Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

LO:s ungdomsklubb Inte Rasist Men får svar på tal

Första gången jag skrev en rad om Inte Rasist Men var på Twitter 2015 tror jag, då jag efter att ha läst en DN-intervju med grundaren och överstekucku Henrik Johansson frågade varför de inte var ärliga med att LO-förbund finansierade dem. 

Det tog 3 minuter ungefär innan 30-talet troll invaderade mitt flöde. Det är så de jobbar. Vissa av de anonyma kontona tillhörde definitivt dem själva, andra deras kompisar. 

Sedan dess har jag roat mig med att återkomma till dem ibland. Inte alls så ofta som de själva vill, trots att jag blockat dem sedan länge kan de inte sluta prata om allt jag gör. Lite sött ändå. Men jag undviker dem med framgång. 

Tills det största trollet av dem alla Axel Luo dök upp, han är för övrigt tidigare dömd för olaga hot och jobbar enligt uppgift fortfarande så. 

Så nu är jag nödgad att skriva om dem igen för att reda ut det här med LO, pengarna och att de inte är små söta gräsrötter utan sedan många år en del av den mäktiga arbetarrörelsen opinionsbildningsmaskineri – just deras jobb är att skrämma LO-medlemmar att inte överge S för SD. 

Givet hur det sett ut i valen kan man tolka det på två sätt. Antingen att IRM gör ett shitty job med den grejen – aldrig röstade så många LO-medlemmar på SD som i valet 2018. Eller så kan man vara mer välvillig och tolka det som att det hade varit ännu fler utan detta gapiga tonårsgäng och deras mycket tvivelaktiga metoder. Ni får välja vilket. Personligen ser jag bara en stor flopp.

IRM påstår på sin hemsida att de har en kanslichef anställd. 

Skärmdump från idag. 


Som ni kan se skriver de också att alla donationer hanteras av föreningen Support IRM. Det finns inget bolag knutet till dem. Eftersom de hävdar att de lever på donationer och att dessa betalar lönerna är det alltså tydligt att det är föreningen som är kanalen mellan donationer och lön. 

Myra är en del av IRM och hon hävdade idag på Twitter att hon varit anställd. Varför de nu påstår på sajten att de HAR en anställd (presens) är oklart. Men hon medger att hon varit anställd ett år och att hon haft lön “som en undersköterska”. 

Låt oss för sakens skull utgå från en undersköterskas medellön. Och ignorera att de “haft en tjej till anställd några månader”. Jag gör en välvillig uträkning här. 

Enligt Kommunals tidning Kommunalarbetaren var snittlönen 2019 för en undersköterska 25 856 kronor per månad. 


Myra fick lön ett år enligt egen uppgift och det kostar i sociala avgifter, semesterersättning, försäkringar etc följande summa per år att ha en person anställd på en undersköterskelön:

438 716 kronor per år. 

Uträkning gjord via Verksamt.se


För 25 000 kronor per månad handlar det om denna summan, för 20 000 kronor per månad handlar det om 338 829 kronor per år. 

Summan IRM lagt ut rör sig alltså någonstans mellan 438 000 och 338 000 kronor. Lägre än 20 000 kronor är det svårt att tro att de betalat och varför då använda undersköterska som ett exempel ens då det inte ens är i närheten? Myra orkade väl som vanligt inte ens Googla utan killgissade. 

Enligt Patreon har de 609 dollar per månad i donationer där så resten måste alltså komma från Swish eller bankgiro. 

De hävdar alltså att de via Swish och donationer får in mellan 22 000 kronor per månad och 30 000 kronor per månad (jag har dragit av Patreon).

Varje månad. Åtminstone det året (?) de betalade hennes och “tjejens” lön. 

Då frågar man sig – vem har betalat ut lönen?

För när jag kollade med Skatteverket är deras förening Support IRM inte registrerade för F-skatt. 

De är visserligen reggade som arbetsgivare men har man ingen F-skatt

De hade kunnat haft en lösning att Myra i sin tur fakturerade föreningen från eget bolag, men då utgår moms. Då har föreningen köpt in en tjänst och det är 25 % moms på det. 

Men det är inte heller registrerade för moms. 

Detta innebär att de inte kan fakturera och köper de saker på faktura kan de heller inte dra av momsen.

Enligt Verksamt.se ska även en förening ha F-skattsedel om de bedriver näringsverksamhet. IRM tar emot pengar av folk för att opinionsbilda och betalar enligt egen uppgift lön för det.

Även om de är förening ska de enligt Verksamt.se skaffa en F-skattsedel om de ska betala lön.

En annan sak tillkommer här – moms på donationer när det gäller näringsverksamhet även om den bedrivs i förening.

Om man betraktar deras verksamhet som skribent-verksamhet handlar det om 6 % moms. 

Bara för de donationer som påstås ha betalat Myras lön ett år handlar det om ett skattebelopp på mellan 20 och 26 000 kronor per år. I moms. 

Men de är inte registrerade för moms. 

De är iofs nu påstått ideella och är en förening så deras svar på detta är garanterat att de ju jobbar med politik och därför ska donationer vara skattebefriade.

Men var går gränsen då? För skatt? Och näring?

Om en förening betalar ut heltidslöner till flera personer under 1,5 års tid för att professionellt jobba med opinionsbildning via podd och blogg, vad är då skillnaden mellan deras verksamhet och min? Jag betalar moms. Och höga skatter.

Allt detta leder ju till fler frågor. Som vad de ljuger om till exempel. 

Om de får in 22 000 till 36 000 kronor per månad i “donationer”, varför betalar de inte moms på pengarna? 

Lagstiftaren kan knappast ha tänkt att finansiera skribenters löner via Swish och Patreon är beskattningsbar inkomst för folk med enskild firma eller AB men gratis pengar om du tar lön av en förening. Det är noll skillnad mellan vad IRM gör och valfri av dem bespottad “swishjournalist” gör. Opinionsbildning via blogg, podd och sociala medier.

Då är det i så fall bara för alla andra att starta en förening och hepp! Är 400 000 kr i Swish skattebefriade. Varför ska jag betala moms på min Patreon när de som gör samma sak fast sämre slipper?

Om IRM istället för att skatteplanera bort sina intäkter och bidrog till välfärden som jag gör hade de varit mer trovärdiga ändå.

Eller får de kanske inte in dessa pengar i donationer egentligen? Och varifrån kommer då pengarna till lön?

Är det kanske så att föreningen inte alls är den som betalar lönerna utan en annan förening eller ett annat bolag de inte är öppna med?

Eller betalar de ut svarta löner? På svarta pengar? Det skulle ju förklara varför de inte betalar in moms trots att de borde anses som samma verksamhet som andra bloggare men då handlar det ändå om att minst 240 000 kronor i årslön betalats ut till Myra. 

Det sistnämnda tror jag personligen inte på. Det är för riskabelt och det går dessutom att dubbelkolla om man ställer sig i Skatteverkets telefonkö och kollar Myras deklarerade årsinkomst de åren hon jobbade åt IRM. 

Givetvis får de inte in dessa fantasisummor på donationer.

Det är det som är lögnen. De får in 6 000 kronor per månad via Patreon och säkert lite kaffepengar till via Swish. 

Lönerna och omkostnaderna betalas inte av föreningen. 

De betalas av någon annan. Får man blogga på påstått ideella IRM på arbetstid för sin arbetsgivare är det likställt med ett bidrag då lön är det enda som kostar vad gäller opinionsbildning. Jag vet, jag är själv i den branschen. Har man lönen fixad är det allt man behöver. 

Nu kanske vi kan stänga den här diskussionen en gång för alla. 

IRM är inte försörjda av donationer.

Om det vore sant hade de varit landets i särklass mest framgångsrika crowdfundare ever. Jag får in över 1000 dollar via Patreon. Swish är marginellt.

En sak att crowda projekt. En helt annan att dra in 35 000 i månaden VARJE månad året om.

Någon annan plockar upp deras kostnader för framför allt lön.

Här har vi deras arbetsplatser: 

Christoffer Gummesson, distriktsombudsman för SSU.

Henrik Johansson är ombudsman för Fastighetsanställdas förbund men har även jobbar på Handels och IF metall. Han är även samordnare facklig-politisk ungdom och jämlikhet. 

Myra Åhbäck Öhman är enligt LinkedIN skribent och frilansare men söker man på allabolag.se hittar man inget bolag registrerat på hennes namn. Hon har dock inte skyddad identitet då hon finns på Hitta.se så hon kanske använder frilansfinans.se eller något annat sådant bolag. 

Men hon står märkligt nog inte som medarbetare. 

Däremot har hon listat att hon var anställd kanslichef 1,5 år och inte ett år, vilket gör att summorna jag använt kan adderas 50 % på. Plus en till medarbetare “några månader”.

Vilka tjänar på IRM:s jobb?

LO och S. Det är deras väljare och medlemmar som i allt högre grad väljer SD. 

Finns det något som stödjer deras uppgifter att de helt lever på donationer och dessa donationer uppgått till fantasisummorna 340 000 – 440 000 kronor per år?

Nej. 

Vilka har hela IRM-gänget nära band till och jobbar delvis åt?

Case closed. 

Inlägget utökades med några förtydligande stycken efter publicering pga de medvetna missförstånd vänstern jobbar med. Man måste vara övertydlig tyvärr.

Edit kl 15.06:

Hon påstår att hon, vilket hon inte anger på LinkedIn, jobbade halvtid.

Och IRM tecknade kollektivavtal.

Med vilka? Och då är det ju bara att bevisa kontoutdraget på 400 000 kronor i Swish och Patreon och visa upp kollektivavtalet. Posta en lista anonymiserade donationer som visar att ni dragit in summorna ni påstår. En månads inbetalningar via Swish räcker som start. På 40 000 kr. Så stryker vi ett streck här.

I annat fall har någon annan betalat lönen åt era anställda. Förslagsvis ett fackförbund.

Och sluta ljug på LinkedIn. Jobbade du halvtid ska det stå på ditt CV.

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

KRAV ställer krav

Ni vet säkert redan att KRAV är en märkning för mat och att den handlar om ekologiskt. Ni kanske tror att det till exempel är staten som står bakom, som Livsmedelsverket eller så. Nyckelhålet är nämligen deras märkning. Svanen är statlig. 

Men så är det inte utan KRAV är en lobby-organisation med 28 anställda.

Som ägs av bland andra Naturskyddsföreningen, Ekojordbrukarna samt en grupp livsmedelsföretag som själva har ekologiska egna märken och därför vill sälja mer av det då marginalerna är bättre på de egna märkena än att köpa in andras produkter. De tjänar mycket pengar på eko-trenden. 

Ordförande är Linus Källander, som jobbar i Regerinskansliet och själv kandiderade till Gnesta kommunfullmäktige för Miljöpartiet i valet 2018. Han fick tre personkryss.  Han driver även Facebook-gruppen Dyraremat.nu sedan 2010.

Det är som lobbyorganisation de ska ses. Inte som något annat. Och dessa lobbyister skrev idag en debattartikel på Expressen där de krävde mer fokus på eko. Såklart. 

Det går bra för KRAV. 

Och själva poängen med föreningen är att opinionsbilda för ekologisk mat. Då ökar efterfrågan av ekologisk mat till deras medlemmars förtjusning och kassa-klirr. Dessutom – ju fler som vill märka med KRAV desto högre licensintäkter. Ju högre intäkter desto fler kan man anställa för att bedriva lobbying, och runt runt i samma ekonomiska incitamentshjul. 

2011 omsatte föreningen 26 miljoner kronor. En rätt stor summa i sig. 2014 hade summan stigit till 31 Mkr. 

2016 hade summan ökat till 46 miljoner kronor. En ökning på 74 % på 5 år (mellan 2011 och 2016).

Men sedan hände något. Och för första gången minskade omsättningen plötsligt 2017.

KRAV förklarar det själva i sin årsredovisning för 2017:

“Det sammanlagda PR-värdet stannade på 88 Mkr, en minskning med 20 % vilket bedöms vara ett resultat av ett förändrat medie-samhälle samt ett minskat intresse för ekologiskt i media.”

Med andra ord, röster har kommit fram som ifrågasätter nyttan med eko. Som inte finns vare sig för klimatet eller hälsan. Tidigare kunde KRAV och andra lobbyister för eko utan problem få vilken tidning eller kanal som helst att publicera helt okritiska hyllningar för ekomat.

Det går inte längre. Tack vare sociala medier bland annat. 

Glädjande nog har detta inneburit att KRAV också tappat kunder. En stor kund, de säger inte vilken, slutade helt att märka sina produkter med krav 2017. Vilket såklart drog ner deras resultat. 

Ju mindre pengar, desto färre anställda lobbyister. 2013 hade KRAV 19 personer anställda, 2016 slog de rekord med 35 men fick sedan dra ner till 30 personer 2017 för att intäkterna minskade. 

Här har vi skälet varför KRAVs VD idag går ut och kräver att regeringen fokuserar mer på eko – ökningen har mattats av. Det är inte längre en gräddfil opinoinsmässigt och med rätta ifrågasätts eko-doktrinen. 

I samma artikel kan man läsa att hela 20 % av arealen idag är ekologisk men att offentlig sektor köper 38 % eko. 

Trots att ekologiskt är 30-50 % dyrare. Här har vi alltså svarta hål i budgeten bara för att lobbyisterna på bland annat KRAV lyckats skapa en politisk kostnad att inte ha eko för att man lurat folk att det är bättre. 

Här finns pengar att spara för alla hugade politiker som vågar bygga beslut på fakta och inte känslor framgångsrika lobbyorganisationer lyckats skapa. 

Jag förstår verkligen att KRAV nu vänder sig direkt till regeringen om hjälp för att öka omsättningen igen. 


En viktig anledning varför eko har ökat i Sverige är de dyra statliga subventioner som Miljöpartiet och andra partier som bygger sin miljöpolitik på fluff avsatt, en dopad bransch helt enkelt. 

Däremot förstår jag inte hur ett företag som Arla kan vara medlemmar i KRAV då den verksamheten lobbar mot resten av Arlas medlemmar. Hur motiverar de detta? Arla påstås ju ägas av sina bönder, och de flesta bönderna driver inte eko-verksamhet. Ändå anser Arla att det är rätt att vara medlem i en förening som aktivt försöker få bort majoriteten av deras medlemmar från marknaden. 

Oavsett varför så är det åtminstone goda nyheter – det lönar sig att granska eko-bluffen. 

Ju fler som gör det desto mindre blir media sugna på att fortsätta okritiskt ge eko-branschen gratis PR och deras makt och intäkter minskar. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

 

Antidemokrater under radarn

Jag är faktiskt förbluffad över hur en sorts antidemokrater lyckats manipulera sig in i finrummen och därför undgå kritik helt trots att de vill montera ner hela det samhälle vi ser idag. 

Andra antidemokrater, som kommunister, AFA och nazister, får rättmätig kritik och avsky i det offentliga även om de första två borde få mycket mer. 

Men dark green omfamnas istället. 

Anders Wijkman, som liksom Europaparlamentariker Pär Holmgren, tyckt att demokratin måste sättas på paus, Kina är ett föredöme (den sistnämnda, vill avskaffa alla val), är tillsammans med Johan Rockström landets största dark green-förespråkare. 

De framställs dock som några fina världsförbättrare. 

Idag publicerade Dagens Industri en artikel där två av nämnda herrar – Rockström och Wijkman – återigen för fram antidemokratiska argument. 

De kräver att EU utser en klimatkommissionär och att denne har mer makt än alla andra kommissionärer. 

Denna person ska fungera som en klassisk överrock åt alla andra kommissionärer och kunna “gå in när det gäller transporter, jordbruk, fiske etc”. 

Sedan återkommer de i intervjun flera gånger till “den ekonomiska modellen”. 

Ett felaktigt ekonomiskt ramverk. 

Det är marknadsekonomin de talar om. Det är den som är fel. Men man säger inte vad man vill ersätta den med eftersom detta är dåligt för PR och skulle skapa jobbiga frågor. Alltså slingrar man sig jämt kring “hållbarhet” och annat eko-fluff och journalisterna går på det, gång på gång. Inte en enda följdfråga. 

Dagens Industri ska föreställa landets ledande ekonomiska tidning. Och inte ens de kan ställa följdfrågor när två dark green-förespråkare babblar om att nuvarande ekonomiska system är fel. 

Genom att gång på gång upprepa saker som detta, att ekonomin är fel och måste ändras och att demokratin på olika sätt måste begränsas, som här att en utvald kommissionär ska vara en överrock till de andra, påverkar man folk att tycka antidemokratiska förslag är acceptabelt. Genom små putt varje gång tills det de säger verkar normalt. 

Sedan flyttar man bara gränsen. Slutmålet för miljörörelsen är sedan 1960-talet att införa planekonomi, avskaffa val och införa en slags expertstyre, där de själva kan styra utefter “miljömål”. Essensen i miljörörelsen är de facto megalomanisk.

Vänstern som inte kommer från miljörörelsen har sedan länge hakat på, inte för att de bryr sig särskilt om miljön utan för att de identifierat en mycket effektiv hävstång att införa socialism. 

Det börjar med att genom demokratin ge vissa särskilt utvalda mer makt än andra, som sedan använder den makten att få ännu mera makt och vips har man “pausat demokratin i klimatets namn” och “tvingas ändra ekonmiskt system = planekonomi”. 

Hela världens vänster klappar i takt. 

Det är som den kokande grodan som först tycker vattnet är varmt och skönt innan den kokar till döds. 

En av personerna som denna antidemokratiska duo tycker ska vara denna klimatpositiva överrock är Frans Timmermanns. Han är sosse och den person som vänstern i Sverige fick se snuvad på ordförandeposten till förmån för Kristdemokraten von der Leyen. Från M och KDs grupp EPP i Europaparlamentet.

Aftonbladet gjorde en intervju med Timmermanns inför ordförandevalet. 

Där sa han saker som att klimatet skulle vara huvudfråga och att han ville att EU skulle lagstifta om “lönegapet” mellan män och kvinnor. Som i Sverige är 4 % men det är bara konstaterad skillnad. Inte bevis på att skillnaden BEROR på könet. Det kan bero på helt andra saker. 

Givetvis var sossarna i Sverige till sig i brallan över en ordförandekandidat som älskar Stefan Löfven. Även om han vill lagstifta om minimilöner. 

Så här ser receptet ut för miljörörelsen, den som är dark green. Den som inte gillar demokrati. Den som tagit sin in i finrummen och förbluffande nog får vara kvar där. 

Ingen ställer några frågor. 

Och landets dark green kan fortsätta opinionsbilda mot demokrati. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

 

Nåd i onåd

Det har varit mycket skriverier om den ukrainska kvinnan Iryna som var ett av terroroffren på Drottninggatan och blev av med ett ben. 

Hon hade varit i Sverige med dottern ett år när olyckan hände. Varför framgår inte i media men hon fick tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna vittna. Sedan sökte hon permanent. 

Gissningsvis åkte ukrainskan hit på turistvisum eller något liknande, och stannade kvar för att få stanna. 

Men som Hanne Kjöller skriver i sin balanserade krönika som är det enda inlägget jag sett för att inte ge nåd – att vara terroroffer är ingen grund för asyl. 

När resten av tyckar-Sverige försöker följa den svenska kultursjälen konsensus och snällism ska vi vara tacksamma att några skribenter, som Kjöller i detta fall, istället tänker själv. 

Vi kan inte ha ett asylsystem som bygger på godtycke. Eller media. Tyvärr blev det så när vi inte hade Migrationsdomstolen att regeringen gång efter gång föll till föga för att ge nåd till de av media utvalda gunstlingar vars fall de valde ut att skriva om bland alla andra som skulle utvsisas. 

Vi kan inte ha ett system byggt på godtycke, skrev jag. Det innebär dock inte att vi inte har det. Den förfärliga och orättvisa afghan-amnestin är ett typ-exempel på när starka lobbygrupper lyckas skapa politiska kostnader och därmed lurade de in Centerpartiet att trycka igenom en av de sämsta lagarna under 2000-talet. Som just är godtycke. 9 000 afghaner fick automatiskt TUT, inga andra unga vuxna. Bara för att de är afghaner och påstått att de var barn när de sökte asyl innan november 2015.

Terroroffret Iryna har inte fler skäl att få asyl idag än hon hade när hon kom hit, innan terrorbrottet. Hon har heller inte på något extra ordinärt sätt bidragit till Sverige, som de afganska tolkat som riskerar livet i Afghanistan åt oss men de vägras ändå asyl.

Hon råkade bara vara på fel plats vid fel tillfälle.

Vi har inte asylgrund för folk från Ukraina som bara vill ha ett bättre liv. Det är lätt att förstå och känna sympati med alla de som söker lyckan i andra länder. Men det ger dem inte rätt att få flyktingstatus för det, eller permanent uppehållstillstånd. 

Ska människor som är här som turister och som ramlar ner på tågspår och förlorar ett ben också få nåd? Folk som Kjöller påtalar, blir ihjälkörda av rattfyllerister? Någon som får en hjärtinfarkt på semester här? Var går då gränsen?

Ett land ska av lag byggas. Det gäller även asyllagar och migrationen. 

Inte att den som får mest medial sympati får gräddfiler. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Coop Sverige – never ending eko-story

Det började redan 2016.

Då tänkte sig Coop Sverige att man skulle dra  nytta av eko-trenden rejält och hittade därför på “Eko-effekten”, ett mycket ambitiöst projekt som skulle visa att när en vanlig familj bytte ut alla varor från konventionella till eko skulle deras hälsa förbättras. Ihop med filmer som visade hur giftig vanlig mat var tänkte sig Coop tjäna storkovan på nervösa av klimatångest bedövade svenskar. 

Men det visade sig att man inte får ljuga för folk, och de stämdes och förlorade i Marknadsdomstolen i juni 2017. Med ett vites-föreläggande på en miljon kronor. 

Den ligger för övrigt fortfarande på Youtube. upplagd av den före detta Sverigedemokraten Daniel Assai som fick sparken från riksdagskansliet.

Då kan man ju tänka sig att Coop slutade ljuga för konsumenter att ekologisk mat är bättre för hälsan. 

Icke. 

För filmerna har legat kvar hela tiden, fullt sökbara, på Coop Sveriges Facebooksida. 

Så nu är det ju dags för Coop att betala den miljonen kronor de utdömdes 2017 kan man tycka. 

Det tycker också Svenskt Växtskydd, som vann målet 2017, och som nu därför stämt dem återigen. 


Vet ni vad Coops försvar är?

Att Facebooksidan inte har något med dem att göra. 

Ett orimligt påstående givetvis då man lätt kan se att det just är Coop Sveriges Facebooksida som filmerna legat på. 

Och den sidan äger alltså Coop. De startade till och med Facebooksidan 1899. Imponerande. 

Löjlig invändning såklart. Alla kan se att de äger sidan och att hävda att de inte har kontroll över vad som finns på Facebook, i deras namn, utgår jag från ingen rätt köper. De hade ansvar att radera filmen överallt. Det betyder överallt och inte på hemsidan och Youtube. Slapphet är ingen rättslig godtagbar anledning till att slippa följa domslut. 

Detta ska bli spännande att följa. Igen. 

Nu har de tydligen begärt anstånd till september. 

Så vi får se hur det här landar helt enkelt. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

 

Gröna pengar


Miljörörelsens stora kampanj om klimathotet säger de själva handlar om “en annan värld”, “ett nytt ekonomiskt system”.

I själva verket handlar en del av kampanjen om gröna pengar och om att tillskansa sig en större del av den befintliga ekonomin. Att med hjälp av miljöhot och via politik få fördelar ekonomiskt.

Ett av många exempel är klimatkompensation. En ny bransch. Som tjänar på att ju större klimathotet utmålas vara och ju mer ångest folk och företag känner desto bättre business.

Klimatkompensera.se säljer just detta. Sajten ägs av aktiebolaget Tricorona AB.

Tjänsten är momsbelagd så även staten tjänar 25 % på omsättningen.

Året då svensken fick klimatångest var good for business, så att säga.

Tricorona omsatte 12 miljoner kronor. Mer än 4 miljoner mer än året innan.

Detta gav ägarna klirr i ladan. Utdelningen var 950 000 kronor. Utöver en på 750 000.

Med en vinstmarginal på 26 % är det bara att gratulera.

Det är bra löner till de anställda. Mer än 800 000 kronor per år inkl sociala avgifter.

Exakt vad som gått till projekt är oklart men i alla fall handelsvaror borde vara det. En del av externa kostnader också kanske men i den posten måste även företagets rörelsekostnader ingå, som representation, IT, mobiler etc.

I styrelsen hittar man VD:n för C-tankesmedjan Fores, själv med ett förflutet i Miljöpartiet, Mattias Goldmann.

Han är även deras Klimatambassadör. En bra person att ha draghjälp av då Goldmann av Aktuell Hållbarhet utsågs till mäktigast i hållbarhets- Sverige.

Han driver i sin roll som VD bland annat frågan om avdrag för klimatkompensation, dvs som det slags gåvocertifikat Fridays for Future använder.

Syftet är givetvis inte bara altruism utan att bolag som Tricorona ska få högre omsättning. Win win.

Och bolaget får valuta för sin investering att välja in Goldmann i styrelsen.

Egenintresse alltså, även om jag givetvis inte har något emot att folk engagerar sig i bolag. Det är Goldmans fulla rätt. Det jag pekar på är att gröna pengar vill ha mer pengar och de använder klimat via politiker att få tillgång till dem.

Klimat och opinion. Som leder till makt och pengar och mer makt och mer pengar.

Tricorona har dessutom varit miljökonsulter åt…..SVT.

För pengarna Tricorona får in satsar de på projekt. Ett är kraftverket Sri Balaji i Indien.

Även andra företag vill vara del av den gröna ekonomin så KPMG har genom Tricorona satsat i samma projekt.

Grönt har blivit mainstream. Ett sätt visa att man hänger med.

Green money. Green business.

Egenintresse ljuger aldrig och många kommer vilja ha en del av kakan.