Reklamhaveri

Mycket dumt får man läsa men jag undrar om inte dagens DN Debatt måste vara årets mest enfaldiga debattartikel. Större haveri på debattplats får man nämligen leta efter. 

Här försöker professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö ge sig på ekonomi. Det går….så där. Jag vill redan här be Torbjörn att fokusera på att vara filosof i framtiden. Så kommer du undvika magplask som detta. 

Reklamen är skadlig för samhället och klimatet

Jag känner att det är dags för en uppföljning av mitt mycket lästa inlägg ”Socialistmatte”

Så välkommen till kursen:

”Ekonomi for dummies”

 

För att börja reda ut hur företag och reklam fungerar tänkte jag inleda med att först förklara vad Tännsjö påstår i sin artikel. 

”Befria vår livsvärld från reklam”

Vi ska befrias från frestelsen att konsumera i onödan.

Detta är tes nummer 1

– att klimatet och jorden bara kan räddas genom att vi köper färre saker.

Arketypisk miljöpartistargumentation alltså – tillväxtkritik. Vi har bara ett jordklot!! Om jag skriker lite högre bara kommer folk att fatta det. Att det sedan är en knäpp analys och det är därför inte fler håller med verkar tillväxtkritikerna i decennier ignorerat. 

Tes nummer 2:

– att media är en del av konspirationen. För att media är beroende av reklam tystar de medvetet kritiken mot reklam. 

Därför skriver Tännsjö rakt ut” Så mycket mer glädjande och exceptionellt att just den här artikeln kunde publiceras

Gissningsvis publicerade debattredaktören just hans artikel för att Tännsjö är en känd professor och att detta episka haveri bara måste delas med omvärlden. Syftar alltså på artikel i sin helhet. 
 

Det roligaste är att artikeln online delas i två delar precis där han inleder sin reklamsågarresa, av……en annons. För bilglas, i alla fall i min webbläsare 🙂

Och här vill jag abryta genomgången med en passning till Tännsjö:

Tack vare den där annonsen kan jag läsa din artikel gratis online.

Det företaget betalar för att informationen delvis är fri online, det vill säga möjliggör för DN att ha ett visst antal artiklar fria online per månad.

Den där annonsen gör att folk som inte har råd med en dyr prenumeration på DN får möjlighet att läsa en nästan perfekt samling av felaktiga slutsatser och påståenden om media och reklam och hur ekonomi fungerar. 

 

Vad gäller påståendet om att media skulle ignorera tillväxtkritik vet alla som följer media hur  fel detta är.

Om journalistkårens egna partistympatier skulle avgöra hur riket styrdes hade Miljöpartiet fått egen majoritet, det vill säga över 50 % av rösterna.

Resten fördelas på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och så få som 10-15 % sympatiserar med något av de fyra borgerliga partierna. 

Det är på detta sätt exempelvis SVT kan sända hyllningsdokumentärer av Castro på bästa sändningstid.

Utan att ens reflektera över om det kan uppfattas som ett problem. För vill Tännsjö se ett bra exempel på hur det blir utan tillväxt kan han fråga alla miljoner exilkubaner i Florida. 

Tes nummer 3 är att vi har ”en helt dominerande borgerlig press”. Ytterligare en liten konspirationsteori alltså. 

Hans slutsatser bygger på att för att välbeställda människor, som ju ofta har borgerliga uppfattningar enligt Tännsjö, är de särskilt intressanta som konsumenter. Eftersom denna grupp är mest attraktiv vill fler företag annonsera för dem, vilket skapar pengar för dessa tidningar att skapa bättre tidningar än de som läses av fattiga människor. Arbetarrörelsens tidningar försvinner, kvar blir de borgerliga. 

Nu vill jag stoppa lite här igen. 

För det första gick A-pressen under för att de var värdelösa på just att driva företag och göra tidningar folk ville läsa. Det är grunden i marknadsekonomi – om någon inte vill köpa din produkt går du i konkurs. 

För det andra är en tidnings ledarsida inte tidningens färg. Det är alltså ledarsidans färg, den sida eller det uppslag som inleder tidningen. Resten av tidningen har ingen färg, där styr objektiv nyhetsvärdering som är en del av de pressetiska reglerna alla ansvariga utgivare följer. 

Dessutom är Aftonbladet landets största tidning, om nu ska vara petiga. Och den delägs fortfarande av arbetarrörelsen. 

”Vi tittar på usla program i kabelteve som vi inte skulle drömma om att se”

Nu vet jag inte varför Tännsjö väljer att betala för ett kanalutbud han tycker är uselt? Det är nämligen så att du kan säga upp abonnemanget. Kvar blir Public Service, som inte ingår i termen kabelteve.

Varför tittar Tännsjö på program han avskyr är den stora frågan.
 

Tes nummer 4 är alltså att reklamen tvingar Tännsjö och alla andra att titta på dålig ”kabel-TV?” Om jag ska försöka tolka vad han menar. 

Tes nummer 5:

– ingen reklam behövs utan all kunskap kan medborgarna få genom tidningen Råd & Rön.

 

Om bara inte reklam fanns skulle ”opartisk konsumentinformation i både offentlig och privat regi blomstra”

Och nu undrar man ju, vad ska dessa privata konsumentinformationsföretag tjäna pengar på då? Om de inte får göra reklam. Eller tänker sig Tännsjö att vi ska tvinga alla medborgare att läsa just Råd & Rön varje månad? 

Tes nummer 6: en offentlig utredning behövs för att utreda om vi kan avskaffa reklam.

Sug lite på den karamellen. Avskaffa reklam. 

För här är en tanke Tännsjö inte tänkt klart. Hur skulle det gå till menar han? Den privata äganderätten är nämligen inget man lättvindigt kan förbjuda och göra ingrepp i, den är skyddad i grundlagen. 

Och vad gör vi med internet? Ska Sverige skaffa ett Nordkoreanskt filter? Kanske bara tillåta sajter som staten ägen? 

Dessutom vore det intressant att höra vad han tror händer med alla tidningar om han förbjuder reklam.

Tror han alltså att det kommer finnas någon media alls än 8-miljardersimperiet Public Service som är de enda som kan överleva utan reklamintäkter eftersom de får alla sina pengar direkt från medborgarna i form av direktbidrag från statsbudgeten? 

Det kan jag garantera Tännsjö att samtlig media utom SR och SVT kommer gå under med ett reklamförbud. 

Eller vad tror han händer med företagen? Kommer de finnas kvar i Sverige om staten förbjuder reklam? Vi lever nämligen inte i ett vakum. Det är lätt att flytta sitt bolag, kvar sitter svenskarna med skägget i brevlådan. 

Ja, vad ska man börja?

Vi kan väl börja från början? Vad ett företag gör.

Det verkar nämligen som vi måste börja just där, för att kunna reda ut vad som händer om tillväxten minskar.

Eller tillväxt är ett för komplicerat ord. För det betyder egentligen att fler och fler företag producerar varor och tjänster bättre och snabbare än förra året. Produktivitetesökning är en del av tillväxten, liksom att antalet företag blir fler. 

 

Varför säljer inte Britt äpplena direkt till Torbjörn?

Det kallas specialisering. Eftersom Britt är bäst på att odla äpplen men inte bäst på den logistik och försäljning som krävs för att ha en butik och sälja direkt till Torbjörn tjänar hon mer pengar på att sälja sina äpplen till ett företag som inte alls är bra på att odla äpplen men istället är jättebra på logistik och försäljning till kund. 

Det är specialisering som tog oss från stenåldern och fram till idag. Att folk slutade göra allt själva utan började byta och sälja tjänster och produkter. De specialierade på det de var bäst på.  

Får då Britt alla pengarna Äpple AB betalar för äpplena?

Nä, för hon har kostnader. Som löner, lokalhyra och inte minst äppelträden, gödsel etc. När alla kostnader är betalade kan det uppstå ett vinst.

Men bara om Britt är bra på att odla och sälja sina äpplen. Har hon för höga kostnader kommer hon stå med ett minus på sista raden vid årets slut. Hur ska hon då betala de räkningar som är kvar att betala? Genom att låna pengar. Eller genom att ta av förra årets vinst. 

Det är därför vinst är så viktigt. För att företagen ska kunna bygga upp buffertar om nästa år går dåligt. 

Eller om Britt behöver köpa en ny maskin, som är jättedyr. Då betalar tidigare års intäkter och vinster den investeringen. Gör ett företag ingen vinst kommer det att gå i konkurs. 

Det är bara statliga och kommunala verksamheter som kan gå med minus år efter år. För de behöver inte ens låna pengar för att betala räkningarna så återstår, de höjer bara skatten eller tar någon annanstans ifrån i kassan. 

Okej, nu har vi rett ut hur företagen fungerar. 

Varför? För att visa varför de är så otroligt viktiga. 

Och varför snacket om att tillväxt är dåligt är okunnigt hippiedravel. För utan företagen finns nämligen inga pengar att spendera i samhället. Utan tillväxt minskar intäkterna. 

De privata företagen är fundamentet i varje samhälles ekonomi. Vissa länder har testat systemet med att förbjuda privata företag utan bara tillåta statliga företag. Vid varje sådant försök har resultatet blivit fattigdom och armod för alla utom för den kommunistiska partieliten som kunnat stjäla pengar för egen vinning. 

Företagen betalar nämligen otroligt mycket skatt.

Nu pratar jag inte bara om bolagsskatten, som tack vare den borgerliga regeringen numera harmonierar mycket bättre med resten av EU, utan även om moms, energiskatt och inte minst, arbetsgivarskatten som företagen betalar på varje anställds lön. Den ligger på ca
40 %. 

 

Har du en lön på 25 000 kronor betalar alltså företaget FÖRST 10 000 kronor till staten. I arbetsgivarskatt (kallad sociala avgifter).

Sedan betalar du som privatperson 30 % i skatt på din lön, kallad löneskatt och ligger du på den lönenivån är det kommunal- och landstingsskatten som utgör den. Detta blir i snitt 7 500 kronor. 

Så innan du ens fått din lön har du och företaget betalat in 17 500 kronor i skatt för dig. Kvar till dig är 17 500 kronor. Det vill säga lika mycket som skatten. 

Därefter betalar du 25 % i moms på allt du köper, bensinskatt, skatt på din el etc. 
 

Och det är ju här den springande punkten är.

Att betalar inte företagen in alla skatter blir det inga pengar vård, pengar, omsorg. 

Jo, kanske ni tänker. Alla som jobbar i offentlig sektor betalar ju också skatt på lönen. Absolut. Men pengarna som betalar lönerna, och skatten, kommer från skatt. Inga nya pengar alltså. Gamla pengar andra redan betalat in i skatt. 

Men de kommunala företagen? Jo, visst. De som konkurrerar på privata marknader fungerar ju som privata företag, med enda undantaget att samhället kan fylla på kassan om det fattas pengar. De går inte i konkurs. Vi skattebetalare löser ut dem. 

 

Så nej, Torbjörn Tännsjö. Staten varken kan eller ska förbjuda reklam. 

Och det finns så mycket knasigheter i din artikel att du inte är den enda som är mycket överraskad hur den kunnat bli publicerad. 

För att din tillvaro ska bli rimligare rekommenderar jag att du slutar titta på reklamfinansierad TV, det vill säga allt som inte är public service. 

Och håller dig till Råd & Rön. 

 

 

Myndighets-censur

Vi har något som heter offentlighetsprincipen, vilket gör att alla landets medborgare har rätt att se alla offentliga handlingar som diareförts. Alla mail, post, beslut etc som myndigheter, kommuner, landsting, regering etc har och fått. 

Den är reglerad i Tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar. 

Men vissa myndigheter ogillar den här principen och gör vad de kan för att gömma fakta för medborgarna. 

En sådan är Vinnova och den de skyddar är Rättviseförmedlingen. 

För jag ville veta vad Rättviseförmedlingen gör med mina pengar de fått av Vinnova. Ja, mina pengar. Eftersom Vinnova till 100 % finansieras med skattemedel och de i sin tur gett nästan 3 miljoner kronor av dem till Rättviseförmedlingen. 

Eller exakt 2 913 714 kronor. 

 

När man får bidrag av skatt måste man givetvis redovisa vad man använt pengarna till. Bilden ni ser är hämtad från en sådan rapport och som jag fått av Vinnova när jag ville granska bidraget. 

I den kan man läsa:

”Vårt digitala verktyg (red anm Rättviseräknaren) har nu utvecklats till en färdig och fungerande produkt. Vid förra rapporteringstillfället befann vi oss mitt i en liten mediastorm om projektet där vissa debattörer motsatte sig att vi ska räkna på representaton (främst utifrån bakgrund). Man ifrågasatte dels om detta var viktigt eller rätt att göra men också om det kan göras utan att bryta mot PUL”

Vissa debattörer var undertecknad, tillsammans med bland andra Adam Cwejman och Alice Teodorescu. 

 

”Vi kommer alltså inte (i alla fall inte just nu) låta redaktioner själva använda vårt verktyg”

En liten seger i all dumhet alltså. 

Hjälp har de för projektet köpt av PR-byrån Gullers Grupp och PR-konsulter är inte billiga så det vore kul att få veta vad de betalat. 

Och här dyker intressant information upp: 

Tidningen Företagaren, som är organisationen Företagarna, har alltså använt deras tjänst. 

Som medlem i Företagarna själv blir jag otroligt upprörd över vad de lägger mina medlemspengar på.

Det kostar 3 500 kronor om året nämligen och detta är deras prioritering?

Att räkna hudfärg, snippor och snoppar i sin egen medlemstidning?

 

Exempel på mediaredaktioner som köpt/fått föreläsningar om ”representation och normkritik i media” är Sveriges Radio (SR), SVT Sport, YLE, TT.

 

Men när man vill kolla exakt hur de spenderat mina och andra skattebetalares surt förvärvade 3 miljoner kronor på, då blir det stopp. 

Då använder Vinnova sig av öststatsspecialen…….censur. 

 

Inte en enda kostnadspost ska jag som betalar kalaset få se hur de använt utan här skyddar Vinnova Rättviseförmedlingen genom att behandla offentlighetsprincipen med total disrespekt. 

Man undrar också vem som känner vem på Rättviseförmedlingen här. Finns det några personkopplingar?

I mailet när jag begärde ut handlingarna hänvisade de inte till någon paragraf eller bifogade inte heller själva beslutet, något myndigheten ska göra. 

När jag begärde ut det fick jag följande svar: 

 

Notera orden ”idell förening” i deras sekretessbeslut. 

När man då kollar i Sekretesslagen och det kapital de hänvisar till kan man läsa: 

”Sekretess till skydd för enskild verksamhet som avser tillsyn mm i fråga om näringslivet

När blev en ideell förening del av näringslivet? Deras syfte är inte att tjäna pengar, de är ideella. De opererar inte på en privat marknad med konkurrenter, då de som sagt inte har som syfte att tjäna pengar. 
 

Den paragraf den hänvisar till säger:.

”Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt”

Igen, Rättviseförmedlingen bedriver ingen av ovanstående verksamhet. De är en ideell förening. 

”1.För uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållande, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den skilde lider skada om uppgiften röjs och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i  1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet”

 

Här är det otroligt svårt att fatta vad Vinnova menar. 

Skulle hur skattebetalarnas kostnader fördelats på personal, konsulter, övriga kostnader, utrustning och indirekta kostnader (vilka är posterna i redovisningen) leda till skada?

På vilket sätt då?

Menar Vinnova att om skattebetalarna får veta hur mycket Rättviseförmedlingen lagt på konsulter skulle detta innebära skada? Really? Vilken skada då?

Ah, de kanske syftar på…..kritik.

Men då är vi ju tillbaka på Tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen. Och Sekretesslagen är INTE till för att skydda de som förbrukar skattemedel att skyddas från kritik. 

Eftersom Rättviseförmedlingen inte bedriver näringsverksamhet, inte forskar eller gör något annat på listan i lagen och eftersom en enkel kostnadsredovisning knappast kan orsaka någon typ av skada kommer följande hända nu: 

Jag kommer att överklaga Vinnovas kackiga censursförsök till Kammarrätten. 

Det kostar ingenting och är varje medborgares rätt att göra när myndigheten anses ha missbrukat bland annat sekretesslagen. Det tycker jag varje person som får sådana här mycket märliga besked därför ska göra. 

Myndigheter ska inte kunna obstruera för att hindra medborgarnas som betalar deras verksamhet att granska hur pengarna används. 

 

Moralist-annonsering

Det är lätt att inte vilja tro att allt som har någon god tanke faktiskt samtidigt kan göra dåliga saker. 

Vem kan inte sympatisera  med budskapet att tobak kan skada folk? Det kan även jag som feströker. 

Nu är det otroligt viktigt att skilja på saker här direkt: ja, tobak kan vara skadligt.

MEN tobak skadar absolut inte alla som håller på med det. Det ökar risken att drabbas av olika saker men det är inte en ”garanti”.

Det finns folk som till exempel rökt sedan de var 14 och vid 90 års ålder inte har fått några direkta hälsoeffekter av det. Som Lennart Hellsing, som nyss dog vid 96 års ålder.

​I en intervju med SVT för bara ett år sedan sa han så här:  
 

Men det finns grader i välvilja och goda intentioner – vägen till helvetet är kantad av just goda intentioner. En sak att medborgarna ska kunna sluta röka, snusa och göra andra saker som kan vara skadligt. Om de vill. En annan sak att tvinga dem. 

Och en tredje sak är att ta skattepengar för att bilda en förening som sedan köper dyra DN-bilagor för pengar, där deras kompisar som bildat ett helt gäng med nästan samma förening annonserar för ännu mer skattepengar.

Där bilagan ska se ut som artiklar men är köpt utrymme och vars enda syfte är att skriva dig som vuxen person på näsan. Samtidigt som de kan skratta hela vägen hem eftersom du dessutom i slutändan fått betala för nöjet. 

Det är så ”anti-tobaks-lobbyisterna” jobbar. 

Till exempel finns det en ”oberoende” tankesmedja som kallar sig Tobaksfakta. Exakt vad den drar runt per år vill de inte vara tydliga med för noll information om finansiering finns på deras hemsida. 

Men de hävdar att pengar kommer från ett antal medlemsorganisationer. Om ni trodde att det fanns A non smoking generation och några till – tänk om.

Det finns minst 20 föreningar som alla helt eller delvis jobbar som anti-tobakslobbyister.

Sluta-röka-linjen finns till exempel inte med som finansiär av Tobaksfakta men är en av dessa. 19 av de finansierar Tobaksfakta. 

 

Först får alla dessa föreningar olika skattebidrag. Precis som alla föreningar i landet försörjer sig. Ingen av dem vill berätta hur ekonomin ser ut, trist nog. Åtminstone inte öppet på hemsidan. Kanske har de även någon blygsam medlemsavgift men givet det jag vet om föreningsverksamhet i landet motsvarar medlemsavgifter sällan mer än en mindre andel av total omsättning. 

Alla de där yrkesförbunden samlas dessutom i ytterligare en organsiation, det som gömmer sig bakom loggan med ett stort Y – Yrkesverksamma mot Tobak. Alla delar de kontor. 

Tobaksfaktas stora projekt är ”Tobacco Endgame”, som handlar om ett rökfritt Sverige 2025.

Fast egentligen är det inte målet utan att bara 5 % av befolkningen ska röka. Men man pratar gärna om nollvisionen och inte det finstilta. 

Längst ner på hemsidan på Tobaksfakta kan man läsa att hela sajten finansieras av Folkhälsomyndigheten, som helt finansieras av skattemedel. Så där är en intäktskälla, säkerligen bidrag inklusive lönekostnad. Så jobbar alla föreningar. 

 

Via Folkhälsomyndighetens hemsida kan man få besked om vilka som fått organisationsstöd för tobaksprevention, och här hittar vi de flesta av de föreningar som både är med i Yrkesverksammas Riksförbund men också som finansierar Tobaksfakta. 

Ser ni vad jag ser?

Även Tobaksfakta får bidrag.

Så först får Tobaksfakta 1 875 000 kronor i organisationsstöd, och eventuellt ytterligare bidrag för att driva sajten (eller så ingår det, oklart). Sedan får de bidrag av Lärare mot Tobak, Psykologer mot Tobak etc som också får bidrag av just Folkhälsomyndigheten. 

Mycket fiffigt. En rundgång i bidrags-entreprenörs-karusellen. 

 

Men detta är bara de bidrag som delas ut i organisationsstöd. 

Tobaksfakta har även fått bidrag för projekt, av Folkhälsomyndigheten.

Så bara därifrån har de totalt för 2015 fått 2 486 000 kronor. Plus medlemsavgifterna av alla de skattefinansierade föreningar mot tobak som är ”medlemmar”. 

 

Men det är inte bara Tobaksfakta som spelar skattebetalarbingo med dina pengar. 

Till exempel gör Psykologer mot Tobak också det, på ett rätt utstuderat sätt. För de får som ni kan se 480 000 kronor i organisationsbidrag varje år. Tillsammans med projektstöd fick de över 1 miljon kronor bara från Folkhälsomyndigheten. Säkerligen får de även bidrag från Länsstyrelser, Kommuner etc men inte heller de vill öppet på hemsidan redovisa ekonomin. 

 

För en vecka sedan ramlade den här bilagan ur Dagens Nyheter på fredagsmorgonen. Kan ni läsa högst upp?

”Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet”

Nedanför den raden kan vi se loggan för Psykologer mot Tobak, det är alltså de som är uppdragsgivare. Det är dit skattepengarna gått, bland annat. 

Folkhälsominister Wikström ställde upp som omslagspojke. 

 

Vem dyker upp på förstasidan då? Om inte Tobaksfaktas generalsekreterare, som just blir intervjuad om Tobacco Endgame. 

 

Men det är ju en bilaga om tobak, så det är inte alls konstigt, kanske ni tänker. Jag skulle kunna hålla med, om det inte var en bilaga. 

För det som står högst upp, att allt är en annons, betyder verkligen det. 

Jag har nämligen själv arbetat som mediesäljare för just bilagor i DN, för 15 år sedan. Då började dessa content-bilagor precis dyka upp.

Det traditionella sättet att producera en bilaga var då att du gjorde en redaktionell produkt och sålde sedan annonser på temat. Det vill säga, annonserna var annonser och artiklarna artiklar. Inga konstigheter. Eller om ett enskilt företag eller organisation stod bakom hela bilagan så stod de för varje artikel. 

Men en content-produkt innebär att alla ”artiklar” även är prissatta annonser. Redaktionella annonser, som de kallas. Dessa produkter produceras antingen helt av annonsföretaget själva, eller som i detta fallet, i samarbte med någon. Psykologer mot Tobak har alltså fått betala Mediaplanet för att vara medproducent. 

”Intervjun” med Tobaksfakta är alltså en redaktionell annons.

Tobaksfakta har betalat för den. Det är inte en artikel. 

 

Vad kostar då en annons?

När jag jobbade med bilagor tog vi samma pris för annons som en i tidningen. Det kan ha ändrats och jag har mailat Mediaplanet för att få fakta men har ännu inget svar. Får jag det uppdaterar jag bloggen. 

Bilagan låg i DN så deras ordinarie priser är inte småpengar. En liggande kvartssida kostar 79 000 kronor, en halvsida 183 000 kronor. Det billigaste formatet kostar 29 000. Dyrast är ett helsidesuppslag.  

 

Jag har ingen aning om vad Mediaplanet tar för sina redaktionella annonser men jag kan konstatera att Tobaksfaktas material är mer än en halvsida, för längst ner ligger bara en liggande kvartsida. Från vilka? Jo, Stödet. Som också är finansiär av just Tobaksfakta har köpt en vanlig annons på samma sida. 

Psykologer mot Tobak som betalar tidningen har själva en halvsida redaktionell annons.
 

 

Längst ner på den finns en faktaruta, där det står att av den vuxna befolkningen är det 21 % män och 20 % kvinnor som röker. 

 

Men det stämmer inte. För enligt bland annat Tobaksfakta röker 10 % av männen och 12 % av kvinnorna, det vill säga hälften av vad Pyskologer mot Tobak hävdar. 

Så inte nog med att de använder våra skattepengar till att köpa dyra bilagor i Dagens Nyheter en fredag för att slå vuxna människor i huvudet med moralism, de hittar även på egen statistik. 

 

Här kommer rundgången in. 

Dina och mina pengar betalar alltså minst 20 anti-tobaks-lobbyistorganisationer.

Sedan ger de en del av sina pengar till Tobaksfakta. 

Därefter annonserar de i varandra tidning, för samma skattepengar.

Så pengarna Psykologer mot Tobak fick har de gett lite till Tobaksfakta som medlemsavgift. Sedan använder psykologerna sina skattebidrag att köpa en tidning som Tobaksfakta annonserar i. Tillsammans med massa andra av deras anti-tobaks-kompisar. 

 

Jag har hittat annonser från Lärarare mot tobak (stående kvartssida), Stödet, Sluta-röka-linjen (mittenuppslaget) och Visir. Men också från Tobaksfria Veckan (liggande kvartssida). 

Och vilka ligger bakom den?

Just det, Psykologer mot Tobak, Lärare mot Tobak, Sjuksköterskor mot Tobak. Tandvård mot Tobak och Läkare mot Tobak. 

 

Vilka är de andra annonsörerna? Man hade ju kunnat gissa att de företag som säljer sluta-röka-produkter skulle dominerat. 

Men nix.

De största annonsörerna är……landsting. Det vill säga mer skattepengar. 

Till exempel Region Örebro, som inte bara köpt en helsida utan även i sin text på annonsen gör lite reklam för Tobaksfakta. 

 

Landstinget i Västernorrland köpte en liggande kvartsida, Stockholms läns landsting en halv kvartsida, Länsstyrelsen i Hallands län en halvsida och Örebro län en liggande kvartssida. 

Dessutom annonserar satsningen ”Duo”. 

Och vilka hittar man här om inte olika delar av offentlig sektor? 

Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten, Halsa 2020 och Norrbottens läns landsting. 

 

De har även fått extra pengar av oss skattebetalare för just detta projekt. Folkhälsomyndigheten gav den 280 057 kronor i projektstöd för 2015. 

 

Det är kul att spendera pengar.  Ännu roligare att spendera andras pengar. 

Och får man göra det på att slå moralkakor i huvudet på vuxna människor och bestämma hur de ska leva sina liv är lyckan total. 

Och allra roligast är det om man får de man slå i huvudet att betala. 

En perfekt upplagd opinionsbildningsmaskin, som matas med dina och mina pengar. 

 

Betalningstvång

När man följer bostadsdebatten får man lätt intrycket att de flesta svenskarna bor i lägenheter. 

Majoriteten av svenskar bor däremot i småhus, det vill säga, villor, radhus, parhus etc. Olika egenägda hus. Nästan 50 % av totalbefolkningen, av barnfamiljer är det 70 % som bor i hus enligt SCB.

Lyssnar man på Hyresgästföreningen får man dessutom intrycket att alla numera bor i bostadsrätt.

Hyresgästföreningen är en del av arbetarrörelsen, tidigare officiell men sedan en del år är de numera bara en inofficiell del. Förbundsordförande Marie Linder var kommunikationschef på LO innan och den tidigare, Barbro Engman, satt på 90-talet i riksdagen för socialdemokraterna. 

Men faktum är att bostadsrätter fortfarande är den minst vanliga boendeformen i landet. Cirka 15 % av befolkningen äger sin lägenhet medan 25 % bor i hyresrätt. 
 

I antal personer är det hela 2,5 miljoner människor som bor i hyresrätt
 

Då kommer frågan: visste du som bor i hyresrätt att du varje år betalar 144 kronor till Hyresgästföreningen trots att du inte är medlem där? 

Det kallas hyressättningsavgift och läggs på din hyra. I smyg kan man säga. Det är inte så att stora informationskampanjer går ut om att ni betalar det här, eller berättar vad det går till. 

Man skulle vilja önska att det var åtminstone en sosse som införde detta system. Men det var en folkpartist – Birgit Friggebo.

Mycket liberalt att tvinga inte ont anande hyresgäster att sponsra en sosse-verksamhet utan deras vetskap, för då var Hyresgästföreningen är officiell del av arbetarrörelsen. 
 

Detta skedde under regeringen Bildt 1991-1994 och regleras i Hyresförhandlingslagen § 20. Det finns många lagar man inte har en aning om existerar. 

Notera att det står ”en organisation av hyresgäster” i lagen, alltså har egentligen inte Hyresgästföreningen exklusiv rätt till pengarna. Men eftersom det i dagsläget bara finns en på marknaden innebär lagen just nu i praktiken att Hyresgästföreningen får ett visst belopp per hyresgäst. 

Ni skulle kunna bilda en egen hyresgästorganisation i ert hus och ha juridisk rätt att förhandla era egna hyror med värden utan inblandning av Hyresgästföreningen.

Rent teoretiskt, sedan kanske värden ändå vill förhandla med HGF. Men folk borde försöka, varför ska de ha monopol på detta?

”Genom en förhandlingsöverenskommelse får bestämmas att i hyran för samtliga lägenheter som omfattas av förhandlingsordningen skall ingår ett visst belopp som utgör ersättning för hyresgästorganisationen för dess förhandlingsarbete
 

Det bor ca 2 personer i snitt per hushåll i hyresrätter så det innebär att över 1,2 miljoner hushåll tvingas alltså betala 144 kronor per år till Hyresgästföreningen, gömt i hyran. 

Hur många är då med i Hyresgästföreningen frivilligt?

​Enligt deras senaste årsredovisning har de i dagsläget 531 274 medlemmar. 44 % av hushållen (21 % av människorna)  är alltså med i den förening som samtliga ändå tvingas finansiera. 
 

Hyresgästföreningen har nästan 800 anställda. Exakt hur stor organisation de har och därmed exakt hur mycket pengar de omsätter kommer jag gå igenom strax. 

En rätt  stor del av de anställda är profesionella medlemsvärvare – 100 personer var anställda 2010 enligt en artikel i facktidningen Handelsnytt (Handelsanställdas förbund i LO) 

Men trots 100 heltidsanställda lyckades Hyresgästföreningen bara värva 257 nya medlemmar.

Det innebär att varje värvare på ett helt år värvat 2,5 nya medlemmar. Heltid, det vill säga 40 timmar i veckan. 

 

En så kallad uppförsbacke alltså.

Hur ser då utvecklingen ut över tid?

Vid 2000-talets början tappade de 28 000 medlemmar per år, 2006 hade de 534 000 och hade lyckats stoppa blödningen men de minskar alltså ändå om man jämför med siffrorna de haft. 

Så det är lätt att dra slutsatsen att med 800 anställda behöver de mycket pengar, och de därför är mycket beroende av att få in de tvångsmedel de får ta av icke-medlemmar enligt lagen.

Hyressättningsavgiften är viktig för dem. 144 kronor per lägenhet låter lite men givet hur många lägenheter det handlar om blir det stora pengar. 

 

Hur mycket pengar får det då in genom att tvinga 1,2 miljoner hushåll i Sverige att betala den, genom att gömma den i hyran?

 

Tittar man i deras årsredovisning för 2014 hade de en omsättning på 792 miljoner kronor. 485 miljoner motsvarades av medlemsavgifter, det vill säga ca 60 %. Som kommer från pengar människor frivilligt gett föreningen. 

Men de får också in över 200 miljoner kronor från en massa människor som inte vet om att de betalar och inte alls ger bort sina pengar frivilligt.

Hela 25 % av Hyresgästföreningens intäkter är dessa tvångspengar. 

Som alla föreningar har de också sett till att få in pengar från skattebetalarna, de gömmer sig bakom raden ”Övriga verksamhetsintäkter”
  
Här kan man läsa att de får 8 miljoner kronor i provisioner och då blir man ju mycket nyfiken på vad exakt föreningen säljer som ger sådana pengar i provision.

Jag gissar att det handlar om en procentuell kick-back från något eller flera av företagen de har samarbete med under fliken ”Förmåner” på sin hemsida. Sådana här intäkter gillar jag, för det är försäljning och inte skattepengar. De bygger på frivillighet och marknaden. 

Läser man längre ner hittar man raden för vad du och jag får betala, vilket verkar vara minst 4 miljoner kronor per år, kanske till och med 10 miljoner för jag vet inte vad ”Övriga verksamhetsintäkter innebär”. 

 

Behöver Hyresgästföreningen några bidrag då?

Nix, de gjorde 66 miljoner kronor i resultat 2014.

Vilket motsvarar en vinstmarginal på 8,3 %, ett jättebra resultat. Framför allt med tanke på att det är en ideell förening, utan vinstsyfte. 

Lite grann kan man ju tycka att den där enligt lag tvingande förhandlingsavgiften borde sänkas med motsvarande, de har ju inget vinstsyfte som ideell förening.

Så varför ska den då vara 144 kronor per lägenhet om den inte behöver vara det? Den skulle kunna sänkas omedelbart med 30 %, till 100 kronor per lägenhet (60 miljoner av 200 miljoner i hyressättningsavgifter motsvaras av 30 %).

 

Varför reagerar inte de miljoner som inte är med i Hyresgästföreningen men tvingas betala ändå, så att föreningen cashar in 200 miljoner kronor per år i smyg?

Förmodligen för att få vet om det här. 

Är det ens tillåtet att tvinga folk betala avgifter till en förening de inte godkänt att de vill betala till?

Förmodligen inte. Fastighetsägarna anmälde faktiskt detta system till EU-domstolen 2010 för att få det prövat om inte lagen är ett brott på alla människors negativa föreningsfrihet, det vill säga rätten att INTE vara med i eller bidra till en förening. 

 

Så om du bor i hyresrätt och inte är ett av de 531 000 hushåll som frivilligt är med i föreningen Hyresgästföreningen men nu när du vet att du betalar för deras verksamhet inte vill göra det längre finns en lösning. 

Alla människor har nämligen rätt att avsäga sig hyressättningsavgiften

 

Ni kontaktar alltså er hyresvärd och säger upp avgiften, vilket dels kommer resultera i att er hyra sänks med 12 kronor per månad men också att ni slipper sponsra Hyresgästföreningen. 

I teorin har du också rätt att förhandla din egen hyra med värden. Men i praktiken kommer givetvis inte stora fastighetsbolag förhandla med de som går ur utan alla hyresgäster får samma framförhandlade hyra. 

Om nu Hyresgästföreningen efter framgångsrikt lobby-arbete mot regeringen lyckades få en egen klausul inskriven i lagen som ger dem rätt att ta dina pengar utan din vetskap borde du som irriterar dig på detta svara med att utnyttja din juridiska och demokratiska rättighet att slippa betala och sponsra en förening du inte är med i. 

Det kanske framstår som lite pengar att bråka om – 12 kronor per månad – men många bäckar små. Era 144 kronor per år blir 200 miljoner kronor i intäkter till socialdemokraternas lillebrorsa Hyresgästföreningen. 

Som de dessutom lägger på massiva opinionsbildningskampanjer mot byggen av andra bostäder än hyresrätter, hindra renoveringar och säga ner till nya byggen. De lägger också pengar på så kallade ”boendeprotester”, som gamla AFA-aktivister och olika socialister glatt arrangerar mot betalning och som jag skrev om i inlägget ”Aktivist spinn-doctor

Hyresgästföreningen är den i särklass mäktigaste nej-till-byggen-organisation som finns. Mer NIMBY blir det inte (not in my backyard).

Säg att en fjärdedel av er som bor i hyresrätt avsäger er den här avgiften.
Då skulle de direkt tappa 50 miljoner kronor. På ett bräde.
 

Kräv rätten att själva bestämma vilka föreningar ni sponsrar. 

Maila din hyresvärd redan idag. Och gör en insats inte bara för dig själv utan för samhället. 

 

Det handlar om välfärden

Sällan har svensk inrikespolitik förändrat i en sådan snabb takt. Det som var sanning igår blir inaktuellt idag. Det som var nazism och fascism förra veckan är idag regeringens politik. 

Men hela det här etikettkletandet som dominerat debatten om migration under så många år nu har alltid varit irriterande och jag är glad att den är över, åtminstone mildrats oerhört. För den har motverkat en saklig debatt. 

Jag förstår att många som fått ta enormt mycket skit nu vill skriva att de haft rätt hela tiden. 

Men när vi är färdiga med det är det dags att prata om det denna migrationskris egentligen bottnar i, och skälet till varför en enig regering nu fattat de mest restriktiva migrationsbesluten sedan Luciabeslutet 1989. 

Det handlar om välfärden. 

Vi är det land i världen som betalar högst skatt, under den borgerliga regeringen hamnade vi på plats 4 men tack vare sossar och socialister av mörkröd och grön färg är vi nu i topp igen. Den höga skatten motiveras av ett stort och generellt socialt skyddsnät. 

Skatterna den hårt arbetande svensken tvingas betala går bland annat till världens mest generösa föräldrarförsäkring, som bidragit till att vi har en av världens högst andel kvinnlig arbetande befolkning på 83 %. Tillsammans med den allmänna förskolan från 12 månaders ålder, där föräldrar bara behöver betala 10 % av den faktiskt kostnaden för första barnet och ännu lägre för de efterföljande. Verklig kostnad för en dagisplats är 10 000 – 12 000 kronor beroende på vilken kommun du bor i.

Generellt barnbidrag för alla barn på 1 050 kr för första barnet och sedan samma summa plus flerbarntillägg från andra barnet och uppåt. 

Skatterna går även till avgiftsfri sjukvård, sånär som på en liten patientavgift på 300 kr.

Avgiftsfri grundskola och avgiftsfritt gymnasium för alla barn. Avgiftsfritt universitet. Generellt studiestödssystem och statliga studielån för alla inskrivna studenter med låg ränta och generösa avbetalningsplaner. 

Avgiftsfri tandvård för alla barn inklusive tandreglering, tandoperationer etc. 

Socialförsäkringar som sjukpenning och a-kassa. Nej, a-kasseavgiften täcker inte din a-kassa, det är bara en liten egenavgift. Staten betalar det aboslut största delen. Försörjningsstöd (socialbidrag), bostadsbidrag, ensamståendebidrag etc. 

Listan kan göras hur lång som helst. Men jag stannar här. 

En stor, generell välfärd.

Med solidariskt betalningsansvar, det vill säga alla måste betala skatt till systemet oavsett om du utnyttjar det eller inte. Barnlösas skatt går lika mycket till alla förmåner barnfamiljer har som den skatt som föräldrarna betalar. 

Får då alla medborgarna allt det här utan motprestation?

Nej. Det kan vi låtsas. Men vi har redan idag ett kvalificeringssystem för vissa av dem. Andra har du utan motprestation. 

Har du inte haft någon inkomst under 12 månader (a-kassa räknas inte), det vill säga noll-taxerat, får du noll i sjukpenning om du blir sjuk. Du måste betala in till systemet. Vi har något som kallas SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Ett kvalificeringssystem – du måste betala in till systemet för att få ut något. 

Samma gäller a-kassan. Du får ingen a-kassa om du inte är med i en a-kassa och har varit med i minst 12 månader. Samma för alla. 

För att få försörjningsstöd krävs inte denna typ av kvalificering men du får inte ha några tillgångar. Har du en bostadsrätt måste du först sälja den, och det gäller alla tillgångar som kan bli likvida medel med några få undantag (som TV, möbler etc). Och lever du med någon får inte den personen ha en inkomst av tjänst i princip. För socialtjänsten räknar hushållets gemensamma inkomster i sin bedömning om bidrag. Så har din partner för hög inkomst kommer du inte kunna få socialbidrag. 

Bostadsbidrag är också inkomstrelaterat och inte generellt. De med för hög inkomst kvalificerar sig inte för bostadsbidrag. 

Varför tar jag upp det här?

För att alla flyktingar som får PUT (permanent uppehållstillstånd) får automatiskt tillträde till systemen. Med en stor flyktinginvandring som alla inte omedelbart får ett jobb (statistiskt sett tar det 7 år för hälften att få sysselsättning och här räknas även AMS-åtgärder som sysselsättning) kommer samtliga hamna i bidragsförsörjning i någon form. Tills de får ett jobb. 

 

Så fort en nyanländ får ett jobb börjar personen bidra med sina skatteintäkter till välfärden och börjar exempelvis kvalificera sig för SGI, som ligger till grund för föräldrapenning och sjukpenning. Går personen med i a-kassan börjar de kvalificera sig även där. 

Men alla de välfärdsförmåner som inte har kvalificeringssystem får de direkt. 

Så länge vi har en sådan här stor och allmänt finansierad välfärd kommer detta alltid stå i konflikt med storleken på invandring. 

En stor offentlig sektor har alltid varit socialdemokraternas politiska baby, det var för att skydda den de fattade Luciabeslutet och det var därför Göran Persson varnade för social turism från andra EU-medborgare 2004. 

För alla politiker vet att ska folk acceptera världens högsta skatter måste medborgarna uppleva att de får valuta för det. Att uppoffringen att inte ens få behålla hälften av sin lön varje månad ger något annat. 

Börjar medborgarna protestera faller stödet för systemet och ju lägre förtroende folk har desto högre sannoliket att de röstar på något annat, samt ju högre sannolikhet att de börjar ta till olika knep för att slippa betala skatt. Svartarbeten ökar och annat som bidrar till att urholka systemet. 

Regeringen fattade därför beslutet om att begränsa invandringen främst för att skydda välfärden. De säger det inte direkt men indirekt, när de pratar om systemkollaps. Det är välfärdssystemet i kombination med mottagningssystemet (som också är en del av välfärden egentligen) man syftar på. 

För alldeles oavsett vad fri-invandrings-förespråkare säger så ÄR en flykting statistikt en stor kostnad initialt. Det har vårt generösa välfärdssystem sett till. Så fort en person börjar jobba börjar de gå från kostnad till intäkt i systemet men fram tills dess är de endast en kostnad. En hög kostnad. 

Ju fler flyktingar vi tar emot desto högre kostnader för samhället. Initialt. Men ju fler som arbetar desto högre skatteintäkter som bidrar till att finansiera välfärden. Svårare än så är det inte. Jag lägger ingen värdering här utan konstaterar bara hur det är. 

Så skiljelinjen i svensk politik just nu går inte mellan de traditionella blocken. Utan mellan de som tycker att välfärden ska bli mindre generös så att vi kan ta emot fler flyktingar och de som vill behålla nuvarande system och stänga gränserna. Om vi ska hårddra det. 

Ett annat problem här är att när man i 60 år har tagit världens högsta skatter av sitt folk och lärt dem att för detta behöver de inte ta hand om någonting själv, eller finansiera något själv, så är det svårt att plötsligt kräva något annat. Folk är gärna solidariska, i teorin. 

Men detta beskattadse folk, alldeles oavsett om de rösta på S eller M, kommer i längden inte acceptera att få se skolklasserna öka i storlek, barngrupperna på dagis utökas, köerna till vården bli rekordlånga (igen). De kommer inte acceptera att deras barns knattefotboll ställs in i 2 år för att gympasalen fungerar som temporär flyktingförläggning. Eller att gamla mamma inte får en bättre lägenhet trots lång kötid för att kommunen bestämt att ge flyktingar förtur. 

Jag har inte bestämt reglerna. Jag gör en kvalificerad gissning givet det jag vet om politik. 

Alla partier är beroende av de väljare som vart fjärde år ger dem makt, kanske till och med regeringsmakten. De är så kallade ”stakeholders”, det vill säga det finns ingbyggt i systemet att vilja tillfredsställa väljarna. Det är det fina med demokrati, att makten i grunden utgår just från befolkningen. 

Personligen är jag för en mindre generell välfärd och mer privata försäkringar. Skrota monopolen inklusive det Arbetsförmedlingen har och konkurrensutsätt även den marknaden. Ta bort maxtaxan och inför betydligt högre egenavgifter i förskolan. Avgiftsbelägg universiteten. Men givetvis i kombination med rejält sänkt skattetryck. Folk måste få bestämma mer om sina pengar. 

Jag vill också sänka ingångslönerna och införa en generell och kraftig sänkning av momsen på tjänster för att öka utbudet av tjänster och få fler företag. För inom tjänstesektorn finns en hel del enkla jobb, som passar för folk med låg utbildningsnivå. 

Men sannolikheten att en socialdemokratisk regering ska införa detta är obefinflig. På kort sikt i alla fall.  

Inte ens den borgerliga före detta regeringen gjorde några stora ansträngningar här, det var mycket prat om svenska modeller och välfärdens kärna etc. 

De som nu är allra mest besvikna över att MP och S tagit ytterligare steg att stänga gränserna och som har sin hemvist till höger någonstans tycker just detta. Att svaret på utmaningarna är att dra ner välfärdsstaten. Men att det inte varken finns folkligt stöd eller partipolitiskt stöd här ignoreras. 

Och det är skillnad på teori och praktik. Även om dagens politiker in i det sista ignorerat praktiken går det inte längre, för att Migrationsverkets personal tvingas jobba 22-timmarsskift. För att poliser hotar att säga upp sig. För att kommuner inte har socialsekreterare eller tolkar. För att det finns så få bostäder att flyktingar tvingas bo på gatan. Detta verkar även de mest utopiska Miljöpartisterna inse. 

Att det därför sitter ett gäng centerpartister och andra liberaler och låtsas att verkligeheten är en annan är lite märkligt. 

Ja, vi har en väldigt stor välfärdsstat som kostar massa pengar som nu sätter käppar i hjulet för fri invandring. Men vad säger vi till kommunerna som jobbar dygnet runt då? Att de ska bita ihop och trolla?

All heder till regeringen som lyckats visa handlingskraft och lyssnat på kommuner och myndigheter. 

Men vad händer långsiktigt då?

Det finns en tröst här till alla ledsna liberaler. Jag tror samtidigt att möjligheterna till verkliga liberaliseringar inom arbetsmarknad och bostadsmarknad aldrig varit bättre egentligen. LO har i år själva tagit LAS-frågan i munnen, ett stort framsteg även om det inte betyder att något kommer hända egentligen. Moderaterna antog nyligen på sin stämma beslutet att reformera LAS. För att nämna några exempel. 

Som Churchill sa ”Never let a good crisis go to waste”. 

Ur askan av detta kommer kanske något bra komma. 

De som vill avskaffa välfärdsstaten kommer bli besvikna, det är helt osannolikt. Men samma personer vill också reformera arbets- och bostadsmarknad och här finns det realistiska chanser till verklig förändring. 

För ska vi se till att alla de flyktingar som kommit i år och åren innan, inte blir lika tråkiga siffror i statistiken som många flyktingar blivit som kommit på 2000-talet måste reformerna in. De som vill bevara den stora välfärdsstaten – socialdemokrater, miljöpartister, vänstern – men som hittills historiskt vägrat riva hindren kommer i detta läge tvingas välja. 

Äntligen, tycker jag

De som velat bevara och bygga ut välfärdsstaten och samtidigt bevara och bygga upp stora hinder på bostads- och arbetsmarknaden som effektivt skapat den A- och B-lagskonstruktion vi på dessa marknader idag har måste välja. 

Kommer de välja att dra ner välfärdsstaten eller kommer de välja att motvilligt införa liberaliseringsreformer på marknaderna? Jag tror det sista. 

Och av de två tingen vill jag allra helst se liberaliseringar på just dessa marknader först. Det är nämligen det som utgör grunden i samhället. Motorn till allt är jobb. Att folk jobbar och försörjer sig själva. För att göra det måste de ha någonstans att bo. 

När vi löst detta problem kan vi ta tag i resten. 

Men ett steg på vägen här är att titta med på Kanada. De har ett ännu mer utvecklat kvalificeringssystem för välfärden och nu när Sverige tar det största ansvaret per capita i hela västvärlden för flyktingkrisen är det rimligt att vi ökar kvalificeringsgraden ytterligare. Kopplar det hårdare till jobb. Gör vi inte det kommer de hundratuseltals personer som redan är här sätta så hårt tryck på välfärden och kostnaderna är den hårdbeskattade svensken kommer protestera oavsett hur solidariskt personern är i teorin. 

Men systemet med TUT (temporära uppehållstillstånd)  löser gissningsvis detta automatiskt just genom att TUT och PUT inte är samma sak och rimligtvis inte heller kan kopplas till samma förmåner. 

En basnivå man får först som sedan fylls på allt eftersom personen betalar in till systemet.

För övrigt är det ett mycket märkligt resonemang att TUT direkt leder till att folks motivation att integrera sig minskar radikalt. Dessa människor har på egen vilja färdats hundratals mil till fots, buss, tåg etc just för att komma ända till världens ände där Sverige ligger. De har haft enorm drivkraft att komma just hit. Varför skulle den drivkraften avta för att vi ställer krav, snarare blir det tvärtom. Att om chansen att få stanna och få PUT istället är via jobb kommer fler av de som faktiskt verkligen vill bo här göra ännu mer för att skaffa sig möjligheten att detta blir verkligt. Incitamentsstruktur heter det. De som kommit hit för att vi tidigare garanterade PUT och därmed allt vad detta innebär och känner sig lurade på konfekten kommer dra vidare. Gör det verkligen något? 

Så sammanfattningsvis: regeringen stänger gränserna mer och mer för att de vill skydda välfärden. En välfärd väljarna oavsett partifärg vill ha kvar. 

Men ljuset i mörkret är liberalisering av arbetsmarknad och bostadsmarknad. 

Är glaset halvtomt eller halvfullt?

Jag säger halvfullt. 

 

Förbifarten 2.0

Svenska Dagbladet har länge granskat bygget av Nya Karolinska Sjukhuset (NKS). Och alla granskningar av offentliga projekt är kanon. 

Däremot verkar journalisterna i sin iver att hitta scoop missat en del fakta, åtminstone om man ska tro de som sitter i andra änden av avtalet – Skanska. 

Visst ska man betrakta partsinlagor som just det men idén att det som står i tidningen alltid är 100 % sant ska man också ta med en nypa salt. För informationen om projektet och därmed granskningen har garanterat bland annat kommit genom kontakt med Socialdemokraterna i Stockholms landsting och deras pressavdelning.

Så funkar det alltid. Att partierna gör vad de kan för att just deras version av det som hänt ska bli nyhet. 

Så vad sägs om den här objektiva rubriken?

Om man inte visste bättre hade man kunnat tro att det var kvällspressen, men det är Svenska Dagbladet, på nyhetsplats. 
 

Nedan ser ni de socialdemokrater som alltså sitter i opposition i Stockholms läns landsting och därför har allt att vinna på att de styrande i Alliansen framstår som dåliga, samtidigt som den mediala strategin är att låtsas som att de själva inte har något ansvar här alls. 
 

Avtalet om Nya Karolinska skrevs 2010. Och de som undertecknade var alltså inte bara Alliansen utan Socialdemokraternas förra gruppledare i landstinget, Ilja Batljan, skrev under  tillsammans med motsvarande i Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
 

 

Nuvarande oppositionslandstingsråd för hälsa, Dag Larsson, satt i juryn för arkitekttävlingen om hur NKS skulle se ut. 

 

Det blev stora nyheter när de blev överens, och dessutom lyckades de med Batljan i spetsen, förhandla om avtalet så att det blev 7 miljarder billigare. 

 

”Alla har lagt undan den politiska prestigen”

Men nu är prestigen tillbaka. 

Idag gick samma socialdemokrater som alltså 2010 skrev avtalet med Skanska ut och kräver att avtalet omförhandlas och bygget stoppas. För häva avtalet betyder just det. 

När bygget har varit i gång i 5 år, ett bygge de själva skrivit under och varit mycket nöjda med, ska det plötsligt stoppas. När det nästan är klart. 

 

Idag vill Ullberg alltså riva det kontraktet. Andra avtal hon vill riva upp är det som S slöt med Alliansen om antal ledamöter i landstingsstyrelsen.  För den 29 oktober gick hon ut och ville riva avtalet som gjorde att SD isolerades i landstinget.  Plötsligt vill hon ge SD mer makt, inte mindre. 

Hon vill alltså passa på att ge SD vågmästarrollen mitt i den här härvan, förmodligen för att de pratar med dem om just NKS. Detta är inget annat är partitaktik. 

De behöver nämligen SD:s röst för att få som de vill, de har inte majoritet utan. 

I detta läge skulle vågmästarrollen passa S ypperligt. 
 

Ullberg verkar också föredra att prata med moderaternas landstingsråd via Twitter, för så här twittrade hon igår. 

Kanske därför stämningen är lite ansträngd i Landstingshuset just nu?

 

Ullberg har också skickat ut sin pressekreterare Niklas Domeij på Twitter. Det är för övrigt bland annat i hans arbetsuppgifter att mata media med uppgifter som S vill få in i media. Sedan gör givetvis media bedömningen vad som sedan de facto blir nyheter etc. Gissningsvis har SvD pratat med flera av Socialdemokraternas pressekreterare under hela processen med granskningen av NKS. 

Domeij är flitig twittrare. 
 

En annan av pressisarna är Signild Petrén, som jobbar för S-gruppen i landstinget. 

 

Det finns två pressekretare för gruppen men Annakarin Grenninger gillar inte Twitter tror jag. För hon har hittills sedan 2012 inte postat en enda egen tweet utan RT (retweetar) bara andras. Till exempel chefen Erika Ullbergs. Hon är för övrigt barn till sossarnas oppositionslandstingsråd i Nacka, Carl-Magnus Grenninger. 

 

Ullberg skräder inte orden och hävdar att de ”blivit bedragna” apropå uppgiften i SvD om att landstingsmoderaternas partikollegor Reinfeldt och Borg skulle haft synpunkter, enligt en anonym källa SvD pratat med.

Nu vet inte jag riktigt om interna samtal inom ett parti kan klassficieras som det riktigt, jag tror inte Ullberg informerar Moderaterna när hon pratar med Stefan Löfven. Men ändå. 

 

Men notera att hon är bekymrad över hanteringen av skattebetalarnas pengar.

Som Slöseriombudsman blir jag givetvis glad över att Ullberg har det fokuset. Jag kommer återkomma till detta strax. 

Vad är då problemet med NKS?

Som jag nämnde inledningsvis har främst SvD alltså ägnat sig en tid åt granskningen. Vilket har blivit ett 30-tal artiklar. Skanska, som är motpart här, har intervjuats mycket lite i alla artiklarna och för någon dag sedan la de ut sin syn på saken på sin hemsida. 

Relevant information tycker jag för alla oss som inte ens vet vad OPS (Offentlig Privat Samverkan). 

Ihop med granskningen i SvD får man alltså en bredare bild av projektet, tycker jag. 

 

I korthet står alltså den privata aktören för investeringskostnaden som sedan det offentliga betalar av på under avtalets längd till en avtalad ränta. Men ägandeskapet går direkt över till samhället. 

Har det då blivit dyrare?

Inte enligt Skanska i alla fall.

Eftersom oppositionen och SvD jämfört äpplen och päron. 14,5 miljarder är fortfarande den avtalade summan men det som tillkommer är interiör, medicinsk utrustning, fastighetsskötsel etc. Det är alltså summan 14,5 miljarder som man ska jämföra med andra OPS-sjukhusbyggen. Annars jämför man inte samma summa. Eller så måste de summorna också inkludera varenda operationsskalpell och glödlampa som 22,8 miljarder innehåller. Annars får vi fel resultat. 

Sedan är det för komplicerat för mig att som lekman bedöma om man jämfört med andra sjukhusbyggen får valuta för pengarna. Men kan inte heller plötsligt påstå att hur man finansierar ett sjukhus sedan direkt korrelerar med vården som levereras innuti byggnaden.

Det är ytterligare fler äpplen och päron.

Eller ska vi säga att det är NCC:s fel om någon sedan krockar på Förbifarten? Eller att skolor de byggt är dåliga skolor utbildningsmässigt? Givetvis har inte finansieringsmodeller något med vården att göra, sedan har absolut resurserna bygget kostar en påverkan på landstingets totala budget för sjukvården och där kan ex neddragningar orsaka sämre vård. Men hönan och ägget är viktigt att reda ut. Och det är knappast byggarens fel om landstinget i framtiden drar ner vårdbudgeten.  

Och då återstår frågan: att stoppa bygget av Nya Karolinska, som sossarna själva skrivit på avtalet för 2010, kommer det blir gratis då?

Vi minns alla det här

 

4 miljoner kronor om dagen kostade stoppet av Förbifarten, som Miljöpartiet krävde

Hur mycket frysningen kostade skattebetalarna totalt är oklart men hade stoppet varat de 6 månader som var tanken och inte de nästan 3 månader det blev hade totala summan på att gräva igen hål varit 170-260 miljoner kronor. För bokstavligt talat ingenting. 

Att häva ett bygge på 22,8 miljarder är alltså inte gratis. Förbifarten beräknas landa på 31 miljarder. 

I avtalet om NKS som även S förhandlade fram och var mycket nöjda med, tills Moderaterna fortsatte styra i landstinget efter valet 2014, finns det som i alla avtal en paragraf om ersättning vid uppsägning. 

 

Hur mycket det skulle kosta återstår att se men om man har just Förbifarten i åtanke, då NKS är ett bygge som redan för länge sedan är i gång – man har byggt sedan 2010/2011 – är det inte osökt att gissa att ett stopp i bygget skulle kosta i närheten av Förbifart-stoppet kostade. 

Om Ullberg verkligen brydde som om skattebetalarnas pengar skulle hon inte låtsas som att S inte hela tiden varit med i processen och nu för just skattebetalarnas pengar inte tvekar köpa sig billiga politiska poänger. 

Dyra politiska poänger snarare. 

 

Lågutbildad ström

Så är det som vanligt dags att försöka erbjuda lite verklighetsanpassning av debatten. 

För nu håller media återigen på att valsa runt myter om flytkingars utbildningsnivå. Jag skrev min krönika i Dagens Samhälle om just detta idag men behöver mer plats här för att ytterligare utveckla resonemangen. 

Eftersom fakta finns lätt tillgängligt och vi är flera som länge påtalat att detta inte stämmer finns det anledning att tro att det inte längre handlar om missuppfattningar. 

Jag börjar faktiskt tro att det görs medvetet. Av politiska skäl. Om så är fallet är det mycket beklagligt, media ska förhålla sig konsekvensneutral i sin nyhetsrapportering.

För förra veckan kunde man läsa i Aftonbladet på nyhetsplats om att det formligen strömmar in högutbilade till Sverige. Och det låter ju fantastiskt. 
 

Nästan 40 % är högutbildade. I kunskapslandet Sverige är det ju goda nyheter. 

 

De bifogar en tabell de gjort baserat på statistik från en rapport från Arbetsförmedlingen som jag kommer gå igenom strax. Och redan här undrar man ju varför de valt att lägga avsnittet ”eftergymnasial” i mitten. Nu är staplarna huller om buller vad gäller utbildningsnivå, med förgymnasial först, sedan eftergymnasial och plötsligt gymnasial på slutet. I normala fall och offentlig statistik redovisas de inte så utan i kronologin ökad utbildningsnivå. 

Man vill nästan tro att det handlar om att läsaren inte ska kunna se att staplarna förgymnasial och gymnasial blir otroligt mycket större ihop än den för eftergymnasial. 

Om man då kikar på rapporten Aftonbladet bygger ”nyheten” på, för rapporten är från i maj 2015 men artikeln från den 14 november, det säga 5 månader senare, så heter den ”Arbetsförmedlingens återrapportering 2015 – etablering av vissa nyanlända”. Den släpptes med pressträff av Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. 

I den kan man bland annat se detta diagram om nyanländas utbildningsnivå. 

Den följer för övrigt gängse mönster att rapportera den lägsta utbildningsnivån först och sedan i stigande skala. 
 

Här använder Arbetsförmedlingen den korrekta termen ”eftergymnasial utbildning 2 år eller längre” som även SCB använder i sin statistik. 

Men i stycket under diagrammet kan man läsa följande: 

”Samtidigt har andelen personer med eftergymnasial utbildning på 2 år eller längre fortsatt att öka…… Andelen med högskoleutbildning är därmed ungefär på samma nivå som befolkningen i stort
 

Plötsligt drar myndigheten ansvarig för att mäta detta slutsatsen att alla eftergymnasiala utbildningar på 2 år eller längre är lika med högskoleutbildning. 

Detta är anmärksningsvärt. 

För högskola är EN av flera eftergymnasiala utbildningar. I Sverige kan du till exempel studera på Folkhögskolor. Detta är inga akademiska utbildningar och du är inte högskoleutbildad. Eller Kvalificerad Yrkesutbildning (KY)

En eftergymnasial utbildningsform som är ett alternativ till högskoleutbildning
 

Detta menar Arbetsförmedlingen i sin rapport är samma sak som högskoleutbildad. Trots att detta inte är sant. 

Om inte myndigheten som ansvarar för detta är noga med begreppet och sin statistik, vem är då noga? Det är detta jag tycker är så otroligt märkligt, och dåligt. 

Menar Arbetsförmedlingen att Vårdadministrator vid Östsvenska Yrkeshögskolan är lika mycket högskoleutbildning som läkare alltså?

Eller att management inom hotell och besöksnäringen ska likställas med en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stocholm?
 

Och när myndigheten slarvar är det inte konstigt att journalister gör det. 

För när Arbetsförmedlingens rapport omvandlades till nyhet på Aftonbladet förra veckan hade samtliga personer med eftergymnasial utbildning klumpats ihop till ”högutbildade”. 

Det betyder i klartext att Aftonbladet anser att en person med massageterapeut-utbildning på 500 timmar är högutbildad. Och en bagare. 
 

Det här är bra yrken och att bli duktig kräver som sagt en utbildning. Men inte en lång utbildning och inte en högskoleutbildning. 

Dessa personer är INTE högutbildade

Jag frågade Arbetsförmedlingen vad de egentligen menar, på Twitter. De hänvisar nämligen till sitt twitterkonto på sin hemsia. Mycket modernt. 
 

”Akademiker är ett brett begrepp”

Eh, nej. Det är det faktiskt inte. Akademiker betyder ”person med en akademisk examen”. Den kortaste sådan är kandidat, på 3 år. Annars är man inte akademiker, då har man studerat på högskola. Det krävs minst 3 års studier för det. Så är det i alla länder. 

”Eftergymnasial utbildning är en utbildning efter gymnasiet”. 

Jaha. Då förstår jag. Men nu var inte frågan vad det är utan om en KY-utbildning räknas som högskola enligt Arbetsförmedlingen. 

Jag försökte bringa klarthet i detta via mail istället och fick följande svar: 
 

”Akademiker är ett begrepp som vi inte använder…… men vi använde det i vårt pressmedelande nyss”. 

”Vi är tydliga med att en av fyra nyanlända har en eftergymnasial utbildning på minst två år”

Men varför kallar ni då alla dessa för högskoleutbildade i er egen rapport? 

Detta kommer förbli höljt i dunkel tydligen, inte ens pressavdelningen på Arbetsförmedlingen kan svara på sådana enkla frågor visar det sig. 

Och de 24 % med eftergymnasial utbildning på minst 2 år, som lika gärna kan vara motsvarande KY-utbildning, blev alltså 38 % högutbildade i artikeln i Aftonbladet. 

Vad har då dessa personer för utbildningar? Kollar man i just Arbetsförmedlingens rapport ser man följande: 

Flest kommer med en utbildning i ”företagsekonomi, handel och administration”. Minst två år betyder alltså även 2 års utbildning. På andra plats kommer teknisk industri och teknik och tredje plats hälso- och sjukvård. 

 

Nu när vi konstaterat att det inte alls är högutbildade som strömmar in utan utbildade. Och inte alls bara akademiker utan alla möjliga utbildade kan vi samtidigt konstatera att ca 40 % av samma flyktinggrupp – syrier – bara har förgymnasial utbildning. 

Totalt av hela flyktingsströmmer är det i snitt 50 % av dem som har endast förgymnasial utbildning så hälften av 190 000 personer, alltså 80 00, har detta. Av de som kommit 2015. Denna grupp i samhället har mycket hög arbetslöshet redan idag, av de som kommit tidigare och av infödda svenskar med så låg utbildningsnivå. 

I en rapport SCB gjorde 2012 om svenskarnas utbildningsnivå konstateras att 40 % av svenskarna har någon form av eftergymnasial utbildning sett till hela befolkningen (25-64 år). Detta innebär att 60 % inte har det, vilket är siffran man kan höra i media ibland när det hävdas att flyktingarna är mer välutbildade. 

Men tittar man då på hur det ser ut i de åldersgruppen de flesta flyktingar är i (20-39 år)  visar det sig något annat. För bara 2 % av personerna mellan 24 och 44 år i Sverige har endast förgymnasial utbildning. Och som diagrammet visar sjunker det konstant. 
 

En spade är en spade. 

Vi kan inte hålla på och sprida myter om att det väller in akademiker in i landet när det inte är så. 

Är det något som väller in så är det folk med mycket låg utbildning och det här måste vi erkänna om vi ska kunna lösa de utmaningar detta ställer på det svenska samhället. För en människa som har max 9 års skolgång och från till exempel Eritrea eller Somalia, som inte kan vårt svåra språk, hur ska de kunna utbildas bort från arbetslöshet? Först ska de sitta i skolbänken i åratal för att fatta svenskan. Sedan tror folk att dessa människor alla ska läsa in bristyrken? Ingenjör, barnmorska etc?

Nej. 

Dessa människor behöver två saker: 

1) lägre krav på svenska språket. En godkänt svenskkurs fortare helt enkelt, som är mindre komplicerad än dagens. 
2) jobb man inte behöver kunna perfekt svenska för. Praktiska enkla jobb man kan göra utan utbildning. 

Dessa kräver lägre ingångslöner, utbyggd lärlingsverksamhet, utbyggt tjänstesektor inom RUT och ROT, microlån för att starta företag etc. 

Myndigheter som Arbetsförmedlingen måste skärpa sig i sin slappa inställning till begrepp och media måste sluta sprida myter. 
 

Blåvitt vin?

Bilden är gjord i samarbete med satirtecknarna ”I fablernas land

Det är inte bara bestämma om folks familjeliv den här regeringen vill.

De har ju precis fått tillfredställa pekfingret genom att nyss ha klubbat igenom ytterligare en tvångsmånad i föräldrarförsäkringen över huvudet på vad landets familjer vill – bestämma själva. Detta kunde regeringen göra med hjälp av Vet Bäst-partiet, eller som de själva nu vill kalla sig, Liberalerna. 

Utan den här regeringen vill även förbjuda varumärken och privata företags rätt att själva formge sina förpackningar. 

Folkhälsominister Gabriel Wikström är general i kriget mot att vuxna människor ska få bestämma om sina egna liv och privata företag bestämma om sina produkter.

Med sig har han en armé av lobbyister, folkpartister, regeringen och alla prussiluskor som tror att deras uppgift i livet är att pilla i folks liv.

En av de första sakerna Wikström gjorde som minister var att skriva en debattartikel med IOGT-NTO, sina gamla polare om att lägga ner försöken med gårdförsäljning av alkohol som tillverkas på gårdarna. 

Wikström är ju omslagspojke för IOGT:s kampanj Vit jul. 
 

Han gav också den statliga utredningen om EUs tobaksdirektiv i februari uppdrag att utreda inte bara exponeringsförbud utan också så kallade ”plain packaging”, vilket innebär neutrala paket. Varumärken förbjuds, i princip får paketen bara ha varningstexter och ordet ”Cigaretter”.

Han meddelade medborgarna beslutet genom en artikeln på DN Debatt den 18 februari. 
 

Hur går det då med rökningen i Sverige? Ökar den lavinartat och detta är anledningen till dessa drastiska åtgärder?

Den minskar. Radikalt.

Mellan 2004 och 2009 minskade rökningen med fem procent-enheter. Helt utan varumärkesförbud genom ”neutrala paket”. För hur neutralt är ett paket som har en massa varningstexter? Inte alls. 
 

Mest minskar rökningen av de unga. Färre börjar helt enkelt är röka idag. Faktum är att siffran aldrig varit så här låg enligt CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

 

Gabriel Wikström refererar i sin artikel i DN till Australien, som införde varnings-paket 2012. 

Finns det några belägg för att sådana här paket påverkar rökningen då?

Nej. Inte det heller. 

Enligt en studie vid Zürich Universtitet hittades inga effekter. 

 

Men det finns andra problem med det här förslaget, förutom att det är meningslöst och att rökningen redan minskar varje år i decennier utan ingrepp som det här. 

Det går inte att införa utan att ändra i vår grundlag.

Riksdagsledamoten Maria Abrahamsson (Moderaterna) är jurist och skrev på sin blogg så fort förslaget blev känt att införa i praktiken varumärkesförbud skulle kräva ändring i Tryckfrihetsförordningen. Paketen är upphovsrättsskyddade.  Abrahamsson sitter även i Konstitutionsutskottet. 

Hon ställde då en interpellation till justitieminister Morgan Johansson apropå detta och fick till svar av Wikström som fått svara: 
 

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke håller med.

Utredarens tilläggsdirektiv som ska öppna för att i praktiken förbjuda att cigaretter säljs utan att ha ett varningsomslag utan varumärke alls kommer inte att kunna genomföras utan att ändra grundlagen. För att ändra grundlagen krävs beslut av två valda riksdagar, i praktiken måste det alltså vara ett val emellan. Detta för att grundlagar inte ska kunna ändras lättvindigt. 

 

En sak som förbryllar mig också är varför just cigaretters paket ska vara ”neutrala” och därmed gissas få ner konsumtionen, även om forskningen visar att det inte funkar, och det är varför då alkohol ska ha sina etiketter kvar?

Enligt anti-alkohol-lobbyisterna IOGT-NTO ligger alkohol på femte plats av det som dödar flest människor i världen. 

 

Det helt naturliga vore ju då att även förbjuda alla vin- öl – och spritföretag att ha sina etiketter och byta ut dem med ”neutrala” etiketter. Med stora varningstexter. 

Jag tänker mig ett sortiment på Systembolaget med Blåvitt Rött vin, Blåvitt Vitt vin samt Blåvitt öl. 

Men det är kanske bara en tidsfråga innan Wikström och hans prussiluska-armé av makthungrig pekpinnevänster, redo att rycka ut och reglera. 

Så nu har vi  alltså konstaterat att rökningen minskar sedan decennier och antalet unga som röker aldrig varit så här lågt. Och att ”neutrala paket” inte har någon effekt. Eller ens går att göra utan att ändra grundlagen. 

Detta kokar ner till att skälet till att Wikström gör det här, ivrigt påhejad av anti-rolighets-lobbyisterna i nykterhetsrörelsen (som också hatar rökning) är helt vanligt glädjedödandet och abstinens av att få bestämma över andra vuxna.

Men det finns fler i motståndsrörelsen mot dessa makthöga människor. 

Alftons pappa. Eller rättare sagt Alftons och Alfons pappas mamma – Gunilla Bergström. Författaren som gjort böckerna. 

Alfons pappa röker pipa. I alla möjliga situationer i böckerna, bland annat här, när han läser saga för Alfons innan han ska sova.

 

Och när Bergström får frågor på sin hemsida om just detta, det är väl någon Vet Bästerberg- typ som jagat upp sig, har ett sådant klockrent svar. 

Jag är inte intresserad av att ”ligga rätt i tiden” eller vara ”politiskt korrekt”. Usch, så förnedranden. Vara korrekt! Hellre motvalls, självständig och busig

 

Det är sammanfattningsvis alltså bara dumheter att förbjuda cigarettpaket. Det har ingen effekt och kommer inte ens vara möjligt utan grundlageändring. Det handlar bara om att vissa människor alltid vill bestämma om andra människor. Vuxna människor. Samma människor som införde danstillståndet och nu vägrar avskaffa det. Allt kul ska förbjudas. 

Jag gör som Bergström och avslutar med:

Länge leve Alfons pappas pipa!

Med vänlig hälsning

Den svenska grenen av ”Leave me the fuck alone coalition

Bilden är gjord i samarbete med satirtecknarna ”I fablernas land”
 

Politisk arkeolog

Flyktingströmmar, Tyskland, möten mellan Tyskland och Sverige, dålig integration etc. 

Trodde ni detta var något unikt för 2000-talet?

Tänk om.

För om man roar sig med att leta lite på riksdagens hemsida kan man hitta samma, fast i en helt annan tid. Ibland undrar man om världen ens förändras alls. Är det bara kläder, frisyer, teknik etc som ändras men politiken består?

Ja, skulle jag nog vilja svara på den frågan. Delvis är det i alla fall så. 

Den 21 maj 1986 debatterades också en flyktingvåg, som kom över Medelhavet. Och sedan via Tyskland och Danmark. Känns det igen?

Bakgrunden var att flyktingströmmarna ökade radikalt, från ca 1 500 till 5 800 personer. Jag vet att nivåerna ser futtiga ut jämfört med dagens men det var en annan tid och ökningen var sett ur det perspektivet enorm. Regeringen Carlsson blev bekymrade.

Så de skickade sin Moskva-ambassadör till DDR. För Sovjet styrde ju bakom järnridån, och där ingick Öst-Tyskland DDR. Alltså åkte amdassadör Anders Thunborg från Moskva till DDR för att prata med kommunisterna, där Honecker var statsminister. 

Regeringen ville stoppa flyktingar från att komma till Sverige via Tyskland helt enkelt. 

Nedanstående sa folkpartisten Birgit Friggebo till socialdemokraten Wivi-Anne Cederqvist i riksdagen apropå detta ärende:

Vid årsskiftet upphörde flyktinginvandringen via Östtyskland. Bakgrunden till detta är att regeringen genom ett aktivt ingripande och förhandlingar med den östtyska regeringen, genom bl a Anders Thunborg, tvingade fram visumbestämmelser
 

Den svenska regeringens handlande har blivit en signal till efterföljd i andra länder. Överenskommelsen har därvig blivit en internationell symbol för det allmer hårdnande klimatet för flyktingar”

Besöket Thunberg gjorde ledde till att DDR började kräva inresevisum till Sverige av alla flyktingar som kommit via Medelhavet, via Turkiet och in i Euoropa och som sedan sökt sig till Tyskland för vidare resa till Sverige via Danmark. På den här tiden fanns ingen Öresundsbro utan för att nå Sverige blev man tvungen att åka båt. 

Flyktingvågen upphörde på grund av det här.

Flyktingarna fick inte resa vidare från DDR utan skickades där tillbaka, eller beviljades asyl i DDR. 

Detta protesterade alltså Friggebo mot i riksdagen 1986. 

Cederqvist svarade:

För det första vill jag slå fast att den grundläggande regeln är att en utlänning för att få vistas i Sverige skall ha visum eller uppehållstillstånd”.
 

 ”Från svensk sida framförde ambassadör Anders Thunborg att DDR borde ansluta sig till en internationell praxis när det gällaer utfärdandet av transitviseringar
….

En majoritet av dem som reste via DDR för att söka asyl i Sverige kom från ett annat land än de flytt ifrån och hade i praktiken redan skydd

Här här vi Dublin-förordningen, fast innan vi ens gick med i EU och långt innan just denna fanns. Att en flykting har redan skydd när de kommit till ett annat land än det de flyr ifrån.  
  
Tre år senare, 1989 stod invandringsminister Maj-Lis Löw i riksdagen och pratade om samma sak. Ungefär.

För nu ville regeringen skärpa asylreglerna ännu mer. Debatten skedde 31 maj, i december fattades det kända Luciabeslutet. Bara kvotflyktingar från FN skulle beviljas asyl och alla som befunnit sig i landet under 12 månader skulle också avisas direkt. Skälet var att skydda välfärdsstaten. Det året sökte fler asyl än någonsin tidigare sedan andra världskriget – 29 000 personer. 
 

Här ser vi inte heller något nytt egentligen. För vi har fortfarande problem med långa handläggningstider, brist på bostäder och bristande integration så att invandrarna hamnar utanför arbetsmarknaden.

Moderaten Gullan Lindblad lyfte fram vikten av jobb hos flyktingar och kritiserade regeln att en asylsökande inte får börja jobba innan ansökan är prövad. 
 

På vissa områden har det alltså egentligen hänt väldigt lite. 

Kanske att nutidens Folkpartiser är Centern och att Folkpartiet numera har samma inställning som Centern 1982. De har bytt plats. I övrigt är Moderaterna eniga på Socialdemokratern om mer restriktiva regler för ökad ordning och reda men betonar vikten av att invandrare måste få jobba. 

Och socialdemorkaterna pratar med tyskarna om hjälp att stoppa flyktingströmmen. 

 

Aktivist spinn-doctor

På torsdag delar PR-branschen ut sina årliga priser på galan SPINN. De bästa kampanjerna och byråerna inom PR-branschen får pris under galan. 

Så lagom till det tänkte jag det kunde vara kul att titta lite på hur socialisterna arbetar anno 2015. Aktivisterna. De som tycker våld är en okej metod att få fram sitt budskap på och får abstinens om de inte fått gå på en demonstration på en månad.

De som nu blivit för gamla för att själva orka kasta sten på folk men som istället använder sociala medier och andra redskap för att organisera andra. 

Socialistiska aktivister som fungerar som PR-byråer och är minst lika skickliga på att få medialt genomslag. Vem skulle jag vilja ge ett SPINN-pris 2015?

Jag öppnade tidningen idag, DN.

Och se där, vem dyker inte upp på bild om inte Mathias Wåg? Bredvid boende i Årsta så att man ska tro att han är boende i Årsta, vilket han inte är. 

För av alla dessa är nog Wåg den största organisatören. Socialisternas egen spinn-doctor. 

Av copyrightskäl kan jag inte visa bilden i DN, den har DN rättigheter till men klicka på länken så kommer ni till DN och kan se bilden på aktivisterna och den boende. 

I DN-artikeln påstås Sundman vara hyresgäst. Mathias Wågs deltagande på fotografiet i artikeln får läsaren att tro att även han är hyresgäst. 

Tidningen ETC är mer ärliga här och berättar att Sundman kommer från nätverket Allt åt alla. Därifrån kommer även Wåg. 

Man undrar ju om Anders Sundman har någon koppling till Loan Sundman, en av Wågs polare i Researchgruppen.

Vad gör Wåg där, undrar ni kanske? Om han nu inte bor i Årsta. 

Han arrangerar protesten. Faktum är att han arrangerar väldigt många av sådana här till synes folkliga protester men i själva verket ligger en av de föreningarna han är med i och har grundat bakom och letar sedan upp boende som kan delta.

Det DN-artikeln illustrerar är ett mycket smart PR-upplägg:

– en iscensatt gräsrotsdemonstration som egentligen är organiserad av en skicklig lobbygrupp.

Som använder sig av boende och sedan journalister som nyttiga idioter för sin sak. 

Ungefär så här ser det ut när de iscensätter en sådan här ”folklig protest”:
 

Professionella aktivister och PR-strateger organiserar alltså olika ”boendeuppror”, ser till att pressen kommer dit och försöker maximera PR-effekten, inte sällan i samarbete med Hyresgästföreningen som också brukar citeras i samband med dessa demonstrationer.

Som i DN-artikeln idag, ett typexempel på hur de jobbar. Det finns många fler. 

Så hatten av till PR-proffsen i aktiviströrelsen Allt åt Alla.

Det finns till och med ett ord för detta: Astroturfing.

Astroturf är ett märke på konstgräs. Astroturfing innebär just att en lobby-organisation i hemlighet lajvar gräsrötter i syfte att bilda opinion för något. Precis som alltså Allt åt alla och alla deras vänner gör. I själva verket är de hitte-på-gräsrötter. 

Och de gör det med förträfflighet. 

Så bra att jag tycker att de borde få ett eget SPINN-pris. 

Mathias Wåg vet hur kul det är att få priser, han fick ta del av Guldspaden som Researchgruppen fick 2014. Den organsiationen har han helt otippat också varit med och grundat. De flesta av aktivistnätverken som finns eller har funnits har Wåg grundat nämligen. 

För Wåg är ingen duvunge. Och har lång erfarenhet av socialistisk aktivism. Han inledde den banan redan i grundskolan då han gick gick med i Fältbiologerna som 12-åring 1982. 

 

Det var på 90-talet som Wåg blev ännu mer aktivistisk och regelrätta sabotage började användas. Han var engagerad i Ekologisten och var sedan en av medarrangörerna till SEA – Socialekologisk aktion. Wåg tog redan då rollen som spindel i nätet samt utvecklade sina kunskaper inom media och PR, till exempel skickade SEA alltid pressmeddelande när de gjort sönder något vägbygge.  
 

1993 var Wåg med och grundade Antifascistisk Action. Även kallad AFA av media, av dem själva kallas nätverket Antifa.  

AFA låg bakom kravallerna i Göteborg. Våld är en av deras arbetsmetoder, och att skrämma upp politiska motståndare. De brukar hävda att det ”bara” handlar om nazister men de har misshandlat och trakasserat även vanliga politiker, framför allt borgerliga. 
 

Men aktiviströrelsen fick ett stort bakslag just efter Göteborgskravallerna 2001 och har väl inte hämtat sig sedan dess. 

Även Wåg, som såg nya sätt att påverka samhället när han tröttnat på att kasta sten. Det var då han började bygga upp nya organisationer, varumärken och strategiskt utveckla metoden jag visat ovan för att få så mycket press som möjligt. Ett fullfjädrat PR-koncept. 

Till exempel var han med och bildade föreningen Allt åt Alla. Föreningen bildades 2009. 
 

På Allt åt allas hemsida kan man läsa om hur de jobbar, bland annat lär de ut exakt de som AFA sysslar med. 

De kallar sitt arbete ”stadsdelskamp”. 
 

Linje 19 är en förening som tagit sitt namn just efter T-banelinjen 19 som går mot Hagsätra.

Linje 18 inspirerades av Linje 19:s framgångar och startade en systerförening, som fokuserar på stadsdelarna efter linje 18 och har bland annat ordnat demonstrationer i Hökarängen. 

2013 bildades ett liknande nätverk i Alby – Alby är inte till salu

Motkraft är en sajt som samlar information om events, demonstrationer etc. Som en online-baserad anslagstavla för alla aktivistnätverken och föreningarna. 

Högdalens vänner bildades 2015 när en skola på 9000 kvadratmeter i Högdalen såldes. Då valde ett gäng personer att ockupera skolan i Högdalen (de döpte skolan till Folkets hus).  

Rätt att bo är en opinionssajt för hyresrätten. Gissningsvis finansieras den av Hyresgästföreningen men likt alla dessa föreningar finns inte ett ord om vem som betalar. 

Osynliga partiet bildades, och lades ner 2006. De försökte med olika antidemokratiska betoder att sabotera för olika borgerliga partier och aktivisterna som drev det kom från syndikalisterna. Motkraft var här en del av den rörelsen. Gissningsvis var Wåg även engagerad här men rena bevis har jag inte hittat. 
 

Tidningen Brand är en gammal anarkist-tidning (grundad 1898) som Wåg var chefredaktör för 2010 då den återuppstod efter att ha varit nerlagd. 

Exakt vad Gustav Fridolin gjorde där kan man dock undra. Rolig rubrik också, nu när Fridolin är grundskoleminister själv. 

I första numret när de återuppstod skrev Wåg ihop med Ekis Ekman artikeln ”Först tar vi ett hus, sedan hela staden”. 
 

En annan aktör i nätverket är Skarpnäcks folkhögskola som i våras arrangerade seminarium med ABF och Allt åt alla om just stadsdelsaktivism. Eller seminarium, ett stormöte. 
 

Här finns också ett annat nätverk knutet – SIVAV, vilket betyder Söderorts institut för andra visioner. 

Wåg föreläser ofta för de olika föreningarna jag radat upp. På så sätt får man alla föreningar att jobba på samma sätt, ha samma bakgrundsinformation etc. Förmodligen erfarenheter Wåg har från tiden med AFA. 
 

DN-artikeln idag är långt ifrån Wågs största eller enda PR-framgång. 

2012 arrangerade han och gänget i Allt åt Alla överklassafari
 

Martin Fredriksson är med i Researchgruppen och den som betraktas som mest kunnig IT-mässigt.

PR-tricket fick jättemycket spinn.

DN, Aftonbladet, Expressen – en rad nationella och lokala tidningar bevakade arrangemanget. 

 

Så nästa gång ni ser en artikel om olika ”boendeprotester” i Stockholm, leta då efter Mathias Wåg i bilden. Eller läs mellan raderna vilka det är som ligger bakom dessa påstådda gräsrots-event. 

När missnöjda vanliga hyresgäster i olika stadsdelar ser ledsna ut i någon tidning, tänk ”astroturfing”. 

Det är inte de boende.

Det är aktivisterna och deras spinn-doctor som ligger bakom. 

I brist på ett SPINN-pris tänkte jag därför avsluta med att ge Wåg en virtuell pokal för sitt profesionella och gedigna PR-arbete genom åren. Smart jobbat. 

Här får du 2015 års…….. ASTROTURFING-PRIS!

Grattis!