Hjälp

Det går inget vidare för Socialdemokraterna. 

Partiet som suttit 60 år totalt vid makten i Sverige och som haft landets enda få majoritetsregeringar. Men med valresultat på 45 %, som varit mer regel än undantag historiskt, blev det S bestämde på sina kongresser samma sak som svensk politik. För med stödpartiet V och därefter MP, som aldrig stött en borgerlig regering sedan de bildades 1983, har de alltid haft majoritet i riksdagen. Ibland har Folkpartiet vänstrat dessutom.  

Nedan ser ni en bild från Wikipedia på Socialdemokraternas senaste valresultat. 1994 fick de 45 %, därefter har de backat i varje val. Okej, de ökade med 0,3 procentenheter 2014 men den ökningen är så blygsam att det nästan inte räknas. 

 

SCB från november visade sjunkande siffror från valresultatet – S fick där 27 % och rapporten visade att S bara har 15 % stöd av män under 29 år och i samma åldersgrupp stödjer bara 19 % av kvinnorna. Ju äldre desto högre stöd. Socialdemokraterna är ett parti som bokstavligen håller på att dö ut alltså. 

Sifo presenterade för 5 dagar sedan en ny mätning, där S får sin lägsta siffra sedan Sifo började mäta 1967. Lägre än Juholt. Och S är inte längre största parti utan M går om. Flera mätningar säger samma sak. 

 

Då kan man förstå att Socialdemokraterna ny behöver rekrytera nytt folk. På deras hemsida kan man läsa att högkvarteret behöver en…...fundraising-ansvarig. 

 

För Socialdemokraterna, de har bestämt sig. Att de ska vara framtidspartiet. 

 

Men de behöver deg. Att vara fundraiser innebär att samla in pengar kort och gott. Tigga pengar är en insamlingsmodell till exempel. 

 

De av arbetarrörelsen finansierade före detta Alliansfritt som återuppstod som kampanjsajten Skiftet skickar regelbundet ut sådana här tiggarmail. Skiftets officiella affärsidé är kampanjer men det verkliga syftet är att samla in email-adresser. Alla som startar en kampanj eller som skriver under en kampanj godkänner deras villkor att deras emailadress därmed är Skiftets och de har i sin tur rätt att ge den till de organisationer de vill. Så det är inte långsökt att tänka sig att alla dessa emailadresser kommer få tiggarbrev av just Socialdemokraternas nya ”fundraiser” under 2016. 

 

I annonsen kan man också läsa att ”facklig utbildning” är lika relevant som högskoleutbildning vad gäller eftergymnasial utbildning. Observera att just denna term – eftergymnasial – alltså är den officiella SCB och Arbetsförmedlingen använder om alla inklusive nyanlända för att beskriva utbildningsnivå. Så en person med 3 års eftergymnasial utbidlning kan alltså lika gärna ha 3 års fackliga utbildningar och inte en enda högskolepoäng. Eftergymnasial används slarvigt av såväl media som politiker som lika med högskoleutbildning men det är alltså långt ifrån så. 

 

Tjänsten är inte heller någon heltidssysselsättning utan S vill kunna bibehålla flexibiliteten tydligen. 

 

Givet hur dåligt det går för 23 procentspartiet Socialdemokraterna är det svårt att se hur 12 månader kan räcka. Jag menar, det måste ju finnas oändligt med jobb. Och just S är dessutom särskilt negativa till när andra vill använda sig av just tillfälliga anställningar. 

 

Jag vet inte vad ni tycker men jag tycker den där tjänsten verkar vara toppen. Vem skulle inte vilja jobba med Framtidspartiet menar jag. De har dessutom en helt egen Framtidsminister. 

Så alla som vill tigga pengar åt Framtidspartiet borde söka innan någon annan lycklig sate kniper denna toppenposition. 

De behöver all hjälp de kan få. 

 

Krutdurken

På kort tid har Sverige fått en alarmerande obalans mellan könen, i vissa åldersgrupper så mycket som
25 %. Och obalansen ökar för varje vecka. Vi kommer få stora problem i samhället av det stora överskottet på unga män, inte minst ökad grov brottslighet och sexbrott, ändå pratar inga politiker ännu om frågan. 

Jag skrev om det tidigare i höstas i Dagens Samhälle den 5 november, Hans Rosling skrev sedan också om det i Expressen och i januari skrev professorn Valerie M Hudson i Göteborgsposten på samma tema – den alarmerande könsobalansen. 

75 % av alla flyktingar som kommer än män, de flesta under 45 år. Och nästan 85 % av alla ensamkommande barn. När vi som land tar emot 10 gånger fler flyktingar ett enda år (2015) än vi gjort i genomsnitt per år under 2000-talet är det simpel matematik att antalet män också ökar explosionsartat om det är så mycket fler män varje år som kommer. Sett till hela befolkningen är fortfarande könsbalansen  rätt jämn men inte i åldergrupperna upp till 40 år längre. Det är i den åldern de flesta kommer och det är i den åldern man bildar familj. 

Bilden är från SCB via länken ovan

På grund av denna stora flyktinginvandring har vi just nu 123 stycken 16-17 åriga pojkar på 100 flickor. Det är en diskrepans på 25 % nästan.

Och dessa pojkar har alltså ingen fru de kan ansöka om att ta hit, detta är blivande män som ska hitta sin partner i Sverige. 

Vi har en värre könsobalans i vissa åldersgrupper betydligt högre än Kina har efter sin enbarnsregel. 

 

Men detta är inte bara beroende på gruppen ensamkommande. Om man ser till flyktingar som helhet var 75 % män av de som sökte asyl 2015. De flesta som kommer än under 40 år. Alla har inte en partner ens i den gruppen, en stor del kommer som ensamstående. 

Så även om en del av de vuxna flyktingarna som får asyl kommer få ta hit sin fru är det alltsa en  stor grupp nyanlända män om man inkluderar tonåringarna som är singlar. 

I debattvågorna som gick höga efter de massiva sexövergreppen på nyårsnatten runt om i Europa delads lägret direkt mellan strukturfeministerna som bara ville skylla på män i största allmänhet, och den gruppen jag själv sällar mig till som inte ser det så svart och vitt utan även hävdar att saker som kultur spelar in. 

Men om vi stannar vid just män och vad unga män specifikt har gemensamt oavsett etnicitet en stund förstår ni ännu mer varför detta ämne är så viktigt att få upp på dagordningen. 

Om man till exempel ser till kriminalitet var 2014 var 83 % av alla dömda män, och bland de grövsta brotten sexualbrott, mord och dråp var minst 90 % av de dömda män. Flest brottslingar finns mellan 21 och 45 år. 

 

Män är överrepresenterade i mer tråkig statistik. 

Exempelvis missbruk, där alkoholism är betydligt vanligare än bland kvinnor och bland de tunga narkotikamissbrukarna är 75 % män. 

 

Även bland självmorden är män överrepresenterade, framför allt unga män. 

 

Ensamstående män utan familjer löper betydligt större risk att drabbas av såväl kriminalitet som missbruk och självmord. 

Det är denna grupp vi alltså fått enorm tillströmning till via flyktingvågen. Och nyanlända hamnar i mycket hög grad i de lägsta inkomstnivåerna, bidragsberoende, i utanförskapsområden etc. De har till 50 % högst gymnasieutbildning och många har bara förgymnasial utbildning.  

Om vi ska återgå till just kriminalitet så alldeles oavsett etnicitet hittar man en kraftig överrepresentation bland de dömda i just faktorer som utanförskapsområden, bidragsberoende familjer, egen låg utbildningsnivå samt föräldrars låga utbildningsnivå. 

Det finns inga belägg för att människor med viss etnicitet på något sätt skulle vara mer brottsbenägna än andra. Det är bara ett utslag av märkliga teorier som för tankarna till rasbiologi.

Men däremot är det så att när man är ny i ett land så börjar man om. Bokstavligt. Att man då hamnar i bostäder som är billiga i oattraktiva områden, har svårt att hitta jobb etc är en direkt konsekvens av att man är ny i landet. Där hade vi också hamnat om vi börjat om någon annanstans utan något. Utan kontakter, pengar, språket etc. Det är naturligt. 

Vår dåliga integration och höga kunskapskrav har lett till att dset idag tar 8 år för 50 % av flyktingarna att få sitt första jobb. De lever alltså i hög grad på bidrag, vissa hela livet. 

Enligt Brå löper till exempel de som levt på socialbidrag 6,5 gånger större risk att hamna i kriminalitet. 

 

 

Annan statistik just från Brå visar att utlandsfödda oftare döms till brott. Lika fel det är att hävda att viss etnicitet automatiskt skulle leda till mer kriminalitet, lika fel är det att inte prata om statistik och fakta kring invandrare och kriminalitet av politisk hänsyn. Det har inte minst skandalerna kring polisen som nu briserat visat. Fakta är fakta. En spade är en spade. 

I Sverige registrerar sedan 2005 inte Brå etnicitet av politisk anledning, för någon annan anledning finns inte. Men man registrerar utlandsfödd. 

Om man är utlandsfödd har man 2,5 gånger högre risk att dömas för ett brott än som infödd svensk enligt Brå 2014. 

 

De som kommer i tonåren och som vuxna blir i högre utsträckning kriminella än de som kommer tidigare kriminella. Givetvis blir långt ifrån alla invandrare kriminella, de allra flesta begår inte ett enda brott. Men nu pratar jag om representationen. 

 

Överrisken, det vill säga den högre andelen i gruppen utlandsfödda kontra inrikes födda med svenska föräldrar, ökar och det beror på att de grupper som har en överrisk också ökat i och med den ökade invandringen. 

 

Anledningen till överrisken listar Brå som just svårigheter att börja om från noll, att bidragsberoende, låg utbildning, dåliga bostadsområden etc är vanligare i Sverige och att integrationen är dålig. Logiska och rimliga förklaringar alltså.

 

Fattiga dåligt utbildade människor med låg sannolikhet att få ett jobb som bor i områden fullt med samma människor. Sysslolösa föräldrar, barn som växer upp med en allt mer utbredd hopplöshet. 

 

Per Gudmundsson på Svenska Dagbladets ledarsida har länge bevakat bland annat denna frågan och i en artikel från 2011 hade han kolla på Norges statistik, som till skillnad från Sverige fortfarande mäter utan politisk hänsyn. Statistiken är från 2011 men visade att invandrare från Norden, Västeuropa och Nordamerika hade lägre brottslighet än infödda norrmän. Men att invandrare från Marocko, Iran, Irak och Somalia hade högst, mer än dubbelt så hög representation som infödda.

I Sverige och statistiken från Brå var överrisken bland utlandsfödda för dödligt våld, dråp och sexuellt våld ännu högre än 2,5 – så mycket som 5,0 för sexuella brott.  

 

I en artikel i Dagens Samhälle från 2013 fanns denna bild om arbetslösheten och skillnaden mellan utlandsfödda och inrikes födda. Den är markant högre, hela tiden. 

 

Varför har jag gått igenom allt detta?

För att visa var vi kommer få problem med den stora könsobalansen. Killar och unga män är överrepresenterade i all tråkig statistik.

En man född utomlands och i MENA-länderna (Middle East North Africa) i synnerhet är ännu mer överrepresenterad i framför allt brottstatistik och grova brott. 

Lägg sedan på faktorn 123 pojkar på 100 flickor, som det är i åldergruppen som idag är 16-17 år och som alltså är vuxna om några år bara. 

Det är här krutdurken kommer in. Som professor Hudson skriver i GP: samhällen med överskott på män tenderar att utveckla fler våldsbrott och brott mot kvinnor.

 

Dessa marginaliserade män tenderar också att samlas i gäng och forskningen visar enligt henne att dessa ofta utvecklas riskbenägna och asociala beteenden. Resultatet har vi redan sett i de massövergrepp som skett. 

Att vi nu redan i Sverige har ett kraftigt överskott av män totalt och i vissa grupper nästan 
25 % fler, och inte har någon politisk debatt om detta, ännu mindre några förslag på hur vi löser det är anmärkningsvärt. 

Det stora problemet här är alltså överskottet på män. Inte etnicitet. Men i och med att männen som nu fylls på i allt högre grad dessutom tillhör gruppen utlandsfödda som med stor sannolikhet, framför allt om de har låg utbildning, kommer hamna i just de socioekonomiska omständigheter där kriminalitet är kraftigt överrepresenterat, ökar vi direkt risken för att brottsligheten också ökar. Inte minst de grova brotten, bland annat sexualbrott. 

För i farvattnet av denna obalans kommer inte bara en rad olika sociala problem att dyka upp, en stor grupp män kommer aldrig hitta någon att bilda familj med. Och hur löser vi det?

För att inte tala om den sexuella frustration som kommer uppstå i samhället, när vissa män kommer bli avvisade och över. Vad händer då med samhället?

Det är dags att politiken gör halt och tar tag i den här frågan. Nu. Vi kan inte vänta. 

 

Hej Kina

Regeringen vill införa censur av internet och införa IP-spärrar, enligt utredningsdirektiven i den statliga utredningen Shekarabi gav. Det som verkade som blott ett hot verkar nu bli en realitet. Ett av flera exempel på sittande regerings ”flexibla” inställning till statlig toppstyrning. 

Igår flaggade den stora internetleverantören Bahnhof, som gjort sig kända för att just protestera mot inskränkningar av den personliga integriteten, att de fått mail från den statliga utredaren av spelmonopolet. 

 

Utredningen ska reda ut hur spelmonopolet kan skrotas. Vilket är mycket goda nyheter, vi ska inte ha några monopol på privata marknader. Tyvärr är utredningsdirektiven typiskt svenska. Eller, snarare socialdemokratiska. Till exempel syftar de till att se om Socialdemokraterna kan få behålla sitt privilegium de gav sig själva en gång i tiden – de är det enda partiet som av Lotterilagen betraktas som ”allmängiltigt ändamål”. Vilket säger en del om hur synen på S var och på hur S ser på sig själva. 

Via A-lotterier drar de varje in 50 miljoner kronor i ren vinst till sig själva och SSU. Allt A-lotterierna tjänar går till partiet., vilket jag skrev om i somras. 

 

Men det mest allvarliga är alltså avsnittet om kontroll över internet. 

Regeringen vill kunna blockera vissa IP-adresser för samtliga svenska internetanvändare genom att tvinga internetleverantörer, som till exempel Bahnhof, att lägga in spärrar. 

 

Spärrarna ska vara för att stänga de aktörer ute som svenska staten tycker är ”oseriösa”, vilket öppnar för godtycke. Och även för de som inte sökt licens eller sökt och fått avslag. För utredningen öppnar alltså för ett licenssystem, vilket absolut är positivt. Men IP-blockering som sanktioneringsmöjlighet borde inte ens vara en del av direktiven. 

För det är inget annat än censur. Ett redskap i den socialistiska verktygslådan som funnits där mycket länge, tyvärr. Och som fortfarande alltså är högst aktuellt. Det här förslaget ligger helt i linje med hur andra socialister ser på internet. 

Här nedan kan ni se en karta från Feber.se på hur fritt internet är runt om i världen. Sverige är, tack och lov, fortfarande grönt.

Men med ett sådant ingrepp hade vi direkt blivit gula. I fint sällskap med till exempel Ryssland, Turkiet och Libyen. 

 

Lite oväntat är det ändå att Stefan Löfven har samma syn på ett fritt internet som Erdogan men så kommer det bli om utredningens direktiv blir verklighet. 

Förutom censur och en inskränking i människors frihet, vad kan då effekten av ett sådant förslag bli? 

Enligt Livsmedelshandlarna, där spelombuden är organiserade, rapporterar Frankrike som redan infört IP-blockeringar att man nu tappat helt kontrollen över spelmarknaden då en illegal online-marknad uppstått som tar 50-75 % av allt nätspel. För människor visade sig vilja få bestämma själva om sitt surfande och spelkonsumerande. 

 

Så här ser den svenska spelmarknaden ut. Vi har som sagt monopol och Svenska Spel är de enda som får sälja spel i butik. Online via utländska företag har man som sagt fullt tillträde idag, som till alla andra sajter eftersom vi än så länge har ett helt fritt internet. Idag har utländska aktörer en marknadsandel på 17 %.

Svenska Spel lade 2013, trots sitt monopol, 612 miljoner kronor på reklaminköp för att få svensken att spela mer.

 

För det är just det här – vi har ett monopol för att politikerna inte tror att vuxna människor kan hantera vare sig spel eller alkohol. Motiveringen vad gäller spel är spelmissbruk, precis som de försöker använda svenskens kroniskt dåliga ölsinne och risken för alkoholism som argument för att inte bara Systembolaget har monopol utan varför de måste annonsera. 

Men trots risken för missbruk annonserar inte bara monopolet för över en halv mijard varje år. De har även alla möjliga knep och sätt att få fler människor att spela och får spelarna att spela ännu mer. 

Till exempel har de olika räkneverk som sin sajt som ska stressa besökaren att genast hoppa in ett spel, annars missar de just denna jackpot. Nedan ser ni en bild från Bingo, en av de spelformer som har flest spelmissbrukare. Och den formen som är vanligast för kvinnor att missbruka, ihop med Jack Vegas-maskiner (som också är Svenska Spels). 

 

Förutom hela sex olika bingospel kan man till exempel spela triss online, de har en egen app och du kan kanske snart spela Vegas helt online

För Svenska spel ansökte för ett år sedan om tillstånd om att bedriva nätcasino, dit den typen av spel som Vegas räknas. 

Om tillståndet beviljas behöver du inte ens ta dig till någon sunkkrog med påsen full av enkronor och femmor. Utan tappa upp ett glas av bag-in-boxen, sätta dig framför datorn hemma i soffan och börja dra i spaken på maskinen. 

Exakt hur detta motverkar spelmissbruk kan säkert Svenska Spel svara på. Man kan köpa sig ganska bra kommunikationsrådgivare för 612 miljoner om året. 

Uppdatering 160123: Det stod tidigare att Vegas idag går att spela online, vilket var felaktigt och texten uppdaterades med det korrekta att tillstånd sökts. 

Men nu hänger alltså monopolet äntligen löst. 

Dock har sittande regeringspartierna uppvisat den här relativa attityden till censur och statlig styrning tidigare. 

Vem kan till exempel glömma Miljöpartiets kulturprogram, som lanserades av deras arbetsgrupp i höstas? Förslag till kulturpolitik alltså. I rådet satt bland annat socialisterna Stina Oscarsson och Behrang Miri, som numera  jobbar på SVT. Även där har han fått förtroendet att öka styrningen på den statliga television genom bland annat identitetspolitiken. . 

MP kulturgruppen kom bland annat frma till att staten ska bestämma om museérnas verksamhet, all reklam i kollektivtrafiken borde förbjudas och alla kulturinstitutioner tvingas ta in de artister politikerna valt ut som lämpliga och bra. De ville också införa skatt på bredband och bestämma hur avtal mellan artister och skivbolag ser ut. 

 

Detta påminner också om vad ett annat socialistiskt parti tycker om de här frågorna – Feministiskt Initativ, som ju inte på långa vägar kom in i riksdagen senast och nu har backat tillbaka till 2 % i mätningarna. Men i valrörelsen gjorde de bland annat sig kända för att vilja enligt argentisk modell inrätta ett medie”observatorium” som kan bötfälla medier som inte gör som bestämt. Eller åtminstone komma med utlåtanden. 

 

Åsa Romson luftade att hon kunde tänka sig att förbjuda anonyma bloggar, vilket hon efter kraftiga protester fick ta tillbaka. Men bara att hon yttrade den åsikten i en intervju säger något om synen på demokrati, yttrandefrihet och inte minst, ett fritt internet. Eller ofritt internet, som alltså är på väg att bli realitet i Sverige. 

Det är jättebra att vänstern äntligen kan tänka sig att släppa det förkastliga spelmonopolet, som endast finns av schimäranledningen att just de är det enda företaget som skulle kunna jobba förebyggande mot spelmissbruk. Trots att de samtidigt satsar enorma summor just på att få folk att spela mer. Hade de i egenskap av sitt monopol inte annonserat alls hade jag köpt argumenten lättare. 

Men så har också Lotterinspektionen regelbundet kritiska synpunkter av just det skälet, vilket ännu mer visar varför en avveckling av monopolet verkligen behövs. Till exempel levde de inte upp till reklamkraven vid 72 av 121 reklamobjekt enligt ett pressmeddelande från september 2014.
 

Men priset för ett avvecklat dåligt monopol kan under inga omständigheter bli att regeringen begräsnar internet, som i Kina. 

Hela poängen med internet är att det är fritt och ger oss tillgång till hela världen genom ett knapptryck.

Detta ska inte bli en bricka i svensk inrikespolitik, inte ett verktyg i den socialistiska verktygslådan och vi ska inte 2016 utsättas för samma typ av censur som skurkstater som Ryssland, Turkiet och Syrien utsätter sin befolkning för. 

Tack och lov har inte socialisterna majoritet i riksdagen. 

Nu får vi hoppas att en folklig proteststorm får riksdagens övriga partier att reagera och slänga en framtida spelproposition som eventuellt innehåller denna censur-paragraf i den demokratiska papperskorger. 

Jag hoppas att förslaget röner så massiv kritik att det utredningsdirektivet inte ens finns med i det slutgiltiga förslaget om monopolskrotning. 

 

Aftonbladets adresshyckleri

Minns ni oktober, när jag skrev ett inlägg om Aftonbladet Ledares Karin Pettersson och hennes höga lön? 

I det inlägget la jag även ut hennes och Jan Helins gatunamn till de köpta och ägda bostäder de har, i Petterssons fall en bostadsrätt vid Hornstull på Söder och i Helins fall en villa i det dyraste området i Bromma – Ålsten. 

Syftet var att visa att de bor i dyra bostäder då Pettersson kolumn inlägget var ett svar på försökte i vanlig ordning utmåla näringslivet som personer som bor i slott med tjänare. Jag gick igenom lönerna för fler journalister på Aftonbladet men där valde jag bort att ta med boende för att det helt enkelt inte var relevant för vinkeln. 

Såväl Petterssons som Helins adresser ligger i öppna källor på internet. Där valde jag som sagt bort adress helt och hållet, jag skulle aldrig publicera folks adresser. Gatunamn räcker fint, men bara om det tillför den journalistiska vinkeln något. Allt enligt pressetiken

Det blev ett jäkla liv rent ut sagt. 

För du bråkar inte med journalistkåren ostraffat. Så inte bara Aftonbladet inklusive chefredaktör Helin fick frispel, även DN Ledare och andra journalistkollegor ryckte ut. 

Först hittade Aftonbladet på att jag skrivit ut hela adresser. Vilket jag aldrig gjort. Jag har publicerat namnet på gatan och bostadsområdet. 

Sedan byggde de drevet kring denna lögn och lyckades piska upp halva Twitter-vänstern och deras trollsvans. Resumé hakade på. Givetvis. Ett mycket ohederligt sätt att debattera men det fungerar ju. Twitter-vänstern behöver nämligen inga anledningar, en lögn är nästan bättre att hetsa kring. 

 

Jan Helin hade den goda smaken att i den podcast han och Tomas Mattsson driver i egenskap av chefredaktörer ägna ett långt inlägg åt ren smutskastning, utan att jag fick bemöta kritiken vare sig där eller någon annanstans. Pressetik när den fungerar som bäst. 

Ordagrant sa han: 

( I podcasten ”Mattsson Helin” avsnitt 133, ca 35 minuter in i avsnittet)
 
Jag vill tillägga att Rebecca Weidmo Uvell publicerar min adress, i den meningen gatan jag bor på och en kartbild med pluppar på en rad. Och någonstans där går även mitt topplock. Vad i hela friden gör Rebecca Weidmo Uvell när hon lånar hela uttrycket från Avpixlat och trollvärlden och sedan ska spela upprörd när man betraktar henne som ett troll? Så där beter man sig inte. Jag tycker att det är ett jävla sätt kort sagt för en respekterad, som försöker vara respekterad, jag har svårt med respekten om jag ska vara ärlig. Man beter sig inte på det här sättet. Man håller inte på, hon vet vilka problem det här är, hon ska se min twitterfeed tycker jag som omedelbart fyllls av de här idioterna från den här undervegetationerna som hotar mig, som hotar mina ungar, som slänger iväg ut bilder.

Allt det där startar hennes den här och det borde hon veta om om hon vill bli tagen på allvar i den här debatten. Man uttrycker sig inte så, man beter sig inte så. Jag har full respekt för att hon vill kritisera och ta upp Karins lön eller min lön även om jag inte kan tillskrivas vad som publiceras på Aftonbladet ledarsida även om jag tar ansvar för det så får man fullt ut argumentera på det sättet. Det är inga konstigheter. Men gränsen går – och nu använder jag en svordom – ta mig fan vid att man håller på och lägger ut debattörers adresser. Och sedan håller hon på i ett patetiskt försvar i ”att jag skrev aldrig ut numret”. Vi fattar väl signalen. Och jag tycker faktiskt inte att man gör så där. Hon beblandar sig med – vad ska jag säga – någon blåbrun röra när hon beter sig på det där sättet. Så jag tycker att det är pretty fucking far from okej. Sedan kan jag hålla med om att det är dumt ordval att kalla någon asshole eller rövhål. Det är inte ett bra språkbruk, absolut. Men det kommer ur en affekt som jag själv kan känna vid när man beter man på det sättet hon gjorde.” 

Som ni kan se vidhåller alltså Helin att det var en adress, när det var gatunamnet som jag la ut. 

Han kallar mig troll, kör guilt by association med Avpixlat, att jag umgås (beblanda betyder nämligen umgås) med en blåbrun röra. Och han försvarar Swedins tweet att kalla mig rövhål med att han skrev det i affekt.

Anyting goes, Aftonbladet-style. 

Hanne Kjöller, ledarskribent på DN, gick till direkt attack dagen jag la ut blogginlägget. Även hon med det påhittade ”adress”.

 

Aftonbladet Ledares Anders Lindberg hävdade att de aldrig publicerar vart folk bor. 

 

Karin Pettersson skrev i ett sms till Resumé att jag hade ”hängt ut var journalister bor” och hänvisar till hotbilder. 

 

Daniel Swedin, också ledarskribent på Aftonbladet ledare, är inte lika verbal som de andra utan sammanfattade med att kalla mig ”rövhål”. 

 

Varför påminner jag då er om detta?

För att Aftonbladet i veckan publicerat inte bara gatunamn till makthavare. Utan även skrivit ut exakt adress. 

Detta episka hyckleri som visar bara att allt är tillåtet för vänstern. Det är tillåtet att först ljuga ihop en historia som man sedan piskar upp drev på. Och sedan omedelbart göra exakt samma sak själv, fast värre. 

 I en artikel den 15 januari skriver Aftonbladet ut Annelie Nordströms adress.

En av landets största makthavare som ordförande för det största fackförbundet i landet med 500 000 medlemmar. En person, som inte minst mot bakgrund av det stora maktmissbruk granskningen rullade ut, absolut kan ha en hotbild. Men här är det inte ”avpixlatfasoner” att publicera inte bara gatunamnet utan komplett adress alltså. 

Här gäller andra regler. Som ni kan se.

 

Men Aftonbladet nöjer sig inte med att outa Nordströms adress. De upprepar dessutom i en artikel den 19 januari att Nordström bor i exakt samma hus som Metropol Palais. Om nu någon missat första gången var hon bodde. 

 

I samma artikel som Aftonbladet hänger ut Nordström skriver de också ut Anders Bergströms gatunamn – Drottninggatan. 

 

Det är det här som gör mig så förbannad. Och många andra också. 

Att vänstern på allvar och utan att skämmas tycker att olika regler gäller dem. 

De kritiserar inte bara utan de hittar på själva. Helt utan att skämmas. Sedan piskar de upp en twittermobb, som media hakar på. Allt fortfarande byggd på rena lögner. 

Men sedan har de inga som helst problem att agera exakt så själva. 

Nästa känga vill jag rikta till media. Det var journalister som startade drevet. Och använder otroligt hård retorik. Att man aboslut inte ska skriva ut var folk bor, att de själva aldrig skulle göra det och Jan Helin gick så långt som att i sin podd hävda att jag är ett troll, umgås med nazister och är likadan som Avpixlat. 

Men när det gäller att sälja lösnummer har Jan Helin inga som helst problem med att publicera inte bara gatunamn som jag gjorde, utan tvekar inte en sekund att publicera folks kompletta adresser.

Ut med det bara. Allt för klick och lösnummer. 

Här skjuter traditionell media sig i foten. Folk tappar helt förtroendet för etablerad media när de gör så här. Och det är inte bra för någon. Förstår ni inte att DET är den stora skadan här? 

Ska folk sluta att i allt högre grad läsa och lita på ”alternativ media” måste media på allvar se vad som skadar deras förtroende. Sådant här är i allra högsta grad en del av det. Media kan inte bete sig så här. Som skolbarn på en skolgård där de tar sig friheter inga andra får ta utan ett av dem storslaget orkestrerat allmänt fördömande. En virtuell skampåle de skapar själva för att få tyst på folk de ogillar. 

Jag är inte konspirationsteoretiker och tycker illa om den rörelsen som tror att media är i maskopi med judar/SD-motståndare/feminister etc. Det är fel och dåligt för demokratin. Men Twitterdrev kan få tyst på motståndare. Det vet även journalister. Den duktiga ledarskribenten på Svenska Dagbladet, Per Gudmundsson, fick nog av lögnerna och drevet på Twitter där vänsterjournalister i allra högsta grad är delaktiga, och raderade sitt konto nyligen. 

Jag ägnade dagar åt att försvara mitt blogginlägg i oktober.

Jag hade inte fel då och jag har inte fel nu. Den som hade fel hela tiden var Aftonbladet. Och de journalister, som Hanne Kjöller och Daniel Swedin, som hällde bensin på drevbrasan. 

Så här får jag väl tacka Aftonbladet ändå för att ni nu bevisat min poäng. 

Nästa gång ni tänkt ha hög svansföring i pressetik och vill kasta motståndare under bussen i påhittade twitterdrev, glöm inte att leva som ni lär. 

Eller för att citera Jan Helin själv: pretty far from okey

 

Kommunalister

Kommunal som kapitalister. Kommunalister. Eller kommunaligister, om man nu vill syfta på hur tillåtet exempelvis förmåner som inte förmånasbeskattas är och langning av vin. 

När nu Kommunals kassör fick ta smällen för Anneli Nordström och avgick nästan direkt har media gått vidare och fokuserar just nu på Margot Wallström. 

Men det finns mer intressanta saker om Anders Bergström, som befäster bilden av fackens pampvälde. 

Bergström tjänade 72 389 kronor per månad som kassör i Kommunal. Tack vare ett generöst avgångsvederlag kommer han under kommande 36 månader kunna kvittera ut 2 miljoner kronor. 

Han hade också helt osannolika 37 uppdrag vid sidan om sin heltidsanställning som kassör. Hur en person hinner med 37 separata uppdrag är mycket svårt att förstå. 

 

Intressant nog kommer dumpen från just Kommunalarbetaren, där Bergström sitter i styrelsen. Jag tyckte att det vore intressant att veta om alla dessa uppdrag betalar sig och ringde därför Skatteverket. 

Enligt 2014 års deklaration tjänade Anders Bergström 1 466 200 kronor det året. Men lönen på 72 389 kronor blir ”bara” 868 668 kronor. Alltså ungefär hälften. 

Anders Bergström tjänade alltså nästan en hel årslön till – 597 532 kronor – totalt på sina sidouppdrag. 

Enligt Ratsit är 19 av dem bolagsengagemang, resten är stiftelser och andra organisationsformer som inte redovisas via Bolagsverket och offentlig information. 

 

Hur mycket Bergström har fått av vilken uppdragsgivare är sekretessbelagt hos Skatteverket men jag har kollat i några årsredovisningar för att lägga pussel. 

Uppdatering 160121:

Till exempel just Kommunalarbetaren. Enligt årsredovisningen från 2014 betalades det såväl ersättningar som pension till styrelsen. Givet att de var 6 personer och VDn med all sannolikhet inte tjänar mer än Bergström som kassör måste det handlar om någonstans runt 100 000 kronor per person och år i ersättning. Plus pension. Sannolikt.

Enligt mail från fd chefredaktör Liv Beckström utbetalades inga arvoden än 5 000 kr per år till anställda på Kommunal inklusive Bergström. Så pengarna kommer alltså inte härifrån. Utan från något av de övriga 36 uppdragen. 

 

AMF Fonder har mer transparens i sin årsredovisning och är öppna med nivån på arvodena till styrelsen.

Bergström inkasserade ytterligare 100 000 där. 

 

Även Aftonbladets styrelse ger sina ledamöter arvode. LO äger 9 % av Aftonbladet, resterande 91 % äger det norska storbolaget Schibstedt. Aftonbladet går bra och genererade 200 miljoner i utdelning till aktieägarna, vilket gav LO 18 miljoner kronor i extra tillskott.

Kapitalism rockar när man får skörda frukterna. 

 

Nu vet vi att Jan Helin hade en årsinkomst på över 7 miljoner förra året men det var garanterat inklusive rörlig ersättning och andra inkomster. Exakt arvode till Bergström som ledamot är oklart men det kan också röra sig om minst 100 000 kronor per år. Att sitta i Aftonbladets styrelse är jämförbart med AMF Fonder vad gäller storlek, omsättning etc. 

 

Ett axplock av Bergströms alla uppdrag alltså men totalt sett har de gett honom ofattbara nästan 900 000 kronor extra varje år. Trots att han alltså suttit i de flesta i egenskap av just kassör i Kommunal. 

Så här gör facken ofta. 

De vill betala sina chefer betydligt högre löner egentligen. Men av just pampskälet i mediadrev ger de dem lägre löner, även om 72 000 kronor per månad innebär den bäst betalda decilen ihela inkomstspannet (10 % högsta lönerna). 

Sedan beviljar de sig själva olika sidouppdrag som ger lukrativa sidoinkomster och vips, har lönen fördubblats.

Ovanpå det kommer sedan fina lägenheter för spottstyvrar och annat. 

Men det finns mer än bevilja sig själv förmåner Bergström och hans fackliga pampkollegor hållit på med i Kommunal. 

Till exempel är Bergström ansvarig för att Kommunal inte bara tjänar pengar på sprit och porr utan också på att medlemmarna skuldsätter sig. 

2012 lanserades Kommunalkortet och bland annat denna reklam skickades hem till Kommunals samtliga 500 000 medlemmar. 

 

Upplösningen är lite dålig på bilden men det står alltså: 

”Du kan uppgradera ditt medlemskort till ett Kommunal MasterCard med betal- och kreditfunktion. Bra för lite större inköp där du kanske vill dela upp betalningen på ett månader eller betala när lönen kommer

Detta kallas ”co-branding” och är något många kreditföretag erbjuder, som Visa, AmEx, Mastercard etc.

Jag har själv jobbat på GE Money Bank (numera Santander) med just co-branding. Affärsidén är enkel: företaget får sitt eget kreditkort till just sina kunder/medlemmar och får samtidigt provision av kreditgivaren.

Det är vanligt att detta kick-back-system är uppbyggt av två delar: en signingbonus (fast summar per nytecknat kort, även kallad ”spiff”)) och sedan dessutom X procent av varje kunds inbetalade avgifter och räntor. 

Nivån på båda bestäms genom förhandling mellan partner och kreditgivaren. Ju bättre kanal du är desto bättre villkor. I Kommunals fall erbjuder man Mastercard, via företaget Entercard, hela sin databas på 500 000 medlemmar. Det borde gett dem rätt bra provision gissningsvis. 

På grund av PUL får inte Entercard själv databasen men kan skicka reklam via Kommunal som administrerar utskicket mot sina egna medlemmar. På det sättet kommer man runt PUL. 

Ju mer Kommunals medlemmar skuldsätter sig och får betala höga räntor, desto bättre för Kommunal alltså som då ökar sina intäkter.

Kommunals medlemmar däremot, får ingen bonus. 

 

2012 rapporterade bland annat Dagens Arbete och DN om kreditkortet, eftersom LO centralt gick ut och gjorde upphandlingen under projektet LO Mervärde. Många av förbunden nappade men inte Transport och Byggnads. 

 

Men Kommunal tycker alltså inte att det är någon grej att de uppmuntrar sina lågavlönade medlemmar att skaffa kreditkort så att de kan tjäna pengar på skulderna de skaffar. 

Anders Bergström intervjuades 2012 i  tidningen Arbetaren om skuldfälla:  

”Nej, vi tror att de själva är mogna att avgöra hur de ska handla”

”Med det här erbjuder vi våra medlemmar större valfrihet”

 

Krog, konferenshotell och andra sidoverksamheter till fackligt arbete räcker alltså inte utan krediter är ytterligare ett ben på den ”intäktsfloran”. 

Hur bra är då villkoren, jämfört med andra kreditkort på marknaden?

En jurist på Konsumenterna bank- och finansbyrå fick kolla på villkoren och tyckte inte de imponerade, varken vad gäller ränta eller avgifter för kontantuttag. Som han tyckte var dyrast han sett. Detta publicerades i Kommunalarbetaren samband med lanseringen av kortet 2012

 

Ändå framhärdade Bergströmn och hävdade att räntan är ”rimlig” och att räntan är ”bättre” än på andra kort medlemmarna kan tänkas ha. 

 

På Entercards hemsida kan man läsa om alla Mastercard som är co-brandade med diverse LO-fack. Den effektiva räntan är 13,72 om man betalar med vanliga faktura, vilket majoriteten av svenskarna fortfarande gör. 

 

Kollar man runt på till exempel en jämförelsesajt för just kreditkort kan man direkt konstatera att en effektiv ränta på 13,72 inte är sämst på marknaden. Men absolut inte är bäst. Dessutom har detta kreditkort inte automatiskt några betalningsfria månader, vilket andra har, och innehavaren tjänar inte heller ihop till någon egen bonus. Vilket man kan göra via ett flertal andra kort, som ICA-kortet, SAS-kortet etc. 

Swedbank har 8,52 % i effektiv ränta på sitt kreditkort, Skandiabanken 11,28 %, Handelsbanken allkort 13 %, Ica-banken 13,47 %  och SEB Mastercard 11,32 %.

Samtliga storbanker har alltså lägre ränta än Kommunals kreditkort

Till och med Santander har lägre, med en effektiv ränta på 13,34 %. Bergströms påstående att räntan är bättre är alltså något han tycker men inte har någon förankring i fakta. 

Kommunal marknadsför kortet på startsidan för sina medlemsförmåner med just att det går att koppla på en kredit. 

Ju fler medlemmar som gör det desto mer pengar till Kommunal. Så kallad incitamentsstruktur. 

 

I Kommunals årsredovisning för 2014 berättar de att två år efter lanseringen så var de 30 000 av deras 500 000 medlemmar som kopplat på krediten och totalt därför gett fackförbundet extra  intäkter på 1 miljon kronor. 

 

De skriver att pengarna går till deras internationella verksamhet.  Och även där hittar vi ordföranden Anneli Nordström, för hon blev vald till ordförande för Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. 

Samma år Nordström gav utrikesminister Wallström en lägenhet. Mycket passande. Jag menar, när nu Nordström för bland annat 1 miljon av fackmedlemmarnas redan låga löner ska bedriva ”internationellt arbete” – vad passar bättre än att landets utrikseminister är skyldig dig en tjänst?

 

Skandalerna inom Kommunal kan alltså byggas på med följande: 

Den numera före detta kassören Anders Bergström lyckades innan han blev påkommen med handen i fackpampsburken bygga upp ett eget litet imperium. Av uppdrag.

Med hela 37 sidouppdrag lyckades han med konststycket att nästan fördubbla sin egen lön. 

 + 600 000 kronor alltså, per år. 

Samma person låg bakom lanseringen av Kommunalkortet till kreditkort, som marknadsförs mot medlemmarna både via hemsidan och direktreklam. 

Så att Kommunal ska kunna tjäna pengar på sina medlemmars skulder. 

Ju mer medlemmarna belånar sig och ju sämre betalningsförmåga, desto mer pengar till Kommunal. 

Allra mest pengar tjänar de på de fackmedlemmar som har höga skulder och tar lång tid på sig att betala. Eftersom de får provision på inbetald ränta, bland annat. 

Dessa pengar går direkt till bland annat Anneli Nordströms nya uppdrag. 

Och som grädde på moset lyckades man fixa att utrikesministern, vars portfölj just är internationell verksamhet, står i tacksamhetsskuld. Vilket hon personligen nu när hon är avslöjad förnekar, så de framtida tjänsterna Kommunal investerade i lär nu brinna inne. 

Allt detta från det fackförbundet som hårdast driver linjen mot privata välfärdsföretag och kapitalism. När deras ledning samtidigt förfinat sin egen kapitalism till perfektion. 

Kommunalismen. 

 

Visions hållhake

Det är omdömeslöst att ta emot ens en present av lobbyorganisationer. Vilket fackförbunden i allra högsta grad är. De lägger enorma pengar varje åt på att opinionsbilda. 

Ändå har vi alltså flera ministrar i regeringen Löfven som tagit emot en av de mest attraktiva sakerna du kan få i landet med världens längsta bostadskö – en lägenhet i centrala Stockholm. 

Margot Wallström tog emot en 89 kvadratmeter stor lägenhet på Sveavägen av Kommunal och sa först upp den när hon blev påkommen. 

”En solklar muta”, sa professorn i Göteborg Dennis Töllborg (som jag faktiskt haft som föreläsare hösten 1994 min första termin på Handelshögskolan)

 

En anmälan mot Wallström om mutbrott är inlämnad kan man läsa på åklagarmyndighetens hemsida

 

Då är inte ens Wallström minister för något område Kommunal solklart har någon fördel av ens, eftersom hon är utrikesminister. 

Ändå är det alltså Wallström det fokuseras på, när hennes korrupta kollega Annika Strandhäll inte bara bor i en lägenhet som ägs av ett fackförbund, i hennes fall Vision. 

Utan hon är dessutom minister för det område Vision organiserar medlemmar inom – socialförsäkringar.

För Visions medlemmar arbetar i offentlig sektor och organiserar akademiker.

Till exempel socionomer. Som i kommunerna administrerar det som Strandhäll i sin roll som socialförsäkringsminister beslutar. 

 

Till exempel utökades tandvårdsreformen nu till fri tandvård upp till 23 års ålder, vilket direkt får en påverkan på tandsköterskornas arbeten. Eller att den bortre gränsen i socialförsäkringen tas bort, som bland annat påverkar anställda på Försäkringskassan. 

Lägenheten Strandhäll bor i sedan 2011 fick hon av Vision när hon tillträdde som ordförande. 

 

Tora Heckscher som citeras är brorsdotter till S-politikern Sten Heckscher och alltså del av samma sosse-adel så många av de ledande socialdemokraterna är, till exempel Margot Wallström och Mona Sahlin, för att nämna några. 

Tittar man på en bytesannons jag hittat för just en fastighet Vision äger på Östermalm,  området där Strandhäll bor med sin familj i sedan snart 5 år, kan man se att lägenheten motsvarande den hon bor i kostar 10 000 kronor per månad. Och man har tydligen besittningsrätt, för det är tydligt att de som bor där kan byta lägenheten. 

 

Att bara behöva betala 10 000 kronor per månad för en lägenhet på över 100 kvadratmeter i den delen av Östermalm är oerhört billigt dessutom, när en köpt lägenhet i de trakterna kostar över 100 000 kronor per kvadrat.

Skulle Strandhäll köpa motsvarande lägenhet handlar det alltså om över 10 miljoner kronor.  

Jag skrev bara in Banérgatan för att få fram en karta över Östermalm. Strandhäll bor inte där. Men vis av erfarenhet efter ohederliga vänsterdebattörer har jag den här gången tagit alla försiktighetsåtgärder.

Jag får nog upprepa igen, någon vänsteraktivist kan ju ha missat bildtexten, att Strandhälls adress alltså INTE ligger på Banérgatan. Jag tog en kartbild bara för att visa området Östermalm, närheten till vattnet, Karlaplan och Djurgården etc. 

Men Strandhäll köpte alltså en villa på Värmdö bara ett år efter att hon och familjen flyttat till Stockholm. Enligt en intervju i Sydsvenskan består familjen av en sambo och två barn. 

 

I tidningen Mitti kunde man 2012 läsa om överlåtelsen av fastigheten, som enligt Lantmäteriet är på 116 kvadratmeter boendeyta. 

Eftersom Strandhäll ännu inte flyttat dit, trots att villan köptes med det ändamålet, kan vi utgå från att familjen använt huset på Värmdö som sommarstuga sedan 2012, när de bott på Östermalm till vardags. Eller snarare fortfarande gör eftersom Strandhäll alltså fortfarande bor i Visions lägenhet på Östermalm. 

 

Enligt Riksdagens bestämmelser måste man ha minst 5 mil till riksdagshuset för att få ersättning för dubbelt boende. Till Värmdö är det 54 minuters resa med bil och 3,5 mils pendling. Massa människor pendlar den sträckan varje dag från Värmdö till sina jobb inne i Stockholm.

 

Man kan alltså inte heller säga att hon dröjt med flytten för att villan ligger särskilt långt bort från jobbet. En timmes pendling är det hundratusentals stockholmare som har. 

På Strandhälls gamla arbetsplats Visions hemsida kan man läsa om deras inställning till politiker som hon är, under avsnittet ”Hallå ministern”. 

”Du och dina arbetsvillkor står i fokus när vi påverkar politker”

 

Och det var ju därför oerhört smart av Vision att låta Strandhäll få bo kvar i lägenheten när hon slutade som ordförande för 18 månader sedan och började jobbet som socialförsäkringsminister. 

För vilken hållhake.

Särskilt när just Vision är en av socialförsäkringsministerns mesta stakeholders. Strandhälls portfölj är ju stora delar av Visions medlemsbas. 

Det är bara säga grattis till Vision. Well played. 

Men nu vill jag se anmälningar om korruption även gällande Strandhäll. 

För i hennes fall är det ännu mer allvarligt. Om Wallströms lägenhet av ett fackförbund långt ifrån portföljen är mutbrott är det inget snack. 

 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Mumbo Jumbo på arbetstid

Bilden är gjord av satirtecknaren ”I fablernas land” 

 

Den här veckan har landets fackförbund verkligen mycket att göra på sina kommunikationsavdelningar. 

Inte nog med att Livs som vanligt startar bråk med strävsamma företagare.

Nu har dessuom Kommunal fått tvätta fack-pamps-byken offentligt.

Och Unionen avslöjades för tre dagar sedan betala 21 miljoner för bland annat pseudovetenskapen Kommunikologi. 

Kommunikologi startades i Norge och är ett hitte-på-ämne som säger sig kombinera olika vetenskapliga områden som psykologi, neurovetenskap etc med kommunikation och….träning. 

Kommunikologi kallas ”metadisciplin” för att det inte är ett vetenskapsområde. Istället kallas det ”ett kunskapsområde som utforskar andra discpliner och områden, till exempel pedagogik, hälsa, terapi etc”. Bland annat har kursdeltagarna fått krypa omkring på golvet. 

 

”Jag är övertygad om att om jag mår bra som människa så påverkar det mitt beslutsfattande till det bättre” försvarar kanslichefen Helena Brandt-Gonzales på Unionen kurserna med. 

En så kallad öppen dörr att sparka in.

Givetvis fattar lyckliga friska människor bättre beslut och kommunicerar trevligare och bättre än olyckliga. 

Jag har försökt ta reda på vad kommunikologi är för något och bland annat hittat en film på Youtube som taggats med sökord ”kommunikologi” och som visar ”rytmisk rörelseträning”.

För bakgrunden till kommunikologi är föreställningen att visa rörelser ska kunna stimulera vissa särskilda aktiviteter hjärnan har, exempelvis beslutsfattande. Och så kopplar man specifika rörelser till just detta. 

 

En fin film i sin genre tycker jag. 

Jag har givetvis inte gått Unionens kurs. Men kvinnan i filmen håller just på med övningar på golvet så jag kan ändå gissa ungefär vad det handlar om, givet att personen som lagt upp videon alltså sysslar själv med just kommunikologi och taggat videon med det. 

Det finns även skolor som använder det här. Grundaren av kommunikologi påstår att ”de blir smartare”

 

Det finns ett problem med det uttalandet från Fleiner.

Det är inte sant.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att dessa rörelser påverkar olika delar av hjärnan. 

Den verkliga forskningen säger nämligen det. 

ATT röra sig är bra för inlärningen, det vet man sedan länge. Det är bland annat därför barn har gymnastik på schemat. Men att man skulle bli bättre på beslutsfattande eller matte för att man ligger på golvet och gungar med höfterna på ett särskilt sätt är alltså hitte-på.

 

En annan bloggare har också försökt leta efter just bevisen för sådana påståenden om kommunikologi och funnit ingenting faktiskt. 

”Döm av min förvåning då jag vid sökning i olika databaser inte hittar en enda vetenskaplig artikel publicerad kring kommunikologi. Metoden eller läran är inte definierad, utvärderad eller på andra sätt genomlyst som det anstår något som påstås kunna bidra till stora förändringar i så många sammanhang”

 

Men om det bara vore Unionens medlemmar som fått betala är det ju en sak. Förbundet har dessutom en och annan kula att bränna då de är landets rikaste förbund med nästan 17 miljarder i tillgångar. De har mer pengar än hela Svenskt Näringsliv. 

Problemet är dock att de även låter landets företagare betala. 

I ett internt dokument som jag fått ta del av framgår det nämligen klart och tydligt att det inte bara är Unionens anställda som fått gå dessa mumbo-jumbo-kurser. 

Utan de har även F-märkt dem för att alla landets förtroendevalda för Unionen som finns på arbetsplatser runt om i landet ska få gå dem på betald arbetstid. Och det är inget litet antal det handlar om. 

30 000 personer på 65 000 arbetsplatser erbjuds bland annat kommunikologi på betald arbetstid.  

 

På Unionens hemsida kan man läsa om vad F-märkning betyder – gå kurs som Unionen ger på betald arbetstid.

Allt regleras i Förtroendemannalagen från 1974 – en gåva till LO från den Palmeledda socialdemokratiska regeringen som betalning för alla det tiotals miljoner per år de ger i kontanter till partiet. Av medlemmarnas pengar. 

 

Nedan ser ni en bild från dokumentet. Den här kursen ingår alltså i Unionens grundutbud för förtroendevalda.

Alla 30 000 har rätt att gå den på arbetstid och alltså skicka notan till landets företag. 

Längst ner har jag laddat upp dokumentet i sin helhet.

Någonstans här måste man säga stopp tycker jag. 

Nej, det här var inte tanken med lagen.

Att företagen ska betala för pseudo-vetenskaplig hippiesmörja.

Om facken vill att deras förtroendevalda lär sig det här – knock yourselves out. Men det får fackförbunden betala själva. Det ska inte landets företagare tvingas betala. 

Nedan ser ni lagen. 

 

Det finns mycket orimligheter med lagen i sig som borde göras om och förtydligas. Inte minst mot bakgrund av detta.

Men detta är INTE fackligt arbete. 

När jag sökte lite mer kring kommunikologi dök den här boken upp på Bokbörsen till salu. ”Nästan som nyskick” vilket antyder att ägaren inte direkt uppslukades av ”Kulramar i kommunikation”. Ingen så kallad ”show stopper” alltså. 

 

Beskrivningen om boken är: ”Vi har hämtat bilder från sagor”. 

 

Dessa sagor har alltså Unionen köpt in sedan 2010.

Den förra kanslichefen Nils-Åke Carlsson fick sparken. Det var han om köpte in kurserna från första början och fick kritik för det. Den som tog över är Hanna Brandt-Gonzales, samma person som intervjuades i SVT för tre dagar sedan och hävdade att kommunikologi fungerar. 

 

När Unionen denna vecka fått frågor om vad exakt dessa kurser kostat vill de inte uppge summan. 

 

”Vi utbildar fortfarande i kommunikologi internt” säger Brandt-Gonzales.

Vilket man också kan läsa om på deras hemsida. 

 

Kul att de tycker krypa runt på golvet fungerar. Det kan de ju fortsätta med om medlemmarna tycker att det är vettigt. 

Men den här typen av trams får fackförbunden själva finansiera. 

Det är verkligen dags att politiker och media ifrågasätter rimligheten att dessa är F-märkta och därmed skyddas av Förtroendemannalagen. 

Landets företag ska aboslut inte tvingas betala för de här hippietrollkonsterna. 

 

Kampen fortsätter

Det är mycket glädjande att se att så många vill få ett slut på fackens metoder. 

Facken har länge haft monopol på aktioner och kunnat operera ostört mot små företag. De har stora resurser finansiellt och humankapitalmässigt och ett företag kan ofta inte mäta sig alls med det. 

Men tack vare sociala medier kan man lätt sprida informatiom om hur de beter sig, till såväl media och politiker som allmänhet. Istället för att som tidigare vara beroende av att traditionell media värderar det som en nyhet, vilket sällan sker. 

Idag har jag fått lite uppdatering om blockaden i Göteborg. En engagerad medborgare som varit där och köpt frihetsfika tog bilderna ni ser nedan. 

Kön ringlar sig lång. Många har tydligen tagit köandet som tillfälle att fråga reflexvästarna ett och annat om facken och vad de håller på med. 

Och klockan 14 var hyllorna nästan barskrapade!

 

Detta är SOLIDARITET på riktigt. 

Fortsätt stödja de utsatta bagerierna. 

Det här så här man åstadkommer verklig förändring. När politikerna ser missbruk efter missbruk kommer till slut några ta tag i och verkligen driva på en förändring av fackens makt. Detta kan bara göras politiskt. De har fått makten de har av socialdemokraterna och den kan bara tas tillbaka politiskt. 

Kampen fortsätter. 

 

Blockad pga en krona

Livsmedelsarbetarförbundet visar återigen varför facken har spelat ut sin roll och idag bara bråkar för att få egen makt.  Vi måste politiskt börja begränsa deras makt. 

I går inledde de en ny blockad

Får jag påminna om att av alla konflikter Medlingsinstutet fått in 2015 om just kollektivavtal så står Livs för nästan 50 %? 

Nu är det Baka Stenungsbageri i Göteborg som drabbas.

Igår dök reflexvästar upp framför deras dörr. 

 

Bageriet har funnits med nuvarande ägare och affärsidé sedan 2014. 

Sedan i våras har Livs bråkat med dem om kollektivavtal. Så i december gick de med i arbetsgivarorganisationen Visita och tecknade kollektivavtal med Hotell- och Resturangfacket (HRF). 

Vad gör Livs i det läget?

De genomför ändå en blockad. 

 

Trots att HRF i december alltså gladeligen tecknade avtal med Baka hävdar nu Livs att de och HRF är överens om blockade är rätt och att företaget ska ha Livs avtal.

Varför tecknade då HRF avtalet innan jul om de var överens om att detta var fel?

 

Livs hemsida om konflikten står heller inte en rad om att företaget redan har kollektivavtal. Passande nog. Istället kör de med sin vanliga retorik: 

”……(kollektivavtal) är den enda garantin för att det ska råda schyssta villkor för de anställda inom bagerier. 

”Det är inte rimligt att ett bageri ska försöka konkurra ut andra bagerier i Göteborg genom att erbjuda sämre löner och villkor”

 

Livs låtsas här att bolaget alltså i vanlig ordning att 1) inga bra villkor kan någonsin erbjudas till anställda utan kollektivavtal 2) att HRFs avtal inte finns. 

ELLER så ska vi tolka detta som att Livs alltså kallar HRF:s avtal för skit? 

Varför erbjuder HRF inte sina medlemmar ”schyssta villkor” då?

 

Inte nog med att LO-facket HRF lyckades tvinga företaget att skriva ett kollektivavtal de inte ville skriva på. Nu ska LO-facket Livs bråka för att DE vill ha avtalet och inte kan komma överens med sina polare på HRF. 

Vad handlar det om i pengar?

Enligt Livs själva är skillnaden mellan de två avtalen………

EN krona. 

 

Ägaren själv har inte tagit ut en enda krona i lön på två år. 

Hon bad också Livs om tidsfrist. Men i vanlig ordning vill Livs kriga istället för att komma överens och sa direkt nej till det. 

 

Skälet till varför bageriet tecknade avtal med HRF är att deras bagare också serverar. Omfattningen per dag avgör företaget. Alltså kan HRF:s avtal lika gärna appliceras och de hade som sagt inga som helst invändningar i december när avtalet tecknades. 

Alliansen i Göteborg åkte direkt ut till bageriet för att visa sitt stöd. 

 

Oärlig kommunikation och ohederliga metoder från Livs är tyvärr deras signum.

Att hävda att företag är oschyssta, dumpar löner och tar ut övervinster är standard. Men att de mörkar i sitt eget pressmeddelande på hemsidan att bolaget redan har kollektivavtal med kompisfacket HRF och sedan ändå genomför en blockad är en ny lägstanivå. 

Jag förstår verkligen varför bageriet inte vill ha något som helst med Livs att göra. 

Men jag förstår inte alls varför LO och HRF tycker att ett sådant här skitbeteende, för det är vad det är, är okej. 

Livs bråkar för bråkandets skull.

För att de vill bestämma över alla företag de kan, för att de vill utnyttja sin position för att få mer makt och i förlängningen mer medlemmar. 

För precis som jag skrivit förut – deras enda syfte är att så fort avtalet är påskrivet kräva att få ”informera” om facket på arbetstid i arbetsgivarens lokaler och på så sätt få någon annan att betala sin värvning. Och om de lyckas med det, få dem att starta en lokal fackklubb för att de sedan kan få medarbetarna att på betald arbetstid gå kurser arrangerade av facket.

Alla kurser som är F-märkta får arbetsgivaren betala genom att de anställda får gå på dem med bibehållen lön. 

Om dessa två konflikter de startat i januari bara inte visar att facken inte är intresserade av någon annan än sig själva och sin makt så vet jag inte vad som gör. 

Precis som Ingeborgs och Paus bageri kan ni stödja bageriet. 

Köp frihetsfika.

Stå upp för rättigheterna att få fredas från fackens maffiametoder. 

Här hittar ni bageriet i Göteborg

 

Ofräscha metoder

Sedan jag engageradse mig i konfliken Livs startat mot Paus Bagarstuga i Vänsterhaninge har deras Facebook-flöde fyllts av otrevliga, hatiska kommentarer av folk som propagerar för facket och deras metoder. 

Även min officiella sida har haft många sådana, samtliga raderade och användaren spärrade. Allt från vanlig fack-propaganda i saklig ton till rena otrevligheter. 

Idag blev Paus Bagarstugas officiella Facebook-sida hackad. 

 

Även FB-gruppen Rädda Paus Bagarstuga har utsatts för hatkampanjer och hackningsförsök. 

 

När Livs hade blockad mot Ingeborgs Bageri i Linköping ringde folk från okända nummer. 

Ingen tror att det är Hans-Olof Nilsson eller Gerald Lindberg som ringer eller hackar sidor, de som är ledningen för Livs. Inte minst för att jag via fältstudier kan konstatera att IT-mognaden inom sociala medier inte minst inte är så ofantligt stor just hos fackförbundet Livs centralt. Men det är med stor sannolikhet folk som är fackligt aktiva och engagerade. Samma personer som spammat både mitt och deras flöde. 

Det är knappast en slump att deras sida går ner en dag efter att mot-kampanjen mot deras blockad och metoder startat. 

Vem eller vilka som ligger bakom kommer vi nog aldrig få veta. 

Varför har då Livs dragit igång konflikten? 

De påstår i sitt pressmeddelande följande: 

”….för att de anställda ska garanteras schyssta villkor”

”Det är orimligt att företag ska öka sina egna vinster genom att inte betala ut rätt löner”

 

I en intervju med lokaltidningen Mitti sa Gerald Lindberg: 

”Vi kommer aldrig någonsin acceptera att lönerna dumpas”

 

Detta är deras standardsvar på när de vevar igång konflikter. 

Har de då presenterat några bevis för att lönerna är oschyssta, att Paus dumpar lönerna, att de anställda har dåliga villkor?

Nej.

Det behövs aldrig. Och media ställer aldrig följdfrågor. Till exempel: har du bevis för att lönerna dumpats?

För att inte ha kollektivavtal innebär ingalunda att villkoren är skit. Det är något facket hittat på. Man kan ha lika bra eller bättre villkor utan avtalet. 

Rainer Paus har samma lönenivåer som kollektivavtalet och samma försäkringar som det innebär, genom att han tecknat försäkringspaket för sina anställda via Fora. 

 

Livs kräver kollektivavtal av en enda anledning: för att få mer makt. 

För alla som skrivit på ett sådant måste låta facken komma och ”informera” på arbetsplatsen om sin verksamhet. Det vill säga, värva medlemmar på betald arbetstid i företagets egna lokaler. 

Ju fler medlemmar desto mer pengar för Livs. Och ju mer makt får de. 

Det handlar inte om de anställda. I detta och många fall har de anställda exakt de villkor som avtalet erbjuder. Det handlar om fackets makt och pengar. 

När de sedan värvat de anställda som medlemmar till facket vill de att de startar en lokal fackklubb och när det är gjort har de anställda via MBL rätt att ha fackmöten på betald arbetstid, går kurser facket ordnar på betald arbetstid och när det är valrörelse använder LO-facken detta för att bedriva valkampanj åt Socialdemokraterna. På betald arbetstid. 

Fortsätt kampanjen mot fackets oschyssta metoder. 

Stöd Paus Bagarstuga. Handla blockad-fika!