Moralist-annonsering

Det är lätt att inte vilja tro att allt som har någon god tanke faktiskt samtidigt kan göra dåliga saker. 

Vem kan inte sympatisera  med budskapet att tobak kan skada folk? Det kan även jag som feströker. 

Nu är det otroligt viktigt att skilja på saker här direkt: ja, tobak kan vara skadligt.

MEN tobak skadar absolut inte alla som håller på med det. Det ökar risken att drabbas av olika saker men det är inte en ”garanti”.

Det finns folk som till exempel rökt sedan de var 14 och vid 90 års ålder inte har fått några direkta hälsoeffekter av det. Som Lennart Hellsing, som nyss dog vid 96 års ålder.

​I en intervju med SVT för bara ett år sedan sa han så här:  
 

Men det finns grader i välvilja och goda intentioner – vägen till helvetet är kantad av just goda intentioner. En sak att medborgarna ska kunna sluta röka, snusa och göra andra saker som kan vara skadligt. Om de vill. En annan sak att tvinga dem. 

Och en tredje sak är att ta skattepengar för att bilda en förening som sedan köper dyra DN-bilagor för pengar, där deras kompisar som bildat ett helt gäng med nästan samma förening annonserar för ännu mer skattepengar.

Där bilagan ska se ut som artiklar men är köpt utrymme och vars enda syfte är att skriva dig som vuxen person på näsan. Samtidigt som de kan skratta hela vägen hem eftersom du dessutom i slutändan fått betala för nöjet. 

Det är så ”anti-tobaks-lobbyisterna” jobbar. 

Till exempel finns det en ”oberoende” tankesmedja som kallar sig Tobaksfakta. Exakt vad den drar runt per år vill de inte vara tydliga med för noll information om finansiering finns på deras hemsida. 

Men de hävdar att pengar kommer från ett antal medlemsorganisationer. Om ni trodde att det fanns A non smoking generation och några till – tänk om.

Det finns minst 20 föreningar som alla helt eller delvis jobbar som anti-tobakslobbyister.

Sluta-röka-linjen finns till exempel inte med som finansiär av Tobaksfakta men är en av dessa. 19 av de finansierar Tobaksfakta. 

 

Först får alla dessa föreningar olika skattebidrag. Precis som alla föreningar i landet försörjer sig. Ingen av dem vill berätta hur ekonomin ser ut, trist nog. Åtminstone inte öppet på hemsidan. Kanske har de även någon blygsam medlemsavgift men givet det jag vet om föreningsverksamhet i landet motsvarar medlemsavgifter sällan mer än en mindre andel av total omsättning. 

Alla de där yrkesförbunden samlas dessutom i ytterligare en organsiation, det som gömmer sig bakom loggan med ett stort Y – Yrkesverksamma mot Tobak. Alla delar de kontor. 

Tobaksfaktas stora projekt är ”Tobacco Endgame”, som handlar om ett rökfritt Sverige 2025.

Fast egentligen är det inte målet utan att bara 5 % av befolkningen ska röka. Men man pratar gärna om nollvisionen och inte det finstilta. 

Längst ner på hemsidan på Tobaksfakta kan man läsa att hela sajten finansieras av Folkhälsomyndigheten, som helt finansieras av skattemedel. Så där är en intäktskälla, säkerligen bidrag inklusive lönekostnad. Så jobbar alla föreningar. 

 

Via Folkhälsomyndighetens hemsida kan man få besked om vilka som fått organisationsstöd för tobaksprevention, och här hittar vi de flesta av de föreningar som både är med i Yrkesverksammas Riksförbund men också som finansierar Tobaksfakta. 

Ser ni vad jag ser?

Även Tobaksfakta får bidrag.

Så först får Tobaksfakta 1 875 000 kronor i organisationsstöd, och eventuellt ytterligare bidrag för att driva sajten (eller så ingår det, oklart). Sedan får de bidrag av Lärare mot Tobak, Psykologer mot Tobak etc som också får bidrag av just Folkhälsomyndigheten. 

Mycket fiffigt. En rundgång i bidrags-entreprenörs-karusellen. 

 

Men detta är bara de bidrag som delas ut i organisationsstöd. 

Tobaksfakta har även fått bidrag för projekt, av Folkhälsomyndigheten.

Så bara därifrån har de totalt för 2015 fått 2 486 000 kronor. Plus medlemsavgifterna av alla de skattefinansierade föreningar mot tobak som är ”medlemmar”. 

 

Men det är inte bara Tobaksfakta som spelar skattebetalarbingo med dina pengar. 

Till exempel gör Psykologer mot Tobak också det, på ett rätt utstuderat sätt. För de får som ni kan se 480 000 kronor i organisationsbidrag varje år. Tillsammans med projektstöd fick de över 1 miljon kronor bara från Folkhälsomyndigheten. Säkerligen får de även bidrag från Länsstyrelser, Kommuner etc men inte heller de vill öppet på hemsidan redovisa ekonomin. 

 

För en vecka sedan ramlade den här bilagan ur Dagens Nyheter på fredagsmorgonen. Kan ni läsa högst upp?

”Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet”

Nedanför den raden kan vi se loggan för Psykologer mot Tobak, det är alltså de som är uppdragsgivare. Det är dit skattepengarna gått, bland annat. 

Folkhälsominister Wikström ställde upp som omslagspojke. 

 

Vem dyker upp på förstasidan då? Om inte Tobaksfaktas generalsekreterare, som just blir intervjuad om Tobacco Endgame. 

 

Men det är ju en bilaga om tobak, så det är inte alls konstigt, kanske ni tänker. Jag skulle kunna hålla med, om det inte var en bilaga. 

För det som står högst upp, att allt är en annons, betyder verkligen det. 

Jag har nämligen själv arbetat som mediesäljare för just bilagor i DN, för 15 år sedan. Då började dessa content-bilagor precis dyka upp.

Det traditionella sättet att producera en bilaga var då att du gjorde en redaktionell produkt och sålde sedan annonser på temat. Det vill säga, annonserna var annonser och artiklarna artiklar. Inga konstigheter. Eller om ett enskilt företag eller organisation stod bakom hela bilagan så stod de för varje artikel. 

Men en content-produkt innebär att alla ”artiklar” även är prissatta annonser. Redaktionella annonser, som de kallas. Dessa produkter produceras antingen helt av annonsföretaget själva, eller som i detta fallet, i samarbte med någon. Psykologer mot Tobak har alltså fått betala Mediaplanet för att vara medproducent. 

”Intervjun” med Tobaksfakta är alltså en redaktionell annons.

Tobaksfakta har betalat för den. Det är inte en artikel. 

 

Vad kostar då en annons?

När jag jobbade med bilagor tog vi samma pris för annons som en i tidningen. Det kan ha ändrats och jag har mailat Mediaplanet för att få fakta men har ännu inget svar. Får jag det uppdaterar jag bloggen. 

Bilagan låg i DN så deras ordinarie priser är inte småpengar. En liggande kvartssida kostar 79 000 kronor, en halvsida 183 000 kronor. Det billigaste formatet kostar 29 000. Dyrast är ett helsidesuppslag.  

 

Jag har ingen aning om vad Mediaplanet tar för sina redaktionella annonser men jag kan konstatera att Tobaksfaktas material är mer än en halvsida, för längst ner ligger bara en liggande kvartsida. Från vilka? Jo, Stödet. Som också är finansiär av just Tobaksfakta har köpt en vanlig annons på samma sida. 

Psykologer mot Tobak som betalar tidningen har själva en halvsida redaktionell annons.
 

 

Längst ner på den finns en faktaruta, där det står att av den vuxna befolkningen är det 21 % män och 20 % kvinnor som röker. 

 

Men det stämmer inte. För enligt bland annat Tobaksfakta röker 10 % av männen och 12 % av kvinnorna, det vill säga hälften av vad Pyskologer mot Tobak hävdar. 

Så inte nog med att de använder våra skattepengar till att köpa dyra bilagor i Dagens Nyheter en fredag för att slå vuxna människor i huvudet med moralism, de hittar även på egen statistik. 

 

Här kommer rundgången in. 

Dina och mina pengar betalar alltså minst 20 anti-tobaks-lobbyistorganisationer.

Sedan ger de en del av sina pengar till Tobaksfakta. 

Därefter annonserar de i varandra tidning, för samma skattepengar.

Så pengarna Psykologer mot Tobak fick har de gett lite till Tobaksfakta som medlemsavgift. Sedan använder psykologerna sina skattebidrag att köpa en tidning som Tobaksfakta annonserar i. Tillsammans med massa andra av deras anti-tobaks-kompisar. 

 

Jag har hittat annonser från Lärarare mot tobak (stående kvartssida), Stödet, Sluta-röka-linjen (mittenuppslaget) och Visir. Men också från Tobaksfria Veckan (liggande kvartssida). 

Och vilka ligger bakom den?

Just det, Psykologer mot Tobak, Lärare mot Tobak, Sjuksköterskor mot Tobak. Tandvård mot Tobak och Läkare mot Tobak. 

 

Vilka är de andra annonsörerna? Man hade ju kunnat gissa att de företag som säljer sluta-röka-produkter skulle dominerat. 

Men nix.

De största annonsörerna är……landsting. Det vill säga mer skattepengar. 

Till exempel Region Örebro, som inte bara köpt en helsida utan även i sin text på annonsen gör lite reklam för Tobaksfakta. 

 

Landstinget i Västernorrland köpte en liggande kvartsida, Stockholms läns landsting en halv kvartsida, Länsstyrelsen i Hallands län en halvsida och Örebro län en liggande kvartssida. 

Dessutom annonserar satsningen ”Duo”. 

Och vilka hittar man här om inte olika delar av offentlig sektor? 

Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten, Halsa 2020 och Norrbottens läns landsting. 

 

De har även fått extra pengar av oss skattebetalare för just detta projekt. Folkhälsomyndigheten gav den 280 057 kronor i projektstöd för 2015. 

 

Det är kul att spendera pengar.  Ännu roligare att spendera andras pengar. 

Och får man göra det på att slå moralkakor i huvudet på vuxna människor och bestämma hur de ska leva sina liv är lyckan total. 

Och allra roligast är det om man får de man slå i huvudet att betala. 

En perfekt upplagd opinionsbildningsmaskin, som matas med dina och mina pengar. 

 

4 kommentarer
  1. Hej.

    [Sarkasm följer] Om staten vill att människor inte skall få röka kan den ju förbjuda rökning. Det funkar säkert jättebra. Låter som den här organisationen jobbar mot ‘den slutgiltiga rökningen’; får man äta böckling om de får sin vilja fram?

    Även om jag kan tycka att det är en smula märkligt att med flit andas in så mycket rök av brända ogräs (och papper) som möjligt så är det frivilligt. Precis som andra växtdelar som kan rökas, drickas, ätas, destilleras, injiceras. Du dör ju inte av en sil om den är rätt doserad. Du dör inte ens av en sil om dan förrän efter flera år och alla känner ju till riskerna. Lysergsyredietylamid dör du inte heller av, inte direkt, och du får inte schizoida psykoser på en gång heller, du ökar bara risken för det. [Slut sarkasm]

    Om produkten är hälsovådlig, och enbart hälsovådlig, utan annat som väger upp (tänk bensin och avgaser) kan man antingen som jag tycker låta envar gå under för egen maskin (har förlorat fler vänner till narkotikamissbruk än jag har fingrar på ena handen) och tillåta de flesta rusmedel (men då vill jag inte vara med och betala för den läkarbehandling du fördyrar med ditt beteende) eller så kan man ha en offentlig sjukvård, och då har envar ett moraliskt pliktansvar mot alla andra att minimera risken att behöva ta resurser i anspråk (‘tragedy of the commons’ kan vara applicerbar på offentlig vård).

    Gräv på! Varje gång jag ser att du har uppdaterat med ny artikel är en ljuspunkt oavsett min egen åsikt; bara hantverket i sig är en fröjd för tänkeriet.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  2. Jag slutade röka för…. 33 år sedan men jag gjorde det själv utan några bidrag. Jag skiter i om andra dör av rökning så länge jag slipper. Lukten sätter sig i allt och det är otrevligt att jobba med bilar som stinker askkopp. Däremot ogillar jag den här typen av organisationer som bara finns till för att dia skattepengar. Sverige verkar vara uppbyggt av hittepåjobb och jag gör vad jag kan för att minimera mina ofrivilliga bidrag.

  3. Jätteviktigt att uppmärksamma sånt här, tack! Det är någonting genuint fel med att föreningar består av andra föreningar. Föreningar i civilsamhälet ska bestå av fysiska personer och ingenting annat! Det här oskicket har byggt upp ett oöverskådligt, ogenomskinligt system av påverkan och korruption och utsugning som är rent bysantinskt i sin komplexitet. Effekten blir att ge få personer mycket inflytande, alltså motsatsen till vad civilsamhälle och föreningsverksamhet borde vara.

    Att det hela dessutom finansieras av skattepengar är ännu värre.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *