När regeringen köpte miljöpropaganda rakt av

Naturskyddsföreningen (SNF) är oomtvistat landets mäktigaste lobbyorganisation i paritet med LO och en av deras senaste framgångar är när regeringen tog en rapport från dem och gjorde till sanning. Och tyvärr också politik.

2013 lanserades projektet ”Operation giftfri förskola” av dåvarande ordförande Mikael Karlsson, som efter den rödgröna sosse-regeringen tillträdde fick lite olika fina uppdrag av Åsa Romson.

Den 2 december 2013 skickade SNF ut ett pressmeddelande om rapporten ”Giftfria barn leka bäst”, som var den första komponenten i projektet Operation giftfri förskola.

Problemet med SNF är flera men framför allt ska man inte ta något de säger som någon sanning.

De är opinionsbildare och deras jobb är att använda de medel som finns tillgängliga för att bilda opinion i enlighet med sina värderingar. Alltså ska man inte betrakta dem som vare sig en myndighet, vetenskap eller som media, där samtliga måste undersöka även andra sidan av saken. Det är inte deras jobb. Men man måste därför vara uppmärksam på detta.

Allt som kommer från SNF måste kompletteras med andra källor för att få en helhetsbild. Lustigt nog är deras främsta försvar när de blir angripna av folk, till exempel mig, är att vi är ”lobbyister”. När de själva är en 200-miljonerskoncern av just lobbyister.

Såklart använder även de sig av forskare. Precis som i bostadsfrågan har de hittat en aktivist-forskare som är flitigt anlitad när det gäller att ”bevisa” olika saker som de sedan påstår.

Deras egen forskare heter Carl-Gustaf Bornehag och är professor, inte i till exempel allergier eller fertilitet eller något liknande med tanke på vad han yttrar sig om, utan i folkhälsovetenskap. Vid Karlstad Universitet.

Om man kollar på vad folkhälsovetenskap är så är definitionen så här:

Man kan få se film i det här ämnet på Karlstad Universitet.

Stefan Jarl, den kända socialisten vars film ”Godheten” inte visades av SVT under valrörelsen som han planerat för att den kunde påverka valet och bröt mot SVT objektivitetskriterium. Han har gjort en lika vinklad film om kemikalier som heter ”Underkastelsen” och som universitet inte har några problem att inkludera i kursen.

Sätter också en femma på att ”inbjudna aktörer” när det gäller hormonstörande-panel-debatten inkluderar Naturskyddsföreningen.

Bornehag är ofta på SNF-arrangemang. Det här är några exempel från 2013 och 2015.

Han var till exempel inblandad i ”Rädda mannen-rapporten” som jag skrivit om, som inte bevisade någonting alls. Bornehag deltog bland annat i panelsamtal om rapporten. Bornehag själv hävdar att hormonstörande ämnen orsakar fertilitetsproblem. Det har dock aldrig bevisats.

Jag läste hela rapporten till ett tidigare inlägg och konstaterade att eftersom SNF inte kunde hitta bevis för sina påståenden använde de isbjörnar på Svalbard som ”bevis” på att svenska mäns fertilitet var hotad. Läs inlägget jag skrev här.

Bilden nedan visar ett event redan 2011.

Relationen mellan Bornehag och SNF är djup och lång..

En annan forskare nära förknippad med Naturskyddsföreningen är Åke Bergman.

Han intervjuades till exempel i samband med lanseringen av ”Giftfri förskola” i deras tidning. 

Först insinuerar han en massa samband mellan olika sjukdomar och ftalater, sedan säger han det som är sant:

”Forskarna kan inte säkert säga att det beror på hormonstörande ämnen”.

Men tvivlet och frågorna är redan planterade. I min bok är detta klockren opinionsbildning och ska inte räknas som vetenskap. Skolboksexempel på hur man gör när man vill säga något man inte har belägg för men ändå påstå det.

Åke Bergman och Bornehag är också båda del av Swetox där Bergman är chef. Givetvis forskar de på hormonstörande ämnen. 

Är det bara jag som tycker att det är märkligt att trots all forskning som gjorts på hormonstörande ämnen att ingen lyckats bevisa det de påstår?

Allt är ju bara insinuationer och slängiga kommentarer om cocktail-effekter och försiktighetsprinciper. Något jag tycker i sig inte hör hemma inom vetenskap för den bygger på att man vet eller inte vet saker och tills något är bevisat vet man inte.

Vad handlar då ”Giftfri förskola” om?

Till att börja med valde Naturskyddsföreningen medvetet att använda ordet gift istället för kemikalier. Varför?

Hela syftet är som mycket SNF gör att skrämma upp folk, helst småbarnsföräldrar eftersom dessa är ängsliga av naturen. Gift ska dra tankarna till livsfarligt. I verkligheten är de allra kraftfullaste gifterna helt naturliga. Och allt kan också vara giftigt om du bara får i dig tillräckligt hög dos.

Du kan till exempel dö av vattenförgiftning om du dricker för mycket vatten. Detta försöker seriösa forskare upprepa men ingen vill höra. Att vad som är giftigt och inte giftigt handlar mestadels om doser. Men varför inte kalla allt giftigt om du kan? Så resonerar Naturskyddsföreningen.

I just detta projektet hävdar de att framför allt plastleksaker på förskolor är farliga för barnen, framför allt via dammet. Men även madrasser, tallrikar, textiler och elektronik. Farligast är ftalaterna, de som kallas hormonstörande. Även om forskningen inte är överens vilka hormoner de eventuellt stör och på vilket sätt. Eller om de ens ska kallas hormonstörande.

I SNF-rapporten upprepar de att hormonstörande orsakar alla möjliga problem som det inte finns några belägg för. Oseriöst är det enda jag kommer på faktiskt. De hänvisar till en WHO-rapport som alltså INTE bevisar att just ftalater är orsaken utan konstaterar ATT sjukdomar ökar, i samma mening som de skriver om farliga kemikalier.

Agnes Wold driver förtjänstfullt Sveriges nästan enda starka motstånd mot miljölobbyisternas felaktiga beskrivning av verkligheten. I en artikel i Fokus från 2016 sågar hon till exempel påståendena om hormonstörande medel och sjukdomar, bland annat spermieproblem.

Några belägg för att de påverkar fertiliteten finns inte över huvud taget så det kan vi släppa. Om det vore så hade de som jobbar med medlen i fabriker varit de första att drabbas av detta och det existerar helt enkelt inte enligt många studier som gjorts.

Ftalater är förbjudna i leksaker sedan 1999 för leksaker till barn under 3 år, exempelvis pipleksaker

Framför allt handlar det om att småbarnsföräldrar ska vara rädda för att barnen suger på leksakerna men också att de får i sig kemikalier via dammet.

Problemet är att de små nivåerna av rester från olika kemikalier i damm är långt under gränsvärdena.

Detta försöker SNF lösa genom att konsekvent ifrågasätta de gränsvärden som för det första är noga tilltagna, det vill säga har en stor säkerhetsmarginal, och är fattade av oberoende instanser som myndigheter internationellt i samarbete mellan länder. Framför allt kommer många gränsvärden från EU-regleringar.

När EU lagstiftar FÖR något som SNF gillar har jag aldrig hört dem ifrågasätta grunden i dessa beslut men de gränsvärden EU fattar är alltså inte tillräckligt för SNF för inget de hävdar kommer då över gränsvärdena och propagandan faller så att säga på eget grepp.

Jag har redan gått igenom deras egna dammrapporter i flera inlägg, som inte bevisade någonting eftersom inget ämne överskred ens nära gränsvärdena.

Jag har hittat ett annat nyare exempel gjord av Stockholms stad.

”För de flesta ämnena ligger den beräknade exponeringen långt under de hälsobaserade referensvärdena”

”Även om man summerar exponeringen av de ftalater som har samma toxikologiska verkningsmekanism blir summan lägre än de lägsta referensvärdet”

Ytterligare bevis på att det inte finns något farligt i dammet. 

Vad säger då myndigheten Kemikalieinspektionen om just leksaker?

I en Powerpoint-presentation från dem skriver de följande:

”Det striktaste gränsvärdet har företräde”

Vad säger leksakstillverkarna själva då?

”Vi vill också sanera”

En annan sak gällande hormonstörande ämnen är att många av dem är naturliga.

Enligt Livsmedelsverket är koffein och soja de största bovarna. När kommer rapporten om att iaktta försiktighetsprincipen när det gäller kaffe, kålväxter och soja? Vi vet ju trots allt inte hur cocktaileffekten blir av att inta alla dessa hormonstörande ämnen samtidigt. Eller hur?

Jag tänkte sammanfatta vad jag hittills redogjort för:

  • Naturskyddsföreningen är lobbyister, en av landets mäktigaste lobby-organisationer. Deras syfte är att göra politik av sina värderingar de driver.
  • Ingen av rapporterna SNF själva författat bevisar att damm är farligt
  • De döpte sin rapport till ”Giftfri” för att insinuera att kemikalier = gift när detta inte är sant
  • De använder sig av två av landets mest aktivistiska forskare – Åke Bergman och Carl-Gustaf Bornehag för att legitimera sin opinionsbildning
  • Ftalater är förbjudna i leksaker till barn under 3 år sedan 1999 (de är framför allt barn under 3 år som suger och slickar på saker).
  • Enligt Kemikalieinspektionen regleras leksaker av ett flertal olika krav och har de striktaste gränsvärdena
  • Inte en ena forskningsrapport har visat evidens i påståendet att hormonstörande ämnen påverkar fertiliteten, något SNF påstod i sin rapport ”Rädda mannen”. Ändå sprids denna vidskeplighet av Naturskyddsföreningens forskare Bornehag och Bergman för att legitimera allt SNF gör.

2013 när SNF-rapporten om ”giftfria förskolor” kom var året före valet, som kompisarna i Miljöpartiet vann ihop med sossarna och bildade den första regeringen som innehållit miljöpartister. Det har gått så där för MP kan man säga, de dinglar under spärren i mätningarna så här bara 3 år senare.

Desto bättre har det gått för de gröna lobbyisterna i SNF.

Åsa Romson hann knappt sätta ner portföljen på arbetsrummet som miljöminister innan Kemikalieinspektionen fick ett uppdrag – döpt efter Naturskyddsföreningens rapport. Den 15 januari 2015, bara ca 2 månader efter Romson tillträdde den 3 oktober 2015 meddelades det giftfria regeringsuppdraget. Hela uppdraget är copy paste på deras material.

Se och lär, alla lobbyister. Det är så här man jobbar om man ska bli framgångsrik.

När ens material BLIR regeringspolitik har man verkligen dragit högsta vinsten i springa-i-korridorer-och-påverka-politiker-priset. Hatten av. 

I november 2015 publicerade myndigheten Kemikalieinspektionen att de fixat nytt material till skolor och förskolor som distribueras dit, i enlighet med uppdraget ”giftfri förskola” som alltså kommer från Naturskyddsföreningen från början. Via Åsa Romson trollades det sedan att bli regeringens politik.

Det togs fram i samarbete med Håll Sverige Rent.

Och vilka sitter då i styrelsen för Håll Sverige Rent?

Naturskyddsföreningen, såklart. 

En av sakerna Naturskyddsföreningen i sin rapport från 2013 krävde var att alla leksaker innan 2007 ska bort. Man vill också byta ut plast mot träleksaker om det går.

Är då träleksaker ofarliga?

Såklart inte. Allt är farligt.

Läser man på träsajten Woodnet om leksaker i trä kan man läsa en artikel från 2010 där ett test visat att träleksaker inte bara innehållet gifter utan i själva verket mer gifter än plastleksaker.  

Givetvis är inte heller träleksaker farliga för barn, lika lite farliga som plastleksaker.

Agnes Wold har också kommenterat det absurda i att träleksaker framstår som ”icke giftfria” i den här infekterade plastdebatten när de i själva verket innehåller högre halter kemikalier än plast.

Vad har då detta lett till mer än material som i princip är copy paste på Naturskyddsföreningens material och som dessutom Naturskyddsföreningen på regeringens uppdrag fått vara med att ta fram för att föräldrar och förskolor ska stressa upp sig?

En massa skattemiljoner läggs på helt onödig ”plastsanering” i landets kommuner. Tyvärr en hel del borgerligt styrda. Man hade ju hoppats att åtminstone folk som är borgerliga hade sin bullshit-detektor på men de har svalt detta med hull och hår. För att det numera är ett regeringsuppdrag, såklart. Stämplas lobbyism med denna logga är det lätt att ryckas med och de okritiska glasögonen faller av.

Så nu rullar skattebetalarnas pengar iväg på något helt onödigt istället för att läggas på vård, skola och omsorg. Ni kanske känner att ”plastsanera” förskolor och skolor ingår i det men det är som sagt helt onödiga pengar att lägga efter det inte finns några farligheter i dammet, långt ifrån. Och ska du bli sjuk av att suga på leksaker som är mycket hårt reglerade med mycket strikta gränsvärden, där ftalater är förbjudna sedan 1999 för leksaker till barn som just suger och slickar på saker (0 till 3 år), ska du i princip äta leksaken.

Det finns inga belägg för att dagis och skolor är farliga för barn. Alls. Istället handlar alla dessa skattepengar om devisen ”allt KAN vara farligt och eftersom vi INTE VET är det bäst att ta bort allt som miljörörelsen säger.

Om det fanns belägg för att dammet är farligt och att barn som undersökts på förskolor haft nivåer av kemikalierna över gränsvärdena, tror ni inte vi hade hört om det då? Att detta hade varit argumentet för ”plastsanering”? Skälet är att det inte finns några nivåer i vare sig damm eller barn som ens är i närheten av de strikta gränsvärdena som reglerar leksaker.

Alliansstyrda Växjö har lagt minst 5 miljoner kronor hittills, Linköping 10 miljoner kronor, Karlstad, där Bornehag arbetar, har rekordet och har hittills satsat 20 miljoner kronor.

I Uppsala kan man i Uppsala Nya tidning läsa den här faktarutan apropå att även Uppsala ska ”giftsanera”. Man undrar om Naturskyddsföreningen fick skriva faktarutan själva. Det låter nämligen väldigt likt allt som står i deras material.

Och eftersom Naturskyddsföreningens andra stora projekt är ekologisk mat ingår givetvis detta i deras material, och därför ingår det även i regeringsuppdraget ”giftfri förskola”.

I Linköping har man köpt detta rakt av precis som i många kommuner så i detta ”giftfria” ingår också att köpa en massa dyr eko-mat, helt meningslös för miljön som jag visat i tidigare inlägg. Vanligt konventionellt odlad mat är ingalunda giftig på något enda sätt, och eko-mat odlas dessutom med andra sorters kemikalier.

Det fina med eko-mat-fokus är att om den ökar och fler vill certifiera sig via Naturskyddsföreningens eget märke Bra Miljöval så ökar Naturskyddsföreningen intäkter. 

Jag har bara tagit ett axplock av kommuner som nu slänger en massa leksaker, madrasser och annat på förskolor helt i onödan. För att lobbyister på Naturskyddsföreningen tutat i dem att trots att det inga finns några skadliga nivåer uppmätt i vare sig damm eller något annat ”är det bättre att vara försiktig”.

Agnes Wold gick bland annat ut i Expressen i oktober 2016 och ifrågasatte detta stora skatteslöseri på hundratals miljoner.

Och så här blir det när man låter debatten och politiken domineras av ett enda perspektiv, när man lämnat walk-ove på tolkningsföreträdet till bokstavstroende miljöreligiösa som har fingrarna ända in i Rosenbad. När två aktivistforskare tas på alldeles för stort allvar och när inga andra perspektiv kommer fram. När inte media gör sitt jobb och ställer kritiska frågor utan att sväller allt de blir skedmatade av mäktiga skattefinansierade lobbyister. För att de viftat vit snäll-flagga i ansiktet och för att de därför antas bara vill göra gott får de påstå vad som helst.

Så här blir det när Naturskyddsföreningens egna dåliga rapporter får bli regeringspolitik.

Istället borde man agera rationellt. Att göra sig av med gamla leksaker, trasiga leksaker eller till exempel inte låta barnen leka med gammal elektronik borde inte vara några konstigheter på förskolor. Det tror jag redan de gör och det behövs knappast dyra skattefinansierade kommunala projekt för det, dikterade från Naturskyddsföreningens flashiga kontor på Åsögatan på fina Södermalm mitt i Stockholm, ett stenkast eller två från regeringkansliet i Gamla stan. Att slänga allt och byta ut är bara slöseri.

Belöningarna kommer dock inte bara med att det blivit politik. Personliga vinningar har funnits att hämta. Svante Axelsson var generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. Han fick ett fint jobb som samordnare för regeringens Fossilfritt Sverige av kompisen Åsa Romson. 

Mikael Karlsson, fd ordförande för Naturskyddsföreningen och den som var ordförande när projektet om ”giftfria barn” inleddes har själv blivit personligt belönad av Miljöpartiet.

Han är ledamot i Miljömålsberedningen, utesedd av sina kompisar i regeringen,.Numera sitter han också i Skogsstyrelsen. Som ni ser sitter också WWF där.

Man vet inte om man ska skratta eller gråta faktiskt. 

 

 

 

 

 

 

2 kommentarer
  1. Behövs mer forsknig om hormonstörande forskning, helt klart.
    Bra gräv, och som alltid lika hemsk läsning.

    Tack!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *