Den förlorade hösten – en ny deckare av Glenn Knäckberg

Stefan satt i sin blå fåtölj på tjänsterummet och tänkte tillbaka på sommaren. De hade haft så roligt, han, Gustav, Åsa och Jonas. De hade åkt tåg, varit på Gotland ihop och stått på samma sida, kamraterna, i TV-studiorna. Även om de inte fick ha med sina röda fanor i bild hade det känts som om de var med i tanken. Det var dom mot världen. Ett tag kändes det som 1968 igen, när Sverige målades rött, demonstrationstågen duggade tätt, hus ockuperade. Eller 70-talet när alla var så vänster att lyssnade man på ABBA var man ett imperialistiskt kapitalistsvin. Det var tider det. 

Det knackade plötsligt på dörren, Stefan ryckte till och spillde kaffe på kavajen.

–  Stör jag? sa hans unga pressekreterare, direkt hämtad från politruckinternatet SSU. ”Ska jag hämta en servett?”

– * mummel mummel

– Ursäkta?

– Ja, eh, eller….nej….eller jag vill vara tydlig med att ingångsvärdet är en servett men efter förhandlingar, eh, jag sträcker ut handen så kan du torka

–  Jag lämnar pressmeddelandet om fascister här på bordet så kan du läsa, sa pressekreteraren innan han stängde dörren igen

Stefan gick fram till kaffebryggaren han tog med sig från LO-borgen, en hederlig bryggkaffebryggare han fått som talarpresent när han var Metall-ordförande. Han förstod sig inte på sådana där som tydligen laddades med en kapsel som såg ut som den var från en rymdskepp. Hela apparaten såg faktiskt ut som ett. Nä, bryggkaffe kan man lita på. Han hällde upp en kopp till, lutade sig tillbaka mot den lite stela stolsryggen och tittade ut mot Strömmen. Regnet strilade på fönsterrutan och påminde honom om hur ledsen han var. Och arg.

Vad är det frågan om?, tänkte Stefan. Skulle vi – socialdemokraterna – inte ha majoritet för vår budget? Jag vet ju att alla egentligen tycker att det är den bästa men de kan bara inte erkänna det. Så i tanken HAR vi majoritet. Vi har alltid majoritet. Vi är sossar. Det är det första man får lära sig på Bommersvik ju. Att vi är sossar och vi har alltid rätt. Alla andra partier som någonsin funnits vill egentligen vara sossar. Se bara på det där fiaskot Nya Moderaterna. Arbetarpartiet? – pyttsan.

Han kände hur han för ett ögonblick blev arg och varm. Men det försvann likt en vindpust på Strömkajen. Eller ett valresultat från september,

Det hade ju varit en så begåvad strategi som Jazzare Larsson och hans gäng kläckt. Att gå till val på att nästan inte lova någonting och inte avslöja med vem han tänkte bilda regering med. Okej, visst hade de hela sommaren lovat att Bromma flygplats inte skulle stängas, att den där motorvägen skulle byggas, att de inte skulle höja skatt på arbete. Men de hade ju alltid lyckats smita från de där så kallade löftena efter valen tidigare. Begrava i någon utredning eller smyginfört. Jäkla internet. Och likadant med regeringen. De – sossarna – hade ju alltid tidigare kunnat välja och vraka efter jordskredssegrar som denna. Men icke. Det är tydligen andra tider nu. Väljarna tror att de har något att säga till om. Och media ska vi inte tala om. Förr i tiden var de mer lydiga. De visste ju att det kunde belönas i framtiden, till exempel bli chef över SVT. Man kunde också höja lite skatter, exempelvis reklammoms och annat om det inte blev som man tänkt. Över lag var världen idag inte ett roligt ställe längre. Det enda som återstår verkar vara det där Kwitter som folk plånkar på. 

Jazzares idé att vi skulle betraka Nya moderaterna som New Kids on The Block – tillfälliga och flugan för dagen, funkade inte heller. Tydligen har de inte tänkt att ens ta en bandpaus och köra solo ett tag i alla fall. Och de tror fortfarande att de kommer kunna fylla arenor med fans. Allt hade ju sett så bra ut i september när Rajraj äntligen drog. Fy bubblan, vad jobbig han var. Snodde allt rampljus från oss sossar och var märkvärdig. Och lurade och duperade alla med sin borgerliga politik. Folk har ju börjat tro på riktigt att borgerlig politik är något att han nu. Äntligen skulle ordningen återställas. Och så händer det här. Ingen budget. Eller jo, den pappershögen till budget borgarpacket kuppade igenom genom att helt fräckt lägga fram den i riksdagen trots att de visste att vår budget är den riktiga. Hur ska vi lösa det här nu då?

Det knackade på dörren igen.  Ett runt huvud med två dubbelhakor kikade in glatt.

–  Tjena Stefan, sitter du och tänker, din gamla plugghäst? Du kommer få ont i huvudet, sa Kålle på blekingska och bullrade iväg ett sådant där typiskt Kålle-skratt.

–   Jo, hörru. Nja, nej,….eller egentligen…..mitt ingångsvärde är….det var det ena. 

–   Hö hö. Men nu får du lägga av, fikapausen är slut och svetsen måste startas. Vi har en valrörelse att planera.

 

 …….fortsättning följer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *