Coop och bluff-filmen

Coop, ni vet matvarukedjan som i grunden är en del av arbetarrörelsen, har blivit stämda.

2015 lanserade de en liten reklamfilm – Ekoeffekten. I den låter de en vanlig familj först äta mat från konventionell odling (som vanligt jordbruk kallas) och sedan äta enbart ekologiskt under två veckor. Resultatet använde sedan Coop som vetenskapliga bevis i en reklamfilm för sitt ekologiska sortiment.

I början av filmen ser man olika bönder med stora maskiner som sprayar sina odlingar.

Som ni ser sitter killen halvnaken och kör utan att ens sitta i en hytt. Vilket man givetvis inte får när man hanterar bekämpningsmedel. Är det sådana varor som Coop menar att de köper in i sitt andra sortiment, den stora majoriteten av varorna Coop-butikerna säljer för övrigt?

Givetvis inte. Bilden är vald av en anledning.

Den här filmen och det som påstås i den har de blivit stämda för. 

Rättegången hölls nu i maj och jag beslutade mig för att gå dit. Men först lite bakgrund till själva filmen.

Givetvis gör inte en matvarukedja saker bara för att vara snälla. De vill tjäna pengar. Läser man deras årsredovisning för 2016 kan man notera en rad saker. Redan på de första sidorna kan man se hur deras ekologiska sortiment dominerar och så fortsätter det sedan genomgående i hela årsredovisningen.

Företag kan konkurrera på lite olika sätt. Antingen är du marknadsledande, men den positionen har tyvärr ICA med sina 50 % av marknaden så den är körd för lilla Coop som har 16 %. Eller så kan du konkurrera med profil. Det här är grundläggande företagsekonomi och något jag själv fick lära mig när jag studerade till civilekonom på Handelshögskolan.

Det är den senare strategin Coop valt. Deras strategi är att vara ”Sveriges mest hållbara matkedja”. De satsar alltså mycket på eko, miljö och inte minst sitt eget varumärke Änglamark.

Läser man vidare i årsredovisningen hittar man fler belägg för detta. Till exempel meningen ”Vi vill göra ekologiska och andra hållbara varor till en naturlig del av vardagen. Det gynnar kunderna och det gynnar oss som ledande på området”.

Ett verktyg för att nå detta mål, och tjäna pengar på det givetvis, är deras Ekokasse som är full med Änglamark-varor, givetvis.

Efterfrågan online på ekologiska varor är stor, vilket också bra och stödjer idén om att bli större online. För att sälja ännu mer eko.

När de listar trender är det just näthandel och efterfrågan på eko.

Summa summarum – eko är det som ska skilja ut Coop från konkurrenter och bli en kassako. De ska öka försäljningen genom eko-sortimentet. Det kan man också lätt se på skärmdumpen från Ekoeffekten på deras hemsida är banners med just deras Ekokasse ligger direkt bredvid filmen, bara för kunden att klicka på annonsen och komma till shoppingsstället.

Så de kontaktade IVL Svenska Miljöinstitutet, som är samägt av staten och näringslivet för att bedriva forskning. Coop behövde nämligen först göra en vetenskaplig undersökning, som de sedan kunde använda i sin nya reklamfilm Ekoeffekten som skulle visa exakt hur bra eko är och därmed ge Coop både fler kunder och öka försäljningen av framför allt Änglamark hos befintliga kunder.

IVL ansvarade således för mätningen av kemikalier och är de som också författat den rapport som filmen grundar sig på. 

Ni kan säkert gissa själva vad de kom fram till. Annars hade de inte gjort filmen från första början. Inledningsvis skriver de att de gjort ”en mindre undersökning”. Ja, det var lite grann ett understatement. En enda familj ingick. Två vuxna och tre barn. Och de undersöktes under 3 veckor.

Nu kan man kanske tro att undersökningen först mätte alla ämnen som finns i konventionell odling och sedan de ämnen som finns i ekologisk odling som punkt noll. Och sedan stämde av dessa två vid slutet av perioden. Men icke. Coop vill nämligen inte alls mäta ämnen som finns i ekologisk odling så dessa testar man inte alls. Man mäter enbart de som finns i de vanliga produkterna. Redan här kan man ju ana ugglor i mossen för hur ska man veta vad som sjunker när man inte mäter samtliga ämnen?

De ämnen man använder i vanligt jordbruk är ju förbjudna i eko. De finns alltså inte i eko, det är därför de kallas ekologiska.

Men om ni trodde att ekologiskt innebär inga kemikalier tror ni fel. 

Enligt KRAVs regelbok från 2017 får bland annat dessa medel användas i ekoodling.

Dessutom kan enskilda odlare begära undantag från Jordbruksverket från att använda andra kemikalier och kan då använda dessa och ändå kalla sig eko.

Men Coop och IVL valde alltså bort all form av mätning av de kemiska ämnen som finns i ekomat utan mätte bara den vanliga maten.

Och slutar man då alltså äta de varor där dessa ingår och övergår till varor där just dessa är förbjudna behöver man inte ens vara forskare för att komma fram till resultaten. De minskar eller försvinner under den perioden. Man slutar ju äta dem. Men man har ersatt dem med andra ämnen, som alltså inte Coop mätte. Hepp! Så har man gjort en forskningsstudie som man kan använda sin marknadsföring för att sälja ekovaror.

Givetvis tog de barnen som exempel. Jag har länkat till Youtube för Coop har en nerklippt version av sin film på sin hemsida numera. Det kan ju hänga ihop med att de blev stämda.

Kollar man i rapporten hittar man roligare staplar hos pappan men honom valde Coop av naturliga skäl att inte visa i filmen.

För hos honom ökar alltså vissa kemikalier rejält under eko-veckorna. 

Står det då ovanför tjejens diagram någonting om de här halterna som uppmätts, trots att de alltså är högre under vanliga veckan än eko-veckan (givetvis), är skadliga? Nix, det vore inte roligt.

För som IVL konstaterar i sin rapport har inte ett enda resultat de hittat legat över några av de gränsvärden som EU och myndigheter i Sverige bestämt, och som dessutom är satta med en saftig säkerhetsmarginal. 

”Med god marginal ligga under ADI-värdet”.

”Det är följaktligen osannolikt att en enskild substans skulle medföra någon risk för människor”.

Vi kan sammanfatta Eko-effekten hittills:

  1. Den mäter inte de kemikalier som används i eko-odling, bara i den vanliga men påstår ändå att den jämför
  2. Man redovisar inte pappans resultat, vars resultat blev delvis sämre under eko
  3. Man redovisar inte heller att ingen deltagare haft ett enda resultat ens i närheten av gränsvärdena myndigheterna satt upp
  4. Familjen pratar om gifter
  5. De använder bilder på olika gamla traktorer som sprutar bekämpningsmedel för att förstärka bilden av att vanliga produkter har gift i sig när det inte stämmer

Fast just det där med gifter är något Coop använt länge i sin marknadsföring av just Änglamark. Den här filmen från tidigt 2000-tal använde exakt det argumentet. 

Vad hände med den då?

Den stämdes de också för. Och förlorade.

Nu är de alltså stämda igen. Jag har fått ut handlingar för målet. För jag tycker att det är jättebra att detta testas i domstol. Målet rör vilseledande marknadsföring.

Det finns otroligt mycket myter och icke vetenskapligt grundade påståenden som enbart bygger på känslor och lyckad skrämselpropaganda från miljörörelsen, som själva tjänar på att piska upp en sådan stämning för då ökar deras egen makt och de får mer pengar. Det finns ingen altruism i organisationer som Naturskyddsföreningen, som ändå måste anses värst i klassen, men inte heller hos företag som Coop.

Jättebra att Coop nu stäms. För företag och organisationer ska inte få hitta på vad som helst för att få fördelar men det är precis det som händer i hela den här kemikalie/eko-debatten.

Eller vad sägs om det här från en av debattörerna i frågan, Ekopappan?

”Vi fortsätter att efterfråga giftmaten”

Det är så här vanliga föräldrar ser på vanlig mat. Som gift. Bland annat på grund av dåliga filmer som Eko-effekten.

I nästa inlägg kommer ni få läsa hur Coops försvar gick till. Bara det var ett nöje i sig att få bevittna live faktiskt.

Och jag går igenom varför ekologiskt inte alls är nyttigare och bättre för miljön än vanlig mat. Så missa inte det.

 

8 kommentarer
  1. Ja berätta gärna varför bekämpningsmedel som syftar till att bekämpa ogräs inte alls är dåligt för andra organismer. Det finns rätt många hundratusen olika organismer så bevisbördan ligger rätt tungt för din del.

  2. Bra jobbat. Som vanligt. (Läste förresten om dig i Sunt Förnuft nr 2/2017. Ja, sunt förnuft har du gott om, Rebecca.)

    Men jag reagerar lite på din avslutning i bloggartikeln här ovanför. Du skriver: ”…jag går igenom varför ekologiskt inte alls är nyttigare och bättre för miljön än vanlig mat.”

    Menar du möjligen att ekologiskt odlat inte alls är nyttigare/hälsosammare för oss människor SAMT inte heller bättre/skonsammare för miljön? I så fall borde du överväga att förtydliga dig. Som det står att läsa nu KAN det missförstås.

    1. Intressant att skilja nyttan för kroppen och nytta för miljö.
      Och mat utanför säsong som tomater mitt i vintern. Har transporter ingen miljöpåverkan?

  3. Jamen …
    Bara måste försöka utöka familjen lilla självhushållning då det gäller 4 månader till mer.

    Har inte riktigt fattat varför eko-odlat är typ 50-100% dyrare än ‘vanligt’. Och nu skiter jag i utomlands odlat, för det köper jag inte, om det inte är tomater mitt i vintern (beroende …). Om man ändå får använda någon form av gift, som troligtvis vi vanliga dödliga inte har tillgång till…. jag skulle verkligen vilja veta hur stora marginalerna är till ‘vanligt’ odlat i handeln.

    Ty .. i min hemstad har det börjat dyka upp köttprodukter där man kan e att bonden si och så många mil bort har producerat denna köttvara. Inte nödvändigtvis ekologiskt eller kravmärkt, men ändock markant många procent dyrare än övriga ‘svenskrubbet’.

    Jag har absolut inget emot att köpa från bönder nära mig (stötta de som producerar vår mat) men jag skulle bra gärna vilja veta vad påslaget är för att jag köper i butik. För jag misstänker att det är stort. För att folk förväntas vara villiga att betala för det. Och det är vi väl …. men jag börjar gå till bonden direkt, ärligt talat. Gudskelov att man fortfarande har släkt i bondebranschen som kan förtälja ….

    På vår villatomt med ovanligt stort trädgårdsland för området, så håller familjen sig med helt obesprutad potatis och mycket mer värt ungefär 4-5 månader. Helt gratis då vi tar fröer, och inte gratis då vi jobbar med ogräsrensning osv. Å andra sidan lägger vi inte en krona på gymkort om en verkar vara ett måste för varje modern svensk, ty trädgårdsARBETE är ju inte var och en förunnad.

  4. Intressant att följa, jag har mången gång undrat varför svensk färskpotatis är bättre än dansk o vad som skiljer svenska jordgubbar från finska, vet månne jordgubbarna om att de är odlade i fel land?

  5. Apropå Coop… I en av deras affärer i Växjö hade de propaganda om Palestina och den ockuperade marken.

    Propagandan var bakom låsta glasfönster, så den var sanktionerad av butiken. (Bildbevis finns.)

    Frågan är bara – är det verkligen en butiks uppgift att syssla med politisk propaganda? Själv är jag moderat. Jag vill ändå inte se propaganda från M i en mataffär.

  6. EKO är som mycket annant idag, välmenade men ihåligt. T ex livsmedelsproducenternas sätt att överdriva efterfrågan. Jag arbetade med marknadföring av Arlas mjölkprodukter och under den perioden påstod vi att ”nu har försäljninge av EKO-produkter ökat med 30%”. I själva verket hade producenterna på eget bevåg gjort produkterna EKO-godkända, därav ökningen.

    Varför?
    Watch the pricetag, dummy.

    EKO får oss att betala mer för mindre. Grönsakdsdisken är t ex ingen höjdare. EKO är lyxkonsumtion för Brommabor (och några till) som som dämpar sin välståndsångest samtidigt som de ägnar sig åt framgångsrik självprofilering.

    Och tro mig, jag vill inte har mer kemikalier än nödvändigt i maten. Applåderar minskningen och älskar att bilrutan återigen kletas igen av fjärils- och fluglik. Men faktum är (kommer ni ihåg fakta?) att om hela planeten ställde om till ekologiskt jordbruk skulle en fjärdelel av mänskligheten svälta ihjäl. Men kanske inte just i Bromma.

    I den här filmen får vi möta en familj, pappa, mamma och två barn, liggande med sin boskap i leran. Tung andning. Och så diagrammet: titta, nästan inga kemikalier.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *