Sjöfyllerilagen är bara en moralkaka bland många

Nu är det många som lägger i sina båtar och därför känns detta ämne aktuellt. Alliansregering gjorde mycket bra men allt var inte bra.

2010 infördes till exempel Sjöfyllerilagen, efter idogt lobbyarbete från IOGT NTO. Som av en händelse sitter nu deras gamla ordförande i Sahlins gamla skor som samordnare för extremism. Nykterist har alltså tydligen blivit en sorts kompetens inom militant jihadism.

Men nu är det Morgan Johanssons ansvar och med anledning av lagen fick han lite frågor om hur det gått i riksdagen av bland annat Moderaterna. 

Lagen införde alltså  att man sedan 2010 kan dömmas för sjöfylleri vid promillehalter på 0,2, vilket är exakt samma som på vägen. Detta är den stora kritiken mot lagen både innan den infördes och sedan dess. Att den jämställer trafik på sjön med vägar trots att de trafikslagen inte har något gemensamt.

Men lagen berör bara båtar som kan färdas mer än 15 knot och som är minst 10 meter lång. Små fritidsbåtar, som är mindre säkra, ingår inte. Värt att påminna att 0,2 promille får du om du dricker så små mängder som en stor stark, beroende på kroppsvikt och andra faktorer.

Sex månader är alltså samma straff som ringa misshandel. Att i en båt åkt i 5 knop över en fjärd eller sjö efter ett glas vin är alltså samma typ av lagöverträdelse som att slå någon på stan. Detta är Sveriges absurda rättssystem.

När Maria Stockhaus från M frågade Morgan Johansson om effekterna av lagen svarade han:

  • Lagen har varit en stor succé
  • Antalet sjöfylleribrott har minskat i relation till antalet kontroller
  • Drunkningsolyckorna har minskat
  • Kustbevakning och Sjöpolisen vittnar om att lagen bidragit

Men istället för att redovisa en undersökning som belägger det Kustbevakningen säger nöjer sig ministern med att ta deras uppfattning om en ändrad attityd som fakta. Ledsen men en subjektiv uppfattning kan aldrig räknas som belägg för att en lag fungerar. Det är jättekul att de upplever det i sitt jobb men fakta måste ändå fram som stödjer deras uppfattning.

Lagen infördes för att förhindra olyckor och dödsfall på sjön. Och Johansson påstår att den lett till detta.

Har den det då, så här 7 år senare?

Vi kan börja med drunkningsstatistik från Livräddningssällskapet. Där kan man för det första se att det totala antalet drunknade var 115 personer för 2016. De som drunknade genom bad, is och övriga motsvarade 86 av dessa dödsfall. 75 % av drunkningarna sker alltså inte via fritidsbåt.

Hur såg det då ut innan lagen infördes? Enligt samma redovisning men 2010 kan man visserligen se en minskning men minskningen inleddes innan Sjöfyllerilagen. Olyckorna med fritidsbåt var 35 stycken år 2009 och 29 stycken år 2010. Förra året var de 26.

Även det totala antalet drunknade har minskat över lång tid så tillbuden i vatten är alltså resultat av en lång nedåtgående trend. Det är oseriöst att säga att minskningen skulle beror på Sjöfyllerilagen när det inte finns några konkreta bevis för det.

Transportstyrelsens officiella statistik visar samma sak. Omkomna i fritidsbåtsrelaterade olyckor har gått ner sedan mätningarna började. Som ni kan se har de även gått upp några år efter 2010 då lagen infördes.

Finns det något annat som påverkar olyckor med fritidsbåtar då?

Givetvis. Till exempel flytväst. De flesta som drunknar har nämligen ingen. Att folk inte har det när de badar är naturligt men om fler som åkte skridskor hade de nya typer av ryggsäckar för just skridskoåkning som fungerar som en liten flytväst skulle detta till exempel rädda liv. Eller om folk hade de jämt när de åkte båt, även kanoter och roddbåtar.

Men annan annan sak som Transportstyrelsen för fram som faktor för minskning av drunkningstillbuden via fritidsbåt är faktiskt vattentäta fodral och påsar till mobiler som numera finns.

Folk tappar mobilen och dyker i efter den. Helt irrationellt egentligen eftersom mobilen går sönder på några sekunder i vatten. Jag har hört om folk som kunnat rädda en från toaletter, men där ligger nog ribban.

Nämnde då Morgan Johansson det här i utfrågningen i riksdagen nyligen?

Givetvis inte. Istället påstod han att antalet sjöfylleribrott minskat. Utan att nämna att det har även antalet som äger båt gjort. Antalet båtar är ointressant för man kan bara köra en båt i taget oavsett hur många båtar du äger.

Andelen svenska hushåll som äger en båt har enligt Transportstyrelsen minskat med 4 %-enheter sedan 2010. En minskning med 22 %. 

Morgan Johansson uppgav också att Kustbevakningen anser (utan belägg) att attityden ändrats. Det är deras känsla helt enkelt och det må så vara men samma myndighet har också sagt att en trolig anledning till att sjöonykterheten minskat är att de numera jobbar mer riskanalysbaserat och genomför istället för slumpmässiga kontroller istället kontroller på tider och platser där risken är som störst. Till exempel vid stora högtider och vid populära sjökrogar.

Jag har fullt förtroende för polis och kustbevakning men inte heller de kan användas som källa för utvärdering av något så viktigt som en lag när de använder anekdotisk bevisföring. Deras känsla kring varför sjöonykterheten minskat är helt enkelt inte fakta utan en känsla.

Antalet allvarliga olyckor med fritidsbåt har gått ner under 40 år. I snitt dör en person färre varje år i drunkning, varje år. Däremot ökar en sorts drunkning mycket: isolyckor. 16 fler personer dog i isolyckor 2016 än året innan.

Man kan inte säga att lagen från 2010 är orsaken till det. Och man kan som minister inte stå i riksdagen och ignorera viktig fakta som till exempel att Kustbevakningen ändrat sitt arbetssätt eller att andelen hushåll som äger en båt har minskat med 22 % sedan lagen infördes.

Man får tycka vad man vill om lagen, som sätter folk i fängelse för att ha druckit en starköl och korsat en sjö i 5 knop hem. Vissa tycker säkert att den är bra, framför allt av moraliska skäl av typen man ska inte dricka. Eller man ska inte dricka och köra båt. Men vi kan inte ha en tvingande lag med straffvärde fängelse utan att veta om den fungerar. Men istället för att utvärdera vill justitieministern stå i riksdagen och svänga sig med olika myndihetsutövares känslor som argument varför inte en ordentligt utvärdering ska göras.

För risken med en saklig utvärdering är ju att man kommer fram till att lagen är meningslös och att vare sig olyckor, drunkningstillbud eller något annat minskat tack vare lagen utan att den minskning som skett beror på helt andra faktor än ett kriminaliserande av att dricka ett glas vin på en ö i skärgården och sedan köra hem.

Det enda jag ser är nämligen ytterligare en av dessa moralistlagar som präglar svensk politik och tyvärr en del av vår stolta tradition att blanda ihop våra personliga åsikter om hur andra vuxna människor lever sitt liv, och därmed vilja att förbjuda det, och lag.

Den huvudlösa politiken om papperslösa

Efter tre dagar av sorg och tröst efter terrordådet på Drottninggatan då 4 människor miste livet måste livet nu återgå till det normala.

En av de mest angelägna politiska områdena mot bakgrund av detta är politikens sedan många år rättsvidriga syn på illegala invandrare. Med rättsvidrig menar jag att politiken många år underminerat andra lagar för ideologiskt grundade nya regler och lagar. Framför allt är det Utlänningslagen som bedömts vara mindre värd men även lagar som Socialtjänstlagen och Skollagen.

När du sökt asyl har du fått din sak prövad mot våra asyllagar, där asylskäl beslutas av riksdagen. Du har rätt att överklaga och rätt till kostnadsfritt ombud. När du fått avslag i andra instans är du inte flykting. Du har av vårt rättssystem, baserat på de lagar som stiftas av riksdagen, bedömts inte ha asylskäl. Alltså är du inte en flykting.

Det finns olika skäl till avslag. Om man följer den mediala debatten får man lätt intrycket att alla som söker asyl kommer från krig. Uzbeken i lastbilen har förhoppningsvis ändrat denna bild för alltid – det är inte krig i Uzbekistan. Människor därifrån kan visserligen beviljas asyl på andra grunder men det är inte många per år. Hittills i år har 12 uzbeker fått uppehållstillstånd.

Istället har han själv vittnat om att han var ekonomisk flykting – han ville ha ett bättre liv. Men du kan också få avslag om du bedöms ljuga från vilket land du är ifrån, ljuga om din identitet eller är kriminell och finns registrerade som detta i internationella brottsregister, kanske till och med efterlyst. Alla är inte barnfamiljer, långt ifrån.

Att använda termen ”papperslös” är ett sätt att ta bort fokus på deras eget ansvar, ord betyder något. Papperslös är ett sätt att vända på ansvaret, det är ett papper som saknas personen. Den korrekta termen är ”illegal invandrare”. Den används globalt av politiker mindre påverkade av yttre tryck från opinionsbildande organisationer som vunnit problemformuleringsprivilegiet i Sverige. För har man ett avvisningsbeslut på sig upprätthåller man sig illegalt i landet.

Tyvärr är det inte bara våra tre socialistiska partiers förskyllan.

Utan Alliansen har också bidragit i allra högsta grad. När SD kom in i riksdagen 2010 fattade dåvarande regering under ledning av Fredrik Reinfeldt det för mig redan då obegripliga beslutet att göra upp med MP om just illegala invandrare 2011. Uttryckligen gjordes detta av spelteoretiska skäl i riksdagen och av symbolskäl. Man ville ”markera” mot SD och motiverar samtidigt den uppsjö rättigheter dessa illegala invandrare med uppgörelsen fick med att man själv är humanitär. Ett klassiskt sätt att mota kritik för övrigt. Den debatten är ju som bekant svår att ta sig ur, när politiska beslut motiveras med olika djupt värdeladdade ord som människovärde, humanism etc. De som ifrågasätter blir direkt och effektivt i försvarsposition om de inte är humana istället för att debatten handlar om sakpolitiska avväganden, andra lagar, hur förslagen passar med resten av samhällets instanser etc.

Vad innebar denna meny av rättigheter de som motsätter sig avvisningen och gömmer sig istället då?

Ja, till exempel att alla barn har exakt samma rättigheter som medborgare när det gäller all typ av vård, tandvård och rätt till att gå i skolan utan att skolan får ringa myndigheterna. Vuxna illegala har rätt till ”vård som inte kan anstå”, fullständig mödravård, abort och preventivmedel, tandvård som inte kan anstå samt gratis läkemedel vid den typen av vård.

Att folk ska ha rätt till akutsjukvård är det nog ingen som har någon invändning emot. Det är en självklar mänsklig rättighet att vi inte låter folk lida eller till och med dö även om de inte har rätt att vistas här.

Men det handlar inte om det längre.

Får jag påminna att gratis tandvård som inte kan anstå inte är en rättighet medborgare i Sverige har? Just tandproblem är ofta just av karaktären ”vård som inte kan anstå”, till exempel rotfyllningar av tänder med djupa hål, kronor till tänder som måste tas bort, operation av visdomständer som är inflammerade eller liknande. Detta får alla medborgare betala själva och betala dyrt. Medan illegala alltså får vården gratis. Det är upp till varje tandläkare att bedöma vad som inte kan anstå.

Jag har fått mail från en tandläkare som beskriver hur han/hon, när pensionärer med inga pengar men tandproblem kommer och egentligen måste betala tusentals kronor i tandvård ,skriver att personen är illegal på underlaget till landstinget för att systemet är så orättvist. 

Patientavgiften får alla betala när man gör ett besök hos en läkare. Den är 300 kronor per besök. För alla utom för illegala invandrare som betalar 50 kronor. 

De som gillar att medvetet missförstå kommer försöka utmåla det här som att jag är emot att folk får hjälp akut. När min kritik är att vi byggt ett system som inte bara uppmuntrar att folk håller sig undan polisen och ett avvisningsbeslut utan vi till och med belönar det.

Vi har alltså ett system som är bättre och mer generöst för illegala invandrare än för folk med medborgarskap eller uppehållstillstånd till vissa delar, som vad gäller patientavgiften och tandvård.

Alla ni som gärna ger pengar till Röda Korset borde veta att just Röda Korset ihop med Rädda Barnen är de svenska hjälporganisationer som engagerar sig mest för att bevara och utöka dessa rättigheter. Röda Korset lägger alltså sina resurser för att jobba emot gällande lag och hjälpa folk som bryter mot Utlänningslagen.  De har tagit ett ideologiskt ställningstagande för att illegala ska ha exakt samma vård som medborgare och folk med PUT, dvs de vill gå ännu längre och utöka rättigheterna från dagens.

Men även statens offentliga utredningar valde att benämna illegala invandrare för papperslösa när de utredde frågan om just vård, som landade i det system vi har just nu.

Men vänskapen mellan Alliansen och MP varade inte ens två år, för 2013 hotade MP att avbryta den och hoppa av. Skälet var att de inte ville att polisen alls skulle ägna sig åt att försöka leta efter alla illegala som gömt sig från avvisningsbeslutet.

Då var det stora protester mot polisens REVA-projekt som betyder Rättssäkert och Effektivt Verkställighetsarbete. Det gick ut på en polisär insats att via ID-kontroller på stan och i kollektivtrafiken, bland annat T-banan, leta efter folk som ska utvisas. Men Röda Korset, Rädda Barnen, Miljöpartiet, SSU och en rad olika vänsterorganisationer som Röda Linjen och Ungdoms mot rasism organiserade protester i flera svenska städer, bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö.

De ansåg att det var ”inhumant” att kolla folks leg i T-banan på personer som skulle kunna vara illegala och sedan verkställa ett av demokratin fattat utvisningsbeslut.

SVT beskrev nyheten inte som protester mot att verkställa avvisningar utan som ”Jakten på papperslösa fortsätter”, apropå objektiv och saklig nyhetsvärdering. För övrigt är just den termen mycket vanligt förekommande när olika medier ska beskriva något som har med papperslösa att göra, tyvärr.

Polisen avbröt efter protesterna REVA vad gäller bland annat id-kontroller i T-banan. Men 2013 hade Reinfeldt en annan uppfattning om illegala och försvarade då gällande lagstiftning samt REVA. 

Kritiska till REVA var dock inte bara Miljöpartiet utan även Centern. Hur man nu ska kunna kontrollera folks identitet utan att kräva leg är för mig oklart liksom problemet med att inte ta leg från alla utan från de som faktiskt ser ut som om de skulle kunna vara illegala invandrare. Ej heller ser jag något som helst problem med att använda T-banesystemets spärrar eftersom det är där färdbeviskontrollanter också står. Alla måste passera och ingen kommer ut som inte kan visa giltig biljett.

Men det räcker inte med de långtgående och faktiskt mer generösa villkor för till exempel tandvård än medborgarna har.

Flera städer har gått längre och betraktar illegala som fullvärdiga medborgare trots att de inte har rätt att vistas här. De som har barn. Såväl Stockholm, Göteborg som Malmö ger idag socialbidrag och även bostad till illegala. Besluten är inte från 2011 utan mycket nyare. Stockholm fattade sitt beslut 2016, alltså knappt ett år före terrordådet på Drottninggatan.

Samtliga städer styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ.

2016 kritiserade gränspolisen just Malmö Stad för att i princip obstruera och motverka deras jobb att leta rätt på illegala. För många håller sig gömda genom fejkade adresser och polisen kan hitta dem genom att begära ut adresserna Socialförvaltningen har. 

Och här kommer det viktiga i det här inlägget: terroristen som nu är häktad för dådet på Drottninggatan i fredags hade just en fejkad adress, och barn. Han hade fyra barn närmare bestämt.  Oklart var barnen är, förmodligen inte i Sverige, men poängen är att han tillhör gruppen ”barnfamilj” som alltså har särskilt förmånliga villkor här. 

Han klickar i de boxar som alltså landets politiker gett en särställning till genom ideologiskt grundade rättsvidriga beslut.

2015 hade vi ett annat brott av just en person med avvisningsbeslut, när två människor 2015 blev brutalt nerhuggna av en eritrean som precis fått beskedet. Han uppgav själv att han kände sig kränkt över beslutet och att morden var en hämnd. Han avtjänar nu livstids fängelse men ansökte nyligen om att få flyttas till Eritrea.

Senast 2014 gick inte bara MP och V utan också Centern ut och krävde att rättigheterna illegala redan har skulle utökas med ännu fler.

På Folkpartiets hemsida står det att myndighetsutövare som skolpersonal och vårdpersonal uttryckligen inte ska få kontakta polisen.

De som däremot gjort om och gjort rätt efter det ödesdigra beslutet att bilda pakt med Miljöpartiet och skapa den situation vi har idag är faktiskt Moderaterna, som är de som mest långtgående har jobbat politiskt med olika förslag om att hitta och verkställa personerna som upprätthåller sig illegalt.

Artikeln nedan är till exempel från i somras.

Vi har uppskattningsvis ca 35 000 personer redan idag som gömt sig och fram till 2020 förväntas ytterligare 50 000 att hålla sig undan. 

Om några år har vi alltså en medelsvensk stor stad på rymmen som lever gömda undan lagen men som ändå har en massa rättigheter, som skola, vård, tandvård och socialbidrag. Och olika myndighetspersonal som har i uppgift att motverka varandras arbete. 

Alla rättigheter för illegala invandrare utom akutvård inklusive akut tandvård har varit fel från början. Vi kan inte ha politiker som stiftar lagar som gör andra lagar verkningslösa och vi kan inte ha ett system som säger att om du bryter lagen, vilket du gör om du upprätthåller dig illegalt, så belönas du men om du infinner dig och accepterar avvisningen straffas du.

Tyvärr är till och med vårt system idag utformat så att illegala har fler rättigheter än medborgare, då vi måste betala hela vår tandvårdskostnad även den akuta helt ur egen ficka och detta kan ruinera en persons ekonomi idag.

Inte ens de borgerliga partierna står upp för den mycket enkla principen att har du fått din sak prövad demokratiskt i två instanser har du inte rätt att vistas i Sverige. Du ska då avvisas. Inte få en massa rättigheter.

Dags att göra om och göra rätt. Ta bort samtliga rättigheter förutom akut vård. Ge myndighetspersonal inklusive vård och skola inte bara rätt utan skyldighet att kontakta polisen när illegala gör sig till känna. Inför hårda straff för företag som anställer folk utan arbetstillstånd och ge polisen rätt att göra razzior på arbetsplatser lättare. Uzbeken hade uppenbarligen jobbat i Sverige trots att han saknade rätt till det.

Inför REVA igen. Bygg fler förvar. Ge Socialförvaltningarna skyldighet att samarbeta med polisen i jakt på fejkade adresser.

Ett förslag jag såg på Twitter är att alla beslut på asylansökan istället för att levereras via post måste hämtas personligen, positivt såväl som negativt. Det är ett utmärkt förslag för myndigheten vet ju i förväg vilka som fått avslag och kan stå beredd med polis att direkt hämta de som får avslag för att sättas i förvar i väntan på utvisning. Det ökade byråkratiska inlaget genom att kräva att folk kommer dit fysiskt och köar uppväger med råge den fördel polisen får att direkt föra de med negativt besked till förvar för att undvika det massiva parallellsamhälle som redan vuxit fram att expandera ytterligare.

Slutligen tycker jag att mediebranschen får ta sitt ansvar och hedra den objektiva nyhetsrapporteringen bättre. Sluta upp med att benämna illegala invandrare som papperslösa och myndigheters upprätthållande av verkställighetsbeslut som ”jakt på papperslösa”. Eller ”gömda” istället för ”de håller sig undan beslut/lagen/ etc”.

Ord betyder något och ni driver opinion med valet av dessa ord. Vad är det för fel på myndighetssvenska när det gäller känsliga områden?

Dags att uppgradera statusen på att faktiskt få ett uppehållstillstånd. Genom att dalta med illegala invandrare förstör vi samtidigt förutsättningar för alla de människor som faktiskt har asylskäl och som bara vill starta sina nya liv i Sverige. Har ni tänkt på det?

Statsrådens förening vill skapa trollarmé

 

Hanif Bali upptäckte nyss att Stockholms Arbetarekommuns motioner till kongressen i helgen, det vill säga den S-förening som Stefan Löfven, Ylva Johansson, Anders Ygeman och Annika Strandhäll tillhör, skickar en mycket märklig motion till kongressen.

 

Detta är inte ett förslag från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb i största allmänhet utan föreningen i Stockholm antog alltså motionen och skickade in den till kongressen. Detta innebär i klartext att statsråden Ygeman, Strandhäll, Johansson samt statsministern står bakom den för de är medlemmar i den föreningen.

Och förslaget är alltså att Socialdemokraterna startar utbildningar i hur man startar anonyma Facebook-konton samt organisera är gräsrotsarmé av troll på sociala medier, med målsättningen 100 000.

Att en del av ett parti ens föreslår att man ska trolla internet är anmärkningsvärt i sig. Att det är en av landets mäktigaste S-föreningar där stora delar av regeringen ingår är ofattbart

Nedan ser ni att dessa ställde upp för Stockholms Arbetarekommun i valet. 

 

Andra saker Ygeman och Löfven ställer sig bakom är att införa löntagarfonderna 2.0 genom att politiken ska via Medbestämmandelagen öka fackens makt över företagen, subventionera politiskt på olika sätt att anställda ska kunna ta kontroll över företag de jobbar på och lagstadga förköpsrätt av konkursade företag samt använda pensionsfonderna facken har.

De första löntagarfonderna byggde ju på en lag som tvingade alla företag att via nyemissioner varje år GE facken delar av företaget varje år, som LO skulle kontrollera via särskilda Löntagarfonder. Nu har sossarna blivit smartare och föreslår inte den typen av stöld. Istället ska opinionen bedrivas mjukare med prat om förköpsrätt och MBL. Men andemeningen kvarstår: anställda ska via politikerna ges makt över företagen.

 

 

En tredje extrem motion som Strandhäll och gänget skickar iväg är att tvinga varje gymnasieelev att genomföra praktiska block från yrkeslinjerna.

Även återförstatliga Apoteken är en fråga Stockholmsföreningen kräver, vilket är lite pikant eftersom det ligger på Annika Strandhälls bord.

I en av motionerna påstår sossarna på allvar att höginkomsttagare ”får totalt sett störst del av det gemensamma”. Vilket givetvis inte har någon förankring i verkligheten.

Folk som betalar 70 %-iga marginalskatter betalar i oändligt mycket mer till systemet än de får ut. De jobbar dessutom längre, är mindre sjuka och belastar såväl sjukpenning som vården i betydligt mindre utsträckning är låginkomsttagare och bidragstagare. Utan höginkomsttagarna skulle landet konkursa, det är deras skatteinbetalningar via företag de driver, statliga skatter och värnskatter samt konsumtion som bidrar mest till statens intäkter i förhållande till deras andel av befolkningen. För att inte tala om de jobb de skapar för andra i samhället.

Men sprida falsk fakta ligger tyvärr i tiden. Synd att regeringen inte ens kan se till att sina egna föreningar låter bli. Och om de inte ens kan de, hur ska de kunna medverka till att debatten först på faktanivå befriad från alternativa fakta, fake news och faktaresistens?

Men makten framför allt. Den sanningen har alltid gällt för Socialdemokrater

Public service och förtroendet

Igår presenterade Medieakademin sin årliga Förtroendebarometer. Huruvida den verkligen mäter folks förtroende kan diskuteras men det är i alla fall något mediabranschen gärna använder som referens. Särskilt public service. Senast Jan Helin diskuterade förtroendet för public service tog han upp att de ligger högst i mätningen till exempel.

 

Som synes faller förtroendet för de flesta aktörerna inom media.

Bland de yngsta tappar Sverige Radio 4 enheter och SVT hela 8 enheter mot mätningen från förra året. För det är alltid det som är intressant – förändringen. DN tappar 7 enheter och lokala tidningen 9.

Aftonbladet lyckas däremot öka 2 och Expressen 1.

Även bland de äldsta tappar public service stort. 7 enheter för Sveriges Radio och 5 för SVT. DN tappar också bland de äldre, 5 enheter och har lägre förtroende bland de äldre än bland de yngre. Skillnaden är 48 mot 42.

Expressen tappar däremot bland de äldre med 2 enheter och har nu lägre förtroende bland de äldre än de yngre.

Hela listan från botten är den här:

Som synes har TV3 lägst förtroende på 9. Facebook har högre förtroende än både Feministiskt Initiativ och Arbetsförmedlingen.

Hur rapporterade då public service detta?

Ser ni felet?

I listan för Botten anger SR att botten börjar med Sverigedemokraterna på 16 %. Men i verkligheten är det TV3 på 9 %. 

Man kan bara spekulera i skälet till att göra en sådan oseriös rapportering men gissningsvis har det något med att göra att man ville att SD skulle ligga i botten. Ledsen men jag kan inte se något annat skäl till varför man väljer att ha nr 11 på listan och inte den verkliga jumbon. Det känns bara godtyckligt.

Då slapp de också redovisa att FI och Miljöpartiet har betydligt lägre förtroende än SD och läsaren kan leva i villfarelsen att dessa partier istället återfinns på en annan lista.

Men tack vare sociala medier är numera mediekonsumenter källkritiska och ställer krav så kritiken vällde fram mot SR.

Till slut ändrade de hela inlägget men utan någon form av förklaring som rättelse. Bara denna lilla ruta.

Det här varför SR och SVT nu rasar i förtroende. För det gör de. 2007 hade SR ca 75 %, nu har de 64 och har minsta nästan varje mätning. SVT samma sak. De hade 70 % 2007 och har nu 60 %.

Public service rasar så mycket i förtroende att Medieakademin ringat in deras siffror särskilt. 

I tider där falska nyheter utmålas som en av våra största samhällsutmaning av just den mediabransch som tappat mest på att sociala medier nu konkurrerar om informationen är det anmärkningsvärt att Sveriges Radio väljer att vinkla statistik på det här sättet.

Klipper man en egen lista ska det tydligt framgå att man gjort det och varför, annars är det inte rapportering utan opinion. Det jag sysslar med.

Och varför tror public service att de ska komma undan? Vi är alla överens om att kritiska mediekonsumenter är något positivt för demokratin och det offentliga samtalet. Vi håller alla på varsitt håll på att utbilda och påminna om vikten av källkritik. Via sociala medier kan man nu snabbt uppmärksamma alla på just sådana här vinklingar. Vilket hände och SR fick stå med en dumstrut.

Då hade det varit klädsamt med en riktigt rättelse tycker jag där man förklarar varför man gjorde fel från första början. Inte en torr ruta med information bara.

Publice service visar man all önskvärd tydlighet varför de förtjänar raset i förtroendet och att det med mycket låg sannolikhet kommer att fortsätta framöver. 

Naturskydds-föreningen – en opinionsbildande stormakt

Det är lätt att tro att Naturskyddsföreningen (SNF) bara vill väl. De kan inte ha några andra skäl än att ideellt kämpa för att alla ska få det bra genom en alturism stor nog att passa den största varianten av Fjällräven-kånken. Många får uppfattningen att de faktiskt nästan är en myndighet. Som Naturvårdsverket.

Det är ju bara ett gäng före detta fältbiologer och scouter som vill rädda världen. Eller?

I själva verket är det landets mest säljinriktade professionella åsiktsmaskin som dessutom tack vare sina gamla kompisar i Miljöpartiet nu sitter med den politiska makten i en liten ask.

De är 145 personer.

23 personer jobbar med marknadsföring, 22 personer med kommunikation, 22 jobbar med mobilisering och 17 jobbar med att kränga licenser för Bra miljöval.

Nästan 60 % av deras anställda, eller 84 personer, jobbar alltså med olika former av försäljning, marknadsföring och opinionsbildning.

Utöver det har de massa experter som producerar underlagen för opinionsbildningen, det vill säga rapporter. Jag kommer gå igenom just detta i senare inlägg.

Med 145 personer, det vill säga som ett med Sveriges mått stort företag då 75 % av våra till exempel 1 miljon företag har noll anställda, omsätter man en del.

Tack vare deras 84 man starka sälj- och markndsföringsavdelning har de en omsättning på 211 miljoner kronor. 

 

 

De är också skickliga på att värva medlemmar och har enligt årsredovisningen 224 000 betalande medlemmar, vilket ju är helt otroligt med tanke på hur svårt många andra föreningar har det på det området.

De drog in 124 miljoner kronor själva i medlemsavgifter, gåvor, sälja licenser etc.

 

Då kanske man skulle kunna tro att just medlemmarna är de som finansierar denna mycket aktiva och framgångsrika lobby-organisation.124 miljoner kronor räcker ju långt.

Men nix. Som allt ideellt arbete i Sverige betyder det ingalunda att man förväntas vare sig jobba just ideellt eller försörja sig själv utan någonstans ingår det i begreppet att man kräver försörjning av skattebetalarna också.

76 miljoner i bidrag från skatt fick de 2015. 

Så regeringen betalar just dessa lobbyister för att bedriva lobbying mot regeringen. 

Det sker på lite olika sätt.

Först får de 67 miljoner kronor från SIDA. Ja, biståndsbudgeten alltså. Nästan 3 miljoner kronor är öronmärkta för ”informationsinsatser”, vilket ni förstår vad det innebär.

Sedan samlar de ihop 8,3 miljoner kronor per år i bidrag från olika myndigheter, där mest pengar kommer från kompisarna på Naturvårdsverket.

De får även 15 miljoner kronor från Postkodlotteriet varje år så köper ni deras lotter är ni bidragsgivare till SNF.

 


Men de säljer inte bara medlemsskap. 1992 drog sig SNF ur miljömärkningen Svanen som de var med och grundade för att satsa å sin egen märkning. Det här med märkningar är en lukrativ bransch för inte bara är det ett effektivt sätt att sälja dina åsikter. Det drar även in licensintäkter. LO:s Fairtrade är startat efter förlaga från Naturskyddsföreningen, då hette det Rättvisemärkt.

Deras märkning heter Bra Miljöval. Och det är SNF som sätter upp villkoren för att få märka sina produkter, såklart. De äger ju varumärket. Villkoren sätts helt subjektiv beroende på vad SNF tycker och därför finns det inga krav på något stöd i forskning eller vetenskap. Bra Miljöval är ett led i påverkansarbetet.

Som det står: märkningen är den enda miljömärkning som utformas av en miljöorganisation. Eller lobbyister skulle man också kunna kalla det.

Det är som om jag skulle starta en märkning med produkter jag gillar. Jag skulle kunna kalla det ”Uvellen” och märka upp produkter av bolag jag helt godtyckligt valt ut som bra företag efter mina egna måttstockar.

 

Jag kommer borra djupare i vad Naturskyddsföreningen bygger sina påståenden om ”giftigt” på i senare inlägg för det tar helt enkelt för mycket plats att förklara.

De var alltså inblandade i Svanen men inte längre. Förutom Bra Miljöval har SNF sina fingrar i den andra stora märkningen i Sverige, nämligen KRAV. Såklart, de är ju mäktigast i Sverige på påverkan inom miljö.

 

Då kan man ju fråga sig om det har lönat sig att ha sina kompisar i Miljöpartiet i regeringen för första gången någonsin?

Självklart. Om man tittar på årsredovisningen för 2013 så fick de då 71 miljoner kronor i bidrag från staten.

 

 

Och förra året fick de 5 miljoner kronor mer. Men det är inte bara finansiellt det har lönat sig. Även maktmässigt och makt ges till personer.

Ulrika Dahl heter personen som var projektledare för giftfri förskola, ett av de mest cyniska skrämma-små-barnsföräldrar-projekt SNF haft. Lagom till att lobbyinginsatsen lyckats och regeringen utståg deras projekt till politik bytte Dahl jobb till myndigheten som ansvarar för det – Kemikalieinspektionen. Dahl är för övrigt dessutom god vän med en rad sossar, som Jytte Guteland och Åsa Westlund, som tidigare satt i EP för S men nu är riksdagsledamot.

 

 

Det andra namnet på listan över kontaktpersoner för Giftfri förskola är Kristoffer Talltorp. Han är nu pressekreterare för kulturminister Bah Kuhnke. 

 

 

Mikael Karlsson känner nog många igen, han var ordförande för Naturskyddsföreningen många år. Som tack för lång och trogen tjänst gav Åsa Romson honom ett expertjobb i den statliga utredningen Miljömålsberedningen. De är även privata vänner, liksom till statssekreteraren på Miljödepartementet Per Ängqvist.

 

 

En annan person som sitter i den statliga utredningen är nuvarande ordförande för Naturskyddsföreningen Johanna Sandahl.

 

Sandahl sitter även med i delegationen för genomförandet av Agenda 2030.

 

 

Svante Axelsson var generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i många år. När han slutade gav miljöpartisterna i regeringen honom ett nytt jobb som samordnare för Fossilfritt Sverige 2030. Han har bland annat föreslagit att man ska förbjuda alla bensin- och dieselbilar i Sverige. Man förstår varför Lövin och Fridolin gillar honom.

 

Miljö har för länge sedan slutat vara ett politikområde bland många. Istället har det blivit en religion. Och i sanna religiöst anda kan man verkligen säga att ”Ty riket är ditt och makten och härligheten. Amen” stämmer väl överens med Naturskyddsföreningens status just nu. Det är som om allt de säger är en doktrin och sanning som inte får ifrågasättas. Tyvärr är det också få som gör det, trots att de bara skildrar en uppfattning.

De får just nu enorm makt och mycket pengar från den regering som de har som jobb att påverka. 

Men egentligen är de och jag mer lika än olika. Jag är också opinionsbildare och mitt jobb är att påverka. Min uppfattning är liksom deras subjektiv och ska inte stå för vare fakta eller vetenskap utan opinion.

Skillnaden mellan oss är dock att jag är en person. De är 145, vara 84 jobbar med sälj och marknadsföring. 

Och de har 211 miljoner i omsättning, jag 1,5 miljoner kronor. De får 76 miljoner i bidrag från skattebetalarna för att bedriva påverkan. Jag får noll kronor.

 

 

Jantelags-skatter och LO-gåvor

Vi har som bekant förärats med landets historiskt i särklass sämsta regeringen och en statsminister med lägst förtroendesiffror en sittande statsminister i högkonjunktur någonsin haft. Och lägst förtroende i näringslivet.

Utåt sett kallar de sig Samarbetsregeringen men internt refererar sossar till regeringen som en socialdemokratisk. Ingen har kommit över nesligheten att tvingas dela makten och överallt vittnas det om en stämning som ett dåligt äktenskap. Kylan sitter i väggarna.

Miljöpartiet ligger äntligen under spärren där de hör hemma, en av få positiva saker med den här imponerande usla regeringen.

Vad har de då uträttat sedan de tillträdde den 3 oktober 2014?

I raden av dåliga idéer och förslag utkristalliserar sig ett mönster av förslag som man kan kategorisera i två typer: jantelagsskatter och LO-gåvor. 

En jantelagsskatt är en skatt för att straffa flit och framgång i klassisk svensk jantelagsanda att du inte ska tro att du är bättre. Därför tar vi dina pengar.

En LO-gåvor en gåva till LO som de förbetalt genom sina partistöd genom åren då sossarna satt utanför makten. De ger S genom direkt stöd från LO centralt men också via förbunden enskilt 20-30 miljoner per år. Plus 1000-tals arbetstimmar när deras förtroendevalda propagerar för sossarna. Men det finns inga gratislunchen och dealen är att när S har makten ska LO få politik för pengar.

Jag tänkte därför lista dessa skatter, som både är införda och föreslagna skatter. Att de inte är införda än säger nämligen ingenting egentligen för det beror till syvende och sist på det parlamentariska läget men intentionen och attityden kvarstår.

Jantelagsskatterna

 

 

  • Förmånsbeskatta alla privata sjukvårdsförsäkringar = ingen ska kunna betala sin sjukvård 2-3 gånger utan att beskyllas för gräddfil
  • Höjd brytpunkt av statlig skatt = alla är höginkomsttagare, även lärare
  • Avtrappat jobbskatteavdrag = marginalskatter på 70-talets nivå
  • Höjda arbetsgivaravgifter för unga = av solidaritet med unga arbetslösa ska unga som jobbar också bli arbetslösa
  • Höjd skatt på bensin och diesel = fattiga har bara råd att cykla
  • Slopat avdrag för läx-RUT = ingen ska lära sig mer än någon annan
  • Höjd skatt på investeringskonton och kapitalförsäkringar = har du råd att spara har du nog fifflat
  • Höjd beloppsgräns för avdrag resor = har du råd att åka bil till jobbet är du rik
  • Slopad avdragsrätt för representation = om det är mat inblandat är det inte jobb, då är det fritid
  • Raserad 3:12 = ingen ska kunna tjäna pengar på att driva eget företag
  • Minskat ROT  = om du inte kan bygga själv eller känner någon som kan göra det svart får du skylla dig själv
  • minskat RUT = alla som städar är pigor
  • 3-dubblad fordonsskatt för familjebilar = alla som åker SUV eller kombi är borgare ändå
  • Flygskatt = fler borde ändå campa, flyg är för rika
  • Vinstförbud i välfärden = ingen som inte fifflat kan ha gjort något bra inom välfärden och allt borde bli kommunalt igen
  • Högre moms på biobiljetter = bio är för rika, sossar kollar på TV
  • Ny företagsbeskattning = alla företagare är skurkar, vi har bara inte kommit på dem än
  • Bankskatt = borgarnas högborg och roten till allt ont
  • Sänkt intäktsränta på skattekontot = om du betalat för mycket skatt ska du inte få något för det
  • Högre skatt för pensionärer som jobbar = om du är pigg nog att jobba är du pigg nog att beskattas
  • Sjukskatten = tyvärr blev det inget men var tänkt att straffa alla företag för att deras anställda råkar bli sjuka
  • Kvotering av bolagsstyrelser = tyvärr blev det inget här heller men  vi i partiet tänker aldrig kvotera våra egna organisationer däremot ska ju giriga företagare   inte få bestämma själva vilka som sitter i deras styrelser

 

LO-gåvor

 

 

  • Skatt på sjukförsäkring undantagen via facken = om vi straffar företagen kommer fler bli medlem i facken och få sjukförsäkring via dem
  • Krav på kollektivavtal i offentlig upphandling = copy paste på LO:s idé om Vita Jobb, så att alla tvingas gå med i facket och LO får ännu mer makt
  • Avskaffa Lex Laval = inga utlänningar som inte är med i LO ska få jobba i Sverige, precis som när vi lät LO få veto om att stänga arbetskraftsinvandringen på 70-talet
  • Sverige ska bli Fairtrade nation = LO äger Fairtrade så ju mer pengar till Fairtrade desto mer makt och pengar åt LO
  • Skyddsombud ska få utses även på företag där facket inte har medlem = alla skyddsombud är fackliga så här kan LO tvinga sig in på företag för att värva medlemmar
  • Begränsa arbetskraftsinvandring av ”normala LO-jobb” = jobben ska gå till svenskar som är med i LO
  • Rätt att kräva kollektivavtal för utstationerad arbetskraft = all makt till LO

 

Det här är bara vad de hittills kokat ihop och det är 1,5 år till valet. Gott om tid att hitta nya sätt att belöna LO och straffa alla som tror att de är något.

Har jag missat någon, hör av er så kompletterar jag.

 

SVT Nyheter och visselblåsare

Den sista mars gick SVT Nyheter ut i ett granskande reportage där man ”avslöjade” två anonyma Facebook-grupper.

Rädda vården och Stöd svenska polisen. De refererar till Rädda vården som skrämselsidan för att de väljer att sprida kritiska artiklar.

Skälet SVT anger varför de valt att granska är att sidan har anonyma administratörer, för övrigt något mycket vanligt på just Facebook-sidor. Det är nämligen en helt vanlig sekretessinställning på Facebook som reglerar om administratörerna ska vara synliga eller inte.

Scoopet SVT levererar är att den för dem anonyma administratören till gruppen med ca 10 000 medlemmar är Fredrik Antonsson, en i branschen känd opinionsbildare. Han har deltagit i den offentliga debatten länge. Tidigare hade han en blogg på Nyheter24, sedan började han med en politiska satir som gjort honom mest känd – Fejkbook, där fejkade Facebook-statusar av kända opinionsbildare pratar i olika trådar. Dessa brukar han publicera på sin blogg I otakt.

Han är alltså en person som annars är öppen med sin opinionsbildning, men eftersom han är undersköterska valde han att vara anonym för att kunna kritisera sin arbetsgivare. Han driver gruppen ihop med två andra kollegor.

Ansvarig på SVT för granskningen Karin Ekman försvarade ”avslöjandet” så här:

 


”De dolda opinionskrafter överger och trasar sönder den öppna samhällsdebatten och de fria samtalet. I takt med att deras genomslag ökar växer också behovet av att granska dem.”

Men det som trasas sönder är inte alls det demokratiska samtalet. Det som är sönder är medias monopol över informationen. Eftersom jag skriver en bok om påverkan och sociala medier som kommer i augusti har jag ägnat mycket tid åt det här.

Och det är mycket genomskinligt vad SVT Nyheters egentliga skäl är för granskningen.

För premisserna de stödjer beslutet att granska Rädda Vården är att gruppen är anonym samt delar artiklar om problemen i vården. Det saknas positiva nyheter, därav ordvalet skrämselsida.

Men den premissen vilar i sin tur på att Facebook-gruppen på något sätt är eller utgett sig för att vara en del av traditionell media. Hade Rädda Vården utgett sig för att vara en journalistisk produkt är det legitim kritik.

Men det här är alltså en grupp på Facebook, vars syfte är opinion och där redan namnet Rädda Vården, tydligt visar gruppens syfte: att kritisera vården. Precis som till exempel Facebook-sidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan tydligt anger vad de vill. Det går inte att missförstå. Den sidan är också anonym för övrigt.

Grupperna på Facebook är till för just sådant här. Gräsrötter eller professionella opinionsbildare som startar opinionsgrupper för ena eller andra åsikten, vilket automatiskt leder till att ”andra sidan” givetvis inte skildras. Det är ju själva poängen med opinionsbildning och skillnaden mellan nyheter och opinion. Opinionsbildning bygger inte alls på att alla alltid är öppna med allt, snarare tvärtom. Det är inte en förutsättning för påverkan, däremot en förutsättning för journalistik.

Det känns beklämmande att behöva förklara det här för en chef på SVT Nyheter men det SVT sysslar med är alltså journalistisk. Det som sker på Facebook är opinion. SVT är ett mediebolag. Facebook är inte det utan ett socialt nätverk där innehållet helt skapas av användarna själva. På SVT skapas däremot allt innehåll av ägarna till kanalen och deras anställda.

Det SVT gjort är alltså att avslöja en opinionsgrupp att vara en opinionsgrupp.

I min bok räknas detta knappast som en journalistisk prestation men det kanske är andra måttstockar på SVT Nyheter.

Kollar man dessutom under ämnet ”vård” i SVT Nyheters sökfunktion på sin sajt hittar man följande nyheter:

Deras egen nyhetsvärdering kan inte sägas ha en slagsida mot positiva nyheter, tvärtom är deras eget flöde till överväldigande majoritet bara kris- och kaos-nyheter. Skrämsel, för att använda SVT nyheters egen definition. Men detta är helt naturligt för alla nyheter har en kraftig slagsida mot det negativa. Så har det alltid varit för det är det människor dessutom vill veta.

Den andra premissen de stödjer sitt ”avslöjande” på är att anonymiteten är dålig och skadlig.

Varför den är dålig berättar de däremot inte. Om man kollar på Rädda Vårdens sida kan man se uppmaningar att anställda i vården ska höra av sig och berätta anonymt om förhållanden. Och kollar man på SVT Nyheters flöde hittar man samma typ av tips-sida för anonyma tipsare.

För media är i själva verket beroende av att anonyma tipsar dem om nyheter. Som tack får de det grundlagsskyddade meddelarskyddet media erbjuder. Visselblåsaren är i själva verket en av medias viktiga leverantörer av nyheter.

Men det svider förstås för media när Facebook inte bara trafik och konkurrerar om innehåll tack vare plattformens alla användare och de inlägg de bidrar med utan också dessutom nu konkurrerar om visselblåsare.

Här har vi alltså kärnan inte bara i det här reportaget utan i hela debatten om falska nyheter, påverkan och sociala medier.

För debatten drivs och orkestreras av en mäktig mediabransch som med de medel som står till buds kämpar för att få tillbaka makten över informationen. Det handlar till syveende och sist om makt och pengar.

Inte om något altruistiskt motiv om omsorg av de demokratiska samtalet.

SVT är en del av mediebranschen och hela branschen famlar just nu. Förtroendet sjunker för varje år, fler och fler som arbetar utanför traditionell media konkurrerar om läsare och trafik (till exempel jag), och folk vill i allt större utsträckning inte prenumerera på tidningar utan läsa enstaka artiklar av ett stort urval av tidningar.

Mediebolagen har därför inga problem med att springa till politiker som Bah Kuhnke och kräva att Facebook via en ansvarig utgivare och redaktion tvingas omvandla sig till mediebolag och därmed installera just den sorts filter de själva har när de gäller urval av vilka åsikter och vilka människor som ska få sprida sina inlägg.

De har helt uppenbart heller inga problem med att röja visselblåsare i vården som vill ha en debatt om problemen i vården på vägen mot det övergripande målet att kritisera Facebook.

Denna kritik ska inte misstolkas till att jag inte tycker media har en viktig roll att fylla, tvärtom är jag väldigt orolig för det sjunkande förtroendet och hur illa mediabranschen hanterar det. En fri och oberoende press men också förtroendet för densamma är ett fundament i demokratier.

Men de beter sig just nu bara för illa tycker jag.

Facebook är och förblir en sociala mediekanal och inte ett mediebolag. Det som händer där är människors åsikter och preferenser och ska inte på något sätt blandas ihop med det SVT Nyheter gör, det vill säga journalistik.

Påverkan är inte journalistik. Det är påverkan och kan ske anonymt eller öppet. Det är inget som hittills någonsin resulterat i något söndertrasande av samhället. Det är också ganska ironiskt att SVT utmålar den här typen av opinionsbildning som något nytt när det bara är kanalen som är ny.

Här gjorde SVT Nyheter verkligen bort sig. Men jag är ändå tacksam för att de gjorde det för debatten om traditionella medier och sociala medier, påverkan, falska nyheter etc är omogen i Sverige. Den förs nästan uteslutande mellan olika aktörer i mediebranschen och där är man redan överens om att falska nyheter är ett jättestort problem, att det är sociala mediers fel framför allt Facebook, att filterbubblor och ekokammare är lika stora problem etc.

Jag håller inte med.

Maktfullkomlighet i Hörby

 

Sedan valet 2014 styr sossarna i Hörby, i en märklig konstellation med C, KD, FP och MP. 

Kommunalrådet numera heter Susanne Meijer och är socialdemokrat, vars parti fick 10 mandat i senaste valet. SD fick 9 mandat.

Meijer har trots endast 2,5 år på posten hunnit vara med en hel del i media faktiskt.

2015 beviljades hon till exempel inte ansvarsfrihet för tiden hon satt i socialnämnden, som gick 25,9 miljoner kronor back bara för 2014. Då höll karriären som kommunalråd redan efter ett halvår på att gå i stöpet.

Meijer teg.

 

Ett år efter ansvarsfrihets-skandalen blev det känt att Meijer under de två år hon satt i socialnämnden, när nämnden gick så mycket back, fick dubbla arvoden i två hela år utan att anmäla det.

Trots att hon direkt när media ringer medger att hon fått fel arvode så hon kände åtminstone till det när tidningen ringde.

Samma år men några månader senare, i oktober 2016, kom nästa grej.

Då avslöjade Skånska Dagbladet att hon gett kommunchefen ett lönelyft på 156 000 kronor per år utan att diskutera det med någon. 

I november 2016 blev det riksnyhet att en 10-årig pojke i Hörby sparkats ned och sedan blivit skjuten med en Soft Air Gun-pistol i bakhuvudet. Barn och ungdomar var rädda att vistas i centrala Hörby och medborgarna krävde ansvar av de styrande, det vill säga ytterst Susanne Meijer.

Vad gjorde Meijer då?

Hon ordnade ett möte mellan medborgare och styrande politiker. Vilket förstås var utmärkt.

Men hon sa också att detta möte minsann inte var ett forum för debatt utan ett informationsmöte så åhörarna skulle inte få ställa frågor till politikerna. 


Den 23 mars 2017, det vill säga förra veckan, blev det känt att Meijer polisanmält inte mindre än 11 personer inklusive bloggar och en Flashbacktråd.

Bloggen hon polisanmält är ledarsidorna.se. Ni läste rätt, hon har alltså anmält en Flashbacktråd till polisen för förtal, näthat och kränkningar.

Meijer är nämligen arg för att hon fått kritik. Och jättearg för att vissa personer hon känner, bland annat kommunrevisorn, delat och gillat några inlägg på Facebook.


Satirbilden som hon verkar vara mest upprörd över är den här som ni hittar i bloggposten om Meijer, där den kränkning Meijer anser att hon utsatts för är att hon kallas för maktens arrogans. Hon hävdar att satirbilden insinuerar att det är hon som håller vapnet.

Som ni kan se har det ingen koppling alls till hur bilden de facto ser ut. Gubben på skylten är en klassisk skyltgubbe, som man kan se på vägskyltar.


Meijer själv har också en blogg
, där hon ventilerar lite allt möjligt. Till exempel kallar hon den moderata kommunrevisorn för Moderatdemokrat och Sverigemoderat för att hon är arg på honom som delat Westerholms blogginlägg på sin FB-sida. Och spekulerar utan någon koppling till något om kanske M allra helst vill regera med SD i klassisk ”gulit by association” stil. Rimligt.


För ni kanske tror att det mest orimliga med Susanne Meijer är hur hon betraktar makten och vad hon hittills gjort, inklusive att ordna ett möte men sedan förbjuda frågor. Men nej, det finns faktiskt orimligare saker. Som hur hon själv uttrycker sig både i artiklar och på sin blogg om politiska motståndare. Jag tror faktiskt aldrig jag läst en mer raljant och arrogant ton från någon folkvald politiker någonsin.

Här kommer ett axplock från hennes blogg, så ska jag gå vidare med hennes svar på insändare i lokalpressen sedan.

Till exempel när hon spekulerar i om en moderat kollega kanske är hotad av sin grupp (?) för att hon kritiserar Meijer.


Eller raljera om att folk som inte resonerar som hon inte är några politiska Einsteins precis.


Andra som kritiserar henne och politiken beskyller hon för att bara sitta med på möten och inte göra något själv. Hon gillar även att illustrera sina egna påhopp med olika bilder, till exempel som den i och för sig rätt snygga bilden med en klädnypa. Eller den fula lilla hunden, som kanske inte känns jättetrevlig i sammanhanget.


I olika insändare i lokaltidningen, som i många lokaltidningar fungerar som en debattsida, har Meijer fått kritik och verkar svara alla. Till exempel när hon hävdar att en annan politiker i kommunen måste drabbats av minnesförlust. Nu tycker jag att det är viss skillnad på hur man kan uttrycka sig i privata kanaler och i artiklar i media men den distinktionen har inte Susanne Meijer uppenbarligen.

Tyvärr uttrycker sig hon inte som en politiker borde vare sig på sin blogg, sin Facebooksida eller i media men så blir det när man drabbas av maktens arrogans och maktfullkomlighet.


Självinsikten saknas också, för hon återkommer lite här och där till hur inkluderande hon är och den stora vurm för ett bra samtalsklimat hon har. Om folk bara inte vore så dumma i huvudet, är det lätt att själv lägga till givet retoriken hon för själv.

 


En annan insändare som kritiserar henne och politiken hon för besvarar hon i tidningen med meningen:

”Jag brukar ibland möta dig på badet. Var inte blyg, ta dina frågor då”

Är det ett rimligt svar från kommunalrådet? Och det här förtäckta hotet att hon noterar vilka som går och badar med henne? Menar kommunalrådet alltså att kommunens medborgare ska låta bli att yppa sina åsikter offentligt utan prata med henne på…..badhuset om de har några frågor?


I ett annat svar till en insändare kallar hon kritiken härskarteknik och hänvisar honom till sin….. julhälsning.


I ett svar till insändare får hon med sig kollegan när hon kallar kritikerna ohederliga.


Hon suckar högljutt över annan kritik för att hon hävdar att de skriver ”som om de känner henne”. Som om hon vore bara en vanlig anonym medborgare i kommunen som blivit oskyldigt påhoppad, när hon är kommunalråd och offentligt kritik alltså är en del av tjänstebeskrivningen.


Kulmen på Meijers otroligt märkliga inställning till såväl sig själv och sina befogenheter som hur yttrandefrihet fungerar är alltså de 11 polisanmälningarna.

Att kritisera henne, kalla henne arrogant, publicera en rolig satirbild eller dela blogginlägget med satirbilden är alltså ett hot mot demokratin.

 


På frågan om det inte ingår kritik i uppdraget säger hon att hon tycker att de går ut och ”raljerar” med människor som engagerar sig i samhällsfrågor. Som om hon alltså inte vore kommunalråd, heltidsarvoderat sådant. Hon är inte ”engagerad i samhällsfrågor”, hon är förtroendevald att styra kommunen Hörby.

Djupt ironiskt också att en av de mest raljanta kommunalråd jag läst använder just raljans som motivering till 11 (!) polisanmälningar.


När man sedan trodde att man läst allt dumt Meijer sagt och gjort och det liksom borde vara slut avslutar hon med nästan det värsta tror jag.

Hon hävdar på allvar att ju fler anmälningar polisen får desto bättre för polisen, strunt samma om de är ogrundade. Polisen får ju mer resurser då…….

Här undrar man stilla om hon verkligen tror det? Och hur det är möjligt i så fall? Hur kan ett kommunalråd har så lite kunskap om hur polisen fungerar?


Det räcker med att läsa enstaka av Meijers svar för att dra slutsatsen att det här är en djupt olämplig person att vara kommunalråd och jag bara kan beklaga Hörby kommuns invånare som sitter fast med henne fram till september 2018. Men de fick 10 mandat, vilket är 25 % av kommunens mandat, så då får man skörda vad man sår.

Givet Meijers framfart de första 2,5 åren av mandatperioden kan man nog bara luta sig tillbaka och vänta på nästa inlägg, utfall eller skandal från henne. Eller en polisanmälan. 

LO och sossarnas pampvälde

 

LO och arbetarrörelsen är något av expert på att bete sig svinigt, på medlemmarnas bekostnad. Lagom till folk har slutat skratta åt Kommunal-skandalen briserar en ny. För att pampbeteendet är cementerat i rörelsen hur mycket de än skriver nya etiska riktlinjer. Det sitter i väggarna. En pamp är en pamp är pamp. Vi kan lägga till är en socialdemokrat också, för LO-pamparna är ju alla det.

Transportarbetarförbundets ordförande har nu frossat i ostron och hummer, dyra viner och årgångswhiseky för medlemmarnas pengar. Lajvat LOs bild av en direktör med andra ord. Trots att dagens direktörer inte lever särskilt annorlunda liv än de flesta. De har dyrare bostäder och ägodelar och kan åka på mer påkostade semestrar. Hummer är liksom inte höjden av lyx sedan många decennier. Det finns frysta på Konsum idag.

 

 

Men vad är det just med Transport som gör att de som styr förbundet alla är pampar? Lindgrens företrädare vägrade till exempel att sälja den bostad han 2002 fick flytta in i för förbundets pengar. Men i sju år vägrade han. Om han till slut sålt den vet jag inte.

 

Och den allra mest ikoniska fackpampen var såklart också ordförande för just Transport – Hans Eriksson när han sitter på poolkanten iklädd badshort och solglasögon och röker cigarr. Bilden, som är en klassiker, är tagen 1976 i Spanien när sossarna i regeringen bojkottade Franco. Men inte bara i Spanien utan också på SAF:s egen konferensanläggning.

 

 

Men det är inte den mest underhållande skandalen.

2004 åkte IF Metall-pampar dit för att de köpt porr och dildos för medlemmarnas pengar

 

 

En person också från IF Metall åkte dit samma år för att ha köpt prostituterade vid ett fackevent. 

Wanja Lundby Wedin var ordförande för LO, tills det 2009 visade sig att hon hade för vana att ta med maken gratis till LO:s hotell i Italien utan att redovisa det som förmån. Hotellet betalade även svarta löner.

Samtidigt som de solade och badade i Italien samt åt gratis fick Lundby Wedin styrelsearvode, som de andra i styrelsen som också var med.

Det visade sig att Skatteverket hade lite synpunkter på att hon inte tagit upp förmånen i sina deklarationer.

Hon satt också i en herrans massa styrelser där samtliga gav henne stora arvoden. Efter allt det här ändrade LO sina ”etiska regler”.

Men inte hjälpte det. Papper brukar inte hjälpa när en internkultur sitter i väggarna nämligen. Redan på 90-talet gav dåvarande LO-ordförande Stig Malm sitt bidrag till pamparnas historia genom att ge sin dotter en central lägenhet.

Och Mona Sahlins historia känner ju alla till. Redan 1995, ungefär när Malm trixade med lägenheter, köpte hon kläder, godis, mat och annat privat på riksdagens kreditkort, hade obetalda P-böter och TV-avgifter. Mindre känt så här långt efteråt är nog att hon även hade svart dagmamma.

 

Då myntade hon uttrycket ”ta en time out” vilket innebär, som vi alla numera vet väl, att på vår bekostad, dvs inte tjänstledig utan fortfarande med lön, ta lite ledigt. I Mona Sahlins fall fick hon hjälpt av kungligheter för att flyga till lyxön Mauritius.

När vi ändå pratar beteende inom arbetarrörelsen måste man ha med ”bajsskandalen i SSU”.

 

Och pedofilskandalen i SSU.

En inte lika omtalad skandal nu för tiden är 2005 när den när socialdemokraten Ola Rask lät LO:s bolag för Rönneberga kursgård betala lyxrenovering av den lägenhet han fixat till sin son, som skulle vara personalbostad. Som LO:s egen Skandia-skandal.

En annan riksdagsledamot för sossarna, som även var ordförande för S-studenterna Magdalena Streiffert, hade köpt saker för 150 000 kronor på förbundets kreditkort utan redovisning. Hon avgick men numera jobbar hon som generalsekreterare för Fairtrade.

Just LO och lägenheter är ett särskilt kapitel i pamphistorierna, som aldrig verkar ta slut heller. Det kommer dyka upp nya sådana här affärer om ett tag, var så säkra. För så här funkar det i ”rörelsen” – man trixar med lägenheter i city.

2004 fanns till exempel den här sammanställningen i Expressen om pamparna och lägenheter till deras barn och sig själva.

2016 blev det känt att massa toppnamn inom LO fått olika balla lägenheter. Tobias Baudin fick en 4:a i city till exempel, Stefan Löfven fick också fin lägenhet när han var IF Metall-bas.

Annika Strandhäll bor fortfarande i en lägenhet som fackförbundet Vision äger trots att hon har en villa i skärgården.

Wanja Lundby Wedin bor såklart också i en fräsig vindsvåning från facket mitt i city.

Men andra sossar får också lägenheter, som VD:s för sossarnas spelbolag Kombispel som också bor i vindsvåning mitt i city.

LO-ombudsmannen Oscar Ernerot bor också paradvåning, liksom Kommunals fd kassör Anders Bergström och Lyrans konferens fd VD bor de alla i facklägenheter centralt.

Facket GS ordförande Per-Olof Sjöö bor såklart också i paradvåning, en vindsvåning. Inga konstigheter, tycker Sjöö. Det har många medlemmar.

Även Byggnads ordförande har flyttat till city. Från Haninge. Men det var för långt att pendla tyckte Lindholm.

Mona Sahlin har ju som bekant fortsatt sitt pampbeteende och har både skrivit konstiga intyg och åkt till New York på märklig resa, betald av skattebetalarna.

Hon fixade för övrigt jobb till sin dotter också en gång i tiden, i New York.

Och så har vi förstås Kommunal-skandalen från förra året. Som innehöll allt en riktigt LO-pamp skandal ska innehålla: porr, alkohol, lyx och gratis resor. 

Summa sumarum är att detta är ju långt ifrån den första pamp-skandalen som briserar inom LO och S och helt osannolikt den sista. Vi får bara sitta och vänta på nästa rubrik om LO-pampar som ger varandra lyxlägenheter, dricker alkohol, lyxar och svinar för medlemmarnas pengar.

Varför är folk ens medlemmar i LO längre?

Ljug om rökning, igen

Varje gång det dimper ner en bilaga om hälsa brukar jag titta i dem. För de har ofta annonser från olika anti tobaks-lobbyister, och det är ofta halvsanningar eller rena faktafel i artikeln.

När man företräder något gott, som att rädda människor från sig själva, så är det nämligen inte så noga med fakta alla gånger. Ändamålet helgar liksom alltid medlet.

Så jag bläddrade givetvis i bilagan igår. Den handlar om psykisk hälsa.

 

 

Men eftersom anti tobaks-lobbyisterna inte gör någon skillnad på något inom hälsa har de klämt inte inte mindre än tre annonser, för hela bilagan är alltså en annons så artiklarna ser ut som artiklar men är i själva verket annonser betalda av de som intervjuas.

Vad nu rökning har med psykisk ohälsa att göra. Fler som mår dåligt psykiskt röker men korrelation och kausalitet är viktigt. Röker de för att de är deppiga eller är de deppiga för att de röker? Jag vet ändå tillräckligt mycket om tobak för att veta att det inte finns någon evidens i påståendet att rökning orsakar psykisk ohälsa. Det är fysisk ohälsa tobak kan bidra till.

 

 

 

Och eftersom hela anti tobaks-lobbyismen finansieras av bland annat mig, för de betalas till mestadel av skatt men drar i och för sig in en del pengar på läkemedelsbolagen som säljer Nicorette och andra nikotinläkemedel, bryr jag mig vad pengarna går till.

I vanlig ordning förhåller de sig till sanningen relativt. Det är lätt att konstatera bara genom att läsa annonsen A non smoking generation köpt där ordföranden påstår att 30 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet röker.

 

A non smoking generation är en av det dryga dussinet anti tobaks-lobbyistorganisationer vi har, samtliga finansierade av skatt och inte sällan är det samma personer som är med i olika föreningar. De fick nästan 1 miljon kronor av Folkhälsomyndigheten för just ett projekt i skolan. Enligt deras årsredovisning kom majoriteten av pengarna från bidrag. 

 

 

Men problemet är att det inte är 30 % av gymnasieungdomarna i årskurs 2 som röker.

Enligt den årliga undersökningen ”Skolelevers drogvanor” 2016 som statliga CAN utför kan man läsa följande:

”Bland de som använder tobak, totalt 31 %, är det en tredjedel som enbart röker, ytterligare en tredjedel som röker och snusar”

Så det är alltså 22 % och inte 30 % som röker. 

Men det stannar inte där. För definitionen röka är bred. Med röka i statistiken brukar man mena dagligrökning/frekvent rökning medan tillfällesrökning är något annat. Här har A non smoking generation dessutom blandat ihop begreppen.

Sett till frekvent rökning är siffrorna betydligt lägre, som ni kan se på diagrammets heldragna linje. För pojkar har siffran gått ner till under 20 % medan flickor är ca 10 %.

 

Det är sådant här som är så fult. När företrädare för olika opinionsbildande organisationer inte kan argumentera schysst utan måste ta till fulknep, som att fabricera siffror. Eller använder gamla siffror, som A non smoking generation medvetet gör här. Siffran kommer från CAN-undersökningen 2014.

Man skulle kunna tro att minister Wikström själv förhöll sig mer konsekvent till fakta men inte heller han hänvisar till korrekt data.

Han hävdar ofta i debatten om rökning att 12 000 människor dör varje år. 

 

Men inte ett ord om att siffran är gammal. Enligt Socialstyrelsens rapport ”Registerutdrag om tobaksrökningens skadeeffekter” från 2014 kan man läsa:

Perioden 2010-2012. Alltså för 5-7 år sedan. De främsta dödsorsakerna enligt den rapporten är lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke, för övrigt författad av anti tobakslobbyisternas ledare Hans Giljam, för det är han som i ensamt majestät sedan decennier både får vara utredare, forskare och dessutom företrädare för lobbyister. Samtidigt. Han har dessutom haft uppdrag åt läkemedelsbolag angående olika rökavvänjningspreparat.

Vad har då hänt sedan dess?

Ja, kollar man till exempel Folkhälsomyndighetens årliga rapport om svenskarnas hälsostatus, ”Folkhälsan i Sverige” från 2016 hittar man intressanta saker. Till exempel det här diagrammet som visar att såväl hjärtinfarkt som stroke minskat rätt mycket sedan just 2010.

Och ändå använder alla möjliga offentliga företrädare inklusive Folkhälsoministern själv, alltså en gammal inaktuell siffra.

För om rökningen går ner för varje år, vilket den gör, och dödligheten i de främsta orsakerna går ner måste alltså siffran 12 000 vara helt fel idag. 

Bara för skojs skulle kan vi ju prata lite om kostnader. För det älskar alla som hatar tobak. Enligt Socialstyrelsen, som själva fortfarande använder en gammal siffra, är kostnaden 30 miljarder per år för rökare. 

Men en rökare tappar också i snitt 10 år i snitt av sitt liv enligt samma myndighet. En död person kostar inget i form av pension, vård och äldrevård. 

Dessutom tar staten in punktskatter på tobak som varje år ger staten nästan 12 miljarder i intäkter. 

 

Så i själva verket kan man inte säga att rökare kostar samhället 30 miljarder faktiskt. Det är inte säkert att de kostar samhället särskilt mycket alls totalt sett faktiskt.

Men ska vi prata kostnader, något jag alltid egentligen tycker är irrelevant eftersom skattesystemet är solidariskt och vi tvingas alla betala för andra människors val som till exempel skador efter skidåkning, studsmattehopp på fyllan eller MC-olyckor, ska vi prata den verkligt stora utgiften: fetma.

Även om rökningen skulle kostat 30 miljarder, givet att vi bortser helt ifrån punktskatter och 10 års uteblivna kostnader pga för tidig död, kostar fetman samhället 172 miljarder per år. Alltså nästan 6 ggr mer.

 

Enligt en undersökning gjord i Nederländerna för några år sedan kostade en fet person 2,4 miljoner kronor i genomsnitt medan rökare kostade 2,1 miljoner kronor. För de dyra för samhället, det är de som är sjuka ibland men lever länge.

Nu ser ni kanske varför alla argument om kostnader är befängda, vad gäller allt som har med hälsa att göra. Och där räknas tobak in. Det blir löjligt.

Men trots att rökningen går ner bland unga och i hela befolkningen, att vi lever längre, dör i mindre utsträckning av hjärtinfarkt och stroke och generellt har bättre folkhälsa för varje år har vi en minister som mer än gärna fokuserar på just rökningen.

Nyligen såg jag dock att han engagerat sig i något annat: antibiotika-resistens.

Först tänkte jag ”vad bra”, för jag såg i samma rapport från Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistenta bakterier ökar explosionsartat i Sverige. Antalet MRSA ökade med 30 % på ett enda år, och enbart på grund av asylinvandringen, enligt myndigheten själva.

Och tyvärr är det dessutom den mycket svårbehandlade ESBL-bakterien som ökat mest.

Men Wikströms tweet och pressmeddelande handlade inte om det här. Utan om……jordbruket. Där jag trodde min hitta en handlingsplan för hur vi ska komma till rätta med den stora ökningen i befolkningen och i vården fokuserar alltså Wikström på djurhållning.

Det här sammanfattar väl ganska väl hur han, och hans regering, gör. Man fokuserar på saker som inte behöver en lösning för att man inte är kompetent nog att lösa problemen på riktigt.

Nu är det snart vår och vi som vill bestämma över vårt eget liv, fritt från andra vuxnas kontrollbehov, kommer snart få se årets skörd av olika tobaksutspel om till exempel uteserveringar och rökning.

Kom då ihåg följande: att inte ens Socialstyrelsens egen expert på tobak Magnus Stenbeck medger att det inte finns någon som helst passiv rökning på uteserveringar.