sektor köper väll inte produkter eller tjänster från den privata sidan…. Väldigt vinklad artikel…
    Sen är det väll ändå så att tjänar man mer pengar så skattar man mer, MEN man får till på köpet en högre pension och mer i semsterkassa så det är inte bara negativt att tjäna pengar 😀 . Fast man får skatta mer.

  139. Underbar artikel, även om jag anser mig vara en av dem som har förstått detta sedan innan. Så var den här artikeln en fröjd att läsa! Hoppas bara en och annan politiker läser den här artikeln med.

  140. Jag måste påpeka att ordet avdrag förekommer inte! En låginkomsttagare med lön under 20000 kan inte fixa avdrag med så mycket som en med lön på 55000. Jag vet inte om det möjligt att deklarera 0 även idag, oavsett hur hög lön, men förr var det.

  141. @Erik
    Om man kompenserar skatteintäkterna med befolkningsökningen och inflationen blir det så här:
    1423 mdr kronor 2006 motsvarar 1558 mdr 2011 (källa SCB prisomräknaren)
    Befolkningen år 2006 var 9 113 000 personer, 2011 var den 9 480 000 personer.

    1558 000 000 000 / 9 113 000 = 170 900 kr/person i skatteintäkter (2011 år penningvärde)
    1553 000 000 000 / 9 480 000 = 164 000 kr/person år 2011

  142. Har inte kollat detta supernoga, kanske missat nåt, men hur mycket av skatteintäkterna är redan skattade pengar`? Alltså hur mycket av skatteintäkterna är skatt på statliga pengar som alltså inte påvisar någon faktisk tillväxt? Det är mycket pengar som går runt i systemet alltså samma pengar som beskattas gång på gång. En enklare fråga hur ser skatteintäkterna ut mellan 2006 och 2011 som kommer direkt från produktion och företagande? Allt fler företag flyttar sin verksamhet från Sverige. Kan det vara så att fler företag startas samtidigt? Eller ökar företagens inkomster? Ja mitt huvud går sönder lite grann, men kanske finns det en förklaring?

  143. //tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/ekonomi/article13376.ab

    “The many adverse consequences of inequality affect not only those at the lower
    end of the distribution, but also those who would seem to be benefiting from
    it. The onset—and continued impact—of the recent financial and economic
    crisis highlights the damage that inequalities can do to social and economic
    development. Inequality leads to less stable, inefficient economic systems
    that restrain economic growth and pose a serious barrier to the eradication of
    poverty. This, in turn, reduces the contribution of economic growth to social
    development and reduces social mobility.
    Given the complex linkages between inequality, growth and poverty
    reduction, macroeconomic and social policies must aim at stimulating growth,
    fostering structural transformation and deepening social provisioning. All
    individuals, irrespective of their background, should have a fair shot at economic
    success. Accessing those opportunities that nurture their talents and abilities is
    critical.
    Rising inequality can have a particularly profound impact on specific
    groups within societies. Various social groups – such as youth, older persons,
    persons with disabilities, indigenous peoples and rural populations – suffer
    disproportionally from inequality.”
    //www.un.org/esa/socdev/documents/reports/InequalityMatters.pdf

  144. Mycket underhållande artikel. Tyvärr smyger sig standardfördomen in: “Varför jobba 40 timmar i veckan när du får samma lön av att inte jobba?”

    För att man har ett roligt jobb? För att man vill bidra? För att man trivs med sällskapet? För att man gillar fasta rutiner? För att känna att man utvecklas? För att en befordran kan innebära mer pengar?

    Är grundpostulatet i all ekonomisk teori att alla hatar alla jobb, och att ingen någonsin tänker långsiktigt?

  145. Från början kommer ALLA skattepengar från företag och anställda och in i systemet. Statliga företag och privata. De företag som opererar på en privat marknad helt enkelt. Offentlig sektor och staten etc skapar inte nya pengar, de konsumererar andras.

    Även om det här stämmer teknisktsett (då det handlar om skattepengar) är det fullt möjligt för stater att bara skapa mer pengar om de vill. straffet brukar vara inflation men schweiz hade för ett år sen ett maxtak på sin valuta och om den steg över taket tryckte de helt enkelt nya pengar så värdet gick ner igen.

  146. Jag håller inte med om att pengar bara skapas inom icke offentliga företag. Pengar har ett värde när det finns något att köpa för dem oavsett hur produktionen organiseras. Det huvudsakliga problemet med offentlig produktion är att den är mindre effektiv på att omvandla råvaror och arbetstid till varor och tjänster som människor vill betala för. Det hänger ihop med korrekta resonemang om incitament.

  147. De som har lägst inkomst har ett större uppdämt konsumtionsbehov medan de som har högst inkomst med större sannolikhet sparar pengarna på hög till sina barn och barnbarn. Genom att fördela om pengar från höginkomsttagare till låginkomsttagare blir effekten ökad konsumtion av produkter/tjänster hos restauranger, klädbutiker, taxi, bio, frisörer etc. Alltså ökad efterfrågan och minskad arbetslöshet. Mer pengar in till staten, mindre kostnader för staten, staten för möjlighet till nya investeringar som är bra för alla. D.v.s. en positiv spiral!

  148. Angående skattetryck och skatteinkomster, du har missar att räkna med inflationen under dessa 5 år! Vad ligger den på? Sen borde väl nån slags hänsyn tas till befolkningsökningen också!?

  149. Idealet måste ju vara att sänka försörjningsstöd, a-kassa, familjebidrag, hyresbidrag mm så att flertalet kommer ner till existensminimum och sedan kräva att de för den ersättningen arbetar i den offentliga sektorn. Och visst måste det vara rättvist att oavsett lönenivå ta ut 30 % skatt av alla. Inga progressiva skatteskalor. Ta bort barnbidraget också. Det är en svår belastning för staten. Och det kan inte vara rimligt att behålla högkostnadsskydd för sjukvård eller medicinköp. Sälj samtidigt ut Migrationsverket till något företag som kan få bättre ekonomi i verksamheten som f.n. tycks bli allt mera belastande för samhället. Det handlar ju om att konkurrensutsätta alla verksamheter till gagn för minskade statsutgifter. Ja, definitivt skulle folk söka sig till företag som kanske kan anställa folk med aningen mer i lön än vad existensminimum ger.

  150. Lysande lektion!
    Det stora problemet är att vänsterflum är extremt illa bevandrad i matematik och real ekonomi.
    Man minns med fasa 1970-talet då vänsterkrafter med dess planideologi härjade som värst, Sverige rasade i välfärdsligan. Tyvärr så börjar man åter att ana något liknande.
    För övrigt så är det ett stort misstag att man införde begreppet procent, allmäna bråk säger betydligt mycket mer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *