Foliehatt till riksdagen

Miljöpartiet, vars repertoar av hokus pokus och märkliga prioriteringar är vida känd, har ingalunda gjort några som helst försök till anpassning till att de nu är regeringsparti. 

För i veckan bjöd riksdagsledamoten Jan Lindholm (MP) in Martin Pall till riksdagen för att prata om Lindholms favoritämne – elallergi. Senast han skrev en motion om detta var 2015, då om ”vagabonderande strömmar”. Vilka finns men har alltså inget med elallergi att göra. 

Det är bloggaren på Dagens Medicin, Mats Reimer som uppmärksammar detta. 

 

Man kanske skulle kunna tro att sitter man i en regering, som dessutom fått historiskt mycket skit på kort tid för att skandalerna och inkompetensen bara radat upp sig sedan den 3 oktober 2014, så skulle riksdagsgruppen ligga lite lågt med tomteutspel.

Men när man inser att partiledaren också är en ”believer” så är det mindre märkligt. 

För vice statsminister och miljöminister Åsa Romson erkände nyligen i en intervju i P3 att hon tror på elallergi

 

För enligt all samlad vetenskap finns alltså inte elallergi. Folkhälsomyndigheten skriver till exempel följande på sin hemsida: 

”Trots att forskning om elöverkänslighet har pågått under många år har inga resultat kommit fram till som kan förklara sambanden mellan elektromagnetiska fält och elöverkänslighet”.

 

Enligt Socialstyrelsen kan man inte bli sjukskriven för elallergi, mer än under kortare tid och då för symptomen man säger sig ha. 

 

Men trots detta, att det inte finns och att man inte kan sjukskrivas för det, fortsätter Socialstyrelsen ändå att hälla pengar över organisationen Elöverkänsligas Riksförbund. 

2016 fick de 1,7 miljoner kronor, betydligt mer än verkliga sjukdomstillstånd som ätstörningar, blödarsjuka, dyslexi och HIV. 

De har fått 13,6 miljoner bara sedan 2009. På att organisera drabbade av en åkomma som inte finns. 

 

De som hävdar att de är allergiska mot el har givetvis problem, men något annat. De mår garanterat jättedåligt, men gissningsvis ligger en psykiatrisk diagnos betydligt närmare än allergi. 

Elöverkänsligas Riksförbund har en hemsida. Och jag undrar hur det funkar, för de som driver föreningen är ju elallergiska. Hur kan de sitta och uppdatera en hemsida? Borde de inte jobba uteslutande analogt, med lappar?

Jag antar att svaret finns att finnas på deras hemsida under Frågor & Svar (en guldgruva för övrigt). De lindar helt sonika in sina datorer i tyg när de måste uppdatera hemsidan. 

 

Trots att man alltså inte kan bli sjukskriven för elallergi är alltså förbundet klassat som handikapporganisation och det går även att vårdas på sjukhus för det. 

Sedan 2008 finns det  ett specialinrett rum på Sundsvalls sjukhus för elallergiska

 

100 000 kronor extra kostade det rummet, som alltså oftast används som ett vanligt sjukhusrum. 

Patienten som intervjuades bor alltså i en vanlig lägenhet, där det går elkablar i väggarna överallt och det finns eluttag i varje rum. 

Jag tänker att hon kanske går omkring i en sådan här hemma?

 

Man brukar ju skoja om foliehattar. Men faktum är att dessa hattar och skydd är sydda av ett tyg som påstår skydda mot el. Gjort av koppartråd. Kopparhatt hade alltså varit ett mer träffande epitet för plagget. Eller företeelsen. 

 

Men Miljöpartiet är inte det enda partiet med kopparhattar i, även om Lindholm är överste i den armén. 

Centern har till exempel Ulrika Carlsson från Skövde. 2014 skrev hon sin senaste motion, hon har skrivit många sedan hon valdes in. 

 

Kristdemokraterna har Roland Utbult som också skrev sin senaste motion i ämnet 2014. 
 

Det andra regeringspartiet Socialdemokraterna har Åsa Lindestam. 

 

Av allt dumt som finns är verkligen detta ett av de dummaste företeelserna i det svenska samhället just nu. Att slänga bort miljoner varje år på något som inte finns. 

Jag upprepar: ELALLERGI FINNS INTE!

Är det så att vi bor i världens mest enfaldiga land? Ibland undrar man ju. 

 

10 kommentarer
  1. Milde tid, vilka kopparslagare jag akut drabbades av under läsandet om denna huvudlösa fö. Undrar om jag har utvecklat idioti-allergi? Det kanske blir en så vanlig åkomma i Sverige, att man kan bilda en förening och kvittera ut några skattemiljoner? Hur mycket elektricitet är det förresten i stearinljus?

  2. Med tanke på att ”elöverkänslighet” är på väg att bli ett ”stort folkhälsoproblem”, speciellt om vi får tro miljöpartister och centerpartister”, anar vi här en megakonflikt. Klimatfrågan visavi en elallergipandemi! ELBILAR! Mot dessa dödsstrålegeneratorer på hjul finns inget skydd. De finns ju överallt! I värsta fall tvingas man befinna sig INUTI dem. Att förse laddningsstationerna med låga sladdar är förvisso ett steg i rätt riktning. Men räcker det?? Ambulanser med vagnar dragna av häst kan vara ytterligare en åtgärd.

  3. Förstår inte rikigt poängen med att du hånar de som säger sig lida av elallergi. Även om de har fel om orsaken så mår ju människorna faktiskt dåligt på riktigt. Lägg fokus på myndigheterna istället.

  4. Missförstår jag syftningen här ””vagabonderande strömmar”. Vilket inte heller finns.” ? För vagabonderande strömmar förekommer. Om de sen påverkar hälsan (vilket forskningen inte ger stöd för) är en annan sak.

  5. Vagabonderande strömmar finns på riktigt (kollade med min man som är elektriker), men att det skulle påverka hälsan är inte sant. Strömmarna kan göra så man får små stötar av kranar till exempel. Värre än så är det inte. ☺

  6. Hej.

    Vi har ju bevars religionsfrihet, så det är väl fritt fram att tro på elöverkänslighet, intelligent design, karma, eller diverse profeter och andra UFO:n.

    Men varför jag skall tvingas bekosta någon annans vidskepelse begriper jag inte. Själv är jag sådan att jag tror på ‘anti non pecuniaris’; med vilket menas att det är emot min tro att sakna tillräckliga medel för att leva enligt tron. I religionsfrihetens namn måste det betyda att jag också skall få del av andras skattemedel, eller hur?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *