Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell.

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. 

Vill du stödja mitt arbete – bli Patreon genom att klicka här.
Eller Swisha: 0762096244

 

 

 

Varning för häxjakt

Utan sociala medier hade aldrig svenska #metoo blivit så stor som den är. Tack vare att modiga Cissi Wallin till slut skrev namnet på den kända medieman som hon säger drogade och våldtog henne 2006. Jag skriver säger, inte för att jag inte tror på Wallin för det gör jag, utan för att personen aldrig dömdes.

Snabbt följde andra och strax skrev och namngav tidningar både hans men också andra mediemäns namn – TV4-mannen, SVT-mannen, Schibstedt-mannen etc. Jag väljer att inte skriva ut någons namn. Flera av männen har varit vidriga mot mig i sociala medier men jag väljer ändå att inte publicera namnen på min blogg helt enkelt för att jag har principer. Man är oskyldig tills man är dömd. Även folk jag ogillar.

Wallin anklagades av mediemannens arbetsgivare Aftonbladet för att vara oetisk, vilket är absurt eftersom hon la ut en bild på sin privata Instagram och inte driver någon tidning, alltså kan hon inte anses driva en journalistisk produkt som lyder under några pressetiska regler. Men det gör Aftonbladet, som dagen efter namngav alla de andra anklagade. De som inte jobbade på egna tidningen alltså.

Pressetiken klipps och friseras med en liten godtycklig sax av Aftonbladets redaktionsledning. Det pompösa försvaret av etik och moral som Lena Melin försökte sig på som pressetikens mest benhårda och grandiosa försvarare visade sig innehålla lika mycket helium som en Minion-ballong från Ballongfabriken till barnens 5-årskalas.

Nu på några veckor har skådespelare haft ett upprop, jurister och nu senast politiker. Tusentals och åter tusentals kvinnor har skrivit under och vittnat.

Det är jättebra att frågan lyfts och det är tack vare Wallin som så många kvinnor vågat. Locket är så att säga av och vi kan på allvar prata om situationen för kvinnor på många arbetsplatser, där allt från slemmig jargong till reda övergrepp finns.

Men i alla dessa upprop blandas det högt och lågt. Allt buntas ihop till sexuella övergrepp och trakasserier. Våldtäkt står på samma rad som oförskämda kommentarer om någons vikt.

Och det är här det börjar bli problematiskt.

För att företrädesvis män, men även kvinnor, skämtar sexistiskt är en sak. Det är vidrigt. Men knappast olagligt. Att med våld ha eller försöka ha sex med någon är ett av lagens värsta brott. Det är våldtäkt. Och genom att ställa dessa i samma grupp så tar man, utan att intentionen finns men resultatet blir detsamma, ner våldtäktens allvar. Tyvärr.

Det är flera problem som buntas ihop till ett och samma.

Trots att våldtäkt tillhör brotten med högst straffskala får de få som döms tyvärr mycket låga straff. Genomsnittligt straff är 2 år och 3 månader. Bedrövligt. Just för att det är så allvarligt tycker jag inte att man ska jämställa eller bunta ihop detta med kassa skämt och att folk står för nära, för det är något helt annat.

Om vi nu lyfter ut våldtäkter och fysiska sexuella övergrepp så som det är formulerade enligt lagens definition och fokuserar enbart på resten – skämten, flörtar, mail, sms och allt annat som rör denna minerade gråzon. För det är en gråzon. Det säger jag inte för att på något sätt förringa kvinnornas upplevelser, de vet vad som hände och hur de kände. Jag varken vill eller kan på något sätt ens en sekund ifrågasätta att de verkligen kände sig utsatta och kränkta.

Om någon tror att jag vill göra det i stycket som följer vill jag därför redan på förhand be om ursäkt för det är som sagt inte min intention. Men alla saker måste man kunna vända och vrida på.

Det finns nämligen ingen absolut sanning och olika människor uppfattar saker olika. En kvinna kan bli mycket ledsen och upprörd av ett skämt som en annan kvinna inte reagerar lika starkt på. Och just saker som skämt och även kommentarer via sms och mail, sådant är det av alla dessa situationer som beskrivits också de som är bredast i uppfattning hos individ till individ. Det är inte alltid den som skämtar eller flörtar uppfattar att det är ett övertramp, att personen på andra sidan tar fruktansvärt illa vid sig och känner sig utsatt. Och hur man reagarar är också väldigt individuellt. Jag tror att ett av skälen varför jag inte upplever att jag drabbats är att jag inte uppfattar sådant lika mycket. 

Detta, att man ser på saker olika, är också tyvärr skälet till varför så få våldtäkter och övergrepp leder till fällande domar. För ord står mot ord och de som medvetet begår brott vet detta och utnyttjar det i rättssystemet. Att man säger att hon var med på det. Och chansen att man ska komma undan ökar därmed. Bevisbördan är svår.

Men bara för att det också används som ett efterhandskonstruerat försvar för att slippa ta ansvar för brott innebär det inte att en man och en kvinna inte kan ha olika uppfattningar om saker och att det naturligtvis finns män som inte själva förstår hur saker de säger uppfattas.

Och männens uppfattning om skämt, flörtar och den delen av #metoo som beskrivits finns inte med i beskrivningarna, för att det är ett upprop av och för kvinnor. Men det är ändå så att deras uppfattning räknas.

När skuldfrågan och ansvar ska avgöras räknas även männens uppfattning. Något annat är orimligt. Den som anklagas måste också få höras.

De tysta männen anklagas också i den här rörelsen, för det har blivit det. Och de tysta medlöparna, de som aldrig sagt ifrån, alla de bra män som aldrig ens skulle dra ett unket skämt, har givetvis ett ansvar. För att de inte säger till. För att de är tysta. Men alla de kvinnor som på olika positioner betett sig likadant har ett lika stort ansvar. Deras ansvar är inte mindre för att de är kvinnor. Tysta kvinnor. Ansvar har inget kön.

På Aftonbladet styr en kvinnlig politisk redaktör, Karin Pettersson. Hon har varit den ena mannens chef och den andra mannens överordnade eftersom han jobbade ett tag på Debatt. Hon kanske inte var formellt hans chef men väl högre i rang i så fall. Ändå fick deras beteende hållas. Tidningens nuvarande chef eskorterade mediemannen till en taxi 2014 från en fest för att han svinat mot kvinnor. Då var hon hög chef. Ändå fick han vara kvar. Och hållas.

Hon är inte ensam, på alla dessa arbetsplatser har det funnits rader med kvinnor med höga positioner eller kollegor som också precis som fega män inte tagit ansvar. På TV4 och SVT har också kvinnor haft chefspositioner i direkt anslutning till de anklagade männen. I alla politiska partier finns kvinnor på olika maktpositioner. Även i juristbranschen. Och alla andra branscher i princip.

Ansvar ska utkrävas av alla som var tysta tycker jag. Inte bara män.

I kölvattnet av denna våg av vittnesmål, alla unika och viktiga, har det redan kommit artiklar som skuldbelägger alla män. Alla män som finns. Och dragit det så långt att det finns någon slags arvssynd. Att dagens män har ansvar över vidrigheter som begåtts innan de ens fanns. Och därmed skulle mina egna söner ha ansvar över en del saker i #metoo för många saker begicks för minst 6 år sedan och då fanns inte de.

All form av kollektiv skuldbeläggning och arvssynd är fel. Fel i alla sammanhang och en rätt så vedervärdig idé i mina ögon. Den dörren ska inte ens öppnas.

Nu handlar #metoo just om kvinnor som offer men vi får i debatten som följer inte heller glömma bort att även kvinnor pratar om män sexistiskt, försöker förföra och flörta med kollegor och annat i gråzonen. De är färre men det innebär inte att de inte finns.

Det sista jag vill ta upp i detta försök att vända på myntet men också att se saken djupare någonstans och bidra till en välbehövlig problematisering, är mobbmentaliteten som växer.

Vi i Sverige har en mycket stark konsensuskultur och vi springer gärna fort och lätt om andra springer. Vi är ett folk som präglas av flock-mentalitet. Nu är startblocken tomma.

De vittnesmål jag har läst pekar visserligen inte ut personen med namn men det är så mycket detaljer i vissa och Sverige är litet att många berörda och folk i branschen kommer lätt kunna räkna ut vilka de är. De är helt inte tillräckligt anonymiserade. Detta tror jag är medvetet. Man kan då peka ut utan att peka ut. Utan att behöva anses begått ett övertramp själv.

Men att bli anklagad för ett sexbrott eller ens något som uppfattats som sexuella trakasserier, eller även ensidigt flörtande, kan förstöra ens privatliv. Och karriär.

Det är ett mäktigt vapen folk nu tagit i sina händer.

Och bilan faller. Överallt.

Jag tror inte vi sett kulmen än och jag är rädd för att något så bra som att lyfta sexuella övergrepp men även unken arbetsmiljö, sexistiska kommentarer och arbetsmiljöer och situationer för kvinnor som är dåliga på ett sätt som nästan bara begränsar och förminskar just kvinnor, snabbt kan bli ett monster.

En häxjakt där just att ha stått för nära på personalfester, att på fyllan sagt något om någons utseende, skickat ett mail med samma innehåll eller något annat som ändå sker både från män och kvinnor tid efter annan i olika lägen, även om  män är överrepresenterade, plötsligt betraktas lika allvarligt som att stoppa sina händer på någons kropp som inte vill eller ännu värre, tvinga sig till sex.

En häxjakt där flocken vittrar blod och det istället börjar handla om att fälla så många byten som möjligt än att ändra något på riktigt. Ivrigt påeldat av en mediebransch vars primära syfte är att lyfta bort blicken från sina egna problem och tjäna en hacka på klick samtidigt.

Och då förvandlas något så viktigt som en hälsosam och väldigt viktig diskussion om förlegade kulturer, brist på respekt gentemot kollegor oavsett kön, personlig integritet, personlig sfär och allt annat som är verklig jämställdhet till något annat. Då riskerar chansen att förgås att på riktigt få män att förstå hur saker ser ut utifrån deras egna huvuden och gubbiga förlegade miljöer och sätt att bete sig. För att det blivit något annat. En häxjakt. Som matar en mobb som vill ha mer.

Jag vill bara att vi nu har tungan rätt i munnen och inte lockas, inte förleds i att springa fortare och fortare i det här hjulet som nu snurrar.

För det finns också en stor risk för en massa andra offer i det här. De som utmålas som någon slags förövare av kvinnor som just nu fått en väldig massa makt i sin hand för att de även har medias öra, de kan förgöras. Deras hem splittras och deras karriärer raseras. Risken för oproportionerliga resultat av det här är tyvärr stor. För återigen, att ha dragit ett plumpt skämt, skickat ett mail som gått över gränsen eller stått för nära är något helt annat än att ha våldtagit någon. Drogat någon. Stoppat upp sina fingrar i henne. Hindrat henne från att gå och låst dörren.

Jag manar helt enkelt till besinning.

………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

 

Lärare i Malmö vill ha kalifat

Jag fick det här tipset precis.

En person som heter Salim Najar skriver om kampen. Och den kamp har refererar till är rätten att få bygga moskéer, muslimska friskolor  och “behålla våra rättigheter”, vilket enligt min erfarenhet som har skrivit en hel del om organiserade muslimer och islamister, att det alltid betyder att kräva särskilda rättigheter snarare. Att alla andra ska anpassa sig, som att kräva särskilda regler i vården eller att ha på sig religiösa kläder på vilket jobb som helst, även de som kräver uniform eller på grund av hygienskäl måste se ut på särskilt sätt. Men detta är min tolkning av hans beskrivning av rättigheter, kanske menar just han något annat.

Det viktigaste står hur som helst inte i det stycket. Utan längre ner. 

“…må han ge seger till de rättfärdiga troende i Syrien”

Uttalandet kommer från förra året som jag förstått det. Och gäller antingen IS eller Nusra men tydligt är att Salim Najar vill ha ett kalifat och stödjer terrorgrupper och deras metoder.

Problemet är att Salim Najar är lärare i Västra Hamnen i Malmö. Slöjdlärare för åk 6-9. Vi pratar mycket om värdegrund. Som egentligen borde heta värderingsgrund. Extra viktigt är värdegrunden hos lärare som ska utbilda våra barn. Najars värdesgrund är helt tydligt att han sympatiserar med mördarsekter som har kidnappat 1000-tals kvinnor som sexslavar, bränner folk levande och kastar bögar från hus.

Och han har även fått medverka i Sveriges Radio, i juni höll han i den veckans andakter. En person som alltså har fått medias öra. Långt ifrån alla får sända program på Sveriges Radio. Återigen, vilket värdegrund tycker Sveriges Radio att man ska ha för att få medverka där?

Men Salim Najar har även engagemang i den olika muslimska organisationer, ställen där man i Sverige hittar fler personer med hans uppfattning om jihad, IS och Nusra-fronten till exempel. Najar var ordförande för studentföreningen Alhambra som bjöd in Bin Ladens rådgivare Salman al-Ouda 2016

Men när Sydsvenskan kritiserade det försvann plötsligt informationen på Facebook och Najar påstod att han inte ens var ordförande och hade ingenting med det att göra. Salman al-Ouda är välkänd och en hatpredikant, som hatar homosexuella och påstått att judar bakar bröd på människoblod. Han är även Förintelseförnekare. 

I samma tråd som Najar varit aktiv i har även Ahmad Qadan varit aktiv. Han är inte bara för Nusra och kalifatet de vill skapa i Syrien utan vill skapa kalifat i Sverige. Kvinnor ska bära niqab.

Ahmad Qadan blev i februari dömd för att ha samlat in pengar till IS via Facebook och fick 6 månaders fängelse så jag antar att han sitter inne just nu.

Då kanske han kommer få träffa Salih Tufekcioglu, för han bedriver bland annat “själavård” som även inkludera dawah (missionerande för att omvända folk till muslimer) i svenska fängelser genom sitt projekt Tahara.

Han rekommenderar både en föreläsning och en podd med just Salim Najar på sin Facebooksida och där kan man se att Najar även är aktiv i Ibn Rushd. Surprise. Svenska Kyrkan och Sensus ordnade föreläsningen.

Tufekcioglu, som jag på namnet gissar tillhör den turkiska muslimska diasporan i Sverige, försvarades givetvis kompisen Mehmet Kaplan #jagärmehmet. Hashtaggen lyfte tyvärr aldrig.

Aida Hadzialic var för integrerad, annars hade hon aldrig åkt fast eftersom hon inte hade druckit alkohol. Som riktiga muslimer inte gör. Något att tänka på, tyckte han. Jag ser bara en person som inte tycker muslimer ska ens försöka integrera sig i svenska samhället.

Salih har fler vänner, bland annat Ans Khalifa som ni kan se på den här bilden från Facebook från 2012.

Khalifa har samma värdegrund visar det sig. Han förespråkar sharia i Sverige och tycker att hugga av handen är rimligt straff. Muslimer får inte umgås med kristna eller judar i annat syfte än att omvända dem till muslimer.

Precis som Salim Najar har givetvis Salih också jobbat åt Ibn Rushd. Och Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, som startades av Mehmet Kaplan.

Jag tycker att dessa män precis som alla andra har rätt att tycka vad de vill. Vi ska inte förbjuda åsikter.

Vad jag inte gillar däremot är när skattepengar går till att finansiera det, som det gör med Ibn Rushd. Eller när personerna jobbar med att utbilda våra barn i våra skolor. För ska vi prata värdegrund och därmed till exempel utesluta aktiva nazister från att arbeta i skolan måste vi kunna diskutera vilken värdegrund som finns när man förespråkar kalifat och gillar IS/Nusra-fronten, som båda är terrorsekter.

……………………..

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Var är verksamheten, Ibn Rushd?

I min jakt på att hitta slöseri med skattepengar stötte jag i våras på Ibn Rushd och deras hotellinköp. Det muslimska studieförbundet lyckades “spara” ihop 11 miljoner kronor på ett fåtal år och köpte ett hotell i Sörmland för pengarna som de fått för folkbildning – Granhedsgården. Sedan “köpte” direkt en muslimsk insynsskyddad stiftelse halva hotellet.

Jag skriver “köpte” för att det inte någonstans i årsredovisningen framgick att det skett en transaktion av pengar. Ett nytt bolag startades bara, Granhedsgården AB, och där dök stiftelsen upp som ägare till hälften.

Jag har begärt ut stiftelsen årsredovisning från Länstyrelsen. Där framgår att stiftelsen lånat till köpet men inte av en bank, för de kräver pantbrev för att låna ut pengar. Och ränta. Men stiftelsen har inte betalat några räntekostnader.

Vem lånade ut 6 miljoner kronor till Islamiska Förbundets Stiftelse (802477-7719)?

I styrelsen för den hemliga muslimska stiftelsen utan verksamhet sitter flera av landets mest kända islamister. Samma namn som poppar upp var än man letar i den här världen.

Jag undrar hur det går med granskningen av köpet av Granhedsgården AB. Att köpa hotell för pengar som ska gå till utbildning, ett hotell som i allra högsta grad bedriver en kommersiell verksamhet först och främst, är nämligen ett direkt brott mot reglerna för bidraget. Detta får inte gå till kommersiell verksamhet.

Skattebetalarna förtjänar att få tillbaka sina 11 miljoner kronor. Ibn Rushd får köpa hotell med banklån som alla andra.

När jag granskade det där upptäckte jag Folkbildningsrådet, som är inte en myndighet hör och häpna utan en ideell förening. Men som varje år får ansvara för en stor summa pengar från våra fickor.

Närmare bestämt över 4 miljarder per år passerar varje år deras resultaträkning och ut till folkhögskolor och studieförbund. 

Jag kan förstå nyttan med kursverksamhet. Lätt tillgängliga och billiga kurser i allt från spela gitarr och akvarellmålning till nybörjarkurser i språk och matlagning. Alla studieförbund har stora kurskataloger online där man kan välja och vraka. Folkbildning är givetvis något bra.

Men studiecirklar, det förstår jag inte. Det är 2017. Internet har uppfunnits för länge sedan. All information finns tillgänglig för vem som helst idag, gratis och online. Hur kan vi ha ett system som fortfarande bygger på studiecirklar? Där det är otroligt lätt att fuska. Det vet alla som någonsin till exempel varit politiskt aktiv. Eller bara tonåring. Att starta en “studiecirkel”, det vill säga ett gäng kompisar träffades och “pratade om böcker” (fikade) är mer än en person som gjort i Sverige.

Jag vill ifrågasätta hela systemet faktiskt.

Vi borde göra en uppgradering av vad folkbildning är 2017. Och skrota alla statsbidrag till studiecirklar. Studieförbundens roll borde omdefinieras till kursverksamhet enbart. 

Idag fördelas statsbidragen till 62 % till just studiecirkelverksamhet enligt Folkbildningsrådet själva.

När jag upptäckte att studieförbundet Ibn Rushd var det enda studieförbundet som inte hade en kurskatalog vare sig digitalt sökbar eller ens som PDF utan jag hittade bara en enstaka förteckning för enskilda distrikt mailade jag Folkbildningsrådet i tron att detta givetvis var ett krav för att få del av statsbidraget.

Döm av min förvåning när svaret blev att nej, några sådana krav ställs inte. 

Återigen, det är 2017. Allt borde avkrävas att ligga digitalt som finansieras av skattebetalarnas pengar.

Sedan fick jag ännu mer ny information:

“Redovisningar från samverkanspart och medlemsorganisationer lämnas till respektive studieförbund, inte till Folkbildningsrådet”

Läser man Folkbildningsrådets material om statsbidrag står det också att “varje studieförbund har själv det fulla ansvaret att följa upp, granska och kontrollera att statsbidragsvillkoren följs”

Folkbildningsrådets uppgift är att kontrollera att studieförbunden utför kontrollerna. De utför alltså inga kontroller själva (!). Vi har lämnat helt upp till de som tar emot bidragen att kontrollera sig själva. Fyra miljarder kronor per år. På inga kontroller.

Men i lagen står att Folkbildningsrådet ska följa upp verksamheten.

En sak som man kan kontrollera unika besökare, som styr bidragen, är just personnummer. Men tydligen har man undantagit personer med samordningsnummer och asylsökande, trots att studieförbunden har en hel del uppdrag just inom detta. Hur är detta möjligt? Folk får samordningsummer i Sverige just för att man ska kunna registrera dem i olika verksamheter. Men inte när de deltar i studieverksamhet i skattefinansierad folkbildning alltså.

I Ibn Rushds årsredovisning för 2016 kan man läsa att de genomfört 228 036 timmar med studiecirklar för 6 682 unika deltagare. Som unik räknas en person som deltagit i en studiecirkel, inte flera.

Sedan kan man läsa att 86 000 av dessa studiecirklar är i arabiska och 106 000 om islam.

Ett studieförbund som primärt vänder sig till muslimer, där majoriteten har arabiska som antingen modersmål eller som andra språk, dvs beroende på om du är född här eller inte. Och folkbildning om islam, till muslimer? Det är väl ändå något trossamfunden, som också får skattebidrag, just får bidrag för?

Jag förstår bara inte hur det här underlättar integration eller folkbildar när ett studieförbund för muslimer just inriktar sig på tron islam och det språk som många av muslimerna redan pratar. Är det verkligen något skattepengar till just folkbildning ska gå till?

Jag tror att just muslimska organisationer kan göra nytta vad gäller integration just för att de själva antingen flyttat hit eller har föräldrar som flyttat hit på grund av krig eller annat. Men då borde organisationerna just syssla med integration och inte ha sin huvudsakliga verksamhet i att manifestera skillnaderna mellan muslimer och svenskar, vilket effekten av att “stärka identiteten” faktiskt blir.

Men läser man deras material bli det tydligt att det snarare handlar om att manifestera skillnaderna “den egna identiteten” som muslim samt opinionsbilda för detta som är Ibn Rusdhs fokus. Inte vare sig folkbildning eller den integration och demokratiutveckling som kommer med folkbildning.

De är också tydligt att den mesta verksamheten har Ibn Rushd lagt ut på så kallad entreprenad, till sina medlemsorganisationer. Nästan hälften av studietimmarna ska dessa ha levererat. Resten i “lokala samarbetspartners” utan att dessa definieras.

Kraven IB ställer på föreningar som vill bli medlemmar är:

Men ingenstans på medlemmarnas hemsidor redovisas några aktiviter som har med kurser eller studiecirklar att göra. IKUS som de hävdar genomfört de flesta studiecirklarna har inte ens detta på sin hemsida om vad de gör.

Ingenstans kan man hitta några redovisningar.

Var och hur har alla dessa studietimmar genomförts?

Jag har frågat Folkbildningsrådet och inväntar svar men givet vad som står i deras egna dokument har jag rätt liten förhoppning om att hitta någon slags genomgång.

Dessutom är som sagt en hel del undantagna från kravet om personnummer. Hur man kan få pengar för individer som man inte kan bevisa existerar är för mig mycket oklart. Varför skulle inte samordningsnummer vara giltiga för det?

Det står också att medlemmarna i Ibn Rushd förutom att få ersättning för studiecirklar kan få “extra stöd”. Varför då? Och vilka summor pratar vi om?

Jag tycker att ju mer jag granskar Ibn Rushd och deras verksamhet ju fler frågor uppstår.

Min fråga kvarstår till politikerna som ansvarar: hur går granskningen av hotellköpet?

När ni är klara med den skulle jag se ett uppdrag till Statskontoret eller Riskrevisionen om en ordentlig genomgång av alla studieförbunds studiecirkelverksamhet för att säkerställa att bidragen går till rätt saker. Och en utvärdering. Varför vi fortfarande, när all information som finns i världen finns online ger pengar till studiecirklar som vi vet är jättelätt att fuska med (för att detta fuskats med i urminnes tider) är också väldigt märkligt.

Dags att uppgradera synen både på folkbildning och vad pengar ska finansieras från skattebetalarna. 

Regeringen skryter om friskolor

När Brexit genomförs måste de EU-myndigheter som ligger i Storbritannien flytta någon annanstans och detta gäller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, som nu letar nytt land.

Eftersom den svenska socialdemokratiska-miljöpartistiska regeringen är mer intresserad av hur Sverige framstår än hur Sverige fungerar vill de givetvis lägga vantarna på denna fjäder i hatten i EU och har därför ansökt att Stockholm ska blir EMA:s nya hemstad. 

Erbjudandet är rejält sockrat. 

Eller vad sägs om att regeringen garanterar att de 900 anställda med sina familjer samtliga direkt ska få varsin hyresrätt i närheten av myndigheten, som föreslås ligga vid Nya Karolinska och Hagastaden?

Inget litet löfte. Det står 500 000 människor i kö till Stockholms hyresmarknad. Men regeringen Löfven tänker ta inte ett fåtal utan nästan 1000 lägenheter och ge direkt till dessa EU-frälse.

Sedan ljuger de rätt upp och ner i sin ansökan, för de påstår att vi har “en stor hyresrättsmarknad”.

Om något har vi kanske Europas mest dysfunktionella bostadsmarknad.

De påstår också att det är lätt att köpa lägenhet här, när Finansinspektionen precis kommit med ytterligare krav på amortering. I själva verket kräver att köpa en lägenhet i Stockholm stora finansiella resurser eftersom man måste in med en kontantinsats på minst 15 %, när priserna ligger på nästan 100 000 kronor per kvadrat handlar det om en miljon kronor eller mer för större lägenheter stor nog för en familj.

Vi vett att regeringen i princip köpte röster för att vi skulle hamna i FNs säkerhetsråd.

Och det kör man man igen, för den svenska regeringen garanterar att ta över ofinansierade löften som britterna gett bara man väljer Stockholm.

De tänker också att staten ska betala hela tre årshyror för hela myndigheten, så att de kan få gratis kontor finansierat av skattebetalarna. 

I första hand lovar regeringen myndigheten ett nytt hus nära Nya Karolinska men vill man inte ha det erbjuder de dem gamla Posthuset på Vasagatan mitt emot Centralstationen.

Men det sjukaste är ändå att samma regering, som tillsammans med landets före detta kommunister ägnat tre år åt att försöka få bort friskolorna i landet genom hot om att förbjuda vinst, skryter om friskolorna i Sverige.

En lång lista på bra internationella skolor listas. De flesta är friskolor. 

Här går det fint att skryta om våra friskolor men i den svenska debatten utmålas de sedan som giriga riskkapitaliser som säljer barn på börsen. 

De glömde för övrigt att nämna att det är långa köer till all de skolor som är grundskolor och att gymnasierna har högsta antagningskraven vad gäller betyg för att komma in.

De lovar också att bygga en helt ny skola särskilt för de anställdas barn centralt och helt sonika ge dessa platser till de EU-frälse. Utan kö eller avgifter.

De lovar också att svenska skattebetalare, förutom att betala kontorets hyra och bekosta en ny skola, ska stå för fiolerna när alla anställdas barn går på dagis till samma stora subvention som svenska skattebetalare betalar.

Och de garanterar alla dessa barn en plats på en förskola i Stockholms län, som jag tolkar det.

Jag bor själv i Stockholms innerstad. Hur barn till 900 anställda ska få en plats 2019 är väldigt oklart. På de flesta dagis är det trångt och långa köer för att allt fler familjer väljer att bo kvar i stan. Även Hagastaden brottas redan med underdimensionering av skolor och förskolor, när 6 000 bostäder ska upp inom ett par år. Men de kanske tänker erbjuda de anställda förskoleplats på helt andra ställen än Solna och Vasastan som är de närmaste?

De av de 900 anställda som vill ska direkt få svenskt personnummer för att bland annat få tillgång till våra välfärdsstjänster, som just skola, förskola och även vård.

Som de erbjuder på samma nivå som svenska medborgare, det vill säga avgiftsfri vård förutom patientavgiften på 300 kronor.

Problemet är att de inte kommer att betala skatt i Sverige. De hänvisar till ett “seat agreement” som är värdlandsavtal som tecknas mellan länder, i detta fall mellan Sverige och EU. I sådana regleras detaljer kring just bland annat de anställda och skatt. I ansökan till EMA så hänvisas till ett framtida sådant avtal, som alltså inte ännu kan refereras till eftersom man skriver dem när beslutet är fattat.

Men jag har hittat ett annat sådant avtal och där erbjöds de anställda hel skattefrihet vad gäller inkomstskatter.

Det är från “Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPHS)” som regeringen Reinfeldt tecknade 2012. 

Vi ska alltså få hit 900 personer som ska kunna utnyttja delar av vårt generösa välfärdssystem utan att själva bidra med en enda krona, de ska själva direkt få en hyresrätt centralt och deras barn ska få gå före alla köer och direkt få gå i en internationell skola som staten bygger åt dem och viger alla platser till dessa barn.

Myndigheten kan också momsbefrias helt och tullbefrias.

De skryter om vår vård i världsklass trots att de vet att vårdköerna fördubblats sedan 2014. Svenska skattebetalare ska även betala språkkurser till alla som kommer hit.

De som är medföljande erbjuds särskilda matchninginsatser för att hitta jobb och man lovar att skapa ett särkilt ställe där bara de medföljande ska få träffa Arbetsförmedling och företag som söker folk.

Ironsikt nog skryter regeringen om planerna på preclearance på Arlanda men nämner ingenting om att de inför en flygskatt som äventyrar allt.

Enligt SAS remissvar på flygskatten delar SAS uppfattningen att preclearance-projektet äventyras av flygskatten för att det rent krasst blir mindre lönsamt för flygbolagen att starta direktlinjer till USA, vilket är själva idén med projektet.

Enligt remissvaret blir konsekvensen av flygskatten att en daglig interkontinental linje kommer kosta 35 miljoner kronor mer per år för ett flygbolag som vill starta en från Sverige efter att flygskatten införts.

Det är djupt ironiskt att läsa hela dokumentet mot bakgrund av #vadfanfårjag-debatten och Uppdrags Gransknings pajjiga “granskning” av olika rika människor i Sverige som betalat korrekt skatt.

När regeringen samtidigt vill locka hit nästan 1000 personer till en särskilt skapad gräddfil. Ett skattefrälse som inte kommer betala en spänn i skatt i Sverige men som lockas med löften att konsumera stora delar av vår skattefinansierade välfärd. Som ska få gå före i världens längsta bostadskö och som dessutom lockas med fina friskolor. Staten ska till och med bygga en särskild skola bara för dessa barn.

Gärna en EU-myndighet och att teckna seat agreements där anställda är skattebefriade är vanligt. Men att då inte kräva att dessa skattefrälse i gengäld får betala för skola, förskola och vård själva genom försäkringar och privata avgifter är ju helt orimligt.

Det finns tydligen inga gränser vad den här regeringen tycker att de kan göra. 

………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Medierna och staten i valet 2018

Jag skrev tidigare om Vinnova och att de beviljat totalt 13.5 miljoner kronor till projekt i valet 2018.

Bakvänt så vill alltså några mediebolag ihop med public service för att motverka att andra påverka valet själva påverka valet 2018. 

Nu handlar all opinionsbildning om att just påverka valet, varför jag är personligt engagerad i den här frågan. För jag ser en medveten strategi att bunta ihop all det som inom media kallas “views” med “news” så länge det sker utanför mediernas kontroll. Då ska detta kallas “falska nyheter”. Men inom tidningarna, där åsikter blir mer och mer vanliga i alla dessa kolumner, kommentarer, debattartiklar, kulturartiklar osv, där är fortsatt åsikter bara åsikter och inte “falska nyheter”.

Jag har fått ut projektansökningarna och besluten. 

Givetvis är de sekretessmärkta, Vinnova är en av myndigheterna som satt i system att sekretessmärka och räknar med att få pallar att överklaga. Jag har överklagat.

Först till pengarna.

Den automatiska nyhetsvärderingen, som i grunden är en algoritm, ska hjälpa redaktionerna att värdera nyheter. Vilket säger något om att de inte tycker att de är bra på det idag.

Här dyker Södertörns högskola plötsligt upp som mottagare av 2 miljoner kronor men projektledaren sitter på SVT. 

Projektet “Valkollen” får också nästan 2 miljoner kronor. SVT får mest.

Faktassistenten får också nästan 2 miljoner kronor och även här får SVT mesta av pengarna. Projektledaren för samtliga 4 projekt är nämligen på SVT. De 4,5 miljarder de får varje år räcker alltså inte till detta.

Personaliseringsmotorn får också nästan 1,9 miljoner och precis som alla andra projekt ligger SVT i toppen.

Av de 13,5 miljonerna får alltså landets största medieföretag 8 miljoner kronor. 

Vad är det då de ska göra?

“Faktassistenten” är ett digitalt verktyg de ska utveckla som ska “verifiera” nyheter. Mer än så får vi inte veta för Vinnova. Istället för att en person sitter och tar beslutet “är detta trovärdigt” ska en algoritm som också utvecklas genom machine-learning, det vill säga algoritmen lär sig av tidigare beslut. Intressant idé, som jag inte alls tror på faktiskt. En algoritm är dessutom inget trolleri. Det är en person som kodat algoritmen. Den personen kan göra fel och då är vi tillbaka till ruta ett. Eller så blir algoritmens eget inlärandes resultat ändå fel resultat än vad man vill ha.

Missförstå mig inte, jag tycker algoritmer är fantastiska saker. De är inte som de utmålas problemet utan lösningen. Men jag har svårt att se hur den kan ersätta en persons bedömning eftersom texter inte är statistiska. Som jag tidigare skrivit om finns en massa olika definitioner på falska nyheter. Hur ska algoritmen kunna bedöma om allt innehåll från en källa många tycker är oseriös, till exempel Avpixlat, är fel? Bara för att det kommer därifrån innebär inte att det är sakfel. Risken blir att vissa källor kommer algoritmen alltid stämpla som falska nyheter. Även om det är korrekt, eller om det är opinion och inte nyhet.

Valkollen. Detta ska vara mediebolagens stora satsning på “fake news”, men inte heller i ansökan kan man hitta en enda definition på vad man menar med falska nyheter. Detta oroar mig som sagt. För det öppnar för enormt godtycke och efterhandskonstruktion att kategorisera allt man ogillar som falska nyheter.

Vad är ett ogrundat påstående? 

Sådana hittar jag hela tiden i deras egna tidningar. Ogrundade påståenden. Senast om att Leif Östling skulle på något sätt betett sig klandervärt eller undanhållit skatt “till vård och skola” som Sveriges Radio och SVT angav. Som om inte skatt samtidigt betalar luftvärnsrobotar eller löner till gränspoliser, till exempel. Eller kamelcenter för den delen.

“I Valkollen granskas dygnet runt postningar i sociala medier som har med valet att göra och de falska, tveksamma ellr ogrundade posteringar märks ut och den korrekta uppgiften publiceras i anslutning till den problematiska postningen”

I anslutning till? Hur går detta till rent tekniskt att posta den “sanna” postningen i anslutning till den felaktiga? Är det skärmdumpar de tänker sig? En dump på en tweet och sedan en korrigering?

 

“Vid projektets slut har en plattform för redaktionellt samarbete vid särskilda händelser utvecklats, driftsatts och använts för publiceringar som använts av svenska mediekonsumenter. 

Svenska medborgare har kunnat fatta välgrundade beslut om hur de ska rösta och det politiska samtalet har präglats av värdegrunder och fakta. Valkollen har bidragit till detta”

Svenska värdegrunder? Vad är det för något?

Jag hade mycket hellre sett att redaktionerna följde sina egna etiska principer först, till exempel inför en rättelse VARJE gång de har skrivit fel. Vilket de fuskar rejält med. Eller att public service låter bli att kalla skatteplanerande för att ta pengar från välfärd, som alltså är ett ogrundat påstående. Inte bara för att skattplanering är lagligt utan också för att alla pengar som sagt inte går till välfärd. Vissa används till att bygga vapen till exempel. Eller åka på resor för att sälja vapen. Inte mig emot men då ska inte SVT påstå sådant heller.

Projektet “Automatiserad nyhetsvärdering” låter som vilken vanlig algoritm som helst som de redan använder. För om ni trodde att algoritmer vad något bara sociala medier styrs av tror ni fel. Vanlig media styrs i allt högre grad av samma sak, till exempel vilka nyheter du får se på startsidan.

Detta verkar vara helt vanlig teknikutveckling och något som borde betalas av bolagen själva.

Det sista projektet är “Personaliseringsmotor”.

“Baserat på unika data i digital och mobil nyhetskonsumtion utveckla en personaliseringsmotor baserad på preskription analys och maskinlärning för identifiering av användarbehov och automatiserad anpassning av nyhetsprodukter”

Detta mina vänner, beskriver vad en så kallad filterbubbla är. Som inte finns men som medierna använder som argument hela tiden varför sociala medier är farligt och dåligt.

De vill använda statliga bidraget för att bättre anpassa nyhetsflödet efter dina preferenser helt enkelt. Helt vanlig teknisk utveckling alltså som de borde betala själva med presstöd, intäkter och public service miljardbidrag.

“Viktiga parametrar för individualiseringen blir användarnas egna prioriteringar, tidigare konsumtion, registrerat beteende över olika konsumtionsplattformar, funktionsanvändning, prediktiv analys av framtida intressen samt matchning med andra användares konsumtionsmönster”

De vill bli bättre på att sälja nyheter för att själva kunna sälja samarbeten och annonser bättre. Det handlar om pengar helt enkelt. Ju mer de kan identifiera om läsarnas preferenser (konsumtionsmönster, intressen etc) desto bättre blir de på att rikta erbjudandena från sina kunder till oss.

Sedan kommer det ironiska.

De hävdar att syftet med projektet just är att slå hål på “filterbubblor”. Genom att utveckla tekniker för att de kommersiellt ska kunna tjäna på egna så kallade filterbubblor via algoritmer.

 

Men vem granskar granskarna?

Störst behov som jag ser det är nämligen just detta – att granska media och hur de vinklar, vrider men också sprider falska nyheter, som i verkligt falska nyheter.

Som i vintras, när bland annat Aftonbladet och Sydsvenskan, påstod att Ahmed lyckats ta ut 600 000 ur bankomater. Utan att en enda gång fundera på – verkar detta sannolikt? Finns det ens så mycket kontanter i Malmös bankomater?

Istället körde man okritiskt ut nyheten. Och sedan, när det visade sig vara just en falsk nyhet, dödade man länkarna och struntade i rättelse.

Media visar tydligt att de inte förstått vad som hänt. Men också att kritiken de för mot sociala medier, eller kritik, det är snarare att likna vid ett korståg, bara grundar sig i makt och pengar. Två av de fyra projekten de fått 8 miljoner kronor för är helt normal affärsutveckling som de klätt i någon slags illasittande demokratikostym.

De övriga två får vi hålla koll på för deras syfte är rätt klart – en attack mot alla som verkar utanför traditionell media.

………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Sossarna och skattefifflandet

Precis som SSU så håller givetvis Socialdemokraterna också på med “aggressiv skatteplanering”, för att använda Magdalena Anderssons ord.

De äger flera aktiebolag. Ingenstans i deras årsredovisningar kan jag hitta någon vilja alls att betala mer skatt än man behöver faktiskt. Tvärtom, de är nerlusade med olika sätt för att försöka stjäla pengar från skattebetalarna och välfärden.

Ta till exempel Fastighetsbolaget Adolf Fredrik AB, som de äger. Det är fastigheten på Sveavägen 68 som är bolagiserat, värdet på huset är 227 miljoner kronor enligt en nyligen gjord värdering. VD är för övrigt Bengt Göran Harju, pappa till Annika Strandhälls pressekreterare Victor Harju. Vissa föds in i rörelsen.

Man måste till exempel inte ta utdelning. Det är valfritt, det är ju låg skatt på utdelning. Varför lät de inte pengarna återinvesteras i verksamheten istället?

I resultaträkningen ser man att de har räntekostnader, vilket alltså minskar resultatet och därmed minskar skatten man ska betala.

Det visar sig att de har skulder till koncernföretag. På nästan 6 miljoner kronor. Det kan väl aldrig vara så att Socialdemokraterna har någon slags intern räntesnurra? När de lånar pengar av koncernföretag för att betala hög ränta till sig själva i enda syfte att minska resultatet och därmed skatten?

De är skyldiga sin egen partistyrelse 3,5 miljoner kronor.

Fastighetsbolaget utnyttjar också bokslutsdispositioner, vilket man inte behöver. Enda skälet är att skjuta upp skatt, men även få ner skatten genom obeskattade reserver. Men sossarna utnyttjar varje år koncernbidrag, det vill säga det tar koncernbidrag från fastighetsbolaget och minskar därmed skatten.

Socialdemokraterna äger fler företag. AiP till exempel, där deras tidningar Aktuellt i Politiken och Ny tid ligger, men dessa är nu nerlagda och ska ersättas av något digitalt projekt.

Även här finns bokslutsdispositioner men detta är inte betalade koncernbidrag eftersom de går med förlust.

Utan det är periodiseringsfond, som man får avsätta för just sådana tillfällen.

Nu betalade sossarna 0 kr i skatt 2016 för att de helt enkelt är för dåliga för att göra vinst men det är ändå talande att de i sitt bolag alltså bidrog med exakt ingenting till välfärden.

Sossarnas favoritlag är LAS. Den kan man däremot välja bort att följa just när det gäller VD.

Och det gör såklart de också. Trots att de i politiken anför att LAS snarare behöver skärpas och att den fungerar perfekt. Men om den nu fungerar perfekt, varför tecknar de själva tillåtna undantag just med VD?

Sedan har vi lotterna.

Socialdemokraterna gav sig själva tidigt, för många många år sedan, undantag från lotterilagen. Genom att klassificera sitt parti som “allmännyttigt ändamål” som man måste vara för att få bedriva lotteri utanför monopolet. Varför de fortsatt med alla andra partiers goda minne fått fortsätta är mycket oklart.

Varför skriver ser inte ni till att Lotterilagen uppdateras med texten “Politiska partier samt företag, föreningar och organisationer som ägs helt eller delvis eller offentligt sympatiserar med politiska partier ska ej betraktas som allmännyttiga”. 

Hepp, så kan inte sossarna bedriva lotteri längre. 

Jag vet att det är lite förenklat hur lagstiftning går till men poängen går fram.

A-lotterierna har byggt upp en röra av bolag som alla sysslar med lotteri. Moder för koncernen är en ekonomisk förening utan insyn för oss andra.

Folkrörelsernas lotteribyrå avgregistrerades för moms redan 2004 och är inte aktivt.

Nordic Lottery AB är ett helägt dotterbolag till Kombispel i Sverige AB som i sin tur ägs till 100 % av Socialdemokraterna. Affärsidén är att hjälpa organisationer med sina lotterier. Nordic Lottery AB sköter Trafiklotteriet, där NTF (Nationaföreningen för trafiksäkerhetens främjande) och Adresslotteriet, där Läkarmissionen är förmånstagare. Även här kan man se räntekostnader, som minskar resultatet och därmed skatten.

De långfristiga skulderna är enligt årsredovisningen räntefria men inte de kortsiktiga.

Och här kan man se att hela räntekostnaden är just till bolag inom koncernen. Ännu en räntesnurra alltså, kan man tro. Skatteplanering.

ISAB Ideella Spel AB är också ett bolag som sköter andras lotterier. Månadslotten och Månadslotten Plus, för Synskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund.

Men sossarnas Nordic Lottery äger inte hela ISAB Ideella Spel AB som man kanske kunde tro.

För här dyker plötsligt ett spanskt bolag upp, TGS Total Gamling Systems SA. Ett “skatteparadis” med andra ord.

Bolaget ligger i Madrid men jag kan inte spanska så den som kan det kan läsa mer om bolaget här.

Jag har heller ingen aning om vad de omsätter eller varför ett spanskt bolag äger halva bolaget men folk gör sällan saker av en slump. Allra minst Socialdemokraterna. ISAB gav Nordic Lottery en utdelning 2016, ungefär halva beloppet gick alltså till sossarnas bolag och resten till spanjorerna.

Många svenska pensionärer bor i Spanien. Är det målgruppen för lotterna undrar man ju.

Det är lukrativt med lotter. ISAB har mycket bra vinstmarginal, över 30 %.

Lottericentralen AB är ytterligare ett av bolagen sossarna äger. Sossarnas bolag Nordic Lottery AB äger 96 % av Lottericentralen, sedan äger Röda Korset, Stockholms stadsmission, Rikshemsvärnsrådet och Lottakårerna 1 % vardera. Generöst ändå av S att låta dem få en hel procent.

Affärsidén är samma som de övriga – de hjälper föreningar att ha lotteri. Datumlotteriet, Bonuslotten och Guldlotten säljs till förmån för Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation och Prostatacancerförbundet.

Detta innebär att av utdelningen fick Stadmissionien och de andra 27 000 kronor var medan sossarnas tog 2,6 miljoner kronor. 

Vad respektive organisation sedan tjänar på lotterna har jag inte räknat ut eftersom det här inlägget handlar om Socialdemokraterna och deras moral.

Även detta lotteri levererar över 30 % i vinstmarginal, men sedan försvinner 1,3 miljoner plötsligt i koncernbidrag. Antagligen in i myllret av bolag sossarnas skapat. 

Men skatten minskar också. Mycket praktiskt.

Nordic Lottery Nöjesspel AB är ett helägt bolag till Nordic Lottery AB och deras enda verksamhet är licensintäkter för lotterna.

Det visar sig att det var här de 1,3 miljonerna i koncernbidrag från Lottericentralen hamnade.

Och visst ser det ut som om Nordic Lottery Nöjesspel är skattebefriade? Annars hade det ju inte stått 0 kr skatt efter koncernbidraget.

För det finns en möjlighet gör just lotteriföretag att vara skattebefriade. Så sossarna tar alltså 1,3 miljoner kronor från Lottericentralen och trycker in i Nöjesspel där de visserligen har en förlust men också slipper skatta för vinsten på nästan 900 000 kronor. Smart.

Spelparken AB är mystiskt tycker jag. Jag har ingen aning om vad de egentligen säljer. De “erbjuder tjänster inom utveckling, försäljning och administration av traditionella och digitala spel, tävlingar och lotterier”.

Det går inte jättebra.

Det märkliga dyker upp bland ägarna för även här äger spanjorerna en andel. Och inte ihop med vilka som helst utan norska koncernen Reitan, som äger 7-11 och Pressbyrån och varit i olika slags blåsväder om till exempel jättehöga franchisetagaravgifter och märkliga stormöten i Globen. Men det var ett par år sedan så inte så många kommer kanske ihåg det.

Varför har Reitan affärer ihop med sossarna?

Kombispel Utveckling i Sverige AB har blygsam omsättning, bara 1,7 miljoner kronor och två anställda. Bolaget ägs helt av A-lotterierna ekonomiska förening och sysslar med distribution av Kombilotteriets vinster samt försäljning av konsumentprodukter till Kombilotteriets kunder.

Så de som tecknar sig för lotterna får alltså sedan erbjudanden att köpa olika saker, antar jag?

Ett sätt att tjäna ytterligare pengar på kunder man redan har genom att ta in olika företags erbjudanden och distribuera dessa till sitt kundregister. Också smart.

Kombilotteriet omsätter ensamt 44 miljoner kronor. Det är det bolaget som har Motorlotteriet, Drömresan, PRO-lotten, Femman etc. 

Men kollar man på Socialdemokraternas årsredovisning för 2016 så var omsättningen för samtliga lotter nästan 123 miljoner kronor, varav bara 38 % gick tillbaka till vinster.

Totalt gav lotterna sossarna nästan 37 miljoner i extra tillskott som inget av de andra partierna har.

Trots att Kombilotteriet alltså gjorde förlust. De betalade 0 kronor i skatt på grund av förslut men fick ta emot över 8 miljoner kronor i koncernbidrag, pengar som inte skattades för där. Det är så koncernbidrag fungerar.

Bolaget må gå med förlust idag men de har i dagsläget 71 miljoner kronor i tillgångar.

Ser man under Not 3 så dyker all försäljning upp, där de enkla bolagens försäljning är inkluderad. Här är omsättningen nästan 160 miljoner kronor, en del pengar fick de in genom att anlita Kronofogden som vi fick veta tidigare i höstas.

Moderföretaget, som är den ekonomiska föreningen, lånade 2016 ut ytterligare 15 miljoner kronor till bolaget.

Slutsatsen är den enkla:

It’s ok when we do it.

För det olika socialdemokrater kallat stöld och fiffel, fusk och girighet är något som de själva gör. De minimerar skatteinbetalningarna, för att använda samma retorik och måttstock de gör. De har dessutom gemensamt bolag med ett spanskt bolag och ett med de norska miljardärerna som äger 7-11 och Pressbyrån. Med andra ord, de driver bolag ihop med bolag i skatteparadis. Vilka ägarna till bolaget är vet inte jag, så det kan lika gärna vara Socialdemokraterna.

Att de sedan betalat exakt den skatt de måste är alltså den retoriska poängen här. Lika mycket eller lite fiffel som de personer de anklagar för stöld från välfärden.

……………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

SSU och skattefifflandet

Retoriken har varit hård i veckan.

Skäl? För att olika offentliga personer inte betalat mer skatt än de behövt. Allra högst tonläge har givetvis olika sossar haft. Det är valår och de skyr som bekant aldrig några medel men framför allt inte valår.

SSU har till exempel en serie bilder där de beskyller folk för att skattefuska, och parallellerna ska dras till gångna veckans skattedebatt.

Men att skatteplanera, det vill säga betala den skatt man ska och i övrigt försöka minimera den enligt lagens ramar, är inte skattefusk, inte skattefiffel och inte olagligt. Det är inte ens omoraliskt.

Om man skulle definiera lagliga avdrag som skattefiffel har SSU så att säga skitit i det blå skåpet. För SSU deläger nämligen lite bolag. Bommersvik AB och Campus Bommersvik AB till exempel. Sedan äger de även delar av Kombilotteriet och är förmånstagare där.

Jag kollade på hur SSU ser på sitt eget skattemaximerande. Jag menar, varför betala mindre skatt när du helt lagligt kan betala mer i skatt? Man måste inte utnyttja en massa avdrag för att sänka skatten, det går utmärkt att låta bli. Och hepp, har gamla Anita på äldreboendet fått det lite bättre. Eller fler lärare. För att använda deras egen retorik menar jag.

Men Kombispel AB (det finns flera bolag som alla säljer lotter) utnyttjar i år ett koncernbidrag på 8,1 miljoner kronor. Det måste man inte. Man kan låta bli det.

I Bommersvik AB har SSU utnyttjat underskottsavdrag, vilket är ett sätt att balansera en förlust ett år mot vinst ett annat och liksom kvitta dem förenklat skrivet. Men man måste alltså inte utnyttja underskottsavdrag, det är valfritt.

I Campus Bommersvik utnyttjar SSU periodiseringsfonder. Skattekredit.

Ni ser hur enkelt det är att hitta skattefiffel även under den rödaste stenen när man räknar så här.

Och jag behöver inte ens räkna ut hur mycket skatt de “undanhållit” om ens något, det räcker med att antyda. Som ni noterat räcker även för Uppdrag Granskning, vars senaste “avslöjande” om Gardell och Cevian inte ens kunnat räkna ut någon exakt summa utan höftar eller gissar om det ens finns någon skattefördel på riktigt. Det beror liksom på.

Håller med sossarna, det här var ju kul. Så imorgon tänkte jag fortsätta med hur LO och sossarnas har det på skattefiffel-fronten. 

 

Ps. Jag tycker givetvis inte att följa gällande lagar och regler är fiffel.

…………………………………

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

 

 

 

När folkbildning blir åsiktsbildning

Falska nyheter är något som används som argument för olika saker av fler aktörer men gemensamt för alla är fokuset på valet 2018.

Studieförbunden till exempel. Jag har hittat en folder som de döpt till “Vi erövrar demokratin varje dag” där slutsatsen är att studieförbunden anser sig själva vara en garant för att motverka falska nyheter och påverkan på valet genom att själva påverka valet.

Och för besväret vill de ha 1,5 miljard extra i bidrag. 

De har inkluderat en tabell där det för en slöserijagare som jag själv ändå är lite positiv information för åtminstone har deras bidrag från landsting och kommuner minskat rejält sedan 1992.

Redan på de första sidorna vädras en obehaglig syn på yttrandefrihet hos landets samtliga studieförbund, som alltså är de som står bakom skriften.

“Åsikter som inte bottnar i en förståelse hur samhället verkligen ser ut utan relaterar till fördomar eller rädsla är ytliga och kan rentav vara farliga”

Vem bedömer detta? Studieförbunden? Vilka åsikter syftar de på? Som aktiv i till exempel skattedebatten, ett aktuellt exempel, är jag mer än väl bekant med den stora okunskap om hur skatter fungerar även bland många debattörer. Deras uppfattning bottnar inte i en förståelse på hur det verkligen ser ut utan på hur de tror eller känner att det är.

Studieförbunden anser själva att de utgör “garanten” för kritiskt tänkande.

“…..i en tid då det kritiska tänkandet är hotat av anonyma attacker, hat och fake news”

Ännu ett officiellt dokument som inte ens lägger en enda rad på att definiera uttrycken de slänger sig med, till exempel fake news. För att vara en text om just vikten av att bygga argumentation på kunskap förhåller den sig anmärkningsvärt slappt själv till just kunskap. Hur ska vi läsare förstå vad de menar om de inte definierar något de påstår?

Sedan går de vidare genom att gradera åsikter.

“I många demokratier i västvärlden utmanas systemen av populistiska krafter med en främlingsfientlig agenda och en misstro mot makthavare och elit”

“Fördomar drivna av rädsla, misstro och hat finns i kärnan, förakt för vetenskap och kunskap kombineras med attacker mot fria medier”

Attacker mot fria medier? Vad menar de? Är det sociala medier så åsyftas eller DDOS-attacker? Som för övrigt även vi i ny media drabbar av, till exempel Ledarsidorna.se.

Återigen struntar bildningsförbunden i att förklara och ankra argumenten i fakta. Till exempel att det i alla länder finns även populism till vänster. Och att alla partier då och då lägger enskilda förslag som kan anses populistiska. Eller att förakt mot vetenskap och kunskap lika gärna kunde handla om miljörörelsen, som bekant förhåller sig relativt till forskning som inte stödjer deras politik och kamp mot till exempel kärnkraft eller GMO.

Sedan vurmar förbunden för den samlade mediebranschens tapp i intäkter, vilket visserligen är snällt mot dem men knappast kan anses som en skattefinansierad verksamhets huvudfokus.

“Samtidigt som nätet skapar stora möjlighets flyttar också anti-demokratiska, rasistiska eller nazistiska organisationer och medier fram sina positioner i den digitala världen”

Jag avskyr också nazism och rasism. Men det är inte förbjudet att vara eller tycka så. Det är nämligen så yttrandefrihet fungerar och det är framför allt för de fula åsikterna som yttrandefriheten blir tydlig, för det är lätt att försvara fina, goda åsikter. Men i en demokrati förbjuder man inte åsikter utan man bemöter dem i debatt och med argument.

“Inte minst i nätets undervegetation sker aktiviteter och grupperingar av olika slag som går emot demokratins värden”

Vad menar förbunden med demokratins värden? Återigen, ingen definition. Bara ett fluff-uttryck. Och vilka grupperingar åsyftas?

“Ett i praktiken oändligt utbud kombinerat med algoritmer som selekterar kan skapa filterbubblor där vi endast ser och möter sådant som stärker och bekräftar den egna världsbilden och de egna åsikterna”

Som jag tidigare skrivit i flera andra inlägg – det finns inga filterbubblor. Det är en teori, inte vetenskap. Och den teorin stöds inte i forskning, till exempel SOM-institutets.

Det ironiska i floderna är att direkt när de konstaterat att filterbubblor är farliga och måste motverkas använder de studieförbundens förmåga att samla människor med samma åsikter och värderingar som en lösning. Trots att just detta är själva definitionen på en bubbla de själva använt. När människor med exakt samma åsikter umgås i slutna rum. Dessa rum kan vara digitala. Eller fysiska, som hos ett studieförbund alltså.

Jag kan tycka att de får bestämma sig. Om de anser att det finns filterbubblor borde de rimligtvis själva motverka samma sorts bubblor i sina egna verksamheter, inte använda just detta som argument.

De passar också på att lite grann beklaga sig över att mobiliseringen blivit digital, det jag i min bok har döpt till “folkrörelserna är inte döda, de har blivit digitala”. För så är det. Människors engagemang är kanske större än någonsin tidigare men de gamla strukturerna, där studieförbunden är en del av, har oundvikligen spelat ut sin roll.

Det är förståeligt att förbunden kämpar emot den här utvecklingen men du kan inte bromsa dig upp för en uppförsbacke och mycket av deras verksamhet är passé. Personligen skulle jag gärna säga nej till alla bidrag till studiecirklar till exempel, som varit en oändlig källa till fusk sedan de startades. Det finns knappt ett politiskt ungdomsförbund idag som till exempel inte fuskat med just detta. Vi har internet. Kurser borde ges digitalt och studiecirklar bildas online istället. Utan bidrag. All kunskap i världen finns gratis tillgänglig via Google idag.

Den vanligaste referenser i noterna och i texterna som understödjer deras argumentation är till en Gösta Vestlund. Han dyker upp flera gånger. Vem var då Vestlund?

En förgrundsfigur inom Socialdemokratin, givetvis. Palme dyker för övrigt också upp i texten, citerad.

Här intervjuas han i sossarnas egen tidning Aktuellt i Politiken om hur han startade en SSU-förening och när denna bjöd in Ernst Wigforss.

Sedan tar studieförbunden med en rad exempel på hur deras respektive förbund arbetar inom just det här, med demokrati eller vad man nu ska definiera denna skrift som. Egentligen är det en bidragsansökan till staten, förklädd till någon slags mediekritik/demokrati-skrift.

I Karlshamn arbetar till exempel NBV med en “kvinnoseparatistisk grupp med fokus på att skapa samhörighet och självständiga individer i ett samhälle vars strukturer inte alltid spelar till icke-mäns fördelar”.

Icke-män?

Ursäkta men vad är det här för sabla trams? Kalla dig var du vill men icke-man, där går i alla fall min gräns. Hur kan en enda individ definiera sig som icke-något? Detta frångår mitt förstånd faktiskt.

Kulturens fokuserar på hur rasistiska strukturer fungerar.

Nu är just dessa heller inte vetenskap utan en åsikt. Det är något man antingen tror finns eller inte finns. Personligen har jag uppfattningen att några rasistiska strukturer finns inte annat än i folks huvuden utan det finns rasistiska individer och individuella handlingar. Jag är nämligen liberal och de flesta liberaler, enstaka folkpartister undantagna, tror inte på kollektivistiska förklaringsmodeller. 

Ibn Rushd har startat ett projekt de döpt till “In i politiken” som har som uttalat syfte att vara aktiva i valet 2018.

I vanlig ordning lägger inte Ibn Rushd, som enda studieförbund i landet, ut något online om saker de håller på med. De har som bekant inte ens en nationell kurskatalog vare sig som PDF eller online.

Det enda jag hittar om deras projekt i valet 2018 är en artikel där de skriver att “sex politiska ungdomsförbund” bjuds in till skolorna. Vilket alltså är förbundens huvudverksamhet i valet, att föreläsa och debattera på skolor, har bokbord etc. Det är vad de förbunden själva får bidrag för, från MUCF och ibland även sina egna moderpartier. Det är inget Ibn Rushd behöver lägga en enda extra krona på.

Sex partier.

Ska vi vissa vilket parti det är som saknas i deras demokratiprojekt? Vilket inte är förvånande men inte demokratiskt. Dessutom röstar givetvis även muslimer på partiet i fråga. Den grupp som ökar som väljare är just folk med utländsk bakgrund, bland annat.

De har startat eller är åtminstone del av “Angered är här” som mest verkar vara en Facebookgrupp än så länge. Som uppmanar folk att anmäla sig till att bli “valexpert” och få betalat för det. Pengarna gissar jag kommer från Ibn Rushd som kommer från oss skattebetalare.

Sammanfattningsvis lämnar studieförbunden mycket att önska generellt tycker jag men detta folder uppvisar en häpnadsväckande syn på yttrandefrihet och demokratiska samtalet tycker jag. De tycker att de själva ska fungera som någon slags garant eller grindvakt för åsikter de själva bedömer vara odemokratiska. Eller inte ha demokratiska grundvärden.

De saknar konsekvent definitioner på begrepp de använder för att argumentera just vikten av definition och kunskap som grund.

Men så här den här foldern snarare än ett inlägg i debatten en illa förklädd bidragsansökan.

Och det är alltså 1,5 miljarder kronor de är ute efter. Utöver de 1,7 miljarder som Folkbildningsrådet redan delar ut i olika bidrag.

………..

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

 

Bilden är 2016 års bidrag eftersom siffrorna för 2017 av oklar anledning inte ligger på Folkbildningsrådets sajt. 

Falska nyheter – ett debattinlägg

Jag som följer mediedebatten och framför allt debatten sociala medier kontra traditionella medier, och som dessutom skrivit en bok på temat, har noterat senaste månaden hur två ord bubblar upp lite här och var.

Två ord som kommer hamna i centrum av valrörelsen och debatten om påverkan.

Falska nyheter.

Jag tänkte därför göra en nödvändig nyansering. Sätta ner foten. För debatten nu och det som komma skall oroar mig mycket. Bristen på definition av vad falska nyheter är kommer nämligen leda till angrepp på yttrandefriheten.

Eller rättelse, anklagelser om falska nyheter används redan av såväl traditionell media som av andra aktörer som motivering varför vissa åsikter inte ska få spridas och yttras.

Jag kommer lite senare i inlägget att gå igenom några av alla de definitioner av falska nyheter som finns och som de som använder falska nyheter antingen som belägg och argument varför debattörer eller åsikter inte ska få spridas eller som argument för att få bidrag skickligt låter bli att använda. Istället används den fluffiga svepande termen ensamt. Så att tolkningsföreträdet behagligt nog lämnas till avsändaren.

Men först varför jag ser det som så angeläget att skriva det här inlägget och många framtida i ämnet.

Den 26 oktober gick det ut ett pressmeddelande från Vinnova, som är en av de statliga myndigheter som fördelar bidrag till forskning varje år. Många miljarder passerar myndighetens konton.

Unikt samarbete, i traditionell media. Som ska “förebygga att falska nyheter får stor spridning och spelar en avgörande roll i valet nästa år”.

Nu är det viktigt att komma ihåg att debatten som förs i Sverige drivs av just traditionella medier, som när sociala medier kom, förlorade det monopol på information de haft sedan urminnes tider. De har fortfarande ensamrätt över sina egna kanaler men informationen är fri. De personer som inte valts ut av redaktionerna att få komma till tals, de perspektiv och vinklar journalister och mediehus valt bort av olika anledningar har idag möjligheter att nå ut utan traditionell media.

Media har därmed tappat såväl tolkningsföreträdet i debatten som intäkter och läsare. Och detta vill de ha tillbaka. Det handlar om makt och pengar.

Debatten om sociala medier är inte ny alls, den har förts intensivt sedan 2013 skulle jag säga men ökat för varje år. Medierna försöker på alla sätt de kan utmåla sociala medier som ett annat slags mediebolag och därmed beskylla sociala medier för brist på pressetik och kräva en ansvarig utgivare. De vill helt enkelt tvinga framför allt Facebook att erkänna att de är ett medieföretag. Går inte det vill de ha hjälp av politiker tvinga Facebook.

Men sociala medier är inte media. Det är som att kalla posten ett medieföretag. De är distributionskanaler för människors åsikter, nöjen, och så vidare. När folk skriver om samma ämne på Facebook, till exempel terrordådet på Drottninggatan, är det inte en sändning. Utan hundratusen parallella sändningar där varje person är en egen avsändare, en egen publicist eller vad du vill kalla det.

Idag är mediedebatten om detta förenklat alltid så här: mediehus A pratar med mediehus B i mediehus C:s soffa och alla tre är överens om att allt är Facebooks fel. 

Och nu har alltså dessa mediehus, varav majoriteten redan finansieras av många miljarder i Public Service-avgift eller presstöd, fått en massa extra miljoner av Vinnova. 13,5 miljoner är potten, av denna har mediebolagen fått majoriteten till sina fyra projekt.

Jag har begärt ut ansökan och budgeten och väntar nu på leverans. Vinnova är ökända för att försöka ful-sekretessmärka sitt material så jag förväntar mig inget annat även denna gång.

Jag skriver ett nytt inlägg när jag fått se projektbeskrivning, budget och beslut för projekten.

Ett av dem är alltså en sajt för att undvika “fake news” och “ogrundade påståenden” och den ska fokusera på…..sociala medier. Of course. Att de flesta falska nyheter de facto sprids av mediebolagen själva intresserar varken dem eller Vinnova nämns inte.

En “personaliseringsmotor” ska “erbjuda nya och alternativa perspektiv i avsikt att slå hål på filterbubblor”.

Men filterbubblor finns inte. Det är en teori som lanserades av författaren Eli Pariser i boken “The Filter Bubble – What The Internet Is Hiding From You”. SOM-institutet konstaterade till exempel i våras att några belägg för att filterbubblor existerar inte framkommit i deras undersökningar.

Men detta projekt är värre för denna sorts algoritm ska alltså motverka en slags filterbubbla genom att avsiktligt skapa en annan filterbubbla. Det står det rakt upp och ner.

Det enda projektet som verkar vettigt är Faktaassistenten som faktiskt verkar syfta på att traditionell media ska bli bättre på att inte sprida falska nyheter själva. Även den också ska sålla bort “irrelevanta fakta”. Och vips, poppar godtycket in i centrum igen.

För problemet med falska nyheter-debatten är just avsaknad av definition. Vad menar man när man skriver falska nyheter egentligen?

Jag tänker här lista några av alla de definitioner som finns.

  • Satir och parodi – ingen intention att orsaka falsk nyhet men har potential att göra det
  • Vilseledande innehåll – använandet av selektiv information i syfte att vilseleda
  • Personifiering av seriös källa – när genuina källor utsätts för en imitation
  • Fabricerat innehåll – nytt innehåll som till största del är påhittat
  • Falsk koppling – när rubrik, grafik eller annat inte stödjer innehållet
  • Falskt sammanhang – när korrekt information delas i en falsk kontext
  • Manipulerat innehåll – när korrekt innehåll manipuleras i syfte att vilseleda

Sedan kan man lägga till:

  • Nyheter från källor man inte gillar
  • Inlägg med åsikter man inte stödjer
  • Inlägg från personer man inte gillar
  • Gamla artiklar som sprids som nya

Falska nyheter som sprids via traditionella medier är den mest klassiska falska nyheten och det är fortfarande så att det finns regelbundet exempel på detta i media.

Ett exempel som jag använder när jag håller föreläsningar är nyheten om syriern i Malmö som hävdade att han hade tagit ut 600 000 i kontanter ur bankomater när Swedbank hade ett datorhaveri i våras. Denna nyhet spreds i nationell press. Sedan erkände han att han hittat på och nyheten dödades. Inte rättades. De tog helt sonika bort den länken.

Man får tycka vad man vill om sajter som Fria Tider och Avpixlat till exempel men en i sak korrekt nyhet eller inlägg på dessa sajter, är det falska nyheter bara för att källan generellt anses som oseriös? Nej, så är det givetvis inte. Även dessa sajter publiceras saker som är faktamässigt helt korrekt.

I detta finns också en medveten eller omedveten sammanblandning av “news and views”. Det finns säga, mellan nyheter och åsikter. I media finns det varje dag en del som är åsikter – ledare, kommentarer, krönikor, kulturdelen etc, och en del som är nyheter. Redan idag ser vi tendenser till att tidningar ökar på views mer och mer och gärna blandar in dem bland nyheterna.

Vad gäller debatten om falska nyheter märker jag att många använder definitionen på åsikter. Views. Och där kommer ju opinionsbildare som jag in. Allt jag skriver på bloggen är åsikter. Jag har aldrig påstått något annat. Jag driver ingen tidning. Jag driver opinion.

Men åsikter definieras alltså av vissa personer som någon slags falska nyheter. Och det är här debatten och den utveckling jag ser blir farlig. För då handlar det om att vissa ska göra sig själva, i fallet med Vinnova med hjälp av staten, till någon slags smakdomare över åsikter.

Yttrandefriheten är garanten för demokratin. Inte media. De vill gärna sätta sig själva först men det är rätten att tycka och tänka högt och offentligt om vad som helst som definierar demokratin. Media är bara en kanal för detta. Sociala medier konkurrerar nu om detta.

Debatten har precis inletts men slaget om det fria ordet har precis börjat. Så ser jag på det här. För jag ser tydligt att falska nyheter används som argument och slagträ i den gamla kampen om information som förs av media men fler och fler andra aktörer har gett sig in i detta.

Nätaktivistgruppen #jagärhär, vars verksamhet jag absolut inte vill förbjuda eller inskränka, har jag skrivit om förut. För till skillnad från en del medlemmar i den 75 000 starka gruppen tycker jag att allas rätt att uttrycka åsikter online ska vara lika. Även deras. Åsikter som bryter mot en av våra lagar, som uppvigling, hot eller förtal, ska givetvis polisanmälas. Men vidriga åsikter som bara är just vidriga åsikter måste också få yttras.

I en postning nyligen som grundaren Mina Dennert gjort i gruppen och som Katerina Janouch var snabb att rapportera om beskriver hur gruppen nu ska ändra fokus. Från att aktivt gå in i kommentarsfält så ska gruppen fokusera på “fake news”. De har sökt 500 000 i bidrag från Kulturdepartementet i samma syfte, och garanterat på andra ställen.

 

“Det finns en stor mängd innehåll på nätet som ingår i detta begrepp. Det kan vara allt från propaganda till starkt vinklade artiklar till helt påhittade hopljugna historier i syfte att smutskasta eller förtala”

Här ser man direkt att de har tänkt att fokusera just på åsikter. Det de kallar “propaganda”.  Starkt vinklade artiklar. Hela min blogg är vinklade artiklar. Snart 400 blogginlägg av vinklat material, för återigen, jag är inte journalist. Jag sysslar alltså inte med nyheter. Jag sysslar med åsikter. Men det gör inte innehållet på min blogg falskt över huvudtaget.

Här visar Dennert, som har bakgrund som journalist på SVT, att hon medvetet blandar ihop “news och views”. Detta är bedrövligt rent ut sagt.

“De finns de som försöker på detta: allt från s k “Swish-journalister och Trollfabriker till Alternativ media. Dvs aktörer som bloggar eller skriver på sidor utan redaktör, ansvarig utgivare och utan att följa pressetiska regler eller publicistiska lagar”

Ja?

Åsikter är inte journalistiska produkter. Inte tidningarnas ledarsidor heller, även om de lyder under pressetiska reglerna. Men av media betraktat så anser få journalister själva att ledarsidorna är samma sak som resten av tidningens påstått objektiva rapportering just för att det är åsikter. Det får man hålla med om eller inte hålla med om. Poängen är inte det utan att åsikter är åsikter.

Vi som jobbar utanför media och sysslar just med åsikter ÄR inte media. Vi jobbar med opinion. Jag kommer själv skaffa mig utgivarbevis för att få grundlagsskydd för mina källor men jag tänker inte ansluta mig till pressetiska systemet helt enkelt för att jag inte vill. Jag driver ingen tidning eller debattsida. Jag låter alla komma till tals. På sina egna kanaler. Men inte i min. Yttrandefriheten är fantastisk och sociala medier gör att alla verkligen har möjlighet att nå ut. Men det är inte egalt med rätten att bli publicerad på mina kanaler.

De erkänner också att de använt polisanmälningar som metod, vilket jag tycker är beklagligt då polisens resurser borde fokuseras på verkliga brott och inte åsikter en Facebook-grupp tycker är misshagliga. Jag har sett i flödena att gruppens definition på hat är egalt med något olagligt. Men hat är hat. Folk får tycka det mesta och vara hur otrevliga de vill, så länge de inte förtalar någon, hotar någon med våld eller liknande etc.

“Istället för att vi möter varje påhittad artikel genom att gå in och svara och dessa aktörer fler besökare och högre trafik och så att säga, mata trollen. Så kommer vi att skriva det vi har på hjärtat i våra egna inlägg och sprida dem genom gruppen”.

Här tycker jag de gör rätt. Använd era egna kanaler istället för att spamma folks flöden. Jag har själv blockat ett stort antal personer på min Facebook-sida vars enda syfte var just att attackera folk som gillar det jag skriver i mitt kommentarsfält.

Slutligen vill jag bara avsluta med att jag kommer fortsatt följa den här utvecklingen och regelbundet skriva om just såväl mediedebatten som debatten och utvecklingen av fokus på “falska nyheter”.

För jag ser bara attacker på yttrandefrihet och åsikter.

På folk som oss i ny media, som bryter ny mark utanför mediehusens dominans och som lyckats få enormt genomslag. Min blogg har fler besök än vissa lokaltidningar och mitt Facebook-flöde och Twitter-flöde är oerhört virala. Tack vare engagerade läsare.

När informationsmonopolet bröts så fick nämligen sådana som jag möjlighet att konkurrera om mediekonsumenterna. På en mer fri marknad än det någonsin förut funnits. Där det tidigare var ett oligopol av public service och några stora mediehus som haft tolkningsföreträdet om allt har vi nu en marknad där läsare kan få olika sorters information från en uppsjö av källor och väljer att läsa de källor de tycker håller högst kvalitet. Och läsarna själva fick möjlighet att få ut sina egna åsikter. Via kommentarer men också via sina egna Facebook-sidor, Twitter-konton, Instagramkonton etc. En demokratisering av det fria ordet, en slags revolution.

Jag är inte ett alternativt till media. Men ett komplement. Jag är ny media. Och vi är här för att stanna. Om vi lyckas försvara yttrandefriheten som nu faktiskt är under någon slags koordinerad attack. 

……………..

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

 

Ps. Även #jaghärär uppmanar sina följare att donera pengar till deras arbete via Swish, trots kritiken mot andra som gör det. Är inte det ironiskt?

 

32 kronor i hyra och andra Margot Wallström-skandaler vi minns

Alla djur är lika jämlika men vissa är mer jämlika, som det brukar heta.

Och tolkningsföreträdet när det gäller “avslöjanden” om olika skatteupplägg brukar leverera just det som ett brev på posten. Olika regler för vissa. LO var snabb med avtryckar-fingret, som vanligt. De kliver gärna över en lastbil för med skräp framför egen dörr bara det rycker lite i pekfingret. Jag är inte klar med dem utan kommer återkomma till LO:s egen skattemoral.

Några som tyckte Eva Dahlgrens tweet i förra inlägget om skatteparadis var toppen var Socialdemokraterna, som glatt RT vidare tweeten idag.

Och det ändå lite lustigt, med tanke på kända sossars personliga skattemoral.

Till exempel utrikesminister Margot Wallströms. 

Jag tänkte lägga ut listan på Mina regler är inte dina regler-listan här och sedan, inspirerad av källan av visdom Sveriges Television, även känd som statlig TV, avsluta med en liten bild. Som ni gärna får sprida såklart.

Ordningen är inte kronologisk.

  1. Tjänade 19 miljoner – 0 kr i svensk skatt
    Som EU-kommissionär i 10 år tjänade Wallström enorma pengar. 19 miljoner  kronor mellan 1999 och 2010. Men hon valde, för det är ett val, att inte skatta i Sverige utan den minimala EU-medarbetarskatten på någon procent. Medan sossarnas Europaparlamentariker valde att skatta hemma, på grund av skattemoral gissar jag. Som Wallström inte har.
  2. 4,5 miljoner i pension – 0 kr skatt
    När Wallström slutade i EU fick hon dessutom 4,5 miljoner kronor i avgångsersättning. För det betalade hon lika mycket skatt i Sverige som på de 19 miljonerna – 0 kr.
  3. Satt i ICAs styrelse
    Hon fick 2013-2014 ett årligt arvode på 350 000 kronor, totalt över 500 000 kronor för de 1,5 år hon satt i styrelsen.
  4. Okänt miljonbelopp från Postkodlotteriet
    Wallström fick uppdrag som “mångfaldsdirektör” och cashade in ett okänt men högt belopp via sitt bolag från dem. 2014 omsatte hennes bolag Lydia Consulting 2,5 miljoner kronor nästan. Enligt uppgift skulle hon jobba 25 % med det omstridda spelbolaget, som kritiserats bland annat för att ha betalat säljare så lite som 6 000 kronor i lön och inte dela ut tillräckligt med vinster till spelarna.
  5. FN-jobbet betalade skattebetalarna i Sverige
    När hon slutade i EU så fick hon ett toppjobb i FN. Men lönen på 80 000 kronor per månad skattefritt fick svenska skattebetalare betala för att man “glömt” att budgetera. Återigen, 0 kr i skatt i Sverige.
  6. Fick lägenhet av facket Kommunal – misstänktes för muta
    När Wallström blev utrikesminister behövde hon någonstans att bo och Anneli Nordström på Kommunal ville gärna ha bra kontakt med den nya utrikesminister. Och halade fram en 3:a i innerstan.
  7. Betalade 32 kronor i hyra i Stockholm
    Lägenheten från Kommunal, på låga 12 000 kronor per månad, betalade Wallström nästan lika mycket för i månaden som hon är van att skatta i Sverige. Nästan 0 kr, hon betalade hela 32 kronor per månad.
  8. Måste försörja mig
    Kvinnan som alltså skattat 0 kronor i Sverige på 24 miljoner kronor på 10 år försvarade sin höga ersättning från skandalbolaget Postkodlotteriet med “jag måste ju försörja mig”.

 Precis som Leif Östlig skattade i Nederländerna när han bodde i Nederländerna valde alltså vår Socialdemokratiska utrikesminister att skatta för sina enorma inkomster i Belgien. EU-skatten för folk som jobbar åt EU, någon procent. För att betala skatt i Sverige när man jobbar utomlands är valfritt. För alla.

Samma regler.

Så tröttsamt att behöva påminna om det hela tiden men i jag vägrar socialister även de kallar sig demokratiska socialister få tolkningsföreträdet när det gäller skattemoral och ska man ha brösttoner krävs att man lever efter samma regler som alla andra.

Här är bilden. Tack SVT för inspirationen!

…………………………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244