Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell.
Det är en av landets största politiska bloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad, med toppar på upp till 160 000.

Är du journalist och vill använda material, maila mig eller ring så ordnar vi det.

Vill du bli prenumerant på bloggen och donera valfri summa per månad via Patreon, klicka här.

Bedrägeri-förmedlingen

Ju mer pengar som finns på ett ställe desto större risk för att någon vill stjäla dem. Just nu läser jag boken Helikopterrånet, om kuppen mot värdedepån i Västberga. Men samma sanning gäller även bidrag.

Och den myndighet som förutom Försäkringskassan hanterar flest miljarder av våra skattepengar är kassa Arbetsförmedlingen. Ni vet de som har 12 000 anställda men inte lyckas förmedla mer än ett jobb per arbetsförmedlare och månad? Nej, alla 12 000 är förstås inte arbetsförmedlare men det hjälper ju inte.

Jag har fått följande information från ett polisbefäl anonym även för mig. Det är hans släkting som kontaktat mig. Vissa uppgifter är därför inte verifierade därför att det helt enkelt inte varit möjligt på grund av myndigheters sekretess. 

Det pågår sedan flera år omfattande bedrägeri med Arbetsförmedlingens resurser – de som är olika sorters lönesubventioner. I dagsläget finns det följande:

Bilden ovan gjorde jag till inlägget ”Sveriges sämsta myndighet” förra hösten.

Ni ser att det finns en del pengar att håva in här bara du är kreativ och skrupelfri. För vissa av dem ger 100 % av lönen betald av Arbetsförmedlingen. Allt du behöver är ett personnummer faktiskt och ett anställningskontrakt.

Eller, du behöver inte ens personnummer. Det räcker med ett så kallat samordningsnummer. Är du nyanländ och väntar på din asylansökan kan du ändå jobba. Då ansöker du hos Skatteverket.

Men om du vill lura till dig pengar av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan du också fixa samordningsnummer. I Sverige har vi nämligen ett system att många andra myndigheter kan utfärda just samordningsnummer. Till exempel numera populära Transportstyrelsen.

Bedrägeriet jag ska beskriva som polisbefälet som jobbar med bedrägerier berättat om handlar nämligen om bilar. När du säljer en bil till en utländsk köpare måste nämligen köparen ha ett personnummer. Någon kan säkert beskriva varför detta är nödvändigt för det framgår inte för oss lekmän inom bilfrågor. Eftersom utländska köpare givetvis inte har ett svenskt personnummer utfärdar Transportstyrelsen ett samordningsnummer som används för att föra över ägarskapet av bilen från den svenska ägaren till den nya utländska. För att få ett samordningsnummer krävs ett godkänt ID-kort.

Problemet är att det i många länder är jättelätt att köpa ID. Till och med i Sverige.

En personen, framöver kallad Huvudmannen, säljer därför en bil på Blocket. En skruttbil. Bilen ”köps” av en person som bor i säg Bulgarien eller Moldavien. Personen skaffar ett falsk ID, kopior skickas till Transportstyrelsen och den fejkade personen får därefter ett samordningsnummer. Nu kan ”köpet” genomföras. På skruttbilen och den registreras på denna fejkade person boende i Bulgarien.

Nu har Huvudmannen ett samordningsnummer. Han går och registrerar ett aktiebolag hos Bolagsverket för 50 000 kronor. Det är uppe på några dagar, F-skatt och moms kommer efter ansökan efter några veckor bara via verksamt.se.

Sedan kontaktar Huvudmannen Arbetsförmedlingen för att få lönebidrag för personen med samordningsnummer som inte finns. Han kanske påstår att han/hon är asylsökande. Huvudmannen skriver ett fejkat anställningskontrakt med den fejkade personen, som kanske i Bulgarien inte ens vet om att denne är inblandad utan tror att de fått lite pengar för att stå som ägare på en bil bara. Lättförtjänta pengar.

 

När du ansöker om att anställa med någon form av alla de stöd vi tyvärr har (och som alla suger) går det till så här:

Ingen på Arbetsförmedlingen träffar alltså individen med kontraktet. Allt sköts via webben. Gissningsvis kontrollerar aldrig Arbetsförmedlingen företaget heller och det krävs uppenbarligen inte att man drivit verksamhet ett år så att ett bokslut finns, vanligt om man ska till exempel få leasa saker på firman som en bil. De godtar inte nystartade bolag utan vill se att det finns ett godkänt bokslut först. Men inte förvaltaren av många tiotals miljarder med skattepengar.

Efter 14 dagar börjar pengarna rulla in på företagets konto. Huvudmannen har givetvis genomför ett 10-tal bluff-försäljningar minst av olika skrotbilar för att få samordningsnummer. Personerna finns alltså inte ens i Sverige. Huvudmannen betalar ut ”lönerna”, eftersom Skatteverket brukar ha örnkoll på skatterna redovisar Huvudmannen säkert löneskatterna också. Som ska in en gång per månad. Annars drar han på sig onödig uppmärksamhet. Momsen däremot kan han välja att betala en gång per år. Har han inga planer på att köra längre kan han bara strunta i momsen tills dess.

Men resten av lönebidragen är alltså hans. Rätt ner i fickan. De går ju till löner för Molgan 1, 2 och 3. Samtliga lever sitt liv i god tro i Bulgarien. Eller god och god, de har ju skaffat falskt ID och står som målvakt för bilar som de inte ser röken av så några små oskyldiga duvungar är väl i och för sig inte de heller.

Om Huvudmannen känner en läkare i Sverige kan han sedan gå till denna som skriver ett falskt sjukintyg på den icke existerande personen i Sverige, mot betalning givetvis. Sedan skickar Huvudmannen in denna ”diagnos” till Försäkringskassan för att få ut sjukpenning. Går de på bluffen, för de träffar ju inte heller folk utan allt sköts digitalt, kan de casha in sjukpenning på fejkpersonerna när anställningsstöden slutat eftersom de oftast är tidsbegränsade i någon form. Och vips har de fixat ett eller flera års bankomat till.

Skala upp det här upp ni förstår vilka summor det handlar om.

Polismannen vittnade om att det genomsnittliga bedrägeriet ligger på 7- 8 miljoner kronor per bolag. 

Några få har åkt dit. Som ligan i Södertälje där syrianer låg bakom.

En annan liga åkte fast 2016.

Men polisen har svårt att utreda. 

Varför då?

För att Arbetsförmedlingen vägrar att samarbeta. De hävdar sekretess. Till och med mot polisen. Helt sjukt.

Jag testade att begära ut uppgifter om just bolag som använder olika stöd. Givetvis gick det inte. Sekretess.

Så här såg budgeten ut 2017 för Arbetsmarknad och arbetsliv:

75 miljarder. Nu ingår visserligen Arbetsmiljöverket och lite annat i den summan men de är småpotatis jämfört med totala kostnaden för Arbetsförmedlingen inklusive alla bidrag de förmedlar.

Vi kan faktiskt inte ha en myndighet som rätt eller fel kastar upp lagen om sekretess som skäl för att vägra släppa iväg sig uppgifter ens till Polisen. Och hur ska media kunna granska om de inte får ur en enda siffra?

Då kommer bara oegentligheter fram om man har turen att ha en insider som kan läcka material inifrån. Nog för att vi har meddelarfrihet och visseblåsarlag men det är inte rimligt att det ska vara enda sättet för utomstående inklusive Polismyndigheten att få reda på sådant här.

Jag har därför en uppmaning till politikerna i riksdagen: ändra på lagen. Helt enkelt. 

Eller ska vi fortsätta ha ett läge där kriminella badar i skattebetalarnas pengar?

Miljöpartiet – hallå?

Genom hela Transportstyrelseskandalen har en faktor helt uteblivit. På alla presskonferenser, yttranden från regeringen etc. Miljöpartiet.

Vi har en regering som består av två partier. Inte ett, som maktpartiet Socialdemokraterna är vana vid. Utan två. De ansvarar gemensamt för regeringens politik. 

I regeringen sitter följande Miljöpartister:

Ändå har ingen av dem varit med och tagit ansvar för det inträffade.

Faktum är att Miljöpartiet gjorde sig själva oanträffbara när det hände.

Men av MP:s ministrar har vi alltså en person, Peter Eriksson och hans företrädare Mehmet Kaplan, som är IT-minister. Eller digitaliseringsminister som det så fint kallas just nu. Sedan har vi Per Bolund som alltså delar departement med Anna Johansson och under departementet ligger alltså Transportstyrelsen. Och till sist har vi Isabella Lövin. Vice statsminister.

Hon uttalade sig till slut. Inte med ett enda ord kommenterar hon sitt eget ansvar eller sin regerings ansvar utan skyller allt på Anna Johansson som då fått sparken redan. Istället skyller hon på Alliansen och deras misstroendeomröstningar.

Det finns ju fler personer än statsråden på departementen. Sedan Löven tillträdde har utvecklingen av antal anställda sett ut så här: fler personer till Finansdepartementet, Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Utbildningsdepartementet och……Näringsdepartementet. Nästan 60 personer fler jobbar där än under Alliansen.

Kollar man på vilken sort kan man också se att det är fler chefer, fler handläggare och fler specialister.

I november 2014 skapade Stefan Löfven något som kallas Säkerhetspolitiska rådet. 

I det ingick Åsa Romson, och efter hennes avgång Isabella Lövin. Regelbundna möten skulle hållas, även myndigheter skulle bjudas in.

Den 2 februari 2015 ställde Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark frågor om rådet till Stefan Löfven.

Rådet träffas enligt Löfven en gång per månad och där diskuteras ”frågor som rör Sveriges säkerhet i bred bemärkelse”. Där ingår även vice statsminister Lövin.

I januari 2016, det vill säga 1 år och 3 månader efter rådet intränades, har ingen i riksdagen fått se de anteckningar från mötena som Stefan Löfven hävdar finns trots åtskilliga påstötningar. Då KU-anmäler Moderaterna Löven.

Senare i debatten svarar Löven att rådet även diskuterar saker som IT-säkerhet. Den 29 mars 2016 ställer Wallmark frågor om just it-angrepp och Anders Ygeman svarar. 

”Som framgår av Hans Wallmarks fråga träffas det säkerhetspolitiska rådet regelbundet för att diskutera en samordnad hantering av frågor som rör Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Vid det senaste ordinarie mötet diskuterades bland annat it-angreppen som drabbat flera svenska mediers webbplatser”.

Ygeman kände till skandalen på Transportstyrelsen redan i januari 2016, Hultqvist i mars 2016. Löven hävdar att han fick information först i januari 2017. Ändå har alltså Isabella Lövin ingen aning. Ingen aning alls om vad som händer. Otroligt faktiskt. 

Ingår ens Miljöpartiet i regeringen mer än formellt undrar man ju om regeringens andra parti inte informeras alls om saker som rör rikets säkerhet och när skandalen briserar inte avkrävs ansvar?

Sandro Scocco, miljonerna och skatteplanerandet

Västernorrland. Där har de också haft såpopera. Där ligger BB Sollefteå som lades ner under buller och bång. Landstingsdirektören tidigare Anders L Johansson. 2010 blev han utsedd till tillförordnad landstingsdirektör med ett fett kontrakt.

Han fick 45 000 mer i månaden än företrädaren och lyckades förhandla sig till 140 000 kronor per månad plus flyg till Stockholm varje vecka.

Han fick också fortsätta driva sitt företag vid sidan om sitt mer än heltidsjobb som landstingsdirektör för lika hög lön som statsråden har. Mycket generöst måste jag säga.

Hur han haft tid att jobba vid sidan om sitt jobb är däremot oklart, tills man börjar nysta lite.

Enligt sajten LV Leaks som driver frågan om BB och sjukhus i Sollefteå som Socialdemokraterna i just landstinget i Västernorrland la ner fick han jobbet genom att han stötte på en före detta lanstingsdirektören på Bommersvik, sossarnas egen kursgård.

2009 fick han ett konsultuppdrag åt henne och fakturerade 383 750 kronor för 18 dagars jobb under 9 månader. Avtalet upphörde den 1 oktober 2010. I maj 2011 fick han uppdraget som tf landstingsdirektör.

Anders L Johansson är en känd person från myndighets-Sverige och Socialdemokraterna.

1999 var han generaldirektör för Arbetslivsinstitutet (nerlagt nu). Mellan 1999 och 2005 var han GD för Arbetsmarknadsverket (AMS) och där anställde han 2002 en ung lovande LO-ekonom som chefekonom.

Scocco kom från LO-ekonomenheten på LO. I en artikel i Dagens Nyheter år 2000 när han fått det jobbet beskrevs han på följande sätt:

”Det nya unga LO som klär sig i snygg kostym, äter gott och vill ha kul”

Ander L Johansson inledde för övrigt sin egen karriär på bland annat LO, som utredare. Lång och trogen tjänst för Socialdemokratin alltså.

Men det gick så där för Scocco. För han fokuserade lite för mycket på kul verkar det som. Han inledde till exempel en kärleksrelation på jobbet och befordrade sedan henne. Och han fick hård kritik för att vara en kass chef. 

Sedan fick Anders L Johansson också sluta. Officiellt för att han fick nytt jobb men den verkliga anledningen var stort missnöje även med honom.

Det ironiska och talande för Aftonbladet Ledares reaktion på de sparkade var att rada upp en massa tänkbara efterträdare på myndigheten (som alltså ska vara opolitiska och objektiva): bara sossar.

Varför är Scocco relevant i den här historien då?

För att Anders L Johansson som landstingsdirektör anlitade sin gamle vapendragare som konsult för stora summor de åren han var direktör. 

Han fakturerade 1,7 miljoner kronor för en 30 %-ig tjänst att vara stöd åt Anders L Johansson. Om Johansson vid sidan om direktörsjobbet jobbat 20 % med sitt eget bolag förstår jag att han behövde avlastning men lite grann kan man ju tycka att Johansson inte borde tagit på sig att jobba dubbelt om han sedan behövde en konsult till sitt ordinarie jobb.

Scoccos timpenning är 1 750 kronor och på 10 månader hann han fakturera Johansson (läs skattebetalarna i landstinget Västernorrland) 1,6 miljoner kronor. Han uppger att han jobbat 20 timmar per vecka.

Totalt fakturerade Scocco fyra miljoner kronor på mindre än 2 år.

Samtidigt jobbade Scocco som chefekonom på före detta framtidsminister Kristina Perssons tankesmedja Global Utmaning. Och skrev rapporter som ”Vad gör rika med sina pengar?”.

Den 20 september 2013 fick Scocco jobbet som chefekonom på tankesmedjan Arena, där han fortfarande jobbar. I det jobbet har han bland annat propagerat för S-favoriten höjda skatter, framför allt för de rika.

Han har också påstått att Laffer-kurvan inte finns. Folk ändrar helt enkelt inte beteende alldeles oavsett hur mycket skatterna höjs på arbete.

Hur mycket skatt betalar då Sandro Scocco själv på sina inkomster?

Inte mer än nödvändigt.

Enligt hans bolag Wiscos årsredovisningar har omsättningen varit väldigt hög för ett enmansföretag. 2010 omvandlade han sin enskilda firma till ett aktiebolag. Och sitt första verksamhetsår som AB omsatte han 2 miljoner kronor men tog inte ut någon lön. Han var chefekonom för Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) fram till att den lades ner av Alliansen 2009.

Gissningsvis fick han avgångsvederlag av något slag som han alltså levde på sitt första år som företagare så han kunde ackumulera kapitalet i sitt bolag istället. Även om jag gissar här är den sannolikt. Ingen lever på luft och bevisligen jobbade han järnet. Att dra in 2 miljoner kronor på en person är väldigt bra. Det gör inte ens jag.

Den 4 maj 2010 fick han jobbet som programchef på Global Utmaning.

Samtidigt som han alltså har som jag uppfattar det ett heltidsjobb som programchef på tankesmedjan drar verksamheten iväg och han fakturerar hela 3 miljoner kronor mellan 1 juli 2010 och 30 juni 2012. Fortfarande mycket lite i lönekostnader fram till 12 augusti samma år.

Även den här perioden tar han ut noll i lön från sitt bolag. 

Och det är just den perioden som han börjar konsultuppdraget för landstinget i Västernorrland.

Johansson anlitade nämligen honom den första perioden mellan oktober 2010 och maj 2011. Så samtidigt som han precis börjar ett nytt jobb som programchef fakturerar han 20 timmar per vecka för bland annat stöd åt Anders L Johansson, totalt 1,7 miljoner kronor.

Mellan 1 juli 2011 och 30 juli 2012 tog han ut desto mer i lön, hela 456 000 i lön. Det blir 38 000 kronor per månad. Precis under gränsen för statlig skatt men med maximal pensionsavsättning. Optimal skatteplanering.

Han tar som synes fortfarande inte ut någon lön från bolaget så antagligen är han anställd på Global Utmaning, dvs han fakturerar inte dem. Lönekostnaderna är bara på 131 766 kronor nämligen.

Även detta år tar han utdelning till kapitalskatt.

Varför betala mer skatt än han behöver?

Det räcker ju med att kräva att alla andra betalar skatt. Som Scocco ofta både då och nu brukar hävda. Bara att höja skatten.

Själv tänker han dock inte bidra mer än nödvändigt till de 160 miljarder kronor han tycker skatterna behöver höjas.

För Scocco gillar utdelning. Han har tagit varje år han drivit AB och enligt skattesatsen på kapital så att han sluppit extra skatt. Belopp över hade genererat beskattning som inkomst av tjänst och det är ju trist att betala för mycket skatt även om man kan. Även om man är sosse.

Kommande bokslutsår 2012-2013 fakturerar han mer än 2,8 miljoner kronor. Han tog då lön från egna bolaget, på 28 000 kronor per månad och under gränsen för statlig skatt. Även detta är beviljades en utdelning för kapitalskattebeloppet på 144 000 kronor. För att minimera skatten.

Under samma period jobbar han alltså intensivt med landstinget i Västernorrland och flyger stup i kvarten, på ett flygkort som skattebetalarna betalat.

Varför han inte som konsult förväntas inkludera resekostnader i sitt arvode på 2 miljoner kronor är oklart.

I maj 2010 skrev Dagens Opinion om Scoccos företag och då angavs Anders L Johansson som samarbetspartner intressant nog.

Och på LV Leaks publicerades också en faktura som Scocco skickat, som har ett annat företag som adress: Uranus AB.

Vem äger då Uranos?

Jo, Ander L Johansson. Han är ”extern firmatecknare” för Uranos.

Bolaget hade 2009 inga anställda och 2010 en halvtidstjänst och omsatte 1,2 miljoner kronor.

2010 till 30 juni 2011 var Johansson tf landstingsdirektör, innan dess konsult åt dem. Den 1 januari 2011 går konsultintäkterna plötsligt upp rejält och nästan tredubblas på ett enda verksamhetsår. Både det året och året innan har bolaget 0,5 anställda men 762 000 i kostnader 2010 och 1 miljon kronor i kostnader 2011. Samma period sticker Scoccos intäkter iväg till 3 miljoners-strecket. Märkligt.

År 2012 går omsättningen ner igen, till 1,2 miljoner kronor vilket är en jättebra omsättning. Fortfarande har bolaget en halv anställd.

En intressant detalj under Not 11 är att detta mycket likvida och solida bolag har skulder. Till Anders L Johansson.

När Anders L Johansson är tillförordnad landstingsdirektör går alltså intäkterna i det bolag han äger upp och tredubblas nästan, samma period är bolaget skyldig honom pengar. Och samma period drar Scoccos bolags intäkter upp i samma storleksklass. Sedan blir Johansson anställd landstingsdirektör, den 15 november 2011. De båda har något sorts relation fortfarande rent ekonomiskt eftersom fakturan från Scocco skickas med referens till Johanssons bolag.

Vad händer sedan?

På Ams var det Scocco som fick sparken för att han inledde en relation och befordrade henne (och var en kass chef till alla andra). Den här gången är det Johansson som hittar kärlek på jobbet.

Och Johansson såg till att kärleken Lena Thelin fick ett maffigt avtal.

Hon fick även kostnadsfritt gå en ”gestaltterapi-utbildning

Thelin är personalchef i Strängnäs kommun, ett jobb hon fick direkt, och hon får för tillfället dubbel lön. Extralönen på 68 000 kronor per månad fram till 27 augusti i år kan hon tacka Anders L Johansson för. Regiondirektör Inger Bergström fick gå efter skandalen, Johansson hade redan 2015 slutat. Båda är nu polisanmälda av Vänsterpartiet i Västerbotten.

I september 2013 blir alltså Sandro Scocco chefekonom på Arena-gruppen.

Hans bolag fortsatte att omsätta över 2,5 miljoner kronor första året han är anställd på Arena och han tog ut 28 000 kronor per månad i lön, alltså under gränsen för statlig skatt. Han tog i vanlig ordning utdelning för kapitalskattesats.

Han har ackumulerat 4,3 miljoner kronor i sitt bolag vid det här laget. Gissningsvis fakturerar han alltså även Arena och tar ut sin lön från eget bolag. Skattemässigt optimalt, igen. Men 2014 oh 2015 tar han plötsligt inte ut någon lön igen.

Man ser också att intäkterna går ner 2014 och 2015. Ingen kan leva på luft. Gissningsvis har Scocco blivit anställd av Arena och tillhör inte längre det förhatliga ”prekariat” som bland andra Arena kritiserar. Och Scocco kan inte längre minimera sin skatt. Damn.

Men det hindrar honom inte från att ta utdelning igen, till minimal skatt.

Det är ändå härligt tycker jag med alla dessa sossar som utan att blinka kan kräva att alla andra ska betala mer i skatt när de själva slår knut på sig för att slippa betala en enda krona mer än de måste. Eller?

Och vilken sosse-sten man än vänder på hittar man just det här – en röra av gamla polare som ger sig själva och varandra guldkantade skattefinansierade avtal i sann pampstil.

Region Västerbotten – en halv miljard för snömos

I det Stockholms-perspektiv som utan tvekan råder i media har i alla fall jag missat detta ormbo av skattepengar, trollkonton, gamla kompisar och fluff.

2008 bildade 15 kommuner i Norrland organisationen Region Västerbotten i syfte att få en norrländsk storregion istället för de landsting som finns idag. Idén är Socialdemokraternas från början och de drev den ändå in till Rosenbad men där stötte de på patrull. Demokrati kallas det. För S har inte majoritet i riksdagen och Alliansen och SD var inte intresserade av att omvandla alla landsting till storregioner.

Kanske det berodde på att om det hade gått igenom hade alla utom två  permanent varit Socialdemokratiskt styrd?

Det avslöjade före detta Slöserombudsmannen Lars Wilderäng på sin blogg Cornucopia.

Så i november 2016 la regeringen helt enkelt sina planer i malpåse för att ingen mer än de var intresserade. Region Västerbottens syfte försvann alltså. Länsstyrelsen i Västerbotten konstaterade också i sitt remissvar att de inte såg någon poäng med en storregion.

Vad gör då Region Västerbotten?

I årsredovisningen från 2008, deras första, kan man läsa den här meningen:

”Vår viktigaste uppgift är att verka för en kraftsamling i länet och att i processer med bred delaktighet samla våra medlemmar och andra aktörer inom regionen så att politiskt väl förankrade prioriteringar och samordnat agerande möjliggör”.

Jamendåså.

Maken till snömos får man leta efter. Inte ens jag som är van att läsa offentliga handlingar och byråkratiska förstår vad i hela friden de gör.

I den kan man också läsa att de vid start hade 27 anställda. Sitt första år omsatte de nästan 78 miljoner kronor, pengarna kom från medlemmarna, det vill säga de kommunernas skattebetalare, staten, det vill säga ännu fler skattebetalare och andra skattepengar.

Ordförande för Region Västerbotten är en Socialdemokrat. Såklart. Erik Bergkvist heter han och sitter till och med i Socialdemokraternas partiledning sedan 2009. Han valdes på nytt 2017.

Han började som många i SSU och gick sedan vidare till kommunpolitiken. 2004 hoppade den EU-kritiska riksdagsledamoten Lena Sandlin Hedman av sitt uppdrag och hänvisade till mobbing, av Erik Bergkvist som då var ordförande för S i Umeå. 

Kassör samtidigt som Bergkvist var ordförande var Tomas Hartman.

Den 9 maj 2011 utsågs Hartman till kommunikationschef för Region Västerbotten, där hans gamla kompis alltså är ordförande. Hartman är gift med före detta SSU-ordförande Anna Sjödin.

Region Västerbotten bildades ju för att alla landsting i Norrland skulle skrotas och en enda stor-region i Norrland bildas men när S-regeringen fick ge upp sina planer på att med det tricket måla hela landet sosserosrött slår man nu ihop Region Västerbotten och landstinget.

Men Moderaterna i Västerbotten vill lägga ner hela rasket.

Man förstår varför.

Till exempel så har antal anställda gått från 27 första året till 101 förra året.

Budgeten har också givetvis svällt enormt. Från 70 miljoner kronor till en halv miljard. Allt från skatt, beviljade medel från de politiker från kommunerna som ingår och som också käckt nog sitter i någon form av styrelse där. Och från staten.

Region Västerbotten har radat upp skandalerna.

En av dem, från juni 2016, rörde kommunikationschefen Hartman som anklagades för att ha ett troll-konto som berömde Thomas Hartman och stödde Region Västerbotten i olika FB-trådar. 

I mars samma år, det vill säga 2016, vittnade en företagare om att hon utsattes för en hatmailkampanj efter att hon kritiserat Region Västerbotten. Så vi får väl se vad som händer i min mailbox nu.

Region Västerbotten, som ju är ett riktigt sosse-fäste, har också struntat i facket och anställde en chef utan att tjänsten annonserades ut.  Artikeln är från februari 2016.

Sedan 1990 har Västerbotten, sedan 2008 ordnat av Region Västerbotten, ett guldkantat jippo på finaste Grand Hotel. Så dit går en del av pengarna varje år, vara 250 000 läggs på festen.

Man har också öppnat en ”ambassad” i Stockholm. I samma hus som tankesmedjan Timbro huserar, ironiskt nog. Budgeten som skattebetalarna spröjsar är 5,7 miljoner kronor på tre år. På…..oklart. Liksom det mesta de pysslar med.

Men den allvarligaste kritiken är den som kommer från en tidigare anställd som arbetat där fyra år som vittnar om att Region Västerbotten beviljar sig själva medel. Han skev en debattartikel till Västerbottenskuriren som publicerades i januari 2016.

Och det är klart, när man gång på gång, år efter år, formulerar så luddiga mål för verksamheten att de är omöjliga att granska och följa upp så till och med revisorerna flera år på raken anmärker på just det är det ju lätt att pengar slösas bort.

Redan 2014 flaggade revisorerna för just detta problemet.

För 500 miljoner av skattebetalarnas pengar får vi och de som bor i Västerbotten det här kvalificerade snömoset:

Grattis till oss.

Åtminstone jag kan hitta rätt många andra hål jag skulle kunna stoppa en halv miljard skattepikadoller i. 

Regeringen vill sätta företagare i fängelse

Sittande regerings omsorg om LO och fackförbunden är väl känt, LO sitter ju i deras partiledning till och med. Och facket gillar inte att folk kommer hit och jobbar hur som helst. Det är också sedan gammalt.

Även Socialdemokraterna har haft samma uppfattning. Minns dåvarande statsminister Göran Perssons oro för den ”sociala turismen” 2003. Socialdemokratiska för ”polackerna kommer hit och tar LO-medlemmarnas jobb”. Vilket var det Persson egentligen var orolig för, inte för att EU-arbetarna skulle missbruka svensk vård.

Nuvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson var folkhälsominister i Persson-regeringen 2002-2006. Men nu har Socialdemokrater omsorg om arbetskraftsinvandrare, vilket är trevligt. De vill numera gärna att folk kommer hit och jobbar. Faktum är att de till och med genomfört en utredning på det här temat, för att stärka arbetskraftsinvandrares rättigheter, som det heter. Jag har läst den, efter en intressant diskussion jag hade med Johansson på Twitter igår.

Men först lite fakta om hur det går till när man som företag vill anställa någon utanför EU. Punkt 3: skicka erbjudandet du vill ge någon till ”berört fackförbund” för yttrande. Detta yttrande avgör i praktiken om den du vill anställa får anställas.

Facket först alltså.

I blanketten facket ska skicka in kan man läsa: ”yttrandet är en del av anställningserbjudandet”. Om facket av någon anledning kryssar i rutan ”villkor är sämre”, antingen att de faktiskt är det eller att de helt enkelt vill kryssa den rutan beviljar Migrationsverket inget arbetstillstånd och det blir nej.

Ett veto för facken i praktiken alltså att säga ja eller nej till utlänningar som vill jobba här. 

Vem kontrollerar att facken har fog för att kryssa nej då?

Ingen.

Man litar helt enkelt på fackförbundet goda vilja att släppa in utlänningar att jobba. Samma gäng som stod i Vaxholm och skrek Go home till lettiska arbetare för ett decennium sedan. Jag vet inte vad ni tror men jag finner det osannolikt att alla verkligen gör en ärlig granskning här. Och att politiker lämnat över den egentliga makten över beviljandet av arbetstillstånd och därmed en form av myndighetsutövning till lobbyister är oerhört märkligt. Inte att sossar gjort det utan att Alliansen lät det vara så. Och nu är det ju för sent.

Men i en diskussion med Johansson igår ”hittar jag på” att facken har makten att avgöra om arbetstagare ska få jobba i Sverige eller inte från länder utanför EU.

Debatten satte igång på grund av nyheten att den pakistanske programmeraren Tayyab Shabab utvisas. Han uppfyllde inte det krav på liknande villkor som kollektivavtal på grund av en miss och hade en försäkring för lite.

Johansson var snabb med Alliansavtryckar-fingret som ni märker. Ansvar är inte riktigt S-style, som vi noterat med önskvärd tydlighet under till exempel #Transportgate.

Och förutom Allianspekarfingret var Johansson allert i det Socialdemokrater har svart bälte i – använda saker facket hittat på som argument. Det spelar ingen roll att Johansson nu alltså är minister, det är alltid relevant att använda LO som källa och argument för till exempel lagstiftning. För givetvis kommer Johanssons 10 kronor från just LO.

Tyvärr ställde media, i detta fallet SvD, i vanlig ordning inga kritiska frågor till Byggettan utan gjorde istället deras påstående till rubrik.

Inte heller orkade journalisten ta fram miniräknaren. 10 kronor per timme motsvarar en lön på 1 600 kronor per månad. Hur hög är sannolikheten att någon bygger saker i Sverige för 1600 kr/månad?  Liten. Hur hög är sannolikheten att Byggettan hittar på? Betydligt större skulle jag säga.

Byggnads har helt egna bevekelsegrunder varför de just då drevade runt 10-kronan – avtalsrörelse. Alldeles oavsett tycker jag att vi kan ställa högre krav på en justitieminister även om han är sosse, att han använder fakta och inte myter från opinionsbildning som skäl för att stifta lagar.

Faktum är att det är ett verkligt problem att fackförbunden är de som är problemet. För de utnyttjar sin makt angående arbetstillstånd och kryssar nej på pin kiv. Det uppger migrationsrättsjurister som SvD Näringsliv pratade med. Särskilt när det gäller just Byggnads.

Men det är alltså för höga krav att ställa på en minister att utredningar om lagar bygger på fakta. För det är precis det Johansson gjort. Han beställde en utredning och fick den.  SOU 2016:91 heter utredningen. Stärkt stöd för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden.

I sak tycker jag som är för arbetskraftsinvandring att det är välkommet att man gör något åt det fyrkantiga och rigida sätt Migrationsverket hittills hanterat dessa ärenden på. Utredningen skulle ta reda på förslag på att detta blir rimligare så att sådana som Tayyab inte utvisas på grund av en struntgrej.

Men perspektivet på utredningen blir klart för läsaren redan från start. Det handlar allra mest om Socialdemokraternas omsorg om kollektivavtal och regler. Ett bevis på det är att utredningen inte ens med ett ord hanterar att facken har ett praktiskt veto. Fackens makt står helt utanför utredningen trots att de bevisligen är en del av problemet med utvisningarna.

Utredningen har resulterat i en proposition om att Migrationsverket vid små oavsiktliga avvikelser från reglerna att lön och villkor ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis i branschen för det yrke det gäller ska kunna få låta bli att utvisa folk. Det är utmärkt. Den kommer också med all säkerhet gå igenom utan problem för detta är Alliansen också eniga om måste ske. Regeringen har medvetet delat upp propositionen på två delar för de förstår redan nu att Alliansen kommer säga nej om de inkluderar del två direkt.

Notera orden små, och oavsiktliga. För möjligheten att låta företag korrigera misstag gäller nämligen bara dessa fel. Och om de själva upptäckt felen innan Migrationsverket gör det. Om Migrationsverket påtalar brister och man först då rättar felen kan personen ändå utvisas, är det tänkt. Eller så kan Migrationsverket låta företaget rätta även då, men detta vill regeringen ska bedömas från fall till fall.

Då tillbaka till de fall där avstegen från reglerna bedöms av Migrationsverket vara större. Och avsiktliga. Bedömningen här ligger alltså i händerna på tjänstemän på Migrationsverket om ett företag.

Perspektivet i såväl utredning som proposition är uteslutande arbetar-perspektivet, och att företagen ska sättas dit.

Även om företaget själva säger att det varit ett misstag är det alltså upp till Migrationsverkets utredare att bedöma om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Företaget kommer inte ha något att sätta emot här.

Och de företagare som av byråkraterna anses vara skojare ska straffas, vilket alltså är hela syftet med utredningen från början. Att hitta sätt att straffa och sätta dit företagare, inte skydda individer från utvisning. Det kommer ni märka längre ner.

Detta med straffen finns alltså inte med i första propositionen. För regeringen förstår att då faller allt. Alliansen kommer inte gå med på det ni kommer läsa här nedan.

De straff utredaren föreslår och som alltså regeringen med stor sannolikhet kommer föreslå i proposition två under hösten är att arbetsgivaren ska få fängelse ett år vid överträdelser. Vid mildrande omständigheter ska ge böter.

Ett års fängelse för att ha erbjudit en utlänning lite mindre lön än facken anser är korrekt.

För att sätta detta i perspektiv kan vi jämföra med vad genomsnittsdomen för våldtäkt i Sverige är.  Ett av de allra allvarligaste brotten som finns. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet är snittet 2 år och 3 månader. Det som döms. Sedan kommer de ut efter 2/3-delar automatiskt.

Våldätkt mot barn: 2 år och 10 månader.

Regeringen vill sätta företagare i fängelse hälften av tiden en våldtäksman får. För att Migrationsverket kanske mot företagets nekande bedömt att deras fel var avsiktligt. De slängs in i en dyr rättsprocess med advokater för att bevisa sin oskuld och förlorar de kan de alltså få skaka galler.

Vem är det då som får sitta inne?

Som utredningen konstaterar kan man inte döma juridiska personer till fängelse, bara böter och vite. Så då tänker sig regeringen att ledningen är de som ska sitta inne. Vad detta åsyftas är inte helt klart, det vill säga om det är styrelsen som ju ansvarar för VD, eller om det är koncernledningen. Utredningen går längre än så. De kan tänkte sig att ”personer i ledande ställning som rapporterar till ledningen” också kan vara en person som döms till fängelse.

För att underlätta denna framtida klappjakt på företagare som vill anställa folk från länder utanför EU vill utredningen att Migrationsverket får så kallad ”direktåtkomst” till andra myndigheters register, som Skatteverket, Bolagsverket och Försäkringskassan. Samtliga har en rad sekretessklassade uppgifter. Utredningen lämnades in före #Transportgate, vilket kanske kan förklara att så lite kraft ägnas kring detta faktum och hur man löser det.

Direktåtkomst är inte alls något oproblematiskt. Tvärtom har Datainspektionen i ett remissvar till en annan utredning påpekat problematiken. I praktiken innebär det att tjänstemän på Migrationsverket får tillgång till Skatteverkets, Bolagsverkets och Försäkringskassan data genom direktinloggning. De behöver inte vid varje tillfälle ansöka om att få ta del av uppgifterna utan har egen åtkomst till hela eller delar av databasen.

Det är tydligt att utredningen vill ge Migrationsverket betydligt större makt över såväl data som processen än de har idag och sträcker sig mycket långt vad gäller kontroller.

Jag kommer i senare inlägg skriva om det totala ointresset för kontroller vad gäller andra saker myndigheter pysslar med. Mot bakgrund av hur ointresserade de är i massa andra områden är det anmärkningsvärt hur långt Migrationsverkets befogenheter ska utökas i jakten på företagare. Det om något bevisar var utredningen egentligen handlar om – att sätta dit företag. Faktiskt sätta företag i fängelse.

Även Kronofogden vill de Migrationsverkets personal ska få tillgång till för att kontrollera om företagen har skulder.

Detta är det enda jag hittar om sekretess i utredningen. Att de konstaterar att sekretessen blir sämre.

Läser man remissvar, till exempel från organisationen som representerar 60 000 av de företag utredningen gäller, skriver Svenskt Näringsliv bland annat att utredningen i sak hittar på själva att experterna, det vill säga bland annat en expert från dem, ställer sig bakom utredningens förslag. I själva verket fick de inte ens göra ett särskilt yttrande.

Ett exempel på de överdrifter Svenskt Näringsliv påpekar i sitt remissvar är när de beslut av återkallelse de kollat. 75 beslut under 10 månader varav majoriteten återkallats för att anställningen slutat.

Utredningen har alltså inte brytt sig nämnvärt om sekretessproblemen med direktåtkomst för Migrationsverkets personal om de skulle få tillgång till databaser hos såväl Skatteverket och Försäkringskassan som Bolagsverket och Kronofogden.

Men vissa konsekvenser har de ändå funderat på.

Till exempel att det inte går att bedöma om företagen till exempel kommer sluta intressera sig för att anställa folk utanför Sverige för att riskerar fängelse om något blir fel.

Sedan spekulerar de helt fritt.

”Det finns skäl att tro att det framför allt är ansökningar från de icke-akademiska yrkesgrupperna (läs LO-kollektivet) som kommer att minska och det är inom dessa yrken som flest uppsägningar kan förväntas ske”

Utredningen kan alltså inte gissa om färre företag kommer vilja anställa utlänningar efter lagarna införts.

Men på nästa sida har de inga som helst problem att ta på sig Gissar-mössan och gissa att just LO-jobben kommer minska för utlänningar som vill jobba här.

Som ni märker finns det belägg efter belägg jag visat på att utredningen ingalunda är intresserade av att minska utvisningarna och skydda individer utan är en förklädd klappjakt på företagare som sossarna i härlig Palme-stil nu allra helst vill sätta i fängelse.

Det ultimata beviset kommer i det här stycket:

”För arbetskraftsinvandrare som förlorar jobbet återstår möjligheten att byta till en annan arbetsgivare alternativt att återvända till sitt hemland”.

Sorry men inget jobb är bättre för dig lille vän. Eller bättre för oss i alla fall. Hem till utlandet med dig. Man måste knäcka några ägg och så vidare.

Jag baxnar av cynismen och det oseriösa i den här så kallade utredningen. 

Men så kan man tyvärr inte räkna med något annat från en minister som tycker 10 kronor i timmen som en ombudsman från Byggettan fabulerat fram är rimligt som argument för att stifta lagar som slänger företagare i fängelse för några fel i löneavtalet. 

Lövfen, kompisarna och Transportstyrelse-gate

Att vi har den mest inkompetenta regering i manna minne är känt sedan gammalt och någonstans har i alla fall jag bara gått och väntat på en ordentlig praktskandal. För det har varit en tidsfråga givet förutsättningarna.

Nu kom den.

Jag är inte heller förvånad över att Anna Johansson är ansvarig minister. Ett av regeringens absolut svagaste kort, på alla sätt. Framför allt kan hon ingenting om infrastruktur. Men hon har också vid upprepade tillfällen under sin karriär uppvisad synnerligen dåligt omdöme och dålig koll. Lex Kookai-kvittot under Uppdrag Gransknings program om Göteborg stads spenderbyxor i Cannes och fastighetsmässan. Lex Bromander som flög på semester runt hela världen på vår bekostnad. Jag skrev ett helt inlägg om honom och framför allt henne i ”Att göra en Bromander”.

För det var alltså hennes statssekreterare som flög för nästan 1 miljon kronor, som hon inte hade koll på alls och som hon sedan istället för att tvinga honom att avgå sa upp så att han kunde casha in en fet fallskärm.

Nu kan vi lägga till Lex Transportstyrelse-gate på Anna Johanssons digra noll-koll-CV.

Men den här historien började inte i juli 2017, eller i januari 2017 när Generaldirektör Maria Ågren fick sparken under då oklara omständigheter.

Maria Ågren var tidigare GD på SMHI och är civilingenjör. Men hon är också privat något sorts klimataktivist. Hon har i sin ungdom sorterat batterier på soptippar och hamnade så småningom i Norrköping och på SMHI under 20 år, de sista åren som GD.

2009 utsågs hon till GD för Naturvårdsverket av dåvarande miljöminister Andreas Carlgren (Centern). Det viktigaste hon tog med sig som ny GD till Naturvårdsverket från SMHI var klimatengagemanget, sa hon själv i en intervju med Forskning och Framsteg.

Hennes förordnande var 5 år och hon valde att inte förnya utan lät det löpa ut i februari 2015, detta kommunicerade hon redan i december 2014, det vill säga över ett år i förväg.

Hon och Åsa Romson var inte överens om vargfrågan. Romson, som blev miljöminister den 3 oktober 2014, har ett mycket långt engagemang för vargen genom sin karriär och har varit en av de mest tongivande emot vargjakt. Ågren var GD:s som fattade beslutet att vargjakten i fortsättningen inte skulle skötas av Naturvårdsverket utan av respektive Länsstyrelser eftersom de har mer kunskap om just det lokala naturområdet. Beslutet fattades just hösten 2014. Romson försökte stoppa beslutet genom att be landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att ingripa men utan resultat. 

Så i december när Ågren i princip sa upp sig visste ju inte hon att Åsa Romson skulle tvingas avgå som miljöminister våren 2016.

Den 23 februari 2015 utsågs Ågren till ny GD för Transportstyrelsen. 

En slags ”klimataktivist” utsågs alltså av den rödgröna regeringen till chef för Transportstyrelsen. Det är lätt att hålla sig för skratt faktiskt. 

I en intervju i ”Vi bilägare” konkretiserar hon miljöengagemanget lite:

I en intervju med Dagens Nyheter som nytillträdd GD pratar Ågren återigen om miljö.

Varför pratar Trafikverket så mycket om miljö då? Och varför rekryteras en person som inte sysslat alls med transporter utan just klimat och miljö?

Läser man i Transportstyrelsens årsredovisning för 2016 får man några svar.

”Transportstyrelsen har ansvar i det nationella miljömålssystemet”

”Vårt arbete är i huvudsak inriktitat på att minska klimatpåverkan…….vi arbetar också med att förhindra spridning av främmande arter som kan rubba den ekologiska balansen i hav och sjöar

Det enda jag kan säga här är: va? Vad menar de? I huvudsak är miljö Transportstyrelsens fokus? Håller alltså Transportstyrelsen på att jobba med att ”förhindra spridning av främmande arter” i naturen? Detta förklarar ändå ett och annat kan jag tycka, inte minst den briserade skandalen.

En annan person som regeringen Löfven utsåg till Transportstyrelsen var Elvy Söderström. I juni 2015 utnämndes Söderström till ny ledamot i viktiga Transportstyrelsen. Hennes meriter? Hon sitter i sossarnas Verkställande utskott. Eller satt, fram till i april 2017. Faktum är att när Löfven inte var närvarande var det Söderström som var ordförande på deras möten.

När hon utsågs till styrelseledamot i Transportstyrelsen tyckte hon själv att hon ”borde läsa på”. Och det är klart, utses man för att man har rätt partibok och sitter i S-ledningen är det ju det man kan bäst. Inte transporter eller vad Transportstyrelsen gör.

Hon kallar sig själv numera för påverkare, det vill säga lobbyist. Det jag också sysslar med.

Söderström har varit kommunalråd i Örnsköldsvik i 20 år för Socialdemokraterna.

Men ännu viktigare: hon är personlig vän med Stefan Löfven sedan många år.

När Löfven är hemma i Örnsköldsvik träffas de. Hon är en av hans personliga vänner, som han prioriterar att träffa i sitt hektiska schema och som han lämnar ansvaret för VU när han inte är hemma.

Hon är lojal. Mot partiet. Mot Stefan, som hon kallar Löfven. Och hon sitter i Transportstyrelsens styrelse. 

En annan av kompisarna som fick uppdrag på Transportstyrelsen är Margot Wallströms närmaste medarbetare under åren i Bryssel, Rolf Annerberg. Den 1 januari 2015 fick han själva ordförandeklubban i Transportstyrelsens styrelse. Som sagt, viktigare än något annat för en socialdemokratiskt statsminister är att personerna har rätt partibok.

Ågren började alltså nya jobbet som GD för Transportstyrelsen, ett område hon inte har någon koll på, i slutet av februari 2015.

Hela styrelsen såg vid tidpunkten ut så här:

Några månader tidigare, i november 2014, skrev Computer Sweden om att Transportstyrelsen hade en stor upphandling på gång. Upphandlingen initierades alltså av Ågrens företrädare Staffan Widlert, som var GD mellan 2009 och 2015 och sedan gick i pension. Men Ågren tog över strax därefter.

Upphandlingen skedde under Ågrens första vår som GD och det var alltså hon som var med och valde leverantör.

Tidigare sköttes IT-driften av statliga Trafikverket men i början av 2014 beslutade de att inte förlänga avtalet.

I april 2015 blev det klart att IBM tog hem jätteaffären.

Men det är inte det första Transportstyrelsen outsourcar. Tvärtom är just den myndigheten bäst på oursourcing faktiskt.

På Transportstyrelsens hemsida ligger en intervju med IT-chefen Daniel Karlsson, där han tar upp just IBM-projektet som en av de aktuella sakerna. Det är inte datummärkt men måste sannolikt skett tidigast hösten 2015, kanske under 2016.

I en annan artikel på deras hemsida beskrivs migreringen av alla körkortsuppgifter och annat som finns i Transportstyrelsens stordator som Nasas månlandning.

Detta är en del av projektet som nu havererat.

Transportstyrelsens rymdkapsel mot månen exploderade kan man säga.

Det framstår också som rejält ironiskt att Transportstyrelsen så sent som i december 2016 upphandlade leverantör för visselblåsartjänst.

En dryg månad innan att generaldirektören fick sparken och sedan utreddes för det brott hon nu dömts för.

En annan sak som så här i efterhand framstår som ett skämt är ett remissvar Transportstyrelsen skickade in apropå just datasäkerhet hos myndigheter.

Det var remiss på den statliga utredningen SOU 2015:23 om Informations- och cybersäkerhet i Sverige. Datumet korrelerar med ungefär då Transportstyrelsen valde leverantör för sin IT-drift.

 

I remissvaret har Transportstyrelsen vettiga synpunkter och åsikter, som de själva absolut inte lever efter visade det sig.

”Särskilt gäller detta de förebyggande delarna som identifiering, kartläggning och dokumentation av handlar och deras informationsklassning men också kravställning vid upphandling, beställarkompetens och utveckling av standarder. Gemensamma intresse finns också när det gäller konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet”

Det första som hände offentligt i den här soppan var just att GD Maria Ågren plötsligt och utan förvarning ens till styrelsen fick sparken med hänvisning till ”olika syn på arbetet”.

Detta var den 19 januari 2017.

I en intervju med DN bekräftar statsminister Stefan Löfven att han visste redan då vad som hänt.

Att Ågren röjt sekretessbelagda uppgifter, kränkt tusentals människors integritet, äventyrat rikets säkerhet. Ändå gjorde han ingenting. Ågren polisanmäldes. Det verkar vara det som gjordes. 

Brottet kan ge upp till 1 år i fängelse. Eftersom hon erkände kom hon undan med strafföreläggande och slapp också rättegång.

Vad hände då?

Journalisten Emanuel Karlsten läste hela förundersökningsprotokollet och la ut de mest intressanta delarna på Twitter. Därifrån kommer skärmdumparna. Den person i hela soppan som ska hyllas är internrevisorn Annette Olofsson, som försökte slå larm. Hon informerade sina kontaktpersoner i styrelsen. Detta framgår av Säpos förhör med henne 6 december 2016. Alltså samtidigt som Transportstyrelsen upphandlat sin tjänst för visselblåsning ironiskt nog.

 

Olofsson fick den 23 juni 2015 veta att Ågren tänkte bryta mot tre lagar och mailade därför henne apropå de beslut hon sett och frågade om styrelsen var informerad.

Ågren svarar att hon ”inte tänkt på det”.

Detta är alltså några månader in i projektet för IBM vann upphandlingen i april samma år.

Det är lätt att undra vilka lagar Ågren brutit mot som GD för Naturvårdsverket och SMHI och jag utgår från att dessa myndigheter omgående tar reda på om respektlösheten inför lagen gällt även på Ågrens tidigare arbetsplatser.

På möten den 8 september informerade Olofsson sina kontaktpersoner Ann-Katrine Berglund och Rolf Annerberg, sosse nummer två (vid sidan om den nära vännen Elvy Söderström) i styrelsen som Stefan Löfven placerat där för att även denna myndighet ska maximeras av Socialdemokratisk partibok.

Ordförande Annerberg gjorde……ingenting faktiskt. I själva verket framgår det från Säpos förhör att han inte såg att ”de hade några andra alternativ” än att bryta mot lagen/göra avsteg.

Han visste i september 2015 att de tänkte bryta mot tre olika lagar (det som Ågren kallar ”avsteg”). Det framgår från förhör med Annerberg att regeringen drivit på för att migreringen av data skulle göras fort. Näringsdepartementet är ansvariga för Transportstyrelsen så givet är att den informationen kanaliserades därifrån och att departementet var informerade.

En medarbetare på IT-avdelningen som också förhörts av Säpo sa att till och med han som inte är jurist vet att bara regeringen från frångå säkerhetsskyddslagen.

I Säpos protokoll framgår det att ordförande Anderberg tillika kompis till Margot Wallström att han redan hösten 2015 kände till att Säpo hade synpunkter på hur de hanterade den säkerhetsklassade datan.

 

Ur förhörsprotokollen framgår också att den erfarna generaldirektören inte själv såg någon som helst anledning till att läsa på om säkerhetsskyddslagstiftningen, trots att hon nu satt som högste chef för en myndighet med just den sortens data. Hon säger att hon inte visste att de hade den datan. Till och med jag vet det. Det är otänkbart att hon inte visste det, alltså kan man tolka hennes svar som just försvar. Hon var ju under utredning och dömdes sedan. Men jag tycker att försvaret är pinsamt. Hon borde stå för att hon struntade i att läsa på. Inte hitta på att hon inte visste att Transportstyrelsen har skyddad info.

 

Enligt protokollen hos Säpo sa Ågren att departementet var informerade om lagbrotten.

 

Nu skyller ansvarig minister Anna Johansson på sin före detta statssekreterare Erik Bromander. Ni vet, han som inte var så mycket på kontoret utan mest var ute och flög och roade sig på skattebetalarnas bekostnad? Johansson meddelade då att hon inte visste vad han höll på med (!) och nu skyller hon alltså allt på honom. Episkt.

Självklart har hon vetat det här men givet hur dålig koll hon verkar ha på, ja det mesta, skulle det inte förvåna mig alls om hon inte heller ”visste” att man inte kan göra ”avsteg” från lagen, dvs bryta mot den, vad gäller säkerhetsskyddade uppgifter.

Hon försöker också nu helt tona ner vad som hänt genom att drygt hänvisa till att det inte direkt var nycklarna till kungariket.

Vilka uppgifter är det då som inte direkt är nycklarna till kungariket?

Även körkortsinnehavares sjukdomar inklusive psykiska sjukdomar och diagnoser finns med i det läckta materialet.

SVT berättade om ex-polisen Fredrik som har hemlig identitet för att han jobbade som infiltratör och vars hemliga adress nu alltså är läckt.

Men i en av de få tweets som Transportstyrelsen skickat ut på sitt konto försöker de påstå att Försvarsmakten inte alls haft register på sina bilar hos dem. Fast det inte är det som står i Försvarsmaktens kommentar.

”Försvarsmakten dementerar”

Nej, de dementerar inte alls uppgiften att militära fordon röjts. Utan att inte hela registret röjts. Stor skillnad.

Vilka visste då?

Ja, förutom sossen och ordförande Annerberg som visste redan i september 2015 och struntade i att Säpo ville att de skulle stoppa projektet och öka säkerheten, så visste både försvarsminister Hultqvist och inrikesminister Ygeman om läckorna ett helt år.

Men enligt GD:n Ågren informerade hon alltså departementen redan under hösten 2015. Någon ljuger alltså. Antingen ljuger Ågren i förhören med Säpo eller så ljuger Ygeman och Hultqvist. Att inte ansvarig minister Anna Johanssons skulle veta före våren 2017 är fullständigt otänkbart så hennes lögn är redan solklar.

Varför skulle hennes statssekreterare inte informera henne hösten 2015 om pågående lagbrott och att Säpo velat avbryta projektet tills säkerheten ordnats?

Med stor sannolikhet har även Stefan Löfven, via information på något regeringssammanträde, vetat betydligt längre än det han själv påstår, det vill säga från januari 2017. Skulle försvarsministern och inrikesministern inte informerat Löfven för ett år sedan menar Löfven? Det är ju grava tjänstefel då brotten dessutom rör rikets säkerhet.

Sammanfattningsvis har vi alltså följande scenario:

  • Nye GD:n Maria Ågren, själv klimat och eko-engagerad, anställs utan kunskap om transporter i februari 2015
  • Samtidigt utses Margot Wallströms kompis Rolf Annerberg till ny ordförande och Stefan Löfvens kompis Elvy Söderström utses till ledamot, så att sossarna säkerställer att rätt partibok är med och styr.
  • Upphandlingen inleds redan innan Ågren tillträder, under hösten 2014
  • Anbuden kommer in Ågrens första halvår och i april 2015 väljer man IBM
  • Affären är på nästan en miljard
  • I juni blir internrevisorns varse om att Ågren tänkt bryta mot 3 lagar
  • I september informerar internrevisorn ordförande Annerberg, som då bekräftar att Ågren informerat departementet
  • I november 2015 vill Säpo att projektet avbryts till säkerheten kan garanteras. Det struntar GD och ordförande i och fortsätter med migreringen
  • Våren 2016 påstår Ygeman och Hultqvist att de får kännedom om säkerhetsläckorna och lagbrotten
  • I januari 2017 påstår Löven att han får kännedom om lagbrotten, i samband med att Ågren får sparken men inte med skälet att de polisanmält henne utan då hävdar de att ”de har olika syn på hur verksamheten ska bedrivas”.
  • I juli döms Ågren efter strafföreläggande om brott på sekretesslagen och erkänner, därmed slipper hon rättegång och riskerar inte 1 års fängelse utan kommer undan med böter på 70 000 kr
  • Först nu, i juli, rullas skandalen ut för medborgarna.

Säkerhetsklassad information om militära fordon, hemliga adresser, folks psykiska och fysiska sjukdomar, register över landets alla broar, hamnar och en massa andra uppgifter som i orätta händer kan äventyra rikets säkerhet har hamnat i Tjeckien, Moldavien, Serbien och på andra ställen där IBM har sin verksamhet.

Generaldirektören har blivit dömd. 

Men vår statsminister förnekar att han haft någon som helst koll på detta förrän i januari 2017? Att hans inrikesminister och försvarsminister gått bakom ryggen på honom i över att halvår med information om brott mot rikets säkerhet?

Vi är många som anat att Stefan Löfven tror att vi andra är lite slöa i bollen men här kommer det definitiva beviset. Och beviset för alla som tidigare tvekat att vi faktiskt inte kan ha en statsminister och den usla regering har utsett som inte ens kan garantera vår säkerhet. 

Uppdatering kl. 17.35:

Ny ordförande för Transportstyrelsen är givetvis också en sosse. Anita Johansson, jobbade bland annat åt Göran Persson.

På presskonferensen skyller Stefan Löfven på allvar på privatiseringar. Man baxnar. Även för honom är detta nu något slags inkompetensrekord. Och Anna Johansson skyller på Erik Bromander……..

Inte ett pip om varför Löfven accepterar att hans ministrar går bakom ryggen på honom eller varför han själv petat sig i naveln sedan i januari medan våra säkerhetsklassade uppgifter hamnat i Tjeckien och Serbien.

 

Skiftet och konsult-pinâtan

I en debattartikel enfaldig även för att komma från fd Alliansfritt ondgör sig opinionsbildarna från Skiftet som de nu kallas, över lobbyismen. Och avslöjar tämligen omedelbart att ingen av dem har en aning om vad en lobbyist är eller vad en PR-konsult gör.

Bakgrunden till indignationen denna gång är att vissa tyckte att det var märkligt att Löfven inte enbart struntade i Almedalen, för det har andra gjort tidigare än honom, utan att skälet var att han istället skulle träffa ”vanliga väljare”. Som om dessa inte finns i Visby.

I ett slag klumpar de ihop denna förfärliga yrkesgrupp ”lobbyist” till konsult.

Nu har jag en annan gissning till att besökssiffrorna gick ner något i år än att deras favorit-sosse Löfven inte ville komma. Två ord. Före valår. Ingen ny grej egentligen, att många sparar kraftsamlingen till nästa år och därför till exempel begränsar antalet personer som får åka till Almedalsveckan och representera.

Men i Skiftets begränsade värld var det alltså 1) bara konsulter i Visby och 2) alla konsulter blev mycket arga över att Lövfen ersattes av finansministern.

Personligen tycker jag, som är opinionsbildare, att det är lite pikant att andra opinionsbildare (även om de är sossar) inte vet eller låtsas som de inte vet att lobbyister inte är egalt med PR-konsulter. För det första är det bara public affairs-avdelningarna som jobbar med någon slags lobbying, och de är inte de största på någon PR-byrå oftast. Där ingår lobbying som en del av jobbet men inte allt. Det är mycket annat, till exempel politisk analys, opinionsanalys och analyser av lagförslag, som kräver en rätt djup juridisk förståelse. Även EU-regleringar och analys om hur de skulle kunna påverka kunder är en viktig del. Klassisk lobbying som Skiftet tror att PR-konsulter sysslar med hela dagarna, att springa runt i riksdagens korridorer och äta lunch med viktiga politiker är en liten del av den mindre PR-delen Public Affairs.

Dessutom är långt fler aktörer än PR-byråer lobbyister. Faktum är att den största gruppen lobbyister inte alls jobbar på byråer som konsulter. De jobbar på opinionsbildningsorganistioner. Till exempel LO och deras alla fackförbund tillhör landets mäktigaste grupp lobbyister. Naturskyddsföreningen är en annan. RFSL, tankesmedjor, Rädda Barnen, Motormännen. Fairtrade och alla de stora och små föreningar som samtliga försörjer sig på skattebidrag i huvudsak.

Men i Skiftets låtsas-värld är alltså alla PR-konsulter och de har därför en bekymmersrynka när de konstaterar att det är odemokratiskt att ”lobbybranschen” inte är reglerad som den är i USA.

De föreslår därför karantän på 2 år. Som skattebetalarna får betala om politikern inte går till en tjänst i kommun, landsting, myndighet eller partiet. För det är de enda som inte kan ha några intressen att bevaka.

De föreslår också en omvänd karantän. Två år innan man kan gå in i politiken. Nu tänker de sig att detta bara ska gälla från PR-byråer och vinstdrivande företag antar jag, eftersom de i deras värld ÄR de som är lobbyister. Men detta inbegriper alltså också samtliga fackförbund, NGO:s och andra intresseorganisationer.

Jag har tidigare invänt att ropet på karantän måste framför allt i så fall gälla på väg in i politiken. För din kunskap blir fort gammal och det är otroligt överdrivet vilken nytta någon extern kan ha av att du suttit i riksdagen eller regeringen. Men om du däremot lobbat för något och kliver direkt in till köttgrytorna har du betydligt större möjlighet att påverka att beslutet går i den riktning du tidigare lobbat för. Det är politiken som fattar besluten.

Däremot tror jag inte Westberg och Zachari som tidigare båda varit avlönade av sossar och LO när de jobbade för Alliansfritt, som fungerade som sossarnas och LO:s skitkastarmaskin, en slagt frikopplad dirty campaignbyrå under valrörelsen 2014, förstår riktigt de praktiska konsekvenserna av sitt roliga förslag.

Till exempel att stora delar av sittande regering inte kunnat tillträda.

Kulturminister Bah Kuhnke jobbade mindre än 2 år innan hon blev minister för företaget ÅF till exempel.

Hennes tf statssekreterare Karin Strandås hade inte heller kunnat få jobbet som statssekreterare för hon kom från PR-byrån Westander och innan det från lobbyföreningen Fair Action som håller på med konsumentfrågor, typ Fairtrade synsätt på dessa.

 

Henne pressekreterare Kristoffer Talltorp kom direkt från lobbyisterna på Naturskyddsföreningen.

Statssekreterare för Ylva Johansson, Irene Wennemo, kom direkt från LO-ägnda Aftonbladet Ledare.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hade inte kunnat bli minister för hon gick direkt från fackförbundet Vision, och alla fackförbund sysslar mycket med lobbying och opinionsbildning.

Hennes statssekreterare Therese Svanström Andersson kom också direkt från facket så hon hade inte heller kunnat anställas.

Gabriel Wikströms statssekreterare Agneta Karlsson hade inte heller kunnat få jobb för hon kom direkt från opinionsbildarna och lobbyisterna på Arena-gruppen, och innan dess från läkemedelsindustrin.

Barn- och äldreminister Åsa Regnér hade också varit utesluten för hon jobbade mindre än 2 år innan hon tillträdde som minister för lobbyorganisationen RFSU, som även säljer kondomer och äger ett vinstdrivande företag alltså.

Börjar man rota runt politiskt sakkunniga på alla departement hittar man många fler som kommit direkt från lobbyorganisationer, säkert en och annan gammal polare till Zachari och Westberg också.

Och det är kanske här den där idén inte längre framstår som jättebra tänker jag. Jag tänker också att de kanske borde gjort lite mer grundligt tanke- och researcharbete innan de slängde ihop den där debattartikeln istället för att låtsas som om verkligheten är något helt annat. Jag förstår att det är mycket roligare att knåpa ihop en konsultpinâta och slå lite på men i själva verket är de i minoritet i lobby-Sverige. Och har minst pengar. Bara LO omsätter 300-500 miljoner kronor per år på opinionsbildning varje år när man räknar in alla förbunden, de anställda som jobbar med att ta fram rapporter för den kommunikationsavdelning som sedan jobba med opinionsbildningen, tidningarna etc.

Jag får citera det gamla humorprogrammet från 90-talet, Lorry: tänkte inte på det.

AFA i finrummen

Som jag skrivit om tidigare har den autonoma vänstern, som gillar metoder som ockupation och demonstrationer och inte tvekar att ta till våld situationen uppstår, tagit över bostadsdebatten. Alla som är engagerade där kommer inte från våldsbejakande grupper givetvis men man kan vara eller sympatiers med autonom vänster utan att själv kasta sten.

En av bostadsdebattens centrala figurer är Mathias Wåg, som jag skrivit om i tidigare inlägg bland annat det här.  

Den här bilden illustrerar hur en del av den här rörelsen är uppbyggd.

Den kan kompletteras med den här bilden:

Mathias Wåg startade en gång i tiden nätverket AntiFa, eller AFA. Det är ingen förening eller organisation utan ett nätverk så man är inte medlem i någon egentlig mening och det finns ingen ledare. Wåg har startat flera av de här organisationerna och är verksam i andra, bland annat grundade han Allt åt alla som ordnade överklass-safari i valet 2014. Han är även engagerad i kulturhuset/vänsterns fritidsgård Cyklopen och Linje 19.

För några år sedan drev han hemsidan Rätt att bo, förmodligen med hjälp av Hyresgästföreningen. Just det projektet verkar nu nerlagt för bloggen är inte uppdaterad på länge.

Wåg grundade också Researchgruppen och vips blev han och de andra kompisarna från AntiFa insläppta i finrummen. Bara så där. De andra grundarna var Mattias Fredriksson, som visade sig samarbeta med Säpo, och Ayman Osman. Samtliga kommer från AntiFa.

Ayman Osman är en fin kille. Han kallade mig barnmördare på Twitter för något år sedan.

Samma tweet som AFA Stockholm skickade ut samtidigt.

Researchgruppen blev mest kända när de samarbetade med Expressen om att hänga ut anonyma skribenter på rasistsajter. De belönades med Grävande journalisters finaste pris Guldspaden för det och blev nominerade till Stora Journalistpriset. Rätt skandalöst att seriösa medier samarbetar med autonom vänster tycker jag. Ännu med beklämmande är att de fick ett av de finaste prisen.

Wåg har hela tiden påstått att han ”inte är medlem i AFA” längre. Fiffigt nog är AFA inte en förening som man kan ju säga att man inte är medlem eftersom man egentligen inte kan vara medlem. I en artikel på SVT Opinion 2013 skrev han att han ”gick ur” för

Han skrev i samma artikel att han var emot våld.

Wag driver visserligen inte bloggen Rätt att bo längre men är i allra högsta grad aktiv i bostadsdebatten och deltog till exempel i Bostadsvrålet 2016.

Han skrev den här artikel i Arbetaren 2016.

På första maj i år demonstrerade han just för hyresrätten.

 

Men Wåg har inte alls tagit avstånd från våld och är i allra högsta grad en del av den autonoma vänstern och AFA fortfarande. Åtminstone deltog han i de våldsamma kravallerna i Hamburg i veckan när G20-mötet hölls där. Ingenstans ser man honom ta avstånd från våldet, tvärtom är det intrycket man får att han själv deltog i det svara blocket som var de som kastade sten, slogs och bokstavligen vandaliserade och brände delar av Hamburg.

För mig är det helt obegripligt hur en seriös tidning som Expressen kunnat samarbeta med den här personen och hur någon kan ta honom seriöst faktiskt.

Men så är tyvärr det fina våldet från vänster inte betraktat som våldet från nazister och andra våldsverkande grupper som inte respekterar demokratin och rättssamhället. Utan som något i bästa fall ursäktande, i värsta fall som något bra. Beklämmande.

Baastad och Gaia

Den stora nyheten igår var att Arbetsförmedlingens GD, och Göran Perssons kusin, Mikael Sjöberg inte bara anlitat ledarskapskonsulterna Gaia Leadership för 114 miljoner kronor. Han har också festat med grundaren och ägaren flera gånger privat.

Sjöberg slår ifrån sig kritiken att han ”bara” varit i hans sommarstuga två gånger.

Men läser man vidare framgår det tydligt att han varit på midsommarfest och kräftskiva. Det är inga vanliga besök i svensk kultur. För ska vi prata om just svensk kultur är midsommarhelgen en av våra allra heligaste helger. Ceremonin oh traditionen som följer av den är djupt förankrat i vår svenska folksjäl. På andra plats av just särskilt svenska högtidsfester kommer faktiskt kräftskivan, som vid sidan om valborg och surströmmingsskivan står på just topplistan av särskilt svenska och därmed också särskilt betydelsefulla fester.

Man firar inte midsommar med vem som helst. Till exempel en ytligt jobb-bekant. Eller en av alla konsulter ens myndighet anlitar. Man firar midsommar med vänner.

Men Sjöberg är inte den enda socialdemokraten som Gaia har nära band med. 

Socialdemokraternas partisekreterare Lena Baastad lämnade politiken just för att jobba på Gaia. 

Men hon fick inte bara nytt jobb. Hon blev dessutom direkt partner i företaget. 

Bland deras ambassadörer hittar vi ännu en mycket högt uppsatt socialdemokrat – Björn von Sydow. Fd försvarsminister, fd talman, ledamot av grundlagsutredningen och bland annat den person som Löfven skickade till Saudiarabien för att reda upp soppan Wallström orsakade sitt första halvår på jobbet.

Bland deras andra kunder kan man hitta S-styrda Norrtälje. Och Sveaskog, där Göran Persson fram till ganska nyligen var styrelseordförande för.

Men deras stora uppdrag med Arbetsförmedlingen har det skrivits om förut. 2016 så var notan redan uppe i 58 miljoner kronor. 

När Lena Baastad skulle bli partner skrev Per Gudmundsson på SvD Ledare om företaget och deras new age-idéer:

Men det är tydligt att en av Gaias mest utpräglade affärsidéer är att via kontakter med högt uppsatta socialdemokrater få uppdrag inom just kommuner och myndigheter. Under Almedalsveckan 2016 ordnade Gaia detta seminarium, med representanter från flera S-styrda kommuner och med nuvarande partisekreteraren Lena Baastad som moderator. Några veckor senare blev det offentligt att hon skulle efterträda Carin Jämtin.

Vad är det man brukar säga?

Staten och kapitalet sitter i samma båt. Eller snarare: sossar, staten och kapitalet.

 

SvD Näringsliv smygsäljer

Svenska Dagbladet Näringsliv har mycket hög svansföring när det gäller att granska framför allt banker och finansvärlden, inte minst genom tidigare medarbetaren Carolina Neurath som nu gått till SVT.

De beskyller ofta banker och andra aktörer i finansbranschen för att fuska, vara otydliga, skarva regler etc.

Därför är det rätt intressant att SvD Näringsliv regelbundet ger företaget MittBolån gratis reklam på nyhetsplats. Detta hade kanske varit mindre intressant om det inte vore så att både SvD och MittBolån ägs av Schibstedt men ingenstans framgår det i de nyhetsartiklar jag hittat.

I den här artikeln från 17 november 2014 kritiseras till exempel bankerna för höga räntekostnader.

Mitt Bolån intervjuas och ska föreställa någon sorts oberoende kommentator, trots att detta snarare ska ses som en annons för just Mitt Bolåns tjänster.

Den 4 december 2015 publiceras en ny artikel, denna gång kritik specifik mot SEB.

Även här ”intervjuas” Mitt Bolån som någon slags oberoende källa.

Den 30 december 2015 publicerade SvD Näringsliv igen kritik mot bankernas räntor.

Åter igen marknadsförs Mitt Bolån som lösningen på problemet, utan att de talar om att detta är en annons eller ens att de är Schibstedt-ägda.

Mitt Bolån kritiserades 2016 av Konsumentverket för vilseledande marknadsföring då de i annonsen gjorde sken av att de förhandlar personligen med bankerna åt kunder och att de nya amorteringskraven gällde även gamla bolån.

Det är just sådant här som gör att media tappar läsarnas förtroende. En sajt som min egen som är opinionsbildande och inte är journalistisk har 100 % transparens att innehållet inte är objektivt. Men SvD och resten av mediebranschen ska på framför allt nyhetsplats faktiskt vara det.

Det spelar ingen roll att artiklarna inte är från 2017 tycker jag utan kan man göra så här bara för något år sedan har man en märklig etisk gränsdragning redaktionellt på tidningen som förtjänar kritik.

På vilket sätt är det okej att SvD Näringsliv smygsäljer sin koncernbroder Mitt Bolån utan att ens tala om att de ägs av samma bolag?

När media håller på så här förtjänar de tyvärr bristande förtroende.