Det här är din kulturminister

Bah Kuhnke har varit i Sommar i P1 två gånger. Det första avsnittet från 2001 sammanfattar jag nedan:

Hon inleder sitt prat med att berätta om en resa med unga kommunister till Sovjet. Och sjunger en frikyrkosång om att Gud kör spårvagn. Inte så konstigt eftersom den lilla byn har hela tre samfund. På 377 personer. Hon berättar också om sin kommunistiska uppväxt. Sossarna var för borgerliga. Men hon fick ändå gå på Unga Örnar ibland, något hon beskriver som en dröm. Hon är uppvuxen i Filadelfiakyrkan. Höjdpunkten på året var tältmötesveckan, när folk talade i tungor och ”botade” sjuka. Mindre avsnitt om n-ordet. Sedan lite mer religion innan det är slut. Sammanfattningsvis handlar 80 % av programmet om Gud. 

Den andra gången var 2011.

Hon var på resa med Fair Trade i Dominikanska republiken, sin första jobbresa. En av de fattiga hon träffade var den gravida alkoholiserade trebarnsmamman Maria. 

Alice berättar med allvar i rösten: 

Och jag förstod att hon försörjde sig genom att sälja sin kropp till chaufförer som passerade gränsen. Den mest eftertraktade betalningen var den i form av alkohol.
……
”Och i någon slags ogenomtänkt naiv desperation vände jag mig till Maria och frågade uppgivet, sökande: ”När känner du hopp? När känner du hopp om ett bättre liv?”. Marias leende, som suttit där hela tiden, försvann. Hon tittade på mig med en avmätt blick och jag skämdes och ångrade att jag frågat innan hon öppnade munnen. Och så sa hon helt allvarligt iskallt: när jag är full.”

Hon går ut ur skjulet i någon form av panik. Och ställde sig bakom ett skjul.

”…och så ställde jag mig där, tog av mig ryggsäcken, förde den mot mitt ansikte och skrek i den så dovt jag kunde samtidigt som jag tryckte den hårt hårt mot min mun. Och för första gången i mitt liv gav jag upp på riktigt……”

Och jag vände mig till Gud att han skulle se till att Maria och framför allt hennes barn slapp det här: ”Gode Gud, du som hör bön. Jag ber dig, ta Marias barns liv. Det är inget liv värt att leva. Det är bara en tidsfråga innan den äldsta av dem också börjar sälja sin kropp för en bit bröd eller lite alkohol. Så låt dom dö. Låt dem somna in och aldrig mer vakna till det helvete dom lever i. Låt dom dö för att deras liv är meningslöst”.

Här står alltså vår nya kulturminister och önskar livet ur födda och ofödda barn. I Guds namn. Mysigt. 

”Och precis när jag sagt det här, egentligen osägbara, var det som om något som slog mig, något starkt, något stort och jag gick på några sekunder från att vara helt kraftlös och knappt kunna andas till att uppfyllas av enorm strömmande styrka och alldeles kristallklar insikt: jag hade fel. Det var inte Marias barns liv som var meningslöst utan mitt”.
…..
Och jag började skratta. Jag vet att det låter sjukt men jag började skratta där bakom skjulet, helt lycklig och tacksam och bad Gud att den dagen jag glömmer bort vad jag nyss varit med om och den dagen jag inte gör allt jag kan för att göra mitt liv meningsfullt, då vill jag inte leva längre. 

Ja, vad ska man säga?

Det här är så knäppt att kommenterarer liksom är överflödiga. 

14 kommentarer
  1. Vad är det som är så knäppt att du inte behöver kommentera? Utveckla gärna istället för att publicera såna här mobbinginlägg.

  2. Alltså, tanken är hemsk och irrationell, vilket, om jag minns rätt, hon erkänner. Hennes poäng är insikten som hon får sedan. Är inte det VÄLDIGT tydligt? Och, ärligt talat, de som inte haft irrationella och hemska tankar tror inte jag är mänskliga.

    Jag är inte inte imponerad av Bah Kuhnke men ännu mindre av det här inlägget.

  3. Jag fattar inte vad det är som är så knäppt. Hon ser något som är så hemskt att hon inte står ut, och ber till Gud att det upphör.

  4. sossarna rekryterar utan urskiljning. Skrämmande ministertillsättningar, Magdalena Andersson, Bah, Anna Johansson (har inte gått genom gymnasiet). Skall dessa kvinnor verkligen representera Sverige?

  5. Lätt chockerande att vissa inte ”förstår” att det faktiskt är tämligen galet att be en bön om döda barn… ingen skulle väl anse det normalt om hon hade utelämnat bön, och bara uttalat denne önskan: ”jag tycker barn som lever / förmodligen kommer leva ett dåligt liv borde dö (dödas – eftersom det är vad hon bad om)” eller om hon istället bett någon vanlig dödlig döda dessa person? Vad är skillnaden, det blir moraliskt OK helt plötsligt när man istället ber gud döda folk?!

    Underligt med sådan tolerans för detta sen, i samma land där man i övrigt är så besatt av tex. nazism och att bekämpa sådan. Själva kärnan i sådana ideologier är ju just att de ”ovärdiga”, ”svaga” osv inte borde finnas till? Nu kallar jag såklart inte Alice för nazist, men detta är ett i grunden samma typ av otäcka tänkande där en annan person sitter och dömer om vilkas liv som är värda att leva, vilka liv som är värda något. Det har inte ett dugg heller med några ”kulturkrockar” att göra.

    Medmänsklighet är inte att önska livet ur människor för att de har det svårt, det är snarare att hjälpa dom.

  6. Sorry, förstår inte. Hon ber en bön med uselt innehåll och får ett bönesvar som slår henne på fingrarna, snarare än besvarar hennes bön. Point? Maria Nilsson sammanfattar kulturkrocken rätt bra.

    Om du har problem med att vi kristna finns så bör du tala med din terapeut om det. KBT kan hjälpa.

    Själv betraktar jag ovanstående inlägg från dig som ett olycksfall i arbetet – för Slöso är oerhört viktig. Därför vill jag – utan en gnutta raljans eller ironi – säga lycka till! Du behövs.

  7. Alltså – vem fan bryr sig? Hon är ju knappast den tokigaste personen i ministerpost?
    Att hon bad en fantasifigur att få slut på en medmänniskas lidande, oj vad hemskt!

  8. Det verkar som kravet för att bli minister är att man har nån slags psykisk sjukdom. Hela den nya regeringen är fantastiskt inkompetent på alla plan. Jag vill nästan ha landsförrädaren Reinfeltd tillbaks.

  9. Du får gärna förklara vad du tycker är ”knäppt”. Jag förstår inte riktigt syftet med ditt inlägg. Kanske oövertänkt eller?

  10. Varför är det knäppt för?? En människa som levt ett tämligen skyddad liv i en församling och sen Disneyklubben kommer till ett fattigt land och får se hur människor i verklig nöd försörjer sig?? Ingen kan väl klandra henne för den chockupplevelsen, snarare för att var naiv för så dum kan man ju inte vara så att man inte visste att prostitution finns och att man en vacker dag sitter framför en sån kvinna med. Men jag förstår chocken mellan värnamo-stockholms livet – Dominikanska republiken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *