Rätt till allt

Nu är det alltså storstrejk inom byggsektorn. 

Givet hur Byggnads och Målarna betett sig under avtalsrörelsen, med förhalningar, inte dykt upp, beställt tårtor i förväg och nu Byggnads nya kampanj kan man nästan tro att detta var planen hela tiden. 

Johan Lindholm har svårt att dölja sin förtjusning över att äntligen får vara i centrum av uppmärksamheten och sitta i olika studior och hitta på allt eftersom hur allt gått till. 

Strejken berör redan nästan 10 000 personer. 

 

Följer man Lindholms Facebook-flöde kan man också se den här bilden, som ordförande för samma fackförbund som gärna pratar om ansvar, ordning och reda gör när det gäller andra, tycker var jättekul att illustrera motpartner i konflikten med. 

”Mannarna undrar hur det här kommer att påverka deras vinstdelningsplan”

 

Passande bild tycker jag för att illustrera hur intresserade Byggnads egentligen är av att komma överens.

Personligen tror jag att strejken kommer oerhört lägligt för LO-förbunden, som i åratal dragits med vikande medlemssiffror och pampskandal på pampskandal. För att visa varför de egentligen tar så höga medlemsavgifter, när man inte delar ut lägenheter och dricker vin för medlemmarnas pengar. 

Man vill skramla med tunnorna helt enkelt. 

Om vi ska ska kolla roliga bilder tycker jag den här illustrerar Byggnads inställning rätt bra. 

 

Varför strejkar då Byggnads?

Förutom att de vill ha 3,2 % i löneökning när industrin redan satt märket på 2,2 %. 

Det är oklart, om  man lyssnar på Lindholm. Antar att han inte vill säga rakt ut de absurda krav som Byggnads faktiskt bråkar om, vilka man kan kan läsa i deras yrkanden

Dessa inleds med ett stycke de döpt till ”rättvisa löner”.

För ett snitt på 33 000 kronor per månad för 20-åringar i landet är inte rättvist. Tydligen. 

Istället pratar de, som genom hela avtalsrörelsen, om vinstmarginaler och hur dessa ökat. 

 

Stämmer detta då?

Nedan ser ni hur Skanskas vinstmarginal sjunkit från 4,19 % till 3,87 %. 

Dags här att redan här påminna om att det till exempel i kommunallagen står att kommunala bolag ska göra 2-3 % i överskott för att ha kapital för investeringar och oförutsedda utgifter.

Vinstmarginaler på 3 % är alltså någon typ av minimum-krav och långt ifrån några enorma marginaler som facken gärna pratar om. 

 

Även NCC minskade sina marginaler 2014, från 4,92 % till 4,66 %. 

 

Trots att marginalerna sjunker och Byggnads alltså inte äger bolagen eller tar någon risk när det går dåligt, eller deras medlemmar (om de inte äger aktier privat förstås), kräver facket att de ska ha ”en del av kakan”. Som om 33 000 kronor per månad i snitt inte är ”en del av kakan”. Mer än en polis eller sjuksköterska tjänar efter 10 år på jobbet tjänar byggarna efter 2 års jobb. 

Vad kräver de mer då?

Att företagen inte ska kunna kräva tester om de misstänker att arbetare kommer till jobbet fulla, eller påtända, eller att de ska kunna kräva utdrag ur belastningsregister vid nyanställning. 

 

Byggnads är också emot ”arbete på arbetsgivarens villkor”. 

Det här att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet som är kärnan i den svenska modellen, har Byggnads passande nog ”glömt bort”.

De vill nämligen inte att någon typ av deltid, visstid eller andra tillfälliga anställningar ska få finnas på byggen och tar ett företag in hyrd arbetskraft från en sådan firma ska Byggnads få bestämma lönerna för dessa, inte det företag där personerna är anställda. Rimligt. 

 

I en tid när den stora majoriteten av de arbetslösa redan är utlandsfödda och när vi har 166 000 personer som väntar på ansökan, och många fler på väg inklusive anhöriga. Där den stora majoriteten inte ens har gymnasieutbildning och behovet att just enkla jobb som inte kräver utbildning är skriande  väljer Byggnads sin vana trogen en helt annan strategi. 

För det var Byggnads som med det veto LO fick av Palme på 70-talet ledde beslutet att till slut förbjuda arbetskraftsinvandring helt och hållet. De ville uttryckligen inte att invandrare kom hit och tog svenskars jobb. 

Nu kräver de att städarna på byggen, ett av de enkla jobb byggsektorn har, ska räknas som byggare och därmed ha samma jättehöga snittlöner.

Ett mycket effektivt sätt att se till att en afgan eller syrier utan svenskkunskaper inte har en chans att få även ett sådant jobb. Tack Byggnads. 

 

De kräver också att alla medlemmar ska få vara lediga en hel arbetsvecka per år utan löneavdrag. Utöver semestern alltså. 

 

De kräver också att om ett företag anlitar en underentreprenör, det vill säga ett annat företag helt enkelt, ska Byggnads få se namn och personnummer på alla anställda.

Antagligen för att värva dem till Byggnads. 

 

Och så har vi det här med lagbasarna. Resterna från systemet när byggare var projektanställda och inte heltidsanställda, vilket de är nu. 

Men Byggnads vill ändå ha kvar lagbasarna, för de fungerar som mellanchefer/gruppchefer men till skillnad från andra chefer på ett bolag får alltså facket själva utse dessa facklojala gubbar. För det är alltid gubbar. Inte en enda kvinna fanns med på senaste lagbasutbildningarna i alla fall. Klassisk gubb-fest. 

Givetvis vill Byggnads kunna utse egna chefer på byggena, jag fattar det. Men det kan de göra när de äger företaget och bygget tycker jag personligen. 

Nu kräver de att lagbasarna inte ska få vanligt betalat som en byggare, det vill säga del av ackord. Utan han ska inte räknas in i det utan få ”parallelersättning”. Det vill säga: företaget ska tvingas betala extra för fackets egenutsedda småpåvar. 

För gud förbjude att rika Byggnads tar av sina egna kulor. Eller att det räcker med att lagbasarna faktiskt finns kvar obegripligt nog.

Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. 

Accepterar man inte det är det bara att starta eget företag. Då får man bestämma allt själv. Och ta hela risken. 

 

 

Ärthjärnor

Findus lägger ner i Bjuv och som alltid när socialister ska försöka ge sig in i debatter om företagande och ekonomi är det stor underhållning. 

Jag vet inte om de anstränger sig för att inte förstå eller om en socialisthjärna helt enkelt är oförmögen. 

Jag hade ett mycket uppskattat och delat inlägg för ett år sedan som jag döpte till ”Socialistmatte” och det känns som det snart är dags igen. 

Det ironiska i Findus-historien är tajmingen.

Att de lägger ner på grund av höga kostnader mitt i pågående avtalsrörelse där det bland annat handlar om att just göra ett av de dyraste länderna att producera saker i ännu dyrare. 

 

Genast ryckte samma debattörer ut som alla andra dagar om året roar sig med att skriva krönikor om giriga direktörer, feta plånböcker och hur mycket mer de anställda borde tjäna. 

Ingvar Persson på Aftonbladet ledare är en av dessa frontsoldater i inkompetensbrigaden gällande företagens villkor och företagsekonomi. 

”Sätt stopp för ärtdirektörerna”

Findus ägare Nomad Foods köpte bolaget för 7 miljarder för att lägga ner. Saken är biff. Igen dessa destruerande direktörer som drar världen runt bara för att förstöra, nu ska de förstöra Bjuv. De vaskar gärna 7 miljarder bara de får göra folk arbetslösa i Bjuv och förstöra för ännu ett land. 

Men eftersom Persson inte har någon kunskap om ekonomi kan man väl egentligen inte lasta honom för att han, när han för en gångs skull försöker förstå ämnet, fick ont i huvudet och nöjer sig med denna enkla slutsats, utan en enda rad av problematiserande. 

Det finns också en viktig skillnad här: flytta verksamhet är inte samma sak som att lägga ner, i aspekten att allt av värde flyttar. De betalade inte 7 miljarder för husen i Bjuv. 

 

Hade det bara handlar om en opinionsbildare på Aftonbladet, för man ska inte glömma att hela Aftonbladet Ledare delvis ägs av LO och deras syfte är att opinionsbilda för arbetarrörelsen och deras ideala världsbild, hade det väl varit mer okej. 

Men delar av landets obegåvade regering drar givetvis samma slutsatser. Ylva Johansson, som ju borde kunna det här med arbetsmarknad och företagande eftersom hon är arbetsmarknadsminister, drar samma slutsatser som Ingvar. Ihop med Jonas Sjöstedt, så klart.

Jag har en stark misstanke att en vänsterpartist faktiskt riskerar att avlida om de tänker en logisk tanke.&nbnbsp;

 

Slutsatsen är klar: Nomad Foods köpte Findus för att vaska.

7 miljarder men hey, rika direktörer sätter inget pris på underhållningsvärdet att få lägga ner företag. Det är deras livsluft. 

 

Stefan Löfven vill inte vara sämre och ”kräver besked” av ägarna.

 

Jag vet inte vilket annat svar Löfven tänkt sig eller hur Persson här uppe har tänkt sig att ”sätta stopp för ärtdirektörerna” ska gå till. Gissar att Nomad Foods säger:

”Tack för din fråga, Stefan. Som vi skrev i pressmeddelandet måste vi alltså flytta produktionen till Tyskland för att det är för dyrt i Sverige. Tack för att du kom.”

Och på Schibstedts Aftonbladet-kontor blir Ingvar Persson frustrerad för att de som köpt något faktiskt också får bestämma över det utan att Ingvar får vara med och bestämma. 

Men eftersom inte ens regeringen verkar vilja tänka längre än till Norra Bantorget tänkte jag göra det åt dem.

För just nu bråkar sossarnas kompisar i LO om att få högre löner än de av internationell konkurrens utsatta branscherna, vilket industrier som Findus är. Byggnads, Målarna och de andra facken i 6F lamslår just nu landet med strejk efter strejk för att de ska få ännu mer. 

LO vägrar konsekvent i avtalsrörelsen genom alla branscher att frysa ingångslönerna. Trots att vi redan har OECD:s högsta. De arbetare som är yngst och inte har någon erfarenhet tjänar alltså bland de högsta i hela OECD. 

Enligt Ekonomifakta skulle lägstalönerna vara 13 400 kronor och inte 18 900 kronor* per månad om vi hade Tysklands nivåer. 

Sammanräknat snitt av Medlingsinstitutets officiella siffror på ingångslöner.

Varför tar jag Tyskland som exempel?

För att det är dit Findus tillverkning flyttar

 

Vi har inga lagstadgade minimilöner eftersom vi har den svenska modellen men summorna är i euro och snittlönen som ingång i LO är 18 900 kronor per månad om man ser till Medlingsinstitutets siffror. I euro motsvarar den summan ca 2 000. 

Tabellen hittar ni här på Eurostat i orginal

Jag har kollat på Findus årsredovisningar. 

2006 hade de 1 055 anställda, 2010 hade de 843 och sista årsredovisningen jag hittade var från 2013, då hade de 785 stycken. 

 

Men trots att antalet anställda alltså på tio år sjunkit med 26 %, eller 270 personer har kostnaderna legat still.

Personalkostnaderna var 2006 ca 323 miljoner. 2010 låg de på 320 miljoner och senaste bokslutet 321 miljoner. 

Med andra ord: snittkostnaden per anställd har ökat från 306 kkr per år till 408 kkr per år. En ökning med 34 %.

 

Minimilönerna är 30 % lägre i Tyskland. Om vi antar att även resten av industrilönerna inom livsmedel följer detta skulle flytten till Tyskland innebära en besparing på 95 miljoner kronor per år bara i personalkostnader. Till det kan man lägga till exempel just transport. Detta  exempel är dock bara rent teoretiskt och ska bara betraktas som ett sätt att exemplifiera hur omlokaliseringsbeslut tas. Inte som faktiska siffror. 

Att företaget väljer att därför flytta produktionen till Tyskland där lönerna är lägre är inget konstigt alls. Findus säljer inte bara ärtor till Sverige även om sossarna gärna vill försöka tro det just nu. Deras marknad är hela världen och de konkurrerar därför med andra frysta ärtor som tillverkats i länder med helt andra kostnader, där personalkostnaderna givetvis spelar en stor del. 

Sedan ligger vi som sagt inte särskilt strategiskt rent geografiskt så transporter är också en stor kostnad. 

Att driva upp lönerna på enkla jobb medvetet som LO och S gjort sedan 70-talet, den så kallade ”solidariska lönepolitiken” har fått effekten att just enkla jobb i allt större utsträckning lämnar Sverige.

Då kan man inte sitta i TV med krokodiltårar nu när effekten blir exakt så: industrier lämnar Sverige fabrik för fabrik för att vi har för höga lönekostnader. 

Be careful what you wish for, ärthjärnor

 

Inte min klyfta

Alexandra Pascalidou har sedan starten av sin karriär på 90-talet skrivit om arbetarklass, ojämlikhet och sin egen fattiga bakgrund i Rinkeby.

Hon har även ett stort engagmenang i  antirasism och för det har hon tyvärr fått ta en massa hot och hat från högerextrema grupperingar, vilket givetvis är helt förkastligt. Men detta inlägg berör bara henne engagemang för solidaritet, klyftor, välfärd och skatt. Trist att behöva skriva folk på näsan om något så självklart men jag vet hur orimliga vissa vänsterdebattörer är.

Nu är hon aktuell med ännu ett inlägg i den debatten genom ett program om tiggare. 

Hennes engagemang från vänster är tydligt, vilket alla som hört henne programleda något i radio eller TV blivit varse då frågorna och sättet debatter letts tyvärr allt för mycket präglats av hennes egna åsikter. 

Inför premiären av tiggarprogrammet intervjuades hon i DN nyss, där hon bland annat just pratat om skillnader: 

”Samtidigt som det visar på hur vi gör skillnad på människor och människor: hur vi inte alls uttrycker samma ilska mot dem som gräver stora hål i våra välfärdskassor genom sin skatteflykt som mot dem som sitter längst ner på samhällssteget

 

Det handlar alltså om skattemoral tycker Pascalidou. 

Hon har bland annat engagerat sig i den socialistiska organisationen ”Gemensam välfärd” som kräver att ingen välfärd ska vara privat. Organisationen grundads av Attac, SEKO, Jordens vänner och Transportarbetarförbundet. 

Där har hon föreläst tillsammans med bland annat Kajsa Ekis Ekman 6 november 2013. 

Rättelse: Pascalidou har via kommentatorsfältet nedan skrivit att hon inte alls föreläst på nedan konferens trots att det står så på hemsidan för Gemensam välfärd. 

I en intervju från 7 april 2016 i Expressen säger hon:

”Jag är helt klart sämre på att ta emot än att ge

 

I en artikel från maj 2014 i DN Kultur säger hon:

”Man behöver inte vara vänster för att säga det självklara: att upplopp både här och där är en konsekvens av sociala orättvisor”

 

Hon är en flitigt anlitad frilansskribent, moderator, programledare etc och omsatte 2 miljoner 2014, ett mycket bra resultat av en person att dra in. 

 

Hon gav sig själv därför en utdelning på 156 475 kr, vilket är ungefär exakt det beloppet man kan ta med lägst skatt. 

 

Men trots att hon alltså omsatte 2 miljoner tog hon bara 420 000 kronor i lön, något högre än hon tog förra året men under gränsen för statlig skatt.

Den ligger på 430 000 kronor så höjningen från förra året lägger sig ändå under den och hon slipper därmed att betala 50 % i skatt utan kan bara betala kommunalskatten. 

 

Hennes skicklighet i företagande har lett till att hon har byggt upp en bra buffert på 3,7 miljoner i tillgångar på börsen genom åren. 

 

Faktum är att hon haft höga omsättningar många år och legat på mellan 1,5 miljoner och 2 miljoner länge. 

 

Lönemässigt har hon trots detta lagt sig under gränsen för statlig skatt som ni kan se. 

 

Även 2012 tog hon utdelning till maxbeloppet för lägsta skattesatsen. 

.

Faktum är att Pascalidou tjänat  1 till 1,7  miljoner per år sedan 2009 men inte ett enda år tagit ut lön så att hon betalar statlig skatt på 50 % utan bara tagit lön för kommunalskatt, och kompletterat sedan med utdelning som beskattas till 22 %.

 

Det är just det här som är märkligt tycker jag. Att så många människor, likt Alexandra Pascalidou, ägnar sina plattformar åt att kritisera orättvisan i att vissa har mer än andra men själva gör aboslut ingenting än man absolut måste för att bidra till välfärden och annat som finansieras gemensamt via skatt.

Att trots stora inkomster inte betala statlig skatt är skatteplanering. Jag tycker aboslut att hon ska få ägna sig åt det, att följa givna regler är inget konstigt. Men just att kritisera att det gemensamma får mindre när man själv inte bidrar med så mycket man kan är det orimliga.  Det är ju exakt detta företagen hon kritiserar gör själv. 

Ännu en gång hittar man en vänster som sitter på höga hästar och pekar finger mot andra trots att det är skitigt framför egen dörr. 

Det finns klyftor men det är inte min klyfta. 

Uppdatering 10 april kl 23.05:

Vissa har efterfrågat information om vinsten så här kommer den. För 2014. Bilden efter är från årsredovisningen 2012. 

Mycket bra vinstmarginaler alltså och gott om utrymme att ge sig själv högre lön med statlig skatt. Alla företagare tar nämligen inte ut minimal lön för att undvika skatt och majoriteten av de som skatteplanerar håller inte sjukt hög profil i frågor om klyftor, dålig välfärd etc
 

Byggnads förklarar saker

Byggnadsarbetarförbundet, som snart strejkar de med, har just nu mycket hög profil inom jämställdhet. 

De har vunnit priser. Visserligen fick de pris av Vänsterpartiet, men ändå. 

Nu tycker jag givetvis att alla försök är bra försök. Jag vill på något sätt inte desillusionera de fina intentionerna Johan Lindholm har när han till exempel säger att han vill göra upp med machokulturen på byggena. 

Men hur går det när Byggnads på Twitter ska förklara saker?

Jag har kallat det här konstverket ”Byggnads förklarar saker”

Först kommer verket: ”Byggnads förklarar jämställdhet”

Det hela började med att jag postade en påminnelse om Byggnads egen kampanj från förra året. 

 

Sedan kom en diskussion mellan mig och Twitterkontot Byggnads som pågick lågintensivt flera dagar. Alla tweets nedan är inte publicerade i kronologisk ordning, det är vad de säger som är viktigt. 

 

Eftersom de så gärna framhärdar sitt enorma arbete för jämställdhet ställde jag en enkel fråga, baserad på en bild av deras egen styrelse: var är kvinnan?

 

Ah. Hon var väl sjuk när kortet skulle tas.

Eller så fick hon kanske ingen inbjudan för att den delades ut under fredagsbastun?

Det intressanta här är att Byggnads alltså hävdar att representationen av kvinnor i själva organisationen och företaget är det som ska styra hur många exempelvis styrelseledamöter man har av visst kön. Byggnads av 1 % kvinnor, alltså är det en bra sammansättning idag i styrelsen med att inte ens ha en ordinarie ledamot som kvinna. 

Undrar om det är så de resonerar när det gäller all annan jämställdhet? Att bara de företag med 50/50 kvinnor som anställda alltså ska ha 50 % kvinnor i styrelsen?

Vi kan gå vidare med verket: ”Byggnads förklarar ton på Twitter”

 

Innan avtalsrörelsen verkligen drog igång förhandlingarna tapetserade Byggnads stan med sådana här affischer, som fortfarande finns uppe. 

”Direktörernas löner är redan 54 gånger högre än din”

Kampanjen pryder nu Byggnads Facebook-grupps profil. 

 

Jag har döpt följande verk till: ”Byggnads förklarar objektivitet”

 

Mycket roande att Byggnads kräver objektivitet av alla andra när de själva har ful-kampanj baserat på en LO-rapport som bara mäter 54 VD-löner, av 1 miljon företag i Sverige. 

Men sedan ber de om ursäkt för att kampanjen ”inte är tydlig nog”. Va? Hur kan de vara otydligt? Det står ju uttryckligen direktörer? Jag gissar, men jag kan ju vara ute på hal is här, att Byggnads inte alls beklagar att det inte var tydligt. 

 

Och apropå just objektivitet är det kul att se att Byggnads noga praktiserar det på sin Facebook.

I ett inlägg berömmer de resultatet av att de personer de skickat ut att kommentera på Svenskt Näringslivs inlägg säger exakt det som de är ombedda att säga. 

 

Helt otroligt, vilken slump. Tur att Byggnads inte ser saker svart eller vitt, tar in flera källor, är källkritiska och objektiva. 

Det är också himla tur att Byggnads tycker att folk är oseriösa när de raljerar och beklagar att ingen konstruktiv debatt kan föras.

Och så får vi inte glömma jämställdheten. De jobbar så hårt. Så himla bra jobbat tycker jag. Synd att ingen av de 1000 kvinnliga medlemmar som redan finns är tillräckligt bra för att väljas som lagbas eller till styrelsen bara. Men det kommer nog en tillräckligt kompetent kvinna till det bara antalet anställda byggare femdubblas. 

DÅ blir det andra bullar.

Då kanske till och med festerna på det där stället kommer rocka?

 

Målarepaus

Målareförbundet inleder idag sin strejk som berör minst 35 arbetsplatser, och några strategiskt utvalda projekt i Stockholm. Givetvis. Så gör facken alltid, väljer de företag där de ställer till mest oreda. 

Måleriföretagen och facket har förhandlat via medlare i över en vecka. 

Därför var det mycket intressant att se den bild som lades upp på Målarnas Facebook-sida igår, men som togs ner igen. 

Där kan man se ordförande Mikael Johansson äta tårta. Strejktårta.

Tydligen gör man så i facket, att man firar när man får strejka. Äntligen strejk, äntligen händer något kul. 

Intressant nog var det inte när strejken inleddes idag som man åt tårta för att fira att man slipper jobba och få bråka på arbetstid med de man hatar mest – giriga direktörer som bara ska ha och ha. Utan Målarna valde att äta strejktårta igår. I en ”paus” i medlingen. 

Om ni ser under texten i bilden kan ni se hans egen biltext: Paus i medlingen

Men 35 tårtor snyter man ju inte ur näven, det kan hans kollegor i Livsmedelsarbetarförbundet berätta. Jag pratade med en bagare idag för att jag var nyfiken på hur lång tid i förväg man måste beställa så många tårtor. 

Han sa minst en vecka innan. De måste ha minst 5 hela arbetsdagar. 

Det här betyder att Mikael Johansson, ordförande för Målarna, alltså beställde sina skojsiga strejktårtor förra veckan.

På onsdagen den 30 mars. Annars hade bagaren inte kunnat leverera dem igår till alla de arbetsplatser som tas ut i strejk idag

 

De varslade den 23 mars om strejk som ska inledas den 8 april.

Men beställer alltså tårtor redan en vecka efter varslet för att ”fira strejken”.  Strejken man alltså bara hotat om men inte inlett ännu. 

För 10 000 kronor av strejkkassan.*

Jag får en känsla av att Målareförbundet hela tiden sedan åtminstone den 30 mars alltså bestämt sig för att äntligen, äntligen få strejka igen och alltså satt på förhandlingsmötena med Måleriföretagen med samma entusiasm som en elev med alla ämnena underkända gör veckan innan studenten. 

Vad bråkar de om då?

Målareförbundet kräver att deras polare i företag Målerifakta, som mäter ackord, fortfarande ska få ta betalt av företag de inte utför tjänster av. 

Jag tycker att det är vackert att det fortfarande finns fackförbund som till varje pris vill hedra den svenska modellen om att förhandla. Och respektera den fredsplikt som rådit. Vackert.

Det ironiska här är att fackförbundet alltså kämpar för att ett aktiebolag ska kunna kräva betalning trots att de inte sålt något.  

Skurkfacken i 6F gör en verkligen aldrig besviken. 

*(280 kr för en 8-bitarstårta x 35 = 9 800 kr)

Upprop

Jag har ett förslag till alla männniskor som inte vill ha politiker som överrock för att besluta om hur man vill leva sitt liv: vägra.  

Igår beslutade riksdagen att förbjuda mentholscigaretter redan i år, trots att EU-direktivet är från 2022. 

För att svenska politiker inte helt kan behärska sig.

Det är för roligt att få bestämma över andra myndiga vuxna individer. Folk som uppfostrar barn, jobbar, betalar skatt ska inte få bestämma hur de lever sina liv. 

Om ni trodde för en sekund att det finns något liberalt parti i Sveriges riksdag tror ni helt fel. Inte ens Centern kunde motstå detta gyllene tillfälle att slå oss i huvudet med pekpinnen. Folkpartiet vet vi sedan gammalt inte är liberaler utan socialisliberaler. I Kristdemokraterna är förbudsfalanger tydligen i allra högsta grad fortfarande aktiv. Varför Moderaterna fick hjärnsläpp skulle jag hemskt gärna vilja veta. 

Men jag har en lösning till alla er som vägrar acceptera det här tramset. 

Vi lever i en globaliserad värld och bara för att ett gäng knastertorra byråkrater och klåfingriga politiker nästan kissar på sig av förtjusning över att få bestämma över oss är det helt enkelt fullt lagligt att köpa cigaretter från andra länder i världen. 

Politikerna i riksdagen kan nämligen bara bestämma inom landets gränser men det finns ju tack och lov vettigare politiker i andra länder. Så varken cigaretter eller  mentholcigaretter är förbjudna överallt. 

Här kommer uppmaningen till er som någon gång tycker att en cigarett efter maten är en njutning ni unnar och även i fortsättningen, kanske ännu mer nu, tänker unna er. Långt borta från låtsas-liberaler som Centern och Folkpartiets illa dolda intresse för makt, långt borta från Gabriel Wikströms förnumstiga leende. 

Köp cigaretter online. 

Exempelvis från den här sajten: www.dutyfreedepot.com

Vuxna människor får nämligen göra det. Alla över 18 år, vilket är gränsen för att få köpa cigaretter i Sverige. Det finns en uppsjö av sajter men jag har idag lagt min första beställning av mentholcigaretter, tillverkade i icke-EU-landet Schweiz. 
 

Jag har aldrig handlat cigaretter online så det här ska bli spännande. Två limpor är i alla fall beställda från Schweiz. För mig som bara är feströkare räcker två limpor ganska långt. 

Enligt priset ovan skulle paketen här kosta 41 kronor styck. 

Funkar det smidigt kommer jag aldrig någonsin köpa ett enda paket cigaretter i Sverige igen.

Jag ser det som civilt motstånd fast lagligt.

 För svenska politiker ska inte inbilla sig att världen stannar vid Örsesundsbron, tack och lov är vi en liten liten del av världen. Och där våra politiker sviker sitt uppdrag, som inte alls är att detaljstyra myndiga personers livsval, kan den fria marknaden ta vid.  

Tack och lov för globalisering och marknadsekonomi. 

Och jag vill idag rikta en särskild bild till landets samtliga riksdagsledamoter i följande partier:

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet…..helt väntat tyvärr…..

Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna…..er är jag sjukt besviken på idag. 

 

Desinformation

Jag hade inte tänkt att skriva mer om Aftonbladet Ledare. Jag tyckte att mitt förra inlägg räckte och jag är egentligen rätt lite intresserad av vad de pysslar med på sin ledarsida. 

Men jag kan ju inte låta bli när Anders Lindberg sin vana trogen fabulerar helt fritt om försvaret idag. Han har nämligen kommit ut som rikets största försvarskramarvän och skrivit många artiklar om det fruktansvärda i att försvaret fått mindre anslag.

Nu ska ni inte tro att detta är något genuint intresse, ni får inte glömma att han är sosse. Anders Lindbergs engagemang i försvarsfrågan blev framför allt aktuell på ledarsidan när Moderaterna, som ju traditionellt är starka på försvarsfrågan, plötsligt övergav den linjen. Lindberg är opinionsbildare och såg väl chansen att tilltala missnöjda gammelmoderater. 

Moderaterna ”kvaddade” försvaret enligt Lindberg.

 

Men ett bedömningskriterium för anställning på Bladet ledare gissar jag är selektivt minne, åtminstone underlättar det garanterat arbetet. 

För den som genomförde nedskärningen av försvaret var Göran Persson. Och inte med hjälp av Moderater, de hoppade av för att de inte kunde acceptera de stora nedskärningarna, bland annat med en 3 miljarder lägre budget 2004/2005. 

 

Kollar man på Moderaternas budgetmotion, för eftersom Socialdemokraterna utgjorde regering är det en motion man som opposition har att tillgå, ser man också att deras försvarsanslag för 2005-2007 var högre än sossarnas. 

 

En sak har Anders Lindberg rätt i: det kan inte vara någon annans ansvar än sittande regering. Inget som rör budgeten kan nämligen vara någon annans ansvar, eller förtjänst, än de som styr landet. Och Socialdemokraterna satt på avbytarvänken 2006-2014. 

Så det enda man kan jämföra med är vad Socialdemokraterna hade velat göra med försvaret OM de varit regering alla dessa år. 

Till exempel 2008

För att sitta och låtsas att Socialdemokraterna är landets största försvarsvänner, det köper inte jag. Det har nämligen ingenting med verkligheten att göra. 

I deras budgetmotion för 2009 och 2010 ville de dra ner försvarsanslaget med 3 miljarder respektive 4,5 miljarder. 

 

Inför valet 2010 kom Socialdemokraterna överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet att minska försvarsanslagen med 2 miljarder. 

”Nödvändiga nedskärningar”

 

2012 la Socialdemokraterna en egen budgetmotion, och där var deras förslag att inte ändra något gentemot regeringen. De accepterade helt Alliansens försvarsbudget på totalen. 

 

Det är en efterhandskonstruktion att hävda att Socialdemokraterna inte ville något annat än att skära ÄNNU MER i Försvarsanslagen, från 2006 och framåt.

Anders Lindberg ska alltså vara glad ur försvarssynpunkt att väljarna valde bort dem, annars hade nedskärningarna alltså varit många miljarder större än de blev. 

Att sitta här 2016 och låtsas som om verkligheten är en annan duger faktiskt inte tycker jag. 

Men vi som gillar att förhålla oss till fakta är glada för att internet finns, då går ju påståendet som detta lätt att kolla. 

 

Pinsamt Aftonbladet

Idag skriver Karin Pettersson på Aftonbladet Ledare om SD. Igen. 

Aftonbladet Ledare, där Pettersson basar, tog för länge sedan ledartröjan i rasiststämpling.  Inte bara SD själva utan alla som ens pratat med SD, även de som vågade dryfta att migration ska betraktas som ett vanligt politikområde, att förstå dem och varför folk röstar på dem är nyckeln, skulle fulas ut, ljugas om, stämplas som rasister.

Som ett rövarband har vänstern dragit fram i spalter, etermedia och på sociala medier, med främsta syfte att få folk att helt sonika att hålla tyst.  Kallar du folk fula namn tillräckligt ofta, med tillräcklig kraft, kommer många inte palla att framhärda.

En fri debatt skulle med vilka metoder som helst inte få finnas. 

Men idag skriver Pettersson något helt osannolikt på sin ledarsida

”I Sverige har fokus inom vänstern legat på att fördöma SD:s politik”

”Mindre energi har lagts på att försöka förstå vad det är som driver utvecklingen och hur man därmed bör agera för att möta den”

 

”……blir vägen att bekämpa ett SD som etablerat sig i opinionen, inte att fördöma deras åsikter. Det kan vara viktigt av andra skäl men är inte effektivt som strategi för att minska deras stöd”

 

Det är någonstans här jag känner att jag börjar koka av ilska faktiskt. Av så många skäl.

Det är inte bara den totala avsaknaden av eget ansvar i den här texten som upprör mig. Om man tänkt att vara trovärdig i sin nya åsiktskostym måste man nämligen samtidigt erkänna sina tidigare felaktiga åsikter. Man måste bära dem som en ryggsäck med någon form av värdighet.

Det Karin Pettersson gör i den här texten, där hon i den aktuella historiebeskrivningen helt sonika ritar ett eget mönster utanför verkligheten och klipper ut med sin röda sax, är ett klockrent exempel på mediekrisen vi har och varför den finns. 

Hur ska läsarna kunna ta detta på allvar menar hon?

När hon låtsas som hennes egna ledarsida inte har ens en del i det som varit? Utan det är den slängiga formuleringen ”vänstern” som ska hållas som skyldiga. När hon bara tillskriver andra människor uppfattningarna som igår var hennes egna?

Men jag tänker inleda med att bemöta dessa citat. 

Nej, Karin Pettersson. ”Fokus” har inte legat i vänstern på att fördöma SD:s politik.

Det har varit DEN ENDA idén ni haft. I åratal. Och inte bara ”fördöma”. Fokus, om vi ska använda den skeva termen, har varit att fula ut alla människor som inte tyckt exakt som ni. 

Mindre energi har lagt på att förstå dem? Mindre?!

I själva verket har ingen energi lagts på att ens åtminstone försöka nyansera och förstå. Gräva djupare. Resonera. Allt det som man kan kräva av människor som faktiskt har till yrke att via media beskriva och påverka sin samtid. Men nej, det har väl varit för roligt att med tjära och fjädrar jaga varenda meningsmotståndare, ivrigt påhejad av en rasande mobb likt de gäng som jagar utsatta elever i en skola ända fram till bakom en stängd och låst toalettdörr. Jaga dem för att sedan tvinga ut dem på en virtuell skampåle för twittermobben att förlöljliga och kasta brun färg på. 

Det sista citatet tänker jag inte ens kommentera- ”att fördöma deras åsikter inte är rätt strategi”.

Jag nöjer mig med att publicera en skärmdump på den första gången jag skrev en artikel på just temat, publicerad i Pettersson egen tidning Aftonbladet, där jag hade en egen kolumn.

Ser ni datumet? För 3,5 år sedan. 

 

Otaliga är texterna och tweets efter denna första artikel som haft exakt den innebörden.

Vi är ett gäng debattörer som framhärdat. Som duckat komocka efter komocka.

Men eftersom nu Pettersson sett ljuset kan jag rekommendera en bok – Folkhemspopulismen

Den gavs ut 2010 och handlar om exakt det Pettersson idag skriver om, sex år senare. Den tar avstamp i vad SD:s väljare tycker. Boken är skriven av en annan person som hon och hennes gäng jagat med rasiststämpeln – min man Markus Uvell. 

 

”Finns det verkligen 300 000 rasister i Sverige?

…. Detta är inte en bok om hur SD kan hållas borta från riksdagen. Eller varför man inte borde rösta på partiet. Boken syftar till att försöka förstå fenomenet SD, varfifrån kommer sympatierna…..

”Men en sak är säker: de idéer det representerar kommer att leva vidare och kan mycket väl få starkare stöd framöver.

Om det etablerade Sverige fortsätter att förhålla sig till SD som man gjort hittills är riksen stor att vi bara sett början på den här utvecklingen.” 

Detta skrevs alltså 2010, när SD kommit in i riksdagen med 5,5 % av röster. Vi vet alla att han fick rätt. 

För att ge blott en handfull exempel på resultatet av den ständigt öppna jaktsäsong för bruntsmetande av meningsmotståndare Karin Pettersson varit med att både dra igång och varit jaktledare för blev jag till exempel i valrörelsen av Anna Hellgren uthängd på Expressen Kultur tillsammans med just Markus i maj 2014 som någon som normaliserar SD. 

Vårt brott?

Vi hade ”mystwittrat” med Sverigedemokraten Linus Bylund, som då var stabschef åt Jimmie Åkesson. Vi hade ”avstått” från att ifrågasätta SD:s politik utan ”chitt-chattat” om jakt eller vädret. 

 

Karin Petterssons pet project Politism, där hon även sitter i styrelsen, är några av de värsta i klassen när det gäller denna gren. Det finns otaliga exempel. Nedan från 16 oktober 2015, jag länkar inte till Politism så ni får googla. 

”Tokhögerns självutnämnda apostlar genererar inte bara retweets och delningar utan fyller också på den högerextrema nätsvansens ideologiska korståg med nytt bränsle

 

Kawa Zolfagary, pressekreterare på Kommunal men även bloggare på Politism, har varit en annan frontfigur i jaktlaget. Från ett inlägg 21 oktober 2014:

”I media har det länge pågått ett krig mot de som vågat protestera mot rasistiska yttringar. Hanne Kjöller, Sanna Rayman, Ulf Nilsson, Thomas Mattsson, Jasenko Selimovic, PM Nilsson, Markus Uvell och Sara Skyttedal”

”Många av högerns opinionsbildare har gjort det till sin uppgift att om inte öppet heja på SD så åtminstone göra sitt yttersta för att försvaga motståndet

 

Men nu är alltså Aftonbladet Ledares officiella uppfattning att det är fel att skrika rasist till framför allt SD:s väljare men även i största allmänhet måla ut andra som rasister. Sent ska syndaren vakna, är ett passande ord här för att undvika opassande kraftuttryck. 

But internet never forgets. 

Någon måtta får det vara på ohederligheten och brist på självinsikt. Så hur har verkligheten sett ut, bortanför Karin Petterssons sax? Den vi andra förhållit oss till medan vänstern simmat runt i sitt parallelluniversum? 

Den 18 mars 2013 kallade hon dåvarande migrationsminister Tobias Billström rasist indirekt, genom att kalla det han sa ”ren rasism”. 

 

Vad var det då som var ”rent rasistiskt”?

”De allra flesta (red.anm papperslösa) bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda”

Jag förstår att Pettersson reagerade så starkt på detta enorma övertramp. Att generalisera alla svenskar som blonda och blåögda. 

Då hade han redan den 1 februari samma år begått det stora övertrampet att prata om volymer:

”Där kan vi också prata om volymer och volymproblem”

 

Den här utfulningsstrategin med syfte att döda debatten och kväva alla andra åsikter än sina egna inledde Aftonbladet ledare redan 2010, när SD kom in i riksdagen. Hur har det då sett ut sedan dess? 

Hur har Aftonbladet ledare förhållit sig till den ”vänster” Pettersson i dagens krönika lagt ansvaret för gällande att kalla folk rasister? Hur har deras egen moraliska kompass sett ut när denna vänster kallat SDs väljare rasister?

Nedan följer ett urval. En best-of-Aftonbladet-Ledare. 

En demonstration av brunfärgs-bazookan på Schibstedts kontor. 

Den 26 december 2015 kallade Anders Lindberg några av de största borgerliga ledarskribenterna för Apokalypsens ryttare, apropå migrationsfrågan. 

 

Den 2 december 2015 skrev han ”och 2014 stod rasism och feminism på dagordning och vinnare var Sverigedemokraterna respektive Feministiskt Initiativ

 

Den 9 december 2015 skrev han ”Sverigedemokraterna gillar varken att diskutera sin rasistiska ideologi eller sina rötter i nazismen”.

”På nätet pågår ständiga välorganiserade kampanjer mot SVT, Sveriges radio och tidningar för att tysta vissa röster och få igenom en ”balanserad” alltså rasistisk, rapportering”

Hej konspirationsteori. 

 

På Aftonbladets ledarblogg skrev han den 19 oktober 2015:

Det är alltså Sveriges antirasister som skapar rasismen och stödet för SD. Inte till exempel Expressen

 

Den 22 november 2012 skrev Pettersson själv

Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti

Allt detta har vi vetat. Ändå har alla vi som konsekvent beskrivt SD på detta sätt mött ett stort motstånd

”För varje demokratiskt sinnad medborgare, publicist och reporter finns bara en slutsats att dra. SD är inte ett parti som alla andra. De är rasister och ska behandlas därefter”

 

Den 8 september 2015 skrev hon ”Sluta lyssna på rasisterna

 

Och vem har glömt hennes attack på Dagens Industris politiska redaktör PM Nilsson den 21 oktober 2015?

”PM Nilsson har hittat en lösning – bygg det (red.anm regeringsunderlaget) med stöd av riksdagens rasister”

 

Lindberg backade upp. PM Nilsson vill ”normalisera” SD.

För att han ansåg att näringslivet gör rätt i att prata med alla riksdagspartier inklusive SD. 

 

Karin Pettersson avslutar sin nya krönika med de nya åsikterna genom att hävda att det är Stefan Löfven som fördömt SD som nyfascister. 

 

Intressant påstående. Att det skulle vara Löfven som varit initiativtagare eller förvaltare åtminstone av den anklagelsen, som i sak dessutom inte är sann enligt alla experter som finns på fascism. 

För den stämmer inte. 

Den 15 september 2014 skrev hennes underordnade på tidningen om just SD som fascister. 

 

I samma artikel skrev Lindberg:

”…vi måste prata mer om invandring” har redan börjat höras inom borgerligheten. Det vore förödande om svensk höger rör sig i riktning mot den danska och norska och mjukar upp synen på samarbete med Sverigedemokraterna”

 

Den 12 september 2014 twittrade han även denna. 

 

Givetvis måste man välkomna att Aftonbladet Ledare nu verkar ha bestämt sig för att acceptera verkligheten och sluta slåss mot såväl väderkvarnar som att använda tjära och fjädrar istället för konstruktiv debatt. 

Verkligheten att skrika rasister till SD:s väljare inte kommer göra att de röstar på något annat. Att man istället måste betrakta dessa väljare som alla andra väljare. Människor som kan övertygas att rösta på något annat parti. Och att alla de som tycker att man måste lyssna och resonera kring detta inte är rasister eller ens Sverigedemokrater själva. För att förstå SD:s väljare måste man samtidigt förstå SD som parti. 

Men då måste man alltså börja fokusera på egna mottagandet och stänga av sändaren ett tag. 

Tyvärr blir denna 180-graderssväng långt ifrån trovärdig när ansvaret över sin egen makt och del i dagens läge totalt ignoreras. En trist eftersmak av detta är att varje gång etablerad media gör så här, ignorera det egna ansvaret, så alienerar de sina egna läsare. Man bekräftar ofrivilligt de som anser att media inte är rimliga längre. 

Det tog 6 år för Karin Pettersson att inse det vi andra förstått.

Kanske kommer vi om 6 år till få se lite självinsikt?

 

Miljöpartiets motioner

Idag blev kongresshandlingarna till Miljöpartiets kongress i maj offentliga och i vanlig ordning har jag lusläst dem. 

Regeringsställning förpliktigar, för alla de riktiga stolpskotten, som att låta bebisar få rösträtt, förbjuda ränta, införa medborgarlön och friår etc, är inte med denna gång.

Det gissar jag har att göra med att kongressen har ett specifikt tema – Global hållbar utveckling –  vilket gör att alla motioner som inte faller inom ramen av denna kan bortses ifrån. Om det funnits några sådana. Annars brukar ju inte våra gröna vänner besitta chansen att få tänka fritt och härligt. 

Men det innebär ingalunda att det inte fanns intressanta saker i motionshäftet. Det är ju Miljöpartiet vi pratar om. 

Den första propositionen från partiledning vill  vi ska ha ett ”oberoende” institut under UD för att arbeta med kultur- och mediefrågor inom bistånd.

Nu har jag inget alls emot föreningar som Clowner utan gränser, men jag har svårt att se varför sådan verksamhet måste bli statlig och ligga under UD. Och vad menar de med mediefrågor?

 

Sedan följer ett antal väntade motioner som kräver att Miljöpartiet tar strid med Socialdemokraterna om migrationspolitiken.

De debatterna ska bli mycket spännande att följa, för Miljöpartiet är en medlemsstyrd organisation i större utsträckning än andra partier så ombuden har mer makt. Det finns en risk att en majoritet av ombuden på kongressen röstar för att partiledningen ska ta strid med S. Antingen går de då i strid med sin egen kongress och struntar i det eller så utbryter regeringskris. Men detta vet vi först på kongressen 13-15 maj i Karlstad. 

Motion 1:2 och som bland annat stöds av Grön Ungdom och MP Uppsala, kräver att alla ensamkommande och de familjer de tar hit direkt ska få PUT, och att ändringarna i anhöriginvandring som regeringen infört ska ändras. 

Det intressanta här är att partistyrelsen yrkar bifall. Miljöpartiets ledning kommer alltså att gå emot sitt eget regeringsbeslut här. 

Men partiledningen vill inte gå med på att åldersbedömningar inte ska göras, vilket bara kan tolkas som att det är något regeringen kommer att införa. 

 

Vi befinner oss i en tid när migrationen ökat kraftigt och förväntas hålla mycket höga nivåer framöver framför allt för att fattiga nu har lyft sig tillräckligt ur den värsta fattigdomen för att ha råd att bege sig iväg. Migrantströmmar naär fulla med just lågutbildade. Vi ser det i Sverige också, där 40-50 % av flyktingarna har max 6-9 års skolgång. Vissa bara 3 år.

I det läget vill motionären till motion 1:5 att Miljöpartiet verkar för att den globala migrationen av särskilt lågutbildade ökar.  

Skulle vara mycket intressant att höra hur personen tänkte här. För jag förstår inte. En sak att acceptera att den ökade migrationen består av majoritet

 

En annan motionär (1:7) tycker att flyktingkris inte är ett tillräckligt skäl att inte ge samtliga illegala invandrare i landet amnesti. Tack och lov håller inte partiledningen med, framför allt på grund av den usla tajmningen. 

 

Äganderätt och företagande är kanske inte Mijöpartiets starkaste områden, vilket man visar i denna motion om att låta alla u-länder fritt kopiera all grön teknik.

Belöningen till innovatörer och företag som anstränger sig för att utveckla bra miljövänlig teknik ska alltså vara att sedan ge bort deras hårda jobb gratis till världens alla fattiga?

Ja, vem vill inte jobba järnet för att hitta nya gröna lösningar och investera massa tid och pengar för att sedan folk ska få den gratis?

Detta är något av en typiskt MP-lösning tycker jag. För om de verkligen hade velat att miljön blir bättre i världen hade de fattat att det är dessa människor som bland annat är nyckeln och de ska uppmuntras, inte kväsas. Ett parti som var mer intresserat av att jorden faktiskt blir mer miljövänlig istället för att leva ut gamla hippedrömmar från 70-talet hade hyllat dessa företag och erbjudit dem möjligheter att tjänar MER pengar, inte mindre.  

 

Ytterligare en överraskning i motionshäftet är partiledningens bifall till att införa ”humanitära visum” för anhöringinvandring.

De stänger alltså först i princip gränserna som regering, inför kraftiga begränsningar i anhöringinvandring och nu ett halvår senare ställer de sig i opposition till sitt eget regeringsbeslut och vill dessutom göra det enklare än det var innan de försämrade?

 

Miljövännernas pacifistiska engagemang är centralt och givetvis finns det med lite sådant i högen.

Som förslaget i motion 1:12 där man kräver att ett Fredsdepartement bildas och en Fredsminister utses, allt med anslag från försvaret. 

 

Och att en ”fredsmiljard” ska delas ut, vilket partistyrelsen bifaller.

43 miljarder per år i bistånd men inget av dem anses alltså medverka till fred? Varför har vi ens ett bistånd i så fall? Det är knappast brist på pengar här nämligen

 

Det stora fokuset i motionshögen är dock bostäder och stadsbyggnad, och det avsnittet inleds med en lång proposition från partiledningen. Då skulle man kunna tro att syftet är just att få fram bostäder. Snabbt.

Men partiet som röstar emot mängder med bostadsbyggena runt om i landet, bara i Stockholm röstade de nej till 30 % senaste åren, vill ju inte allra helst bygga bostäder. 

De vill helst prata om natur. Förbjuda köpcentrum. Vikten av cykeln (hata bilen). Giftfritt. 

 

Här är ett exempel. Man fokuserar på att till exempel ”släppa in grupper som vill bo tillsammans och mindre byggbolag”. Trots att vi vet att det är de stora bolagen som faktiskt har kapaciteten att bygga många bostäder snabbt. Tror MP att miljonprogrammen byggdes av kollektiv?

Allt material ska vara miljövänligt och givetvis värnar uppfinnaren av rigida bullerregler fortfarande ljudnivåer. Trots att vi vet att just bullerregler ställer till stora problem för byggandet av bostäder.

Jag bor själv i ett hus från 1913 i stan och lever med den stora bördan att inte ha bullerregler från Miljöpartiet inbyggda i huset. Det går utmärkt. Om MP fått bestämma hade inga av husen i stadskärnorna, de som är äldst, fått finnas för de husen är byggda med byggstandard innan MP:s inblandning. Ändå är det oftast just dessa bostäder som betingar det högsta marknadsvärdet. Är inte det märkligt? Att människor vill betala mest pengar där bullervärdena inte finns?

 

I avsnittet om bostäder passar de på att återanvända en klassiker i kongressammanhang – förhindra att köpcentrum byggs. 

 

Inga parkeringsplatser ska bekostas av det allmänna. Vilket jag antar innebär att alla som har bil i Sverige i framtiden ska betala nybyggnaden av P-platser? Eller har de tänkt att införa parkeringstullar? Små bås vid parkeringarna? Eller ska alla bilister schablonbeskattas per kommun? Oklart.

Tydligt är dock att bilhatet inom MP fortfarande lever och frodas. 

 

Om ni på allvar trodde att bostadsminister Kaplan och hans parti verkligen vill bygga bostäder kan ni tänka om nu.

För avsnittet om stadsplanering har ingalunda fokus på byggande. Utan på bland annat sådant här – att skydda olika typer av plantor och insekter, grodor etc. Och alla markanvändningar ska föregås av en ”analys för att bäst bibehålla ekologiska värden”. 

 

Partiet som fick rekordlågt antal röster från just landsbygd, eftersom de hatar bil, flyg, ja allt utom cykel, är bekymrade över att de uppfattas som att de hatar landsbygden.

Så först inför de högre beninskatter, beskattar bort kärnkraften så att den snart är död och inför kilometerskatt. Allt drabbar landsbygden direkt eftersom de stora avstånden gör att de är mycket bilberoende, de är mer beroende av el på grund av att de bor i hus och varor måste fraktas långt så en kilometerskatt gör direkt att varorna blir dyrare.

Sedan hävdar Miljöpartiet att de vill arbeta för att alla ska kunna leva på landsbygden.

Jag förstår att de är bekymrade över att de uppfattas som att de bara bryr sig om städerna, vilket de gör, men det blir inte mer trovärdigt för det. 

 

Miljöpartiet vill också bidra till ökat byggande genom att via upphandlingar – detta magiska trollspö för regeringen Löfven – kräva att bara företag som bygger ”hållbart” ska få bygga åt det offentliga. För DET kommer definitivt se till att fler bostäder byggs. Om vi bara hindrar alla byggbolag från att få kontrakt utan väljer ut de vi anser klarar MP-märkningen. 

 

De har i alla fall en massa förslag, det får man ge dem. Få av dem handlar om saker som faktiskt kommer ge fler bostäder, men varför fokusera på det när man kan fokusera på konstnärlig utsmyckning, solenergi, kemikalier och buller?

 

Och på naturen, såklart. 

 

Jag vet inte hur ni känner men jag är överraskande nog ännu mer orolig nu över den accelerande bostadskrisen, trots att jag inte trodde att det var möjligt när Miljöpartiet fick bostadsministerposten. För alla förslag ni läst kommer från partiledningen, inte olika ombudstomtar. 

Vi ska bygga 75 000 bostäder per år i tio år och detta är regeringspartiets idéer? 

Det råder givetvis ingen brist på panikförstärkning i de motioner ombuden sedan skrivit om bostäder.

Till exempel motionären som passar på att utmåla de flesta Moderatstyrda ”villaägarkommuner” (de flesta kommuner består till en absolut majoritet av just småhus så oklart vad som åsyftas) som kommuner som skiter i alla andra och inte har några bostadsproblem (motion 2:3). 

 

Samma person ifrågasätter företags behov av att göra vinst. Jag vet inte om han missat att aktiebolagslagen kräver att företag har som målsättning att gå med vinst? Det gör den. 

 

Man lär sig något nytt varje dag.

Genom att läsa den här motionen har jag idag lärt mig att det är orättvist att villaägare har mer ”grönyta” per invånare än vi som bor i lägenhet för att villor ofta kommer med en trädgård, och golfbanor. 

Och att ”villasprawlmattor” (?) och Bromma flygplats är ohotade av minskande närgrönska. 

 

Ett annat ombud vurmar för spårvagnar.  Jag undrar alltid om spårvagnsälskare någonsin har bott till exempel i Göteborg, där spårvagnen är det främsta transportmedlet?

För alla de som inte har de kan jag nämligen bryskt rycka er från den idylliska bilden ni har i ert huvud, förmodligen hämtad från Kamomillas stad. Där en fryntlig konduktör pratar snällt med alla som går på, det rasslar till och den fina lilla vagnen rullar iväg, det säger pling när någon går av och alla är glada, äter glass och solen skiner.

 

Verkligheten de fem år jag bodde i Göteborg var: det regnar horisontellt, in bakom luvan på regnjackan till och med. Det är fem grader kallt men du fryser mer än om du varit på Mount Everest utan vantar. Eftersom alla hållplatser är utomhus har du att välja mellan att stå utanför kuren, eller försöka tränga dig in och föreställa dig att du är japan i rusningstrafik i tunnelbanan för att stå ut med att stå alldeles för nära massa blöta andra människor. 

Spårvagnen kommer inte. Och inte nästa heller. För att det är halt på spåren/löv på spåren/någon har krockat med en cykel/fill in the blanks. Eftersom tågjävlarna går över jord, inte under. 

När du väl kommer på spårvagnen tar det 45 minuter att åka en sträcka som du med en cykel med punka på skulle fixa på 30 minuter. 

Så nej, spårvagnar är inte lösningen. 

Men en kongress i Miljöpartiet är inte komplett utan en motion om att bevara ännu mer natur. Motionären i motion 2:7 tycker att det är ett problem att städer växer, för att jordbruksmarken försvinner.  För brist på natur och åkrar är verkligen vårt problem. Jag gissar att personen som skrivit detta aldrig suttit i samma flygplan som Fredrik Reinfeldt gjorde när han levererade sin geografiska analys över Sverige. Men det är klart, det är svårt att få helikopterperspektiv från en cykel. 

 

Men det mest förvånande är att partiledningen, där Mehmet Kaplan sitter, tycker detta är en kanonidé. 

 

Summa sumarum är att Miljöpartiet är exakt lika ointresserade av bostäder som de alltid varit, om möjligt faktiskt ännu mindre. Allt annat är viktigare än det. 

Det finns inte ett enda förslag att faktiskt göra det lättare att bygga, inte ett uns av insikt att man måste slakta några heliga kor om vi ska sätta fart här. Vi saknar 750 000 bostäder och har ett enormt stort flyktingmottagande, som Miljöpartiet vill öka. 

Men de tänker kanske att folk från Syrien och Somalia är vana att bo på åkrar att det inte är några problem att det är det som erbjuds? 

Det här skulle inte göra någonting egentligen, för 94 % av landets befolkning röstar inte på Mijöpartiet. Om det inte vore så att det inte bara är så att de utgör landets regering, de ansvarar dessutom för bostadsfrågorna. 

Nä, man får tänka som alla Miljöpartister gör: det är tur att man själv har någonstans att bo så att det blir någon annans problem.