Allt är kemiskt

Det finns flera problem med debatten om kemikalier just nu. Ett av dem är att den drivs av folk med kunskap men som av opinionsbildande motiv ignorerar stora delar och vinklar, dels drivs av folk utan koll. De senare blir den stora hejarklack bakom de med kunskap. 

Duperade av mäktiga intressen blir det en sorts gratis supporterklubb. Även politiker, som ju drivs av intresset att få så många väljare som möjligt, hakar på. De ser att en stor massa blivit oroliga för kemikalier och ser en marknadsandel här. Om de har lösningarn på oron får de väljare, att sedan oron är obefogad är inte deras sak. 

Alla vill sälja. Eller snarare, alla vill att andra köper det de säljer. Förtroende i form av röster eller medlemsskap i stora organisationer, som säljer godhet. 

Ett perspektiv som fått ge vika i hetsen på alla kemikalier – och alla är farliga – är vetenskapen. Och balansen. 
 

Rågångarna just nu är att kemikalier, stora som små oavsett var de finns, kommer långsamt att först döda våra bebisar, sedan oss. Eller åtminstone göra oss impotenta, allergiska, astmatiska, cancersjuka etc. 

Det är helt omöjligt att föra en balanserad debatt. 

Därför blev jag väldigt glad när jag såg den här artikeln på bloggen The logic of science. Bloggen har följande syfte: 

Av praktiska skäl kommer jag benämna bloggaren ”han” i nedan trots att jag inte vet könet. Eftersom jag vägrar använda modeordet ”hen”. 

Ett ljus i mörkret alltså. 

Artikeln heter ”5 simple chemistry facts” och artikelförfattaren har liksom jag ruttnat på onyanserna och okunskapen i kemikaliedebatten, ivrigt påhejad av vetenskapsfientliga miljövänner i polyesterkoftor vars elixir är domedagsprofetior av olika stora och mindre karaktärer. För dessa gör dem själva till de som kan rädda världen, ger deras liv lite mer mening. På vägen pajar de tyvärr en massa saker. 

Som folks uppfattning om vetenskap. Och deras bild om hur verkligheten faktiskt ser ut. 

 

Bloggarens poäng sammanfattas sedan i fem kortare stycken. 

Den första poängen är: allt är kemi. Människokroppen är 100 % byggd av olika kemikalier. Allt vi äter består bara av kemikalier. När vi äter startas olika andra kemikaliska processer. Allt. Är. Kemi. 

Ett kemikaliefritt liv är därför helt omöjligt. Bara att läsa det här blogginlägget startar olika kemiska processer där olika typer av kemikalier är inblandade. Inuti din kropp. 

En annan poäng han vill göra är att längden på det kemiska namnet inte på något sätt korrelererar med farligheten. Ibland kan man tro det om man lyssnar på en av dessa anti-kemikalie-månglare ikädda diverse trånga superhjältedräkter. En del av dem hävdar att man ska inte äta något man inte kan uttala namnet på eller stava.  

” It is naive and childish to base your diet or medical practices on your pronunciation skills”

Nedan ser ni exempel på en hel del svåra namn att uttala. Men som en människa måste få i sig, annars dör vi till slut. Askorbinsyra till exempel. Låter inte alls hälsovänligt. En mer rabiat kemikaliehetsare hade garanterat fått ett mindre frispel, om personen inte kände till att det handlar om C-vitamin. Utan den blir vi sjuka. 
 

Det andra poängen i hans artikel är att det inte finns några farliga kemikalier. Inte en enda. Det finns bara farliga doser. Ingen kemikalie är farlig av sig själv. Eller alla kemikalier är farliga. Farligheten ligger BARA i hur mycket av kemikalien du får i dig. 

Du har just nu aluminium, bly, formaldehyd, arsenik, cyanid och andra ”farliga” kemikalier i din kropp. Dessa hade du haft i din kropp även om du växt upp på en isolerad ö, bara ätit dina egenodlade organiska grönsaker, aldrig använt mediciner, vaccinerat dig etc.  

Varför? För att de normala i vår livsmiljö på jorden och vi får dem från jorden, vattnet etc. Vissa produceras till och med av våra kroppar, som formaldehyd. Ja, det är den kemikalie som används för att balsamera lik. Den producerar våra kroppar själva i små doser. 

Så varje gång någon säger att något är farligt borde ni ställa er två frågor: 
 

Vi kan ta kemikalien metanol som exempel. Även kallat träsprit. Dricker man det för att exempelvis blir full blir man jättesjuk. Det här vet de flesta. Att dricka träsprit är farligt. Ergo är metanol jättefarligt. 

Men få vet att vanliga livsmedel innehåller just metanol. Exempelvis i bönor (jag har en tes om en direkt korrelation mellan en persons kemikaliefobi och bönkonsumtion där båda faktorerna ökar, men den är ännu inte vederlag vetenskapligt, tyvärr. När den blir det – chockvåg i kemikaliehatar-communityn. Svält uppstår).
 

Folk har dött av att de druckit för mycket vatten. Att på kort tid dricka litervis med vatten är alltså livsfarligt. 

Den tredje saken: det är ingen skillnad mellan en naturlig kemikalie och en producerad. De påstår av exakt samma delar oavsett hur man gör dem, annars är de inte samma ämne 

En sak dessa fobiker ofta pratar om är ”naturligt”. Naturen är nämligen full av farliga kemikalier, som arsernic, cyanid och andra starka gifter som i små doser kan döda en människor. Här kommer vi tillbaka till dos igen. Den vi kan alltså klara mycket små nivåer av exempelvis arsenik utan problem, vilket vi gör. Större dos – utcheckning. 

Förutom dos handlar också kemikalier om vilka andra kemikalier de kombineras med. Natrium är exempelvis explosivt om det kommer i kontakt med vatten. Men tillsammans med klor (som också i små doser är farligt) blir dessa två kemikalien natriumklorid, även kallat bordssalt. Det vi köper i affären. 

Slutsatsen här är att vi behöver balans i kemikaliedebatten. Få vet ens vad de pratar om, de som vet drivs i stor utsträckning av opinionsbildande intressen av något slag. Som Naturskyddsföreningen exempelvis. 

Ta saker ni hör och läser med en nypa natriumklorid. 

 

8 kommentarer
  1. Hej!
    Tyvärr ignorerar båda sidor i den här debatten vad en kemikalie faktiskt är, något som gör att man kan komma fram till vad man vill. Här finns svenska kemisamfundets definition:
    http://www.krc.su.se/documents/Kemikalie_Kv10_01_63_65.pdf

    Därur läder vi bland annat att:
    ” Med ”kemiskt ämne” avses ett grundämne eller
    dess föreningar med andra grundämnen till molekyler
    eller specificerade entiteter av ett och samma
    slag.
    Med ”kemisk produkt” avses ett kemiskt ämne
    eller en blandning av flera sådana, som används
    industriellt eller kommersiellt.
    Med ”kemikalie” avses en kemisk produkt som
    är makroskopiskt homogen.

    En kemikalie är ej heller avsedd att förtäras. ”

    Alltså: Ingenting (tillåtet) som tillätts i mat är kemikalier, per definition. Blod är inte uppbyggt av en massa kemikalier.
    Om det inte används industriellt eller komersiellt så är det inte en kemikalie.

    //Otto Manneberg, Tekn Dr

  2. Svenska Kemistsamfundets Nomenklaturutskottet har gjort en bra artikel om hur man definierar kemiskt ämne, kemisk produkt och kemikalie.
    Vid nomenklaturutskottets möte den 5 februari 2001 kunde vi till sist enas om definitioner för de tre enligt följande;
    ■ Med ”kemiskt ämne” avses ett grundämne eller dess föreningar med andra grundämnen till mole- kyler eller specificerade entiteter av ett och samma slag.
    ■ Med ”kemisk produkt” avses ett kemiskt ämne eller en blandning av flera sådana, som används industriellt eller kommersiellt.
    ■ Med ”kemikalie” avses en kemisk produkt som är makroskopiskt homogen.
    Läs mer i artikeln http://www.krc.su.se/documents/Kemikalie_Kv10_01_63_65.pdf

  3. Intressant inlägg. Rätta till stavfel på Arsenik och ”kan döda en människor” i fjärde stycket nedifrån blir det ännu bättre.

  4. Rättning: ” De påstår av exakt samma delar oavsett hur man gör dem, annars är de inte samma ämne” -> ” De består av exakt samma delar oavsett hur man gör dem, annars är de inte samma ämne”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *