Skolan brinner

I somras var det mycket fokus på bilbränder. Kriminella ungdomar och gäng som satte eld på bilar för att framför allt protestera mot att polisen gjort insatser mot gängen. 

Det man inte pratar mycket om alls är att det VARJE år brinner i ca 530 skolor. 

I genomsnitt är det 1,5 skolbränder per dag. 

Jag har fått ut statistik över skolbränder från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Det är deprimerande läsning. Tidigare har man sagt att en skola om dagen brinner. Inte ens det stämmer längre. 

Skolbränderna ökade med 7 % mellan 2014 och 2015.

Bränderna i skolbyggnader har ökat med 5 % och bränder utanför skolbyggnaden med 10 %. Förra året brann det 378 gånger inne i skolor och 154 utanför. Totalt antal bränder: 532. Mot 499 året innan. 

2015 skrev Expressen ledare om skolbränderna. Grekland hade 2014 bara 5 anlagda bränder.

 

Det är framför allt under 2000-talet skolbränderna ökat. Från 2004 har antalet ökat med 87 bränder, från 445 till 532. Minst hälften av bränderna varje år är anlagda och andelen ökar. 

Diagrammet är från 2008 men 2015 års siffra placerar sig som högsta noteringen hittills esdan man började mäta 1998. 

 

Enligt en artikel i Forksning & Framsteg 2012 är det framför allt i utanförskapsområden det brinner. 

 

Kollar man på utvecklingen i kommunerna kan vi börja med det positiva. Det finns vissa kommuner som sticker ut som har lyckats minska skolbränderna mycket. 

Bäst i klassen är Örebro, som lyckats få ner sina skolbränder från 25 stycken 2014 till 11 förra året. 

Norrköping har lyckats halvera sina, från 8 till 4. Eskilstuna minskade från 9 till 5. Borås från 8 till 5. Alvesta har utplånat sina från 5 st 2014 till 0 förra året. Vara gick från 4 till 0. 

Sedan ser det mörkare ut. 

Tio i topp skolbränder

1. Malmö – 61 st (+13)
2. Göteborg – 34 (-4)
3. Helsingborg – 25 (+12)
4. Stockholm – 23 (+3)
5. Lund – 22 (+12)
6. Halmstad – 13 (+5)
7. Växjö – 12 (+6)
8. Uppsala – 11 (oförändrad)
9. Örebro – 11 (-14)
10. Västerås – 9 (+4)

De flesta på listan har ökat antal bränder, och det mycket. Malmös skolbränder ökade med 27 % sedan 2014. Lunds ökning är värst – 120 % på ett enda år. Därefter kommer Växjö med en ökning på 100 %. Helsingborg ökade 92 %. Västerås ökade med 80 % och Halmstad ökade 62 %. 

De enda som lyckats minska bränderna på listan är Göteborg, minus 10 % och Örebro, mer än halverat sina, minus 56 %. Men de är fortfarande på listan. 

2014 års tio-i-topp lista för skolbränder såg ut så här: 

1. Malmö – 48
2. Göteborg – 38
3. Örebro – 25
4. Stockholm – 20
5. Helsingborg – 13
6. Uppsala – 11
7. Lund – 10
8. Eskilstuna – 9
9. Halmstad – 8
10. Borås – 8

Malmö och Göteborg behåller alltså sin ledning, Stockholm kvar på fjärde plats. Trots att det bor nästan tre gånger så många personer i Stockholm än Malmö. 

Det här med per capita är intressant. Jag har kollat på hur det brinner i relation till städernas invånareantal. Gör man det får man en helt annan lista. 

Tio-i-topp per capita

1. Lund
2. Malmö – Halmstad
3. Helsingborg
4. Växjö
5. Örebro
6. Göteborg
7. Västerås
8. Uppsala
9. Stockholm

Att de största städerna har flest i antal är inget märkligt. När man kollar på per capita träder ett mönster fram – de största problemen finns förutom i Malmö, i mindre städer. Framför allt i södra delen av Sverige. 

Lund, Helsingborg och Halmstad är de som sticker ut jämfört med 2014. De har alla klättrat två placering på tio-i-topp-listan för antal mellan 2014 och 2015. 

Jag ville kolla vilken typ av skola det är som brinner mest. 2009 gjorde MSB en rapport som undersökte bland annat typ och huvudman. Tyvärr finns det ingen nyare data, jag har frågat MSB. 

Resultaten från den rapporten är att det är i högstadierna det brinner mest. Nästan dubbelt så ofta som i de andra skolstadierna. 

 

MSB konstaterade också att det framför allt är i det kommunala skolorna det brinner. Det var 2008 hela 6 gånger högre risk att skolan brann i en kommunal jämfört med en fristående. Man eldar inte ner en skola man gillar. Elever trivs i högre grad i fristående enligt alla undersökningar som gjorts. Enkel matematik. 

Lägger man ihop ökningen av andel anlagda bränder sedan 2004 och att det är i de mest utsatta områdena det brinner mest ser man mönstret. 

 

Jag har inte hittat några färska siffror på mycket här faktiskt. Senast en tidning skrivit om kostnaden för samhället för alla dessa bränder var 2009, då DN skrev. 

En miljard i kostnader för samhället på grund av bränder. 

 

I USA brinner ca 4 000 skolor per år enligt statistik från US Fire Administration. Det bor 318 miljoner invånare i USA. i Sverige bor det 9,5. 

Det bor alltså 33 gånger fler människor i USA. Men det brinner bara 7 gånger mer i skolorna. I relation till folkmängd brinner alltså svenska skolor 5 gånger så ofta
 
Kostnaden för skolbränder årligen är 594 miljoner kronor i USA.

Kostnaden i Sverige är en miljard.

 

Vad är det som händer i Sverige?

Varför brinner våra skolor i så stor utsträckning jämfört med andra länder? Vad har hänt i Lund, Helsingborg och Halmstad senaste året som gör att skolbränderna formligen exploderat i antal jämfört med 2014?

Och varför skriver inte fler tidningar om det här?

Detta är ett allvarligt samhällsproblem som vi måste få fokus på. 

Tills vi får till en ordentligt debatt om det här tycker jag att kommunalråden på Tio-i-topp-listan direkt hör av sig till sina kollegor i framför allt Örebro men även Eskilstuna, Borås och Alvesta och frågar hur de lyckats minska sina skolbränder så mycket på ett år. 

 

10 kommentarer
  1. De allra flesta skolor antändes sent på natten. Idag är kameraövervakning tekniskt enkelt och billigt även för kameror med nattsyn. Med mjukvara kan man programmera kamerorna att spela in en övervakningsvideo endast nattetid och vid rörelse. Eftersom ingen utom möjligen en väktare har att göra vid en skola på natten, så torde övervakningen inte kränka någon elevs integritet, utom då möjligen den som tänder på.

  2. Troligtvis är det samma individer som dessutom bränt upp sin grannes bil och ett dygn senare grillar korv med den svenska dialogpolisen.

  3. Du skriver att färre friskolor brinner jämfört med kommunala sådana. Huvudsakligen är det skolor i utanförskapsområden som brinner. Kan det vara så att det inte finns så många friskolor som etablerat sig i utanförskapsområden (jag har inte försökt kolla detta)??

  4. Rikard: enligt forskningen som PK-politikerna verkar gilla så är det svenskar som tänder på skolorna. Att det blivit fler skolbränder på senare tid beror uteslutande på att anmälningsbenägenheten har ökat…

  5. Alla vet vilka det är som eldar skolor men ingen säger något eftersom man då blir klassad som högerextrem/nazist/rasist eller annat epitet.

  6. Hej.

    Vem är det som tänder på?
    Var kommer de ifrån, och vilka är deras föräldrar?

    Hur ser det ut om man gör en långtidsstudie från säg 1975 till 2015?
    Hur ser elevdemografin ut 1975 jämfört med 2015?

    Och vilka partier har styrt Sverige medan detta tilläts bli verklighet? Kom ihåg det 2018.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  7. Högsta noteringen var 2008 (787), sedan gick det nedåt fram till 2012, för att på senare år öka igen. Hittade ingen statistik från 60, 70 och 80 talet hos MSB, har dock inget minne av någon brand i ”mina” skolor under dessa decennier. Sakernas tillstånd de senaste 15 åren är en skam för det Svenska samhället.

  8. Bra Rebecca! Påpekar dock, att kommunala skolor torde vara betydligt fler till antalet än de privata på de flesta orter i Sverige och dessutom sannolikt i större omfattning nyttjas av kommuninvånarna även på kvällstid, vilket nog är en troligare anledning till att fler kommunala skolor vandaliseras än att de privata alternativen skulle fredas av högre popularitet hos befolkningen.

    Omfattande skolbränningar och annan helt vanvettig skadegörelse av både gemensamma resurser och privat egendom är, enligt min uppfattning, bevis på att folkbytespolitiken, som illvilligt genomdrevs av herrar Reinfeldt och Fridolin, innebär ett veritabelt Sisyfosarbete och totalskenande kostnader för kommunerna, som tvingas hantera rikspolitikernas multikultikaos och måste tillhandahålla ”gratis” skola, subventionerad barnomsorg oavsett verkligt behov, icke-existerande bostäder, livslånga socialbidrag och oanständigt hänsynstagande till kulturellt inkompatibla, hitresta immigranters ohemula krav på positiv särbehandling.

    Immigranter, som i förfärande omfattning saknar respekt för andras egendom och liv och lem – och som underkänner vårt naturvetenskapligt baserade bildningsideal och uppriktigt tycks förakta i princip allt svenskt (utom våra pengar) och alla västerländska värderingar, kan inte förväntas vara aktsamma om de ”allmänna” tillgångar de aldrig har för avsikt att själva delfinansiera via skatt på vanligt, hederligt, produktivt lönearbete.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *